Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Alkoholkonsumtionen i Norden Den registrerade alkoholkonsumtionen ar storst i Danmark, dar det finns betydligt fiirre pris- och distributionspolitiska restriktioner på alkoholforsaljningen an i de ovriga nordiska landerna. I Danmark konsumeras nastan 10 liter ren alkohol per invånare och år. I de ovriga nordiska landerna finns statliga monopol, med uppgift att ombesorja minutforsaljningen av alkohol. I dessa lander ansluter man sig också mycket långt till en i stor utstrackning enhetlig, konsumtionsdampande politik. Monopollanderna har också en klart lagre konsumtionsnivå an Danmark. I Finland.konsumeras 7 liter ren alkohol per invånare och år, i 5 samt på Island och i drygt 3 liter (diagram 1, s. 171). På grund av den ekonomiska recessionen och den hoga nivån på alkoholdryckernas realpris minskade konsumtionen i alia de nordiska landerna år 1991. I Finland minskade konsumtionen per capita med tre procent, i och med drygt två, på Island med nara fem och i Danmark med mindre an en procent. Den oregistrerade konsumtionen Konsumtionsskillnaderna mellan Finland, och utjamnas något, då den icke statistikforda konsumtionen, m.a.o. turistalkoholen, den legala och illegala sjaivtillverkningen, smugglingen och surrogaten, tas med i konsumtionssiffrorna. Enligt de senaste undersokningarnal beraknas den oregistrerade konsumtionen i vara hela 50 procent och i drygt 40 procent av den konsumtion, som ingår i statistiken. Det ar sannolikt att den både i och uppgår till åtminstone en tredjedel av den totala konsumtionen. Av denna storleksordning ar den också på Island. I Finland och Danmark ar motsvarande andel omkring en femtedel av den registrerade konsumtionen. Orsaken till att denna andel ar så stor i Danmark ar, att danskarna importerar mycket betydande kvantiteter alkohol från Tyskland, dar alkoholpriserna ar betydligt lagre. Man har beraknat att t.ex. omkring 15 % av det Ol, som konsumeras i Danmark, ar inkopt i Tyskland. Konsumtionens struktur Alkoholkonsumtionens struktur visar ett okat inslag av svaga drycker i hela Norden. Inslaget av svaga drycker i konsumtionen varierar i den farskaste statistiken från 46 procent på Island till 86 procent i Danmark (diagram 2). De nordiska landerna skiljer sig i någon mån från varandra med avseende på konsumtionsstrukturen. Finland, och Island har av havd varit lander dar det konsumeras spritdrycker, Danmark och allander. Medan spritdryckerna år 1970 stod for 42 procent i Finland och 47 procent i, var motsvarande siffror 33 procent i vartdera landet år 1991. På Island stod spritdryckerna for 54 procent av konsumtionen år 1991, i Danmark for 14 procent. I Finland och har spritdryckernas hoga prisnivå dampat konsumtionen av dem och okat konsumtionen av svaga alkoholdrycker, i Finland specielit av mellanol och i av viner i den billigare prisklassen. Vinets