SOMMAR DESIGN KONTORET DESIGN SOM UTVECKLAR SKABRAMS GRAFISKA PROFIL
Innehåll 01 Om 1 02 Uppdraget 2 03 Projektsammanfattning 3 04 Arbetsprocessen 4 04.01 Analys 4 04.02 Moodboard 5 04.03 Logotyputveckling 6 04.04 Teckensnitt 7 04.05 Val av logotyp 9 04.06 Logotypen 10-11 04.07 Etikettutveckling 12 04.08 Etikettanalys 13 04.09 Etikettskisser 14 04.10 Analys av förslag 15 05 Den grafiska profilen 16 05.01 Frizoner och proportioner 16 05.02 Kulörer 17 05.03 Färgkodsförklaringar 17 05.04 Företagspapper 18-19 05.05 Etiketterna 20-21 07 Rekommendationer för fortsatt arbetet 22 08 English summary 23 09 Projektteam 24-25
01 Om När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I får företag möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenter kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Designarena Nord är ett projekt i Norrbotten som drivs av Centek vid Luleå tekniska universitet på uppdrag av SVID. Syftet är att öka intresset för industriell design som verktyg för att höja företagens konkurrenskraft och möjligheter att nå nya marknader och på så sätt öka tillväxten i Norrbotten. består av en grupp av sex studenter från hela Sverige med anknytning till design i utbildningen. Kompetensen betår av två industridesigners, två designingenjörer, en landskapsarkitekt och en interaktionsdesigner. Dokumentet i din hand beskriver kortfattat utgångspunkt och resultat av sommarens arbete. www.designarenanord.se www.svid.se 1
02 Uppdraget är en kombination av camping och gårdsmejeri i Skabram, några kilometer från Jokkmokk. Företaget drivs av Hanz de Waard, som är väldigt passionerad och har mycket idéer. Det är både hans styrka och svaghet. Han gör hela tiden nya saker i sitt företag och på grund av det har han ingen riktig helhetskänsla på campingen. Detta kan man se bland annat på den spretiga mångfald av färger som pryder stugorna. Utifrån de kärnvärden och aktiviteter som pågår i företaget är uppdraget att ta fram en grafisk profil. Den grafiska profilen ska kunna tillämpas när något nytt påbörjas och på saker som redan existerar för att skapa en helhetskänsla. Den grafiska profilen ska bestå av logotyp, teckensnitt, färger och riktlinjer för hur de grafiska elementen ska användas. Eftersom företaget tillverkar ostar, som ska säljas i butik, behövs även en etikett till förpackningen som ska ingå i helhetsbilden. Viktigt är att Hanz som egen företagare ska kunna tillverka skyltar på egen hand och därför ska den grafiska profilen inte vara allt för avancerad. 2 Bild 1 Hanz de Waard
03 Projektsammanfattning Två besök gjordes på. Besöken gjordes för att höra vad besökare tyckte om att bo på campingen och för att själva uppleva stämningen, vara med på de dagliga aktiviteterna och göra djupare intervjuer med Hanz och hans anställda. Studiebesöken skapade en klar bild av vad företaget har för värderingar. Research av olika logotyper, etiketter och teckensnitt gjordes för att undersöka i vilken riktning projektet skulle fortsätta. I samtal med företaget valdes ett antal logotyper, teckensnitt och etiketter ut som inspiration för vidare arbete. För att få en bredd på idéerna togs hela sommardesignkontoretgruppen in på en brainstorming där många olika idéer på logotyper diskuterades. Efter diskussion kom gruppen fram till det bästa förslaget. Därefter presenterades några olika varianter på logotypen tillsammans med typsnittet och fyra olika, jordnära färgskalor för Hanz. Med några små justeringar var logotyp och typsnitt klara. För att ska kunna använda sig av den grafiska profilen i tryck måste färgskalan anpassas till Pantonefärger. Slutligen togs övergripande riktlinjer fram på hur den grafiska profilen skall tillämpas. Bild 2,3,4 Bilder från Skabrams camping 3
