Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar

Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar Version 3.5 4 november 2008 30 juni 2015 Nordisk Mijömärkning

Innehå Vad är ett Svanenmärkt fönster eer en Svanenmärkt ytterdörr? 3 Varför väja Svanenmärkning? 4 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur söker man? 5 Vad krävs för att bi Svanenmärkt? 6 1 Produktbeskrivning 7 2 Mijökrav 7 2.1 Energikrav 7 2.2 Materiakrav 8 2.3 Kemikaiekrav 10 2.4 Krav på avfashantering vid tiverkning 13 2.5 Funktionskrav 14 3 Kvaitets- och myndighetskrav 16 Marknadsföring 18 Svanenmärkets utformning 18 Efterkontro 18 Hur änge gäer icensen? 19 Nya kriterier 19 Biaga 1 Biaga 2 Biaga 3 Biaga 4 Biaga 5 Biaga 6 Biaga 7 Testmetoder och anaysaboratorier Intyg om innehå i pastmateria Redovisning av träråvara (everantör) Krav på skogscertifiering Dekaration om kemiska produkters innehå Översättningsnycke GHS (Gobay Harmonised System) Marknadsföring av Svanenmärkta fönster och/eer ytterdörrar 062 Fönster och ytterdörrar, version 3.5, 12 november 2013 Adresser Nordiska Ministerrådet besutade 1989 att införa en friviig officie mijömärkning, Svanen. Nedanstående organisationer/företag driver Svanenmärkningen på uppdrag av respektive ands regering. För mer information se webbpatserna: Danmark Mijømærkning Danmark Fonden Dansk Standard Koegievej 6 DK-2920 Charottenund Teefon +45 72 300 450 Fax +45 72 300 451 E-post: info@ecoabe.dk www.ecoabe.dk Sverige Mijömärkning Sverige AB SE-118 80 Stockhom Teefon +46 8 55 55 24 00 Fax +46 8 55 55 24 01 E-post: svanen@svanen.se www.svanen.se Finand Mijömärkning Finand Box 489 FIN-00101 Hesingfors Teefon +358 424 2811 Fax +358 424 281 299 E-post: joutsen@motiva.fi www.ecoabe.fi Norge Mijømerking Henrik Ibsens gate 20 NO-0255 Oso Teefon +47 24 14 46 00 Fax +47 24 14 46 01 E-post: info@svanemerket.no www.svanemerket.no Isand Norræn Umhverfismerking á Ísandi Umhverfisstofnun Suðurandsbraut 24 IS-108 Reykjavik Teefon +354 5 91 20 00 Fax +354 5 91 20 20 E-post: svanurinn@ust.is www.svanurinn.is Detta dokument får kopieras endast i sin hehet och utan någon form av ändring. Citat får göras om upphovsmannen Nordisk Mijömärkning omnämns.

Vad är ett Svanenmärkt fönster eer en Svanenmärkt ytterdörr? Mået med Nordisk Mijömärknings kriterier är att stimuera ti användning av energieffektiva fönster och ytterdörrar som dessutom tiverkats på ett sätt som ger minsta möjiga negativa påverkan på mijön. Kriterierna omfattar fasta eer öppningsbara fönster och fönsterdörrar samt ytterdörrar. Både fönster och dörrar har en ång teknisk ivsängd. Deras största negativa mijöbeastning består därför av de energiföruster de orsakar från de uppvärmda byggnader som de är monterade i. Energiförusternas storek bestäms främst av värmegenomgångskoefficient, U-värde, och soenergitransmittans, g-värde. Svanen stäer krav på hög energieffektivitet. Ett energieffektivt fönster minskar uppvärmningsbehov och kimatpåverkan. De viktigaste materiaen i fönster och ytterdörrar är gas, trä, past och metaer, ti exempe auminium och stå. Paster och metaer kan förekomma i form av oika profier, ister, besag, foie och/eer beäggning. Dessutom används oika impregnerings- och ytbehandingsmede, spacke, im, isoermateria, fogmassor och gasfynad. När hea ivscyken beaktas är skinaderna i mijöbeastning reativt små mean Svanenmärkta fönster och ytterdörrar tiverkade av oika materia. Svanens kriterier främjar band annat återvinning. Karm, båge och dörrbad som består av ej förnybart materia ska ti 30 % vara baserade på återvunnet materia. Mijökrav stäs också på kemikaier, impregnering, tisatsämnen i paster och käsortering. Kraven gäer även materia från undereverantörer av isoergaseement, karmar och bågar samt för embaage. Av massivt trä i ytterdörrar eer fönster ska 70 % komma från certifierat håbara skogsbruk. Fönster- eer ytterdörrstiverkaren ska ge 10 års garanti. Krav stäs även på monterings- och skötseinstruktioner. Tiverkaren ska ti varje everans informera om rekommenderat underhå. För att kunna säkerstäa kvaiteten på mijömärkta fönster eer ytterdörrar ska de uppfya reevanta produktcertifieringskrav. Tiverkaren ska också ha dokumenterade rutiner och instruktioner för kvaitets- och mijösäkring. Svanenmärkta fönster och ytterdörrar har: Låg kimatpåverkan tack vare små energiföruster. Låg mijöpåverkan från produktionen tack vare stränga mijökrav på råmateria och produktionsprocesser. Bra funktion och ång ivsängd eftersom de säjs med goda monteringsoch skötseinstruktioner. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 3 (19)

