Skog & Ekonomi Nummer 3 september 2004 Varsågod! Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration. GRANEN GLÖDHET OCH TALLEN ISKALL PÅ TIMMERMARKNADEN! Kända profiler ger sin syn på virkesmarknaden. Sid 4 USA DRAR TRÄVARUMARKNADEN! Bankens analys av virkesmarknaden. Sid 2 DET BLIR NOG INGA HÖJNINGAR AV MASSAVEDSPRISET I HÖST! Banken analyserar virkesmarknaden. Sid 2 INRIKTNINGEN MOT TRÄDSLAGSRENA SÅGVERK KAN STRAFFA SIG NÄR FURAN SVIKTAR! Banken analyserar virkesmarknaden. Sid 2 KRAFTIGT HÖJDA PRISER PÅ SKOGSFASTIGHETER I SÖDRA SVERIGE! Bankens analys av fastighetsmarknaden. Sid 5 EN NY GENERATION DIREKTÖRER SÖKER LANTGÅRDAR I GÖTALAND! Kända mäklare ger sin syn på marknaden. Sid 6 RÄKNA MED ATT KOMBINATIONSJORD- BRUKEN STYCKAS UPP VID FÖRSÄLJNING! Bankens analys av fastighetsmarknaden. Sid 5 MASSAVEDSPRISERNA UTJÄMNAS I ÖSTERSJÖREGIONEN! Internationell analys. Sid 7 AMORTERA AV PÅ FASTIGHETSLÅNEN NU NÄR INFLATIONEN INTE HJÄLPER DIG! Banken ger råd. Sid 6 ÄR DET BARA EN TILLFÄLLIG SVACKA ELLER HAR MASSAKONJUNKTUREN REDAN BLÅST ÖVER? Bankens analys av massamarknaden. Sid 7 TILLFÄLLIG DIPP I LÅNGRÄNTORNA KAN GE SIGNAL FÖR BINDNING TILL DEN SOM SÖKER TRYGGHET! Ränteanalys från Danske Analyse. Sid 8 1
Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida www.danskebank.se/prenumeration BANKENS ANALYS AV VIRKESMARKNADEN USA DRIVER MARKNADEN FÖR SÅGAD GRAN DÄREMOT MYCKET DYSTERT FÖR SÅGAD FURA USA-marknaden fortsätter att vara urstark på samma gång som marknaden för sågad gran i Europa och Japan är tillfredsställande. Detta gör att produktionen av sågad gran är rekordstor och hittills får man avsättning för varorna. Prisnivån är inte hög men flera grandominerade sågverk går ändå förhållandevis bra. Situationen för sågad fura är däremot mycket pressad. Vi har en mycket stor lageruppbyggnad av sågad fura vid våra svenska sågverk och det ryktas om att en del större aktörer gjort utförsäljningar till låga priser. Den allmänna åsikten är att det framförallt är den kraftiga produktionsökningen av sågade varor i öst som skapat överutbudet. Utvecklingen har varit likartad på gran men där har marknaden, med USA som draglok, svalt den ökade volymen. Den fokusering på trädslagsrena sågverk vi sett de senaste åren kan mycket väl straffa sig för vissa aktörer i dagens pressade situation på tallsidan. Grantimmerpriserna har höjts under våren och sommaren och vi har fått se en minskning i skillnad mellan rotpostpris och listpris. I södra Sverige ser vi nu mycket höga rotpostpriser med nivåer över 400 kr/m3sk på rena granposter. Generellt tror vi på en stabil prisnivå för grantimmer i höst. Dock kommer vi säkert att se vissa smärre, lokala listprisökningar men de flesta prisjusteringar kommer att ges som premie vid tidig kontraktering. På talltimmer kommer sannolikt priserna att ligga fast. Köparna skriker efter lägre timmerpriser men vi bedömer det som svårt då granen efterfrågas så starkt. Dessutom kan man fråga sig om det är sänkta talltimmerpriser som är receptet just nu, då det är låg avsättning som är problemet. En produktionsminskning måste till! STORMEN PÅ DEN SVENSKA MASSAVEDS- MARKNADEN MOJNADE! TILLFÄLLIGT? Det som i våras var en mycket nervös marknad med ovanligt stort sug efter råvara har nu ändrats till en betydligt mer balanserad marknad. Alla har väntat sig att papperspriserna skall skjuta i höjden och att massavedslagren skall sjunka. Så har dock inte blivit fallet. Kombinerar man detta med några oplanerade driftsstopp samt en exceptionellt hög avverkningstakt så är det inte konstigt att industrin i dag sitter relativt nöjd, vad gäller råvaran. Mycket hänger nu på om vi får en uppgång i papperspriserna vilket i sin tur avgörs på marknaderna i Kina och USA. Var det bara ett tillfälligt hack på en uppåtgående konjunktur vi sett i juli så kommer naturligtvis optimismen tillbaka i industrin. Är det så att detta var högkonjunkturen? Ja det vill vi inte ens tänka på! För den närmaste tremånadersperioden kan vi med största sannolikhet se fram emot oförändrade massavedspriser på samtliga sortiment. För bränslesortimenten ser vi för tillfället en prispress beroende på ett kraftigt utbud, vilket beror på produktionsökning kombinerat med en ökad import. Detta är en marknad i tillväxt vilket gör att vi sannolikt kommer att få se stora svängningar, men trenden torde dock vara klar. Energin blir dyrare då finns det också avsättning! 2