04 Arbetsprocessen 04.01 Analys Önskemålen var att den grafiska profilen skulle stämma överens med både miljön omkring och de aktiviteter som pågår i företaget. En mängd fotografier togs på miljön och aktiviteterna, vilka sedan användes som inspiration. Företaget ska vara ideologiskt och politiskt neutralt. Därför ska den grafiska profilen inte säga att Hanz driver ett ekologiskt jordbruk, då det sätter en stämpel på företaget, vilket han vill undvika. Under intervjuer med besökarna kom det fram att det inte var helt ovanligt att människor kommer till Skabram bara för att träffa Hanz och se hur det går för honom. Många av besökarna är holländare, eller andra europeér. Bild 5,6 Miljöbilder från Skabram 4
04.02 Moodboard 5
04.03 Logotyputveckling Logotyputvecklingen började med skisser på olika symboler för. Olika sätt att använda ordet Skabram testades som logotyp. Logotyperna inspirerades bland annat av naturen som omger gården och campingen men också av den svenska och samiska kulturen. I samverkan med företaget valdes fyra logotyper ut för vidare arbete. GÅRDSMEJERI. CAMPING SKABRAM SKABRAM STUGBY OCH CAMPING LANTJORDBRUK MEJERIPRODUKTER SKABRAM SKABRAM SKABRAM STUGBY OCH CAMPING SKABRAM SKABRAM Bild 7 Logotypurval 6
04.04 Teckensnittet Genom att diskutera flera olika teckensnitt kunde två möjliga alternativ identifieras. Det ena typsnittet påminner mycket om handskrift och det andra har smala, balanserade bokstäver. Bild 8 Typsnitturval 7
Bild 9 Logotypskisser från brainstorm 8
04.05 Val av logotyp Utvecklingsarbetet av logotypen resulterade i fyra olika versioner som presenterades för Hanz. Logotypen som var mjukare och mer konstnärlig var den som Hanz valde av de fyra olika alternativen. Bild 10 Logotypurval 1 9
04.06 Logotypen Den valda logotypen ska utstråla en konstnärlighet och vänlighet. Logotypen har många olika betydelser, beroende på vem man frågar. Några av de tolkningar som nämnts är: Logotypen består av fem olika färgnyanser. Till logotypen tillkommer även texten Skabram Turism och Gårdsmejeri. Om logotypen ska användas på mörk bakgrund kan den Två berg med en sol och en sjö enkelt inverteras genom att byta färgen till vitt och Landskapet i Skabram använda sig av opacitetsprocenten på samma sätt som på den svarta logotypen. En basspelande människa En glad och välkomnande människa 10
Bild 11 Logotypens uppbyggnad 11
04.07 Etikettutveckling För att få en bild över Hanz önskningar på etikettens uttryck presenterades ett antal olika etiketter. Utifrån dessa valdes tre etiketter ut att basera det fortsatta arbetet på. Bild 12 Etiketturval 1 12
04.08 Etikettanalys För att förstå de etiketter som valts gjordes en objektiv analys av de olika elementen hos etiketten. Teckensnitt, placering av text, logotyp och färger analyserades. Analysen resulterade i tydliga riktlinjer för etikettens utformning. centrerad logotyp tydligt namn på ost modernt, tydliga kontraster färgfält skapar igenkänning beskrivning av osten uttrycksfull logotyp 13
04.09 Etikettskisser Etiketten bör uttrycka enkelhet, eftersom osten produceras på en liten gård. En alltför avancerad etikett för tankarna till mer storskalig produktion. Med inspiration från analysen av de utvalda etiketterna skapades ett antal etiketter där olika färgfält jämfördes. Bild 13 Etikettskisser och urval 2 14 Enkelheten hos de inringade förslagen avgjorde valet av slutgiltigt koncept. De har ett balanserat uttryck, något som var väldigt viktigt att företaget skulle utstråla. Enkelheten signalerar en seriositet hos det producerande företaget, samtidigt som det inte fråntar logotypen och texten någon uppmärksamhet.