Varför väja Svanenmärkning? Den som har icensen får använda varumärket Svanen i sin marknadsföring. Svanenmärket har mycket hög kännedom och trovärdighet inom Norden. Svanenmärket är ett kostnadseffektivt och enket sätt att kommunicera mijöarbete och mijöengagemang ti kunder och everantörer. En mer mijöanpassad verksamhet ger ofta möjigheter ti minskade kostnader genom att ti exempe sänka förbrukningen av energi samt minska mängden embaage och avfa. En mer mijöanpassad drift förbereder producenten av fönster och ytterdörrar på framtida mijökrav. Mijöfrågor är kompexa och det kan ta ång tid att sätta sig in i specifika frågestäningar. Svanenmärkningen kan ses som en guide ti detta arbete. Svanenmärkningen innehåer inte bara mijökrav utan också kvaitetskrav eftersom mijö och kvaitet oftast går hand i hand. Det betyder att en Svanicens också kan ses som en kvaitetsstämpe. Vad kan Svanenmärkas? Produktgruppen är begränsad ti fasta eer öppningsbara fönster, fönsterdörrar och ytterdörrar. Karm, båge och dörrbad kan bestå av trä, trä-auminium, auminium, past, stå eer kompositmateria. Ytterdörrar definieras som dörrar mean fria och konstant uppvärmda utrymmen. De dörrar som kan mijömärkas är ytterdörrar som fungerar som dörr mean inomhusmijö och utomhusmijö, ti exempe dörrar ti hus, ägenheter och kontor och andra byggnader som har en regerad inomhustemperatur. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 4 (19)

Hur söker man? Varje krav är markerat med bokstaven K (för krav) samt ett nummer. Aa krav ska uppfyas för att en icens ska erhåas. Kravdeen kan även användas som en checkista då varje krav föjs av kryssrutor, och, för om kraven uppfys. Symboer i texten För varje krav beskrivs hur man styrker att kravet uppfys. Det finns också oika symboer som används för att underätta arbetet. Symboerna är: ( Skicka med Kravet kontroeras på pats Ansökan Ansökan skickas ti Nordisk Mijömärkning i det and där fönstret eer ytterdörren ska säjas eer där företaget bedriver sin verksamhet. Se adresser på sidan 2. Ansökan består av en ansökningsbankett och dokumentation som visar att kraven uppfys (finns specificerat i kraven). Mer information och hjäp vid ansökan kan finnas. Gå in på respektive ands hemsida för att få information. Försäjning i övriga Norden Om icensen registreras i något annat nordiskt and ges möjigheten att använda Svanenmärket på en större marknad. Då behöver föjande skickas in ti Nordisk Mijömärkning: Bankett för försäjning i aktuet and. Dokumentation som visar att tekniska krav och reevanta standarder uppfys (K26) Kundinformation på aktuet språk (K28). Vid registrering i Danmark ska U-värdet uppges i format 1,23 x 1,48 m (K3). Dokumentation som visar viket system för återvinning av fönster eer ytterdörrar som produkten är tänkt att deta i (K23 och K36). Retursystem för embaage (K36). Registreringen är kostnadsfri men årsavgifter måste betaas enigt respektive ands avgiftsreger. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 5 (19)

Kontro på pats I samband med ansökan kontroerar Nordisk Mijömärkning på pats att kraven uppfys. Vid kontroen ska underag för beräkningar, origina ti inskickade intyg, mätprotoko, inköpsstatistik och iknande som styrker att kraven uppfys kunna uppvisas. Kostnader En ansökningsavgift tas ut i samband med att företaget söker icens. Utöver det tikommer en årsavgift baserad på det Svanenmärkta fönstrets eer ytterdörrens omsättning. Frågor Vid frågor, kontakta gärna Nordisk Mijömärkning, se adresser på sidan 2. Vad krävs för att bi Svanenmärkt? För att få Svanicens krävs att: Samtiga obigatoriska krav uppfys Nordisk Mijömärkning kontroerat verksamheten på pats Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 6 (19)