Från bankens sida ser vi ingen anledning för skogsägaren att gå och vänta på kraftigt högre virkespriser. Men vårt råd är ändå att ta det lite försiktigt med slutavverkning i talldominerade bestånd. I alla fall innan ni har försäkrat er om ett vettigt pris. VART ÄR MARKNADEN PÅ VÄG? Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på virkespriserna. De har svarat på frågan: "Vart tror du priset på timmer och massaved tar vägen inom de närmaste tre månaderna?" Mats Hansson, produktionschef på Skogssällskapet i södra Sverige. Sveriges största förvaltare av privatägd skogsmark. www.skogssallskapet.se Timmer: Furumarknaden är fortsatt svag. Södras nedläggning av Lenhovdasågen har gett en viss prispress nedåt lokalt i området. I övrigt ligger talltimmerpriserna fast och kommer att göra så i höst. Marknaden på sågad gran är i balans, men efterfrågan ökar ständigt på inhemskt grantimmer, vilket har gett prishöjningar samt höga rotpostpriser. Nuvarande prisbild består under hösten men oklart läge till i vår. Ädellövtimmer: Bok svag efterfrågan och låga priser. Ek måttlig efterfrågan och stabilt pris på låg nivå. Massaved: Efterfrågan är god men jag tror på stabila priser på alla sortiment i höst. På energiveden ser vi nu lokala tendenser till prissänkningar. Med dagens höga oljepris kan marknaden dock snabbt svänga med högre energivedspriser som följd, vilket skulle kunna ge en prispress uppåt på massaveden Thomas Agrell, virkeschef på Sydved som är ansvarig för inköpsorganisation för StoraEnso och Munksjö i Götaland och södra Svealand. www.sydved.se Timmer: Sågtimmerpriserna har gått upp på gran under våren och sommaren men oförändrade talltimmerpriserna. Det kommer att bli kämpigt för furudominerade sågverk beroende på den pressade marknaden. För gran ser situationen rimligare ut. Massaved: Det är dystra tongångar från massa- och pappersbruken. Orderblocken är fyllda men vissa produkter sviktar. Lagren ökar på samma gång som vi ser ökade råvarupriser i såväl Sverige som vår omvärld. Man kan inte förutsätta full produktion i bruken längre. Fibertillgången är bättre än förväntat med ett mindre överskott för tillfället. Generellt ser vi inga prisförändringar på massaveden så långt vi kan överblicka. Santhe Dahl, VD och delägare i Vidagruppen, Sydsveriges största sågverksföretag. www.vida.se Timmer: Den 1/8 höjde vi listpriserna på gran med ca 25 kr och införde en höstpremie på 50 kr/m3fub. Detta är en signal att vi vill ha in mer virke och ett sätt att möta de högre rotpostpriserna. Rotpostpriserna verkar ligga kvar på en fortsatt hög nivå. På talltimmer ser vi oförändrade priser. Massaved: Jag uppfattar det som att vi har ett underskott av fiber just nu bla. beroende på dyr import. Vi ser att det görs allt fler individuella uppgörelser för såväl massaveds- som flispris. Arvid Svanborg, virkeschef Mellanskog, skogsägarföreningen i östra Svealand och södra Norrland. www.mellanskog.se Timmer: Som vanligt är efterfrågan hög på sågtimmer. Orosmolnet är på furumarknaden med höga lager i Finland och Sverige. Furusågverken kan därför få det svettigt framåt vintern om inte marknaden vaknar till liv. Därmed borde efterfrågan på tall minska, men med senaste årens kapacitetsutbyggnad och fokusering på trädslagsrena sågverk är flexibiliteten lägre. Vi ser faktiskt en brist även på talltimmer. 3