andel av konsumtionen varierar mellan 12 procent på Island och 29 procent i. Vinandelens tillvaxt har varit betydande specielit i Danmark och. I Norden står ol står for 40-50 procent av konsumtionen. Konsumtion per varugrupp Spritdrycker konsumerades mest i Finland, 3,1 liter absolut alkohol per invånare som fyllt 15 år, och minst i, 1,1 liter. Konsumtionen av spritdrycker har minskat i hela Norden. Sedan år 1986 minskade konsumtionen i Finland med 16, på Island med 17, i Danmark med 18, i med 21 och i med 30 procent. Vin konsumerades mest i Danmark, 3,3 liter, och minst på Island, 0,7 liter per invånare som fyllt 15 år. Olkonsumtionen har, i motsats till det ovriga Norden, okat ratt snabbt i Finland i slutet av 1980-talet, med 30 procent från år 1986 till år 1991. I Danmark har olkonsumtionen minskat under de senaste åren, likaså i och på Island år 1991 (på Island inleddes olforsaljningen i mars 1989). I har olkonsumtionen varit ratt stabil. 1. Osterberg, Esa: Alkoholpolitiken och oregistrerad konsumtion. De nordiska alkoholbolagens konferens 10.6.1991. Alkoholprisernas utveckling Realpriserna på alkoholdrycker har på 1980-talet stigit i al Ia de nordiska landerna. Snabbast har stegringen varit i, i genomsnitt 1,9 procent per år. I Finland var den genomsnittliga prisstegringen 1,0 och i 0,8 procent per år. År 1991 steg realpriserna i Finland, och Is- - 169-
land, men i sjank de (diagram 3). Prisindex avslojar hur priserna forandrats på års nivå i de olika landerna. På basis av dem kan man emellertid inte dra några slutsatser om liindernas prisnivå. Nivåskillnaderna framgår ur tabellen nedan. Pris- och skattenivåema inom minutforsoljningen av alkoholdrycker i Norden år 1990 (index; Finland = 100)* bl bvriga viner*** Lattviner** Spritdrycker Danmark pris skatt 45.3 43.8 68.7 37.0 44.5 68.2 55.4 pris Island skatt 112.3 113.2 163.1 109.0 91.8 83.6 88.2 pris skatt pris skatt 73.0 95.0 87.0 97.9 99.1 88.8 75.4 84.9 120.1 69.6 105.8 104.3 89.4 80.8 SammanI. exkl. avr. viner 58.2 54.4 102.4 89.9 90.9 103.5 87.3 81.7 Samtliga sammenlagt 57.5 101.9 92.3 86.4 * pris- ach skattenivåerna per varugrupp har vagts samman med konsumtiansfardelningen i Finland ** exklusive mousserende viner *** mousserende viner och starkviner Kal/or: OECD / statistikcentralen Horverak & bsterberg (1991): "Alkoholprisene i Norden", NAT 3/1991, sid. 127-142. De stora prisskillnaderna i minutfarsaljningen av alkoholdrycker mellan de nordiska liinderna farklaras i huvudsak med de stora skillnaderna i skattenivån, vilket siffrorna i tabellen ovan visar. Resten av skillnaderna forklaras av olikheter i inkaps-, produktions- och distributionskostnader, vilkas betydeise ar starst nar det galler lattviner. Detta torde bero på olikheterna i vinsortiment i de olika landerna. I Finland torde inslaget av inhemska och hartappade lattviner vara exceptionelit stort. Alkoholhushållningen