Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?



Relevanta dokument
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet!

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

Storgatan 19 Box Stockholm telefon

styrmedel för resurseffektiv energianvändning Rapport I 2009:16

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water.

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Bräcke kommun

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

myter om energi och flyttbara lokaler

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

framtider Energisystemet 2020

Beskrivning av ärendet

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Framtiden på värmemarknaden

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen?

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

Miljöredovisning 2014

Energisituation idag. Produktion och användning

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

En sammanhållen klimat- och energipolitik

profu vad vill olika aktörer? John Johnsson Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter

Energihushållning. s i handboken

INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Uppdaterade energiscenarier

Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Göteborg Energi antar utmaningen

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Energieffektivisering. Slutrapport

ETT AV 15 ENERGIKONTOR

Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Värmemarknad Sverige, etapp 1 - ett urval av resultat. Stockholm

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Energimyndigheten. Ett hållbart energisystem Tomas Berggren. Energimyndigheten

HÅLLBARA SMÅHUS SOLTRÄFF FÖR SMÅHUSTILLVERKARE OCH SOLELLEVERANTÖRER EMIL ANDERSSON

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO

Effektivare energianvändning i byggnader

ENERGIDEKLARATION. Flugmötesvägen 1, Eskilstuna Eskilstuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1981 Energideklarations-ID:

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

ENERGIDEKLARATION. Riddarstigen 5, Täby Täby kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1968 Energideklarations-ID:

Energieffektivisering lägesrapport 4

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Förnybara energikällor Det är viktigt att lokal och fritt flödande energi inklusive frikyla får tillgodoräknas när kraven skall uppfyllas.

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Framtidsspaning med BeBo och Belok

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Byggnaders energiprestanda förslag på ändringar i plan- och byggförordningen. Promemorians huvudsakliga innehåll

Samtal på FAH 19 april 2013

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Svensk författningssamling

Jämtlands läns Energikontor 10 år

Energi- och klimatfrågor till 2020

Biokraftvärme isverigei framtiden

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Scenariobeskrivningar - förslag/diskussion. Referensgruppsmöte 15 november

Energi. s i handboken Föreläsare Per Nordenfalk

Transkript:

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009

Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser av resultatet

WSP tekniska konsulter med lokal och global närvaro 10 000 anställda, varav ca 2 200 i Sverige Verksamma i Norge som ägare till 25 % av Multiconsult Tre huvuddiscipliner Hus och Industri Infrastruktur Miljö

Bakgrund till projektet Intresse från Svensk Fjärrvärme att fokusera i större utsträckning på primärenergi Forskningen inom styrmedel och dess effekter är relativt begränsad Den svenska fjärrvärmebranschen står inför stora förändringar och det är därför viktigt att klargöra spelreglerna inför framtiden

Levererad fjärrvärme i Stockholmsregionen fram till år 2050 Fjärrvärmeanvändningen i Stockholmsregionen fram till 2050 15 14 Levererad värme [TWh] 13 12 11 10 9 8 År 2007 År 2020 År 2030 År 2050 WSP, Låg andel WSP, Hög andel

Fjärrsyn Svensk Fjärrvärmes forskningsprogram Ett forskningsprogram finansierat av Energimyndigheten Etapp 1 Består av tre råd Omvärld Marknad Teknik Ansökningar skickas in och behandlas inom de olika råden men slutligen är det Fjärrsyns styrelse som fattar det avgörande beslutet huruvida ansökan ska accepteras eller ej

Styrmedel för en resurseffektiv energianvändning Genomförd av Ola Larsson och Agneta Persson WSP Environmental Referensgrupp bestående av representanter från Fortum Värme, Söderenergi, Svensk Fjärrvärme, Borg & CO och Göteborg Energi. Budgeten för projektet var 250 000 SEK och projektet var fullfinansierat av Fjärrsyn. Projektet genomfördes under februari till maj 2009 Rapporten finns tillgänglig på Svensk Fjärrvärmes hemsida

Primärenergi varför styra på det? Primärenergi definieras som energi som en naturresurs (exempelvis kol, olja, solenergi, vind och uran) har, och som inte har genomgått någon av människan utförd konvertering eller transformering Debatten i Sverige fokuserar på köpt energi BBR Miljögranskningar Energideklarationer Sverige elproduktion (i likhet med den norska) består nästan uteslutande av koldioxidneutral produktion Varför hushålla med resurserna?

Primärenergi - illustration

Primärenergi - illustration

Energisamverkan Samverkansprojekt mellan bygg- och energibranschen Två etapper Etapp 1 nyproducerat flerbostadshus och kontorshus Etapp 2 all existerande bebyggelse (småhus, flerbostadshus och lokaler) Fokusera på bra åtgärder i bebyggelsen och energiförsörjningen Koldioxidutsläpp Primärenergianvändning Ekonomisk lönsamhet Energianvändningen från ett marginalsynsätt

Energisamverkan Resultaten från projektet visade att minskad elanvändning nästan uteslutande är det bästa åtgärden för att minska miljöpåverkan Stora skillnader i fjärrvärmepriset Stora skillnader i fjärrvärmenäten, därför svårt att dra generella slutsatser då bränslemixen och fjärrvärmepriset är så pass varierande

Energisamverkan 1 kända svenska byggnader

Fjärrvärmen i Sverige Drygt 50 % av värmemarknaden Finns på mer än 650 orter Ca 50 TWh värme och 7 TWh el Omsätter ca 29 miljarder kronor