04.10 Analys av förslag Några av de ostar som produceras har redan bestämda namn, vilka ansågs vara för komplexa. Ett antal nya, enkla namnförslag gjordes. De namn som ostarna nu har, till exempel Bleu boréale, ger ett mer exotiskt uttryck för svenskar samtidigt som det kan skapa igenkänning för de turister som köper ostarna.de korta namnen på svenska gör det motsatta; skapar en exotisk känsla för turister och igenkänning för svenskar. Ett kort namn på osten har den fördelen att texten på etiketten kan vara större och då synas tydligare än ett långt namn. Det skapar även ett mer sammanhållet uttryck. Korthet kan ses som något svenskt, då andra svenska företag använder samma taktik utomlands. Ett kort namn med bokstäverna; å, ä eller ö med anknytning till ostens karaktär är något som kan tillämpas på framtida ostar. igenkänning för svenskar - exotiskt för turister långt namn på franska exotisk känsla för svenskar - igenkänning för turister fjäll Här kan man skriva om var osten kommer från, hur den smakar, dess textur, mjukhet och hur länge den har lagrats. bleu boréale Här kan man skriva om var osten kommer från, hur den smakar, dess textur, mjukhet och hur länge den har lagrats. å,ä,ö skapar svensk känsla på produkten Bild 13 Analys av etikettskisser kort och enkelt namn möjliggör större skala på bokstäverna mindre tecken behövs för att rymmas på etiketten 15
05 Den grafiska profilen 05.01 Frizoner och proportioner Logotypens olika proportioner definerades. Informationen ska underlätta om logotypen ska användas i sammanhang utanför de som föreslås i det här projektet. För att etiketten ska kunna tryckas måste även pantonefärger defineras så att utomstående inte behöver gissa sig till färgen vid tryck eller brytning av målarfärg. Namnen på ostarna syftar till olika saker som har med själva osten att göra, till exempel blåmögelosten Blå eller kaffeosten Fika. Detta, både för att göra det lätt för kunden att förstå vad det är för typ av ost och för att kunden lätt ska komma ihåg vilken ost denne köpte sist. Färgerna på etiketten bör på samma sätt som namnet ha med osten att göra. Blåmögelosten är till exempel blå och kaffeosten är brun. KRAVs märken får inte beskäras. KRAV ska skrivas med versaler i rubriker och text. KRAVs märken bör tryckas positivt, även mot mörk bakgrund och då i en ljus oval. Färgen bör vara grön, (pms 342) eller svart. Annan färg än grön eller svart får användas. 2X 2X 2X 2X 6X 1X 2,25X 0,75X 1X 0,25X TURISM OCH GÅRDSMEJERI 0,25X 2X 7X 2X 1X 1X 1X 0,5X 0,75X 0,25X Salladsost från Jokkmokk. Tillverkad av mjölk från frigående jällkor. Här kan man t.ex. beskriva lagringsmetod och smak. 1X 0,5X 0,5X 1X 0,25X 0,75X TURISM OCH GÅRDSMEJERI 2X 1X 3X 1X 2X 1X 1X 7X 16
05.02 Kulörer Logotypfärger Dekorfärger Skabram Grön Svart Vit Toningar Skabram Grå Skabram Vit Skabram Brun Skabram Blå Skabram Röd 100% 80% 60% 40% 20% Pantone bestruket DS 297-6 C Svart Vit DS 329-6 C DS 1-9 C DS 17-7 C DS 195-7 C DS 67-3 C Pantone obestruket DS 297-6 U Svart Vit DS 329-6 U DS 1-9 U DS 17-7 U DS 195-7 U DS 67-3 U CMYK C:10 M:0 Y:23 K:29 C:0 M:0 Y:0 K:100 C:0 M:0 Y:0 K:0 C:0 M:0 Y:6 K:42 C:0 M:1 Y:9 K:0 C:0 M:3 Y:24 K:40 C:23 M:21 Y:0 K:33 C:0 M:54 Y:47 K:20 RGB R:162 G:181 B:139 R:0 G:0 B:0 R:255 G:255 B:255 R:148 G:148 B:139 R:255 G:253 B:233 R:153 G:148 B:116 R:131 G:135 B:170 R:204 G:115 B:88 HEX A2B58B #000000 #FFFFFF 94948B FFFDE9 999474 8387AA CC7358 NCS S2916-G45Y Svart Vit S4204-Y S0009-Y09R S4015-Y14R S3315-B09G S2045-Y77R 05.03 Färgkodsförklaringar Pantone (PMS). Internationell färgstandard för hela färger. Används vid tryck av visitkort och liknande, eller som extrafärg på trycksaker. CMYK (cyan, magenta, gul och svart). Fyrfärgsprocess. Europeisk standard. Används till annonser, trycksaker, affischer och så vidare. RGB (röd-grön-blå). Färgblandningssystem för video och skärm. Observera att detta inte går att använda för tryckoriginal i fyrfärg. NCS. Färgblandningssystem som används på fordon, för färg på väggar och märkning av kläder. Vid målning av vägg rekommenderas en provmålning på befintligt underlag, då färgen kan uppfattas olika beroende på underlag och omgivning. Pantone-färgerna används om färglikare för bästa resultat. 17