1 Produktbeskrivning K1 Beskrivning Beskriv hur fönstret eer dörren är utformad och hur produktionen går ti. ( Produkt och produktionsbeskrivning. Uppfys kraven? Yes No K2 Materiaöversikt Redogör för vika materia och kemiska produkter som fönstret/ytterdörren är tiverkad av. Det ska uppges hur stor vikt-% respektive materia och komponent utgör av hea fönstret/ytterdörren. För kemiska produkter, som im och ytbehanding, behöver inte vikt-% uppges. ( En skriftig redogörese för samtiga materia och komponenter som används vid tiverkning av fönstret eer ytterdörren med uppgifter om vikt-%. 2 Mijökrav 2.1 Energikrav Uppfys kraven? K3 U-värde, värmegenomgångskoefficient Fönster: Fönstrets U-värde kan uppges i två format. 1,2 x 1,2 eer 1,48 x 1,23 m. Värmegenomgångskoefficient, U-värde, ska maximat vara 1,0 W/m 2 K mätt på hea fönstret inkusive karmen för fönsterstoreken 1,2 m x 1,2 m. Värmegenomgångskoefficient, U-värde, ska maximat vara 0,95 W/m 2 K mätt på hea fönstret inkusive karmen för fönsterstoreken 1,48 m x 1,23 m. Fönsterdörr: Värmegenomgångskoefficient, U-värde, ska maximat vara 1,0 W/m 2 K för fönsterdörrar mätt på hea fönsterdörren inkusive karmen för ytterdörrsstoreken 0,9 x 2,1/1,3 m. 1,3 är höjden på gasdeen i fönsterdörren. Ytterdörr: Värmegenomgångskoefficient, U-värde, ska maximat vara 1,0 W/m 2 K mätt på hea ytterdörren inkusive karmen för ytterdörrsstoreken 0,9 x 2,1 m eer för 1,0 x 2,1 m. U-värdet ska anges med två gäande siffror. Avrundning kommer att ske enigt föjande: 1,049 W/m 2 K avrundas nedåt ti 1,0 och 1,050 W/m 2 K avrundas uppåt ti 1,1. Metod för U-värdesmätning och beräkningar beskrivs i biaga 1. U-värdet ska mätas genom provning eer beräkning enigt godkända internationea standarder och utföras av ackrediterat nationet institut eer motsvarande. ( Redogörese hur U-värdesmätningar utförts. Mätresutat och beräkningar bifogas. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 7 (19)

K4 Fönsters soenergitranssmittans samt dagsjustransmittans Fönstergasets soenergitranssmittans (g-värde) ska vara 50 ± 2 % eer högre, mätt vinkerätt mot gaset. Dagsjustransmittansen ska vara 63 ± 2 % eer högre. Metod för mätning beskrivs i biaga 1. G-värdet ska mätas genom provning eer beräkning enigt godkända internationea standarder och utföras av ackrediterat nationet institut eer motsvarande. ( Redogörese hur mätningar utförts samt resutat från mätning. K5 Fönstrets eer ytterdörrens täthet Fönstret eer ytterdörren ska ha en täthet för under- och övertryck som uppfyer kass 4 enigt EN 12207. ( Resutat från täthetstest. Redogörese hur mätning av täthet utförts. 2.2 Materiakrav K6 Återvunnet materia i ej förnybara materia Komponenter i fönster, fönsterdörrar eer ytterdörrar såsom karm, båge eer dörrbad som består av ej förnybar råvara ska vara producerade av återvunnen råvara ti minst 30 vikt-%. Kravet gäer inte för materia som utgör mindre än 3 vikt-% av fönstrets, fönsterdörrens eer ytterdörrens totaa vikt. Gångjärn, handtag, besag, stabiiseringspattor i ytterdörrar och isoering omfattas inte av kravet. Om fönstrets, fönsterdörrens och ytterdörrens väderskydd i huvudsak består av auminium, undantas dessa också från kravet på återvunnet materia om auminiumet inte är en de av den bärande konstruktionen samt utgör högst 8 vikt-% av fönstrets eer ytterdörrens totaa vikt eer högst 11 % av fönsterdörrens totaa vikt. De ej förnybara komponenterna i gasrutan/isoerrutan omfattas heer inte av detta krav på återvunnet materia. Återvunnet materia definieras som postkonsument-återvunnet materia, återvunnet spimateria från fönster- eer ytterdörrtiverkning samt spi från annan tiverkning av t.ex. past eer meta. Produktionsspi från tiverkning av fönster- eer dörrprofier är inte återvunnet materia. ( För ej förnybara materia ska det redogöras hur stor ande som är återvunnen. Intyg från materiaeverantörer att råvaran är återvunnen. Uppfys kraven? K7 Ej återvunna pastmateria Ti pastmateria, får inte aktivt tisättas by, kadmium, haogenerade paraffiner, organiska tennföreningar, ftaater eer haogenerade famskyddsmede. Kravet gäer ej för pastdetajer som täckock, cips och gasbock. ( Intyg från pasttiverkare att pastdear uppfyer kravet. Biaga 2 kan användas för dokumentation. K8 Återvunna pastmateria Återvunnen past får inte innehåa by eer kadmium. Den återvunna pasten ska testas med avseende på innehå av by, kadmium, haogenerade paraffiner, organiska tennföreningar, ftaater och haogenerade famskyddsmede. Vid test ska innehået av by eer kadmium vara maximat 100 ppm (mg/kg). Kravet gäer ej för pastdetajer som täckock, cips och gasbock. Metod för test av innehå i past beskrivs i biaga 1. ( Testresutat som visar att kravet uppfys. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 8 (19)