I Danmark anvandes år 1990 aver 14 miljarder kronor till alkoholdrycker, vilket ar 3 procent av de privata konsumtionsutgifterna. År 1991 anvandes i Finland 19 miljarder mark till alkoholdrycker, i 15 miljarder kronor och i 29 miljarder kronor. Alkoholutgifterna utgjorde i Finland 7, i 4 och i drygt 4 procent av de privata konsumtionsutgifterna. I och Finland redovisades aver 60 procent av de av konsumenterna betalade alkoholutgifterna till staten. I var statens andel 54 och i Danmark 46 procent. Alkoholintiikternas andel av statens inkomster (exklusive de finansieringsekonomiska åtgarderna) var starst i Finland, 9 procent. I stod alkoholintakterna for 4, i far 2 procent. Uppgiften far Island ar från år 1989, då alkoholintakterna utgjorde nara 7 procent. Från Danmark har uppgifter erhållits for år 1988, då alkoholintiikterna utgjorde drygt 2 procent. Alkoholens skodeverkningor Alkoholens skadeverkningar kan indelas i kroniska och akuta. De kroniska skadeverkningarna beror på långvarig, alitfar riklig konsumtion av alkohol. Till denna grupp har t.ex. alkoholdadlighet och -sjuklighet. Levercirrhos betraktas som en ratt tillfarlitlig matare av alkoholskadorna, ju hagre alkoholkonsumtionsnivå, desto starre ar antalet personer som insjuknat och avlidit i levercirrhos. Den nordiska statistiken stader detta forskningsresultat: antalet avlidna i levercirrhos ar starst i Danmark, dar också alkoholkonsumtionen ar storst, och minst i (diagram 4). De akuta skadeverkningarna har en narrnare koppling till engångsfortaring av alkohol. Till denna grupp hor bl.a. trafikfylleri och våldsbrott foravade i alkoholpåverkat tillstånd. Diagram 5 visar antalet rattfyllerifall som registrerats av polisen i de nordiska landerna. Skillnaderna i antalet rattfyllerifall i Norden påverkas delvis av liindernas lagstiftning och polisiara praxis, men aven av attityderna. Promillegranserna far trafikfylleri presenteras i tablån har nedan: Finland 0.5 0.2 0.5 Danmark 0.8 Island 0.5 Nedan foljer en sammanstiillning av den nordiska alkoholstatistiken i tabeliform. Den som anskar mera detaljerade sifferuppgifter kan bestalla stencilen Nordisk alkoholstatistik 1987-1991 från: Oy Alko Ab Pirjo Kuitunen PB 350 SF-00101 Helsingfors, Finland. Telefax + 358 O 133 3254. - 170 -
Diagram 7. Konsumtion av ren alkohol per invånare i de nordiska londerna samt konsumtion av spritdrycker, vin och ol per invånare 15 år och over, åren 1970-1991 11 4.5 Spritdrycker per inv. 15 år och over liter 100 10 9 8 7 6 5 4 3 2 Danmark Finland Island 4 3.5 3 2.5 2 1.5 Finland Island Danmark År Finland Danmark Island År Finland Danmark Island 1987 7.06 5.10 4.28 9.76 3.44 1988 7.29 5.25 4.17 9.72 3.35 1989 7.60 5.38 4.04 9.56 4.13 1990 7.69 5.27 3.96 9.66 3.93 1991 7.44 5.15 3.86 9.6 3.86 1988 3.58 2.31 1.45 1.70 3.81 1989 3.59 2.25 1.33 1.63 2.99 1990 3.47 2.10 1.24 1.58 2.88 1991 3.07 2.06 