Jag tror på oförändrad nivå på såväl gran- som talltimmer i höst. Massaved: Vi räknar med att massaindustrin kör för fullt även vid signaler om svagare konjunktur. Kostnaden för importveden har dessutom ökat på senare år både genom såväl högre virkes- som fraktpriser. Jag tror att industrins möjlighet till billig importved är över. Vi räknar därför med fortsatt god efterfrågan på svensk massaved i alla sortiment. Nuvarande pris-nivå lär ligga fast i höst. Ulf Klensmeden, virkeschef StoraEnsoSkog som ansvarar för virkesförsörjningen till bolagets svenska industri. www.storaenso.com/excellent Timmer: På sågad vara är det pressat på furan och stabilt på granen. Beroende på att alla producerar för fullt så är det stor åtgång på både tall- och grantimmer. Det har varit prisrörelser på granen medan tallen legat stilla. Jag tror dock på oförändrade priser framåt. Massaved: Nu är det i stort sett full produktion i massa- och pappersindustrierna. Det har dock börjat kärva till sig med vissa marknadsstopp beroende på orderbrist. Läget känns väldigt osäkert. Många tror på en uppgång i papperspriserna men än så länge har den tron inte realiserats. Efter prishöjningen på massaved före sommaren lär det inte bli några förändringar under hösten. Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. www.hedins.se Timmer: Vi har en pressad situation på sågad fura med fortsatt stor lageruppbyggnad. Jag ser inte nu någon konsumtionsökning och därför tvingas man till produktionsbegränsningar. En lägre produktion skapar en lägre efterfrågan och därmed ett lägre timmerpris på tall. På gran har vi balans trots att vi sågar mer än någonsin, mycket beroende på USAmarknaden. Under hösten tror jag på en fast prisnivå på grantimmer. Massaved: Vi har haft en bristsituation i ett halvår men nu är marknaden mer i balans. Under hösten blir därför massavedspriserna oförändrade. Förbrukningen av fiber ökar dock hela tiden på samma gång som importen blir dyrare. På sikt tror jag därför på stigande massavedspriser. Arvid Callans, VD och ägare till Callans Trä AB, ett av Mellannorrlands största privata sågverksföretag. www.callanstra.se Timmer: På tall är situationen pressad och vi själva gick över till att enbart såga gran under sommaren då några stora bolag hade rena sommarrean på sågad fura. Orsaken till den svaga marknaden finner man i ökad sågning i öst samt även i Sverige beroende på stormfällningarna hösten 2003. Dessutom märks en minskad efterfrågan framförallt från möbelindustrin. Det kommer sannolikt att ta 3-6 månader innan furupriset är tillbaka på vårens nivå. Granmarknaden är i balans och vi kan se en uppgång på trävarupriserna i höst. Timmerpriserna blir oförändrade på gran medan vi ser en prissänkning på tall i höst. Massaved: Min bedömning är att vi kan få en höjning av massavedspriset i höst. Detta beror på en stark efterfrågan i kombination med att vissa utländska aktörer, i ökad utsträckning, efterfrågar massaved i vår region. Efterfrågan på biobränsle fortsätter att förstärkas pga de höga energipriserna. Anders Dahqvist, chef för marknadsutveckling på statliga Sveaskog landets största skogsägare och virkesleverantör. www.sveaskog.se Timmer: Efter sommaren har vi sett prishöjningar på grantimmer bl a i norra Sverige och efterfrågan är och kommer att förbli mycket stor med lokala prishöjningar på grantimmer. På talltimmer är situationen mer pressad men efterfrågan är ändå fortsatt hög. Därför tror jag på oförändrade talltimmerpriser. Massaved: Vi upplever en god efterfrågan på massaved men försörjningssituationen ser också balanserad ut. Detta gäller alla sortiment. Vår bedömning ger oförändrade priser med undantag för leveranstidspremier under hösten. På energivedssidan tror vi på ett ökat intresse bla beroende på de höga energipriserna. 4