K9 Korframstäning Kvicksiver eer asbest får inte användas vid framstäning av kor ti pastproduktionen. Kravet gäer ej för pastdetajer som täckock, cips och gasbock. ( Intyg från pastproducenten om viken framstäningsmetod som används vid korframstäning. Biaga 2 kan användas. K10 Märkning av pastdear Dear som består av past och som väger över 50 g ska vara märkta för återvinning enigt ISO 11469, med synig märkning. Detta krav gäer inte för gasningsister och gasningskossar som utgör mindre än 3 vikt-% av fönstrets totaa vikt. ( Redogörese för materiamärkning av detajer som är tiverkade i past. K11 Isoergas Isoergas som förorsakar växthuseffekt, GWP (Goba Warming Potentia) > 5 över en period på 100 år, får ej användas i isoereement. Ädegaser (t.ex. argon, krypton) har ej GWP>5. ( Redogörese för eventue använd isoergas, samt redogörese för att gasen ej orsakar växthuseffekt, GWP > 5 över en period på 100 år. K12 Träråvara Licensinnehavaren ska säkra att träråvaror inte stammar från skogsmijöer med höga bioogiska och/eer sociaa skyddsvärden. Om det visar sig att man använder trävirke som stammar från sådana skogsmijöer kan Nordisk Mijömärkning dra in icensen. ( Namn på träsag (på atin och ett nordiskt språk) samt geografiskt ursprung (and/destat och region/provins/kommun) för de träsag som används. Nordisk Mijömärkning har rätt att kräva in ytterigare dokumentation om det råder osäkerhet om träråvaran stammar från skogsmijöer med höga bioogiska och/eer sociaa skyddsvärden. Biaga 3 är avsedd för dokumentering av träråvara. K13 Massivt trä På årsbasis ska minst 70 % av ingående massivt trä komma från certifierat håbart skogsbruk. Certifieringen ska vara utförd av tredje part enigt gäande skogsbruksstandard som uppfyer kraven på standard och certifieringssystem enigt biaga 4. Träfiberskivor omfattas inte av kravet. ( Redovisning av andeen trävirke från certifierat skogsbruk samt beräkningsunderag. Biaga 3 kan användas av träeverantörer. Kopia av certifikat för skogscertifiering, undertecknat och godkänt av certifieringsorganet. Namnet på skogstandarden och certifieringssystemet ska framgå. Mijömärkningsorganisationen har rätt att kräva in ytterigare dokumentation för att granska om kraven på standard, certifieringssystem och certifierad ande är uppfyda. Sådan dokumentation kan vara kopia av certifieringsorganets sutrapport, kopia av skogsstandarden inkusive namn, adress och teefonnummer ti den organisation som utformat standarden samt referenser ti personer som representerar parter och intressegrupper som varit inbjudna ti att deta i utveckingen av skogsstandarden. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 9 (19)