1.12 1.56 2.80 3.5 3 2.5 Danmark 8 7 6 Danmark 2 1.5 0.5 Finlandl) Island 5 4 3 2 Finland Svenge Island O O År 1) Finland Danmark Island År Finland Danmark Island 1987 1.17 1.75 0.94 3.04 1.12 1988 1.23 1.81 0.97 3.20 0.94 1989 1.29 1.86 0.97 2.99 0.69 1990 1.27 1.83 0.95 3.15 0.65 1991 1.34 1.84 0.94 3.25 0.71 1987 3.88 2.08 2.74 7.02 1988 4.23 2.28 2.74 6.89 O 1989 4.55 2.43 2.68 6.93 1.80 1990 4.78 2.48 2.70 6.91 1.77 1991 4.82 2.38 2.71 6.72 1.65 1) Inklusive long drink -drycker Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:3-171 -
Diagram 2. Konsumtionens struktur i de nordiska kinderna i 100-% :ig alkohol hos befolkningen 15 år och over, vissa år 100 100 % 80 80 60 01 60 01 40 Viner 40 Viner 20 20 o 1975 1980 1985 1990 1991 Spritdrycker o 1975 1980 1985 1990 1991 Spritdrycker % NORGE 100 "lj'"t""""11'7t""""rfm73;t100'0t1"0011m 60 40 01 01 20 Vin Vin o 1975 1980 1985 1990 1991 Spritdrycker 1975 1980 1985 1990 1991 Spritdrycker 100 % 80 01 60 Vin 40 20 0...1...----- 1975 1982 1985 1990 1991 Spritdrycker Nordisk AlkoholtidskriFt Vol. 70, 7993:3-172-
Diagram 3. Realprisindex for alkoholdrycker, 1980 100 135 Total forsaljning ind. 1980=100 125 Spritdrycker ind. 80=100 125 115 115 Finland Finland 105 95 85 Island 105 95 Danmark 75 85 Ar Finland Island Ar Finland Danmark Island 1987 105 109 115 1987 102 107 106 97 1988 111 108 116 1988 107 107 108 98 903 1989 109 111 117 1989 102 109 111 94 1155 1990 110 111 122 1990 105 108 115 95 1330 1991 114 103 130 1991 111 100 121 1438 Ol 125 150 140 115 130 105 95 120 Finland Finland 110 100 90 Danmark 85 80 Ar Finland Island Ar Finland Danmark 1987 107 107 112 1987 110 112 128 94 1988 111 104 109 1460 1988 117 114 129 93 1989 107 107 112 1713 1989 115 118 129 89 1990 104 109 117 1913 1990 115 119 134 89 1991 101 99 119 2020 1991 119 113 146-173-
Tabel! l. Totalforsaljning i 1 000 liter, 1987-1991 Land, SPRIT- VIN LONG OL år DRYCKER varav DRINKS Stark- och varav STARKVIN mellanol 1 STARKOL 1987 19216 105766 605350 1988 18511 110 563 614800 1989 17638 103548 635203 1990 16708 109574 635511 1991 16340 103544 619938 1987 39240 25247 8 145 20329 324 127 133570 1988 38196 27263 7689 21596 353879 144045 1989 39217 29820 7217 22446 382594 148025 1990 38268 32311 6739 18477 405839 143749 1991 33986 37202 6 518 14066 418015 115559 NORGE 1987 13462 24738 2709 202608 23876 1988 12041 27421 2514 204 137 21050 1989 11092 37750 2360 204507 20311 1990 10380 27176 2267 206225 13988 1991 9445 27438 l 342 211 213 12482 1987 42104 99335 8777 335692 131476 1988 40934 102286 8673 367213 148 102 1989 40150 106098 8766 393 184 160711 1990 37841 104780 8387 405959 162474 1991 37177 105995 8082 408341 164684 ISLAND 1987 l 611 1672 1988 1702 1525 1989 1383 1 169 6947 1990 1349 1 174 206 6472 1991 1372 1260 6043 l. For : Ol klass II raknas har och i foljande tabeller som mellanol. - 174-