05.04 Företagspapper Förslag på hur företagspapper som till exempel visitkort och brevpapper kan se ut togs fram för att ge riktlinjer om hur de bör användas. Visitkortet är väldigt luftigt och är, för att skapa en intressant layout, stående. Logotypen som används är i Skabramgrön (PANTONE DS 297-6 U), vilket skapar en fräschhet och energi hos kortet. För att man tydligt ska se vem kortet tillhör är namnet på ägaren av kortet aningen större än övrig text. Brevpappret består av ett sidhuvud med logotyp och företagsnamnet uppe i vänsta hörnet. I det motsatta hörnet kan till exempel sidnumret, datum och brevtyp skrivas. Adressen till mottagaren skrivs under logotypen och under detta följer brevtexten. Vid faktura kan sidhuvudet användas för att få en enhetlig känsla. Namntext Cambria Bold 14 pt Hanz de Waard Kontaktuppgifter Calibri Regluar 10 pt Skabram 206 962 99 Jokkmokk +46(0)971 10752 info@skabram.se 18
Hanz de Waard info@skabram.se Tele: +46(0)971 10752 Namntext Calibri Bold 12 pt Överskrift Cambria Bold 16 pt Företagsnamn Att: Namn Efternamn Box 12345 123 45 Stadsnamn Skabram 206 962 99 Jokkmokk www.skabram.se Kontakt Calibri Regular 10 pt Företagsnamn Calibri Bold 10 pt Brödtext Cambria Regluar 12 pt Commy nis nummy nos Qui bla faccumsan utate verat. Ut irit ex el et nullaore feum ipsum quip essed ex eafeu facin ulla feuipit ese dolortionse venibh eummy nonum num doloborem autpatemvendigniat. Ent wisl ut accumsandrem verit praessi. Bild 14 Brevpapper Skabram 206 962 99 Jokkmokk telefon: +46(0)971 10752 http://www.skabram.se/ info@skabram.se Kontakt Calibri Regular 10 pt Bild 14 Baksida broschyr 19
05.02 Etiketterna Salladsost från Jokkmokk. Tillverkad av mjölk från frigående jällkor. Här kan man t.ex. beskriva lagringsmetod och smak. Kaffeost från Jokkmokk. Tillverkad av mjölk från frigående jällkor. Här kan man t.ex. beskriva lagringsmetod och smak. Goudaost från Jokkmokk. Tillverkad av mjölk från frigående jällkor. Här kan man t.ex. beskriva lagringsmetod och smak. Grönmögelost från Jokkmokk. Tillverkad av mjölk från frigående jällkor. Här kan man t.ex. beskriva lagringsmetod och smak. Blåmögelost från Jokkmokk. Tillverkad av mjölk från frigående jällkor. Här kan man t.ex. beskriva lagringsmetod och smak. 20
Blåmögelost från Jokkmokk. Tillverkad av mjölk från frigående lagringsmetod och smak. 21
06 Rekommendationer Underrubrik Färgskalan som presenteras i rapporten kan användas som grund till färgsättningen av campingens och gårdens byggnader. Hela färgskalan bör inte användas utan förslagsvis bör maximalt två färger kombineras. Rekommenderade kombinationer: Brun och grön (PANTONE DS 17-7 U och PANTONE DS 299-3 U Brun och röd (PANTONE DS 17-7 U och PANTONE DS 67-2 U) Till kombinationen brun och grön kan obehandlat (ofärgat) trä användas. Vid tillverkning av skyltar av trä och metall föreslås användning av en helt svart version av logotypen. 22