MÅNGA AKTÖRER VILL NU MINSKA IMPORTBEROENDET Många aktörer vi pratat med har en ambition att säkerställa råvarubehovet på hemmaplan utan att behöva lita till importerad ved. Bakgrunden är de höjda priserna på importved från öst. Den råvaruresurs som för bara ett par år sedan kändes som en naturlig del i många företags råvaruanskaffning är inte alls lika självklar längre. Det är framförallt på timmersidan som kostnaderna brakat iväg. En aktör som valt en annan väg är Stora Enso som redan för två år sedan tog en aktiv roll i området genom att förvärva Baltikums största sågverksföretag Sylvester. Sylvester har i dag anläggningar i Estland, Lettland och Litauen med en produktionskapacitet på ca 1 miljon m3 sågad vara. Tanken är säkert genial då man därmed har kontroll över den fiberved som genereras vid såväl avverkningar som restprodukter vid sågverken. FASTIGHETSMARKNADEN Vad tror banken om fastighetspriserna? Utbudet av skogs- och lantbruksfastigheter fortsätter att öka. Som vi nämnt tidigare så är det lite större kombinerade fastigheter som i större utsträckning kommer ut på marknaden. Är läget bra med närhet till arbetstillfällen och en vacker omgivning, sjöutsikt, osv så lär fastigheterna inte vara några problem att sälja. Det stora flertalet har dock ett mer trivialt läge och här kommer det att bli vanligare med en uppdelning av fastigheten vid själva försäljningen. Här kommer sannolikt åkermarken att säljas till grannen och eventuellt kommer även skogen att gå åt ett annat håll. Vi tror att säljarna av den här typen av fastigheter bör vänja sig vid tanken på en uppdelning av fastigheten. När det gäller skogsfastigheter så verkar det inte finnas någon hejd på intresset, åtminstone i södra Sverige där prisnivån ökat drastisk det senaste halvåret. Orsaken går dels att söka i en modetrend att äga mark men det är också en effekt av ett lågt ränteläge och en het virkesmarknad. Vad händer då om räntorna går ned kraftigt och rotpostmarknaden på samma gång svalnar. Bankens analys av detta scenario är inte allt för dramatisk. Högst upphissad är prisnivån på skogsegendomar i södra Sverige. Där är efterfrågan så stor och utbudet så begränsat att vi sannolikt inte får se några kraftiga prisfall. Belåningen vid köp av skogsmark är ofta måttlig. Vi tror dock att de högsta priserna på virkesrika fastigheter kommer att sjunka vid en virkesprissänkning. Det är ju oftast den initiala avverkningen som finansierar en del av köpet. Funderar du på att köpa en skogsfastighet och vill ha en diskussionspartner? Kontakta din närmaste provinsbank eller gå in på vår hemsida! www.danskebank.se Några ledande mäklare ger sin syn på prisutvecklingen för skogsfastigheter under det närmaste kvartalet. Tomas Karlsson, skogsekonom på LRF Konsult Sveriges största mäklare av skogsegendomar. www.konsult.lrf.se. På skogsfastigheter ser vi en kraftig prisökning framförallt i södra Sverige men även i Svealand och södra Norrland. Jag tror att de senaste årens börsturbulens har gjort att allt fler söker sig till fast egendom. 5
Skogen är ju unik då man själv kan styra kassaflödet efter det egna behovet. Karl Danielsson, VD på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. www.areal.se Det ökade utbudet av kombinerade egendomar som vi såg i våras fortsätter. Dock har vi inte sett den befarade prispressen ännu vilket sannolikt beror på att antalet intressenter ökat. Efter sommaren har jag sett en ny årgång direktörer som söker lantegendom. De goda virkespriserna i kombination med ett lågt ränteläge gör skogsfastighetsmarknaden glödhet. Frågan är om vi nått pristoppen på mindre fastigheter med fina sjölägen!? Gunnar Grenholm, lantbruksmäklare på den rikstäckande kedjan Egendomsmäklarna. Hudiksvall. www.egendomsmaklarna.se Under våren hade vi en återgång i skogsfastighetspriserna från en tidigare dip efter de stora stormfällningarna i inlandet. Nu ser vi högre virkespriser och vi borde få en prisuppgång även på fastigheterna vilket vi dock inte sett ännu. Fastigheter med högt virkesförråd köps ofta av grannen medan lite hårdare avverkade fastigheter i större utsträckning köps av utbor som ser investeringen lite långsiktigare. AMORTERA PÅ DITT FASTIGHETSLÅN! - INFLATIONEN HJÄLPER DIG INTE LÄNGRE! Vi har nämnt det tidigare men detta mantra tål att upprepas. Om det är någon gång som du skall ha råd att amortera