TabelJ 2. Konsumtion per capita, 1987-1991 Land, Liter per capita Liter 100 %-ig alkohol per capita Liter år 15 år och over 15 år och over 100 %-ig alkohol Sprit- Vin Lang Ol Sprit- Vin Long Ol Summa per drycker drinks drycker drinks invånare 1987 4.57 25.14 147.74 1.83 3.04 7.02 11.89 9.76 1988 4.38 26.15 145.41 1.70 3.20 6.89 11.79 9.72 1989 4.15 24.38 149.53 1.63 2.99 6.93 11.87 9.56 1990 3.92 25.70 149.04 1.58 3.15 6.91 11.88 9.66 1991 3.82 26.52 144.81 1.56 3.25 6.72 11.60 9.60 1987 9.87 6.35 5.12 81.56 3.70 0.89 0.28 3.88 8.75 7.06 1988 9.59 6.84 5.42 88.79 3.58 0.93 0.30 4.23 9.03 7.29 1989 9.81 7.47 5.62 95.78 3.59 0.98 0.31 4.55 9.42 7.60 1990 9.54 8.05 4.61 101.15 3.47 1.02 0.25 4.78 9.53 7.69 1991 8.43 9.23 3.49 103.61 3.07 1.15 0.19 4.82 9.22 7.44 NORGE 1987 4.00 7.36 60.27 1.64 0.94 2.74 5.32 4.28 1988 3.55 7.95 60.13 1.45 0.97 2.74 5.16 4.17 1989 3.25 8.13 59.85 1.33 0.97 2.68 4.98 4.04 1990 3.03 7.93 60.09 1.24 0.95 2.70 4.89 3.96 1991 2.75 7.98 60.51 1.12 0.94 2.71 4.77 3.86 1987 6.12 14.44 48.81 2.38 1.75 2.08 6.21 5.10 1988 5.92 14.79 52.83 2.31 1.81 2.28 6.40 5.25 1989 5.78 15.26 56.57 2.25 1.86 2.43 6.54 5.38 1990 5.40 14.96 57.95 2.10 1.83 2.48 6.41 5.27 1991 5.28 15.05 57.98 2.06 1.84 2.38 6.28 5.15 ISLAND 1987 8.80 9.14 3.46 1.12 4.62 3.44 1988 9.11 8.16 3.81 0.94 4.48 3.35 1989 7.30 6.17 36.65 2.99 0.69 1.80 5.51 4.13 1990 7.06 6.14 33.83 2.88 0.65 1.77 5.24 3.93 1991 7.06 6.49 31.10 2.80 0.71 1.65 5.13 3.86-175-
TabelI 3. Antal detaljhandels- och serveringsstollen, 1987-1991 Land, DETAUHANDELSSTALLEN SERVERINGSSTALLEN år Spritdrycker, Enbart Summa Spritdrycker, Vin Enbart Summa vin och Oll mellanol vin och 01 2 och ol mellanol pr 31/12 1987 5978 9393 1988 5702 9641 1989 5462 9889 1990 5210 10 076 1991 10379 pr 31/12 1987 227 7000 7227 1661 376 2580 4 617 1988 227 6838 7065 1846 389 2702 4937 1989 231 6879 7 110 1 996 404 2873 5273 1990 240 6706 6946 2 181 379 3 128 5688 1991 247 6537 6784 2411 328 3493 6232 NORGE pr 15/6 1987 100 3 183 5276 1 117 2095 392 3646 1988 104 3202 5 180 1267 2193 282 3 814 1989 106 1990 106 3239 5067 1730 2 717 326 4883 1991 110 3 123 4960 1 683 2893 280 4902 pr 31/12 1987 331 12497 12830 4245 1 518 5037 10873 1988 337 12 519 12858 4624 1594 5022 11 315 1989 342 12792 13 134 4939 1 613 6618 1990 345 12639 12984 5283 1723 7078 1991 351 13006 13357 5638 1882 7604 ISLAND 1987 14 131 1988 17 148 1989 19 189 1990 1991 1. For : Spritdrycker ach vin. 2. For Danmark: Serveringslicens galler i regel såval spritdrycker, vin och ol. - 176 -