07 English summary Based on the values and activities of the company the task was to develop a graphic profile. The graphic profile, should be applicable on both new things in the future and to present things to create a coordinated feeling. During two visits to Skabram Turism and Gårdsmejeri studies were made to find out why visitors like to stay at the campsite and, for ourselves, to experience the atmosphere, see daily activities and make deeper interviews with the owner Hanz de Waard and his staff. The visits formed a clear picture of what the company s values are. Research of different logos, labels and fonts were done in order to examine the direction in which the project would proceed. During discussion with the company a number of logos, fonts and labels for further work were selected. To get a breadth of ideas, the whole sommardesignkontoret crew was involved in a brainstorming session in which many different ideas of logotypes was examined. After discussion the group came up with the best proposal. Hanz had a say about a few different variations of the logo with the font and four different, earthy color scales. With some small adjustments the logotype and the font was approved. For Skabram Turism and Gårdsmejeri to be able to use the graphic profile in printed material the color scale was adjusted to Pantone Colors. Finally, guidelines were developed for the later use of the graphic profile. 23
09 Projektteam Gruppen har bestått av Max David Eriksson och Johannes Sjödin Projektledare Lena Allheim lena.allheim@centek.se Handledare David Larsson david@davidlarsson.com Handledare Jon Håkansson jonhakansson73@hotmail. com 24
Tove Falk Landskapsarkitekt tove.falk@gmail.com Linda Karlsson Industridesigner lindis.k@hotmail.com Filip Lundeholm Civilingenjör, Interaktion och design filip@lundeholm.se Johannes Sjödin Industridesigner johannes.sjodin@gmail. com Ida Sundell Civilingenjör, Ergonomisk design och produktion, produktutveckling. ida.sundell@gmail.com Max David Eriksson Civilingenjör, Teknisk design maxdavideriksson@gmail. com 25
Designarena Nord är ett projekt i Norrbotten som drivs av Centek vid Luleå tekniska Luleå/Boden 2008 är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv och att öka kunskapen om design universitet på uppdrag av är en unik satsning från SVID, Stiftelsen SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Syftet är att näringsliv att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. Svensk Industridesign, bland med företag syftet och att kommuner. sammanföra studenter och Luleå/Boden 2008 öka intresset för industriell är en unik satsning Skabram från SVID, Turism och Gårdsmejeri Luleå/Boden är en kombination 2008 av camping och design som verktyg för att Stiftelsen Svensk Industridesign, Luleå/Boden med syftet 2008 gårdsmejeri att sammanföra i Skabram, några kilometer från Jokkmokk. Företaget har höja företagens studenter konkurrenskraft och möjligheter bland företag att och kommuner. nå Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att och näringsliv och att öka kunskapen idag är en om ingen unik design satsning riktig helhetskänsla. från SVID, Därför behövs en ny grafisk profil. sammanföra nya marknader och på så sätt öka tillväxten i Norrbotten. är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv och att öka kunskapen om design studenter och näringsliv och att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. bland företag och kommuner. SVIDs lokalkontor i Norrbotten Centek 977 75 Luleå SVID, 0920-491775 Stiftelsen www.designarenanord.se Svensk Industridesign Sveavägen www.svid.se 34, 6 tr 111 34 Stockholm 08-406 84 40 www.svid.se SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr 111 34 Stockholm 08-406 84 40 www.svid.se SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr 111 34 Stockholm 08-406 84 40 www.svid.se SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr 111 34 Stockholm 08-406 84 40 www.svid.se