på fastigheten, så är det nu! Alla som finansierar en stor del av sitt fastighetsförvärv med lån bör absolut kalkylera med en räntehöjning på sikt. Då kan man, i dagens låga ränteläge, lägga in en extra amortering upp till denna nivå. Under en stor del av 1970- och 80-talet samt även i början av 90-talet hade vi en inflation på ca 10 %, se figur. Under denna period amorterade inflationen av din fastighetsinvestering med hela 60 % på en tioårsperiod. Under de senaste 10 åren har inflationen pendlat mellan 0,3 och 2,8 %. Med en genomsnittlig inflation på 2 % så amorterar inflationen bara av ca 18 % av fastighetsvärdet. Något att tänka på för en fastighetsköpare som kalkylerar med amorteringsfrihet. Kom in till din närmsta Provinsbank och diskutera såväl belåning och villkor som amortering på dina fastighetskrediter. För närmaste Skogs & Lantbruksansvarig se vår hemsida. www.danskebank.se Inflation i Sverige Källa: SCB, data t o m 2003 15 10 5 0 1970 1980 INTERNATIONELLT Nu öppnas möjligheten att handla med massaterminer. En modifierad Puplex återuppstår i New York! Den amerikanska börsen NYBOT - The New York Board of Trade kommer att erbjuda kontrakt för handel med pappersmassa fr o m 4 oktober 2004. Kontraktet kommer att skilja sig från det numera nedlagda Pulpex på flera punkter vilket möjliggör en bredare användning. - Nya leveranspunkter i Nordamerika införs. - Äldre massa kan levereras mot prisavdrag. - Massa från södra halvklotet tillverkad på ex Radiata tall kan levereras mot prisdifferans. 1990 2000 2003 2010 6
NYBOT skriver i ett uttalande att man redan fått starkt stöd från flera aktörer på marknaden. NYBOT tror också att kontraktet kan användas av huvuddelen av industrin och att höga prisfluktuationer bör leda till ett starkt stöd för instrumentet. Vi önskar lycka till! Vi ser nu en viss utjämning av massavedspriserna i Östersjöregionen! Vi gör här ett axplock ur den senaste kvartalsrapporten från det internationella analysföretaget Wood Resources International. www.wri-ltd.com Sverige har under lång tid haft de i dollar lägsta massavedspriserna i Östersjöregionen. Fr o m det senaste kvartalet har vi sett en viss utjämning gentemot både Finland och Tyskland. Som vi tidigare förutspått blir Östersjöregionen alltmer en och samma marknad och vi tror på en fortsatt utjämning av nivåerna. Massavedspriser, kvartal 2, 2004 USD/m 3 60 50 40 30 20 10 0 USA, södra USA, nordväst Canada, östra Canada, västra Norge Sverige Finland Frankrike Tyskland Spanien Brasilien Chile Nya Zeeland Australien Kina, sydöstra Japan land/ region MASSAMARKNADEN Jägmästare Karl-Martin Swärd på Smålandsbanken www.smalandsbanken.se analyserar massamarknaden. Har massakonjunkturen redan blåst över innan industrin märkte av den? Under sommaren har massamarknaden stagnerat. Priserna har fallit från 660 till 640 USD. Det globala lagret ökade med 344 000 ton medan konsumentlagret sjönk med 63 000 ton. Tydligare kan inte signalen bli! Köparna chansar på lägre priser! Som det ser u nu har massacykeln kulminerat utan att det knappt märkts för de europeiska tillverkarna eftersom valutaeffekten gjort att priset i Euro nästan varit konstant, se figur. Prisutvecklingen i USD och EURO för barrmassa i Europa USD/tonne 700 600 500 400 EUR strengthens against USD during 2003. Result: In EUR terms, the pulp price is virtually flat. NBSK USD NBSK EUR Rebased EUR/tonne 700 600 500 400 300 300 Jan-02 Jul-02 Jan-03 Jul -03 Jan-04 Jul-04 Källa:WRI Källa: Danske Equties Med en svagare marknad ökar pressen på Europa som traditionellt varit ett högprisområde för papper. Är det möjligen så att effektivare produktion och distribution av papper utjämnat papperspriserna i världen? Om så är fallet bådar det inte gott för massaindustrins närmsta framtid i Europa. 7
Globalt producentlager för pappersmassa Global inventories ( 000 tonnes) 000 tonnes 000 tonnes 4,000 400 3,750 300 3,500 200 3,250 100 3,000 0 2,750-100 2,500-200 2,250-300 2,000 400 Jan -02 Feb -02 Mar -02 Apr -02 Maj -02 Jun -02 Jul -02 Aug -02 Sep -02 Oct -02 Nov -02 Dec -02 Jan -03 Feb -03 Mar -03 Apr -03 Maj -03 Jun -03 Jul -03 Aug -03 Sep -03 Oct -03 Nov -03 Dec -03 Jan -04 Feb -04 Mar -04 Apr -04 Maj -04 Jun -04 Jul -04 Källa: Danske Equties Utöver att massaindustrin fortsätter sin höga produktion på samma gång som lagren stiger så kommer ytterliggare volymer ut när tyska Stendahl startar under hösten. Lägg därtill det faktum att världsekonomins lokomotiv USA svävar i ovisshet om den politiska framtiden med presidentvalet i höst. Inte undra på att massaköparna har is i magen! Detta visar sig bl a i den kinesiska spothandeln med marginalkvantiteter. Där är nu trenden nedåt. Men kom ihåg, i Kina vänder det snabbt. En positiv signal är att pappersbruken har haft sin downtime och kommer nu att köra för fullt under hösten. Brister i distributionskapaciteten kan också göra att Europa ändå behåller sin högre prisnivå. Den senaste statistiken från CEPI visar faktisk på en svag uppgång för papperspriserna. Summerat behöver vi fortfarande en starkare konjunktur på papperssidan som återställer Europa som ett högprisområde. Infrias inte detta finns det risk för svagt sjunkande priser under hösten. RÄNTA OCH VALUTA Pär Magnusson ger bankens syn på ränte- och valutasituationen. http://danskeanalyse. danskebank.dk De senaste månaderna har präglats av förnyad pessimism om den globala ekonomins utveckling. Framförallt amerikanska nyckeltal, som har visat överraskande svaghet under sommarmånaderna, har bidragit till oro för det ekonomiska uppsvingets hållbarhet. Detta har i sin tur lett till att marknadsräntorna i synnerhet de med längre löptid har fallit tillbaka till låga nivåer. Vi tror dock att denna oro till viss del är omotiverad, och detta betyder att vi räknar med att räntorna med framförallt lite längre löptider kommer att stiga framöver. För svenskt vidkommande har detta inneburit att skillnaden mellan rörlig ränta och fast ränta med löptider runt 5 år åter har minskat. Även om vi inte tror att Riksbanken kommer att genomföra några kraftiga räntehöjningar inom den närmaste tiden, så är rörlig finansiering troligen billigare än lång fast finansiering. 8
Danske Bank i Sverige är ett nätverk av tolv provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Hallands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. Detta innebär dock inte att vi utan vidare argumenterar för rörlig ränta. Skillnaden i slutlig kostnad mellan rörlig och fast ränta från 2-5 år är i dagsläget ganska liten, vilket innebär att det är billigt att slippa den risk som en rörlig ränta innebär för låntagaren. Vår syn på ränteläget är således att den riskbenägne fortsatt kan ligga kvar med rörlig ränta, eller eventuellt välja en 1-årig bindningstid, medan vi rekommenderar låntagare som önskar stabilitet att slå till och binda räntan till dagens låga fasta nivåer innan vi får en större uppgång. På valutasidan ser vi fortsatt jämnhet i den svenska kronans utveckling. De senaste två åren har den svenska kronan uppvisat en påtaglig stabilitet mot euron. Den har med få undantag rört sig i ett intervall mellan 9,00 9,30 kronor per euro, och detta är en utveckling som vi tror kommer att fortsätta. Även om fluktuationer i EUR/SEK på +/- 1,5 % är märkbara för flera aktörer på valutamarknaden, så är det ingenting jämfört med utvecklingen gentemot USD. Dollarn har de senaste månaderna hittat en ganska stabil nivå runt 7,50 kronor per dollar. Vi tror dock fortsatt att riktningen för USD på lite längre sikt är mot en svagare nivå runt 7,00. Ränta 5-årig ränta % 3-mån ränta 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 98 99 00 01 02 03 04 Källa:EcoWin Valuta 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 Källa:Danske Analyse USD/SEK EUR/SED 98 99 00 01 02 03 04 år år Johan Freij Skogsansvarig Danske Bank i Sverige Telefon 08-463 27 75 Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till johan.freij@danskebank.se 9