TabelI 4. Konsumenternas utgifter for och statens intakter av alkohol i miljoner av landets valuta, 1987-1991 Land, Konsumenternas utgifter for alkohol l Konsument. Statens Statens alkoholintakter i % av år alk.utg. alkohol- Sprit- Vin Lang Ol Summa i % av intakter 2 konsu- statens statens drycker 3 drinks total privat ment. totaia direkta o. inhemsk utg. for intakter indirekta konsumtion alkohol skatter 1987 6 141 6424 12565 3.3 6534 52.0 2.6 2.8 1988 6663 6694 13357 3.4 6570 49.2 2.6 2.8 1989 6447 7 013 13460 3.3 6 517 48.4 2.5 2.5 1990 7013 7 192 14205 3.4 6530 46.0 1991 6 119 1987 5987 1235 512 5743 13477 6.4 8589 63.7 9.3 10.2 1988 6489 1439 602 7053 15583 6.7 9935 63.8 8.9 9.8 1989 6993 1641 689 8050 17373 6.9 11026 63.5 8.7 9.6 1990 7246 1827 667 8950 18690 7.0 11704 62.6 8.7 9.7 1991 6954 2 111 544 9572 19 181 7.1* 12 III 63.1 9.1 10.5 NORGE 1987 3833 2770 6 510 13 113 4.4 7190 54.8 2.8 3.5 1988 3683 2858 7040 13581 4.4 7409 54.6 2.7 3.6 1989 3665 3062 7476 14203 4.6 7607 53.6 2.7 3.7 1990 3888 3 175 7752 14815 4.4 8077 54.5 2.6 3.7 1991 3843 3270 8231 15344 4.4 8207 53.5 2.3 3.6 1987 8965 5 516 7263 21744 4.0 14081 64.8 3.9 5.4 1988 9093 5766 8 184 23043 3.9 14800 64.2 4.2 4.8 1989 9595 6377 9768 25740 4.0 16073 62.4 4.2 4.7 1990 9801 6951 11 195 27947 4.0 17691 63.3 4.3 4.8 1991 10 059 7351 11962* 29372 3.8 18999 64.7 4.3 4.9 ISLAND 1987 6.0 1988 5.9 1989 6.7 1990 1991 l. Inklusive serveringsavgifter. 2. For Danmark exklusive tul! och mervardeskatt. 3. For Danmark: Vin och spritdrycker. * Forhandsuppgift. - 177-
TabelI 5. Realprisindex for alkoholdrycker, 1987-1991 Land, Realprisindex for alkoholdrycker, 1980 = 100 år Sprit- Vin Long Ol TOTALT drycker drinks 1987 97 94 1988 98 93 1989 94 89 1990 95 89 1991 1987 102 107 106 110 105 1988 107 111 112 117 111 1989 102 107 110 115 109 1990 105 104 111 115 110 1991 111 101 116 119 114 NORGE 1987 106 112 128 115 1988 108 109 129 116 1989 111 112 129 117 1990 115 117 134 122 1991 121 119 146 130 1987 107 107 112 109 1988 107 104 114 108 1989 109 107 118 111 1990 108 109 119 III 1991 100 99 113 103 ISLAND 1987 1988 903 1460 1989 l 155 l 713 1990 1330 l 913 1991 1438 2020 Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:3-178-
Tabel! 6. Omhandertagande for fylleri (registrering av berusningsfall), 1987-1991 Antal omhandertaganden Per 1000 invånare, 15 år och over Land, TOTALT TOTALT år ha rav ha rav harav harav man kvinnor man kvinnor 1987 14497 13242 1255 3.5 6.4 0.6 1988 13771 12491 1280 3.3 6.0 0.6 1989 17456 15980 1476 4.3 8.0 0.7 1990 12019 11889 2.9 1991 2.8 1987 188696 176393 12303 47.5 92.9 5.9 1988 172 863 161302 11 561 43.4 84.6 5.6 1989 149667 139582 10085 37.5 73.1 4.8 1990 142851 132747 10 104 35.6 69.1 4.8 1991 135530 125642 9888 33.6 64.4 4.7 1987 93555 87542 6013 13.6 26.0 1.7 1988 87451 81 323 6 128 12.6 24.0 1.7 1989 81 872 75780 6092 11.8 22.3 1.7 1990 75399 69 812 5587 10.8 20.3 1.6 1991 72 256 66 149 6 107 10.3 19.2 1.7-179-