K14 Isoermateria Termiska isoeringsmateria får inte innehåa haogenerade famskyddsmede eer famskyddsmede med borax eer borsyra. Expanderade isoeringsmateria får inte vara producerade med fuorerade drivgaser som t.ex. hydrogenfuorkarbon (HFC). Exempe på materia är EPS (expanderad poystyren) och XPS (extruderad poystyren). Mineraiska isoeringsmateria får inte vara kassificerade som cancerframkaande enigt direktiv 97/69/EC. ( Intyg från everantör av isoeringsmateria, och produktspecifikation av isoeringsmateriaet. K15 Separerbarhet Gasdeen och meta- och pastprofier ska kunna separeras från fönstret/ ytterdörren för återvinning när fönstret eer ytterdörren är uttjänt. ( Beskrivning av hur materiaen trä, meta och past samt gasdeen kan separeras från varandra. 2.3 Kemikaiekrav Uppfys kraven? K16 Kassificering av kemiska produkter Kemiska produkter som används vid produktion av Svanenmärkta fönster eer ytterdörrar ska inte vara kassificerade enigt tabe nedan. Kassificeringen gäer enigt föreskrifter om kassificering och märkning av fariga kemikaier i något nordisk and och/eer EUs ämnes- och preparatdirektiv 67/548/EEC och 1999/45/EEC (med anpassningar och ändringar). Farokass Mijöfarig Cancerframkaande Mutagen Reproduktionstoxisk Mycket giftig Tihörande symboer och R-sättning N med R50, R50/53 eer R51/53* T med R45, R49, Xn med R40 T med R46, Xn med R68 T med R60, R61, Xn med R62, R63 T+ med R26, R27, R28, R39 Giftig T med R23, R24, R25, R39, R48, Häsofarig Xn med R22, R48, eer R68 *Undantag görs för vakuumimpregnering där R51/53 accepteras. Vid övergång ti GHS (Gobay Harmonised System) kan kraven på kassificering av produkt konverteras enigt tabe B6a i Biaga 6. ( Säkerhetsdatabad enigt gäande agkrav i ansökningsandet, t.ex. biaga II i REACH (förordning 1907/2006/EEC) för aa kemiska produkter. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 10 (19)

K17 Hantering av kemiska produkter För kemiska produkter som används vid produktion av Svanenmärkta fönster eer ytterdörrar och som är kassificerade enigt tabe nedan, ska en beskrivning finnas av hur de hanteras för att undvika mijö- eer personskador. Kassi ficeringen gäer enigt föreskrifter om kassificering och märkning av fariga kemikaier i något nordisk and och/eer EUs ämnesoch preparatdirektiv 67/548/EEC och 1999/45/EEC (med anpassningar och ändringar). Farokass Mijöfarig Aergiframkaande Frätande Häsofarig Exposivt Extremt brandfarigt Mycket brandfarigt Tihörande symboer och R-sättning R52, R53 eer R52/53 utan N Xn med R42 eer Xi med R43 C med R34 eer R35 Xn med R20, R21 eer R65 E med R2 eer R3 Fx (F+ i Norge) med R12 F med R11, R15 eer R17 Vid övergång ti GHS (Gobay Harmonised System) kan kraven på kassificering av produkt konverteras enigt tabe B6b i Biaga 6. ( Beskrivning hur kemikaier hanteras på ett säkert sätt för att undvika mijöeer personskador. K18 CMR-ämnen Ämnen som är kassificerade som cancerframkaande (Carc med R45 och/ eer R49), mutagena (Mut med R46) och/eer reproduktionstoxiska (Rep med 60 och/eer 61 ) får inte ingå i kemiska produkter som används i produktionen av Svanenmärkta fönster eer ytterdörrar. Det totaa innehået av ämnen kassificerade som cancerframkaande Carc med R40, mutagena Mut med R68 och/eer reproduktionstoxiska Rep med 62 och/eer R63 ska vara mindre än 0,5 viktprocent i produkter som används i produktionen av Svanenmärkta fönster eer ytterdörrar. Undantag görs för haten av tennorganiska föreningar av DBT och DOT (TBT och TPT får inte användas) i föjande tre produkttyper där nedanstående gränsvärden accepteras: 0,5 % i SMP-poymerer som exempevis MS-poymerer 0,2 % i siikonprodukter och PUR-poymerer med sianer istäet för isocynater 0,03 % i PUR-poymerer med isocyanater Med ingå menas ämnen eer ingredienser som är aktivt tisatt av kemikaieproducent eer dennes undereverantörer. För 2-komponentsprodukter är det de tisatta ingredienserna i dekomponenterna som ska uppfya kravet. Som utgångspunkt gäer kravet för de tisatta ingredienserna. Aternativt; om det kan dokumenteras att användningen av produkten, inkusive härdning, har utförts i ett sutet system med hjäp av robotar kan kravet gäa den färdighärdade produkten. Orenheter som har en sådan kassificering och koncentration att det ska framgå av produktens säkerhetsdatabad betraktas också som ingående ämnen. Vid övergång ti GHS (Gobay Harmonised System) kan