Medlemmar i Svensk Fjärrvärme Företagens ägandeform Statliga Privata 22% 7% Kommunala förvaltningar 6% 64% Kommunalägda c:a 130 medlemsföretag

Fjärrvärmens marknadsandelar 15% 44% Annat 92% 85% 56% Fjärrvärme 8% Småhus Flerbostadshus Lokaler Källa: SCB Utbyggnad fjärrvärme i Norge 2008-11-24 16

Styrmedel för en resurseffektiv energianvändning syfte och mål Åtgärder måste göras för att minska resursanvändning och miljöpåverkan Dagens styrmedel leder inte i största möjliga utsträckning till ett hållbart samhälle och energisystem Ofta enbart en fokusering på köpt energi eller koldioxid Genomgång, analys och revidering av existerande och möjligen tillkommande styrmedel

Styrmedels som utreddes Boverkets byggregler BBR Energideklarationer Konverteringsstöd Kommunala översiktsplaner Energi- och CO 2 -skatter Miljömärkning Teknikupphandling Energikrav i samband med ombyggnad Vita certifikat Energieffektiviseringspremie Lokala primärenergifaktorer

Avfallstrappan

Uppvärmningshierakin

Energipropositionen Energianvändningen ska minska med 20 % till 2020 Målsättning Bryta samband mellan ekonomiskt tillväxt och ökad användning av energi och råvaror. 300 miljoner ska tillföras per år mellan 2010-2014 för att öka effektiviseringen Speciell satsningar Förstärkt regionalt klimat- och energiarbete Ökad information och rådgivning Förstärkt stöd för teknikupphandling och marknadsintroduktion Nätverksaktiviteter Energieffektiviseringscheckar Offentliga sektor ska vara ett föredöme

Handel med utsläpprätter - ETS Infördes 2005, EG-direktiv Handelsperioder, 2005-2007, 2008-2012 Barnsjukdomar stor tilldelning Låga priser Dålig informationsspridning

Boverkets Byggregler - BBR Fokus på energihushållning vid nybyggnation Uppvärmning, kyla, tappvarmvatten och drift av installationer Styr på energianvändningen, Sverige är indelat i tre zoner Viss styrning på energikälla, hårdare krav för eluppvärmning Skillnad var värmepumpen är placerad

Energideklarationer Energideklaration av fastigheter för att finna energibesparande och ekonomiskt lönsamma åtgärder Undersöker energiförsörjning men beräkningen av energiprestanda görs utifrån köpt energi Åtgärdskostnaderna beräknas utifrån lönsamhet, energiminskning och miljöpåverkan i form av minskad CO 2 belastning

Konverteringsstöd Flertalet konverteringsstöd har funnits För småhus Oljeuppvärmning av småhus Direktverkande elvärme Energieffektiva fönster och biobränsleanläggningar för småhus Solvärmebidrag För lokaler Energieffektivisering och konvertering av uppvärmningssystem Solvärmebidrag

Kommunala översiktsplaner Möjlighet att styra energiförsörjning till hållbara alternativ Översiktsplaner genomförs för nyetableringar Kommunen är ägare av marken och kan vid markanvisningen ställa krav Problem med en alldeles för svag lagstiftning, enbar dialog möjligt med byggherrarna

Energi- och CO 2 -skatter Två typer av skatter Fiskala Miljöstyrande Energiskatt Svavel- och koldioxidskatt Skatter för värme- och elproduktion Värme produktion El användning Oljeanvändningen i industrin

Miljömärkning Miljömärkning av fastigheter GreenBuilding Breeam LEED Miljöklassad byggnad enligt ByggaBo-dialogen Miljömärkt el Produktionsspecifik el Naturskyddsföreningen Residualmixen Ursprungsmärkning

Teknikupphandling Tanken är att utveckla och sprida energieffektiv energi Pågått sedan början av 1990-talet Många teknikupphandlingar har fokuserat på att minska elanvändning

Energikrav i samband med ombyggnad Framförts flertalet gånger 60 % av Sveriges miljonprogram och flerbostadshus från 1940- och 1950- talen behöver renoveras inom 10 år Viktigt att renoveringar görs energieffektiva Energieffektiviseringsutredningen fastslog en potential på 20 TWh (fjärrvärme och bränsle) och 14 TWh (el) fram till 2016 och att 3,7 TWh kan genomföras med hjälp av energikrav vid ombyggnation av småhus, flerbostadshus och lokaler.

Vita certifikat Marknadsbaserad reglering Utsläppen regleras av staten, marknaden bestämmer var utsläppens ska reduceras Sätter ett obligatoriskt mål för energieffektivisering Olika nivåer Storbritannien och Italien 1 % Frankrike 0,1 %

Energieffektiviseringspremie Förslag från Svensk Fjärrvärme Premie som betalas om en energieffektivisering genomförs för att reducera primärenergianvändning Finansieras av handeln med utsläppsrätter Register för att kartlägga de energieffektiva åtgärder

Lokala primärenergifaktorer Tyskt system som funnits sedan 2002 Systemgräns för hela uppvärmningssystemet Olika nivåer 0,7 om 70 % produceras i en kraftvärmeanläggning 1,3 i annat fall Lokala faktorer som fjärrvärmebolagen tillhandahåller Applicering i Sverige

Sammanfattning

Tack för mig Ola Larsson ola.larsson@wspgroup.se 08 688 66 27 070 666 23 70