TabelI 7. Alkoholrelaterade skadeverkningar, 1987-1991 Land, Brett mot alkohollagstiftningen Fram- Per Per Alkoholfall i vcigtrafikolyckor år forande 1000 1000 med personskada Antal fall av olaga av fordon motor- invånare i onyktert fordon 15 år Antal Andel av tillverk- in- forscilj- tillstånd 1 och over alkohol- alia Varav med ning 1 forsel ning 2 fa II vcigtrafik- motorolyckor fordon % % 1987 20988 11.1 5.0 1764 20.2 17.4 1988 20373 10.6 4.8 650 19.3 16.5 1989 20624 10.6 4.9 1690 19.9 17.0 1990 19464 10.0 4.6 1 334 17.6 14.6 1991 17468 9.0 4.1 1 216 17.0 13.9 1987 470 1066 1 109 24034 12.7 6.0 814 12.9 9.4 1988 475 1020 786 26473 13.2 6.6 956 13.3 10.0 1989 342 1 421 775 28054 13.0 7.0 1 187 16.1 12.3 1990 283 1 800 662 29759 13.5 7.4 1240 16.0 12.2 1991 300 2022 758 29446 13.5 7.3 NORGE 1987 128 4466 6378 3.4 1.9 1988 115 4652 6875 3.5 2.0 1989 200 6614 3.4 1.9 1990 344 7402 3.8 2.2 1991 405 7 615 3.9 2.2 1987 1041 259 22923 6.4 3.3 1 251 8.0 1988 851 302 24351 6.6 3.5 1296 7.5 1989 883 240 26 167 6.8 3.8 1576 8.8 1990 1 017 277 25508 6.4 3.6 1 318 7.8 1991 1 419 210* 18789 4.7 2.7 1 170 7.3 ISLAND 1987 2664 14.6 1988 2 617 14.0 1989 13.6 1990 1991 1. For : anmcilda brott 2. Lagforingar. * Forhandsuppgift - 180-
TabelI B. Antal doda i vissa direkt alkoholrelaterade diagnoser 1986-1991, underliggande diagnos Land, Alkoholism, Lever- Alkohol- SUMMA Per år alkohol- cirrhos H ti rav forgiftning 100000 beroende alkohol- (N980) invånare (291,303) (571) fa II 15 år och over 1986 123 687 392 46 856 20.5 1987 133 701 389 44 878 20.9 1988 196 658 45 899 21.3 1989 222 726 36 984 23.2 1990 255 712 54 1021 23.9 1991 1986 188 427 295 289 904 22.8 1987 101 423 317 371 895 22.5 1988 107 480 385 414 1001 25.1 1989 86 497 399 337 920 23.0 1990 113 533 437 397 043 26.0 1991 98 556 439 338 992 24.6 NORGE 1986 180 242 146 75 497 14.9 1987 194 318 235 44 556 16.5 1988 242 280 220 65 587 17.3 1989 196 252 190 90 538 15.7 1990 207 240 170 73 520 15.2 1991 214 235 162 70 519 15.1 1986 533 665 234 201 l 399 20.4 1987 354 602 206 160 116 16.2 1988 353 604 195 181 l 138 16.5 1989 371 643 209 142 l 156 16.6 1990 415 649 219 163 1227 17.5 1991 Enligt den revirerade sjukdomsklassifikationen från år 1987. - 181 -
TabelI 9. Antal vårdfall inom sluten vård, 1986-1991 Land, Somatisk vård Psykiatrisk vård Socialvård år Alko- Alk.- Alk.f6r- Lever- SUMMA Alkoholism holism psykos giftning cirrhos 1986 6721 199 728 3223 10 871 8042 15958 1987 6399 205 649 2993 10246 7549 16512 1988 6738 224 512 2886 10 360 7170 16932 1989 7092 195 791 2799 10877 6320 17417 1990 7142 177 749 2811 10879 5957 17521 1991 5 101 1986 6904 382 727 1350 9363 3416 14022 1987 6530 l 138 613 1280 9561 3906 1988 6754 1075 672 1466 9967 3277 1989 6461 1064 627 1539 9691 2564 21212 1990 6839 1328 608 1650 10425 2384 22896 1991 18987 NORGE 1986 17721 1987 15400 1988 14974 1989 l 952 300 971 377 3600 1990 1821 272 l 148 353 3594 1991 1963 293 l 083 341 3680 1986 4692 472 2412 2237 9 813 37452 17390 1987 5935 468 1081 2901 10385 34075 17654 1988 4895 594 852 2686 9027 33196 17164 1989 4499 751 718 2614 8582 30438 20464 1990 17492 1991 18568 Enligt den revirerade sjukdomsklassifikationen från år 1987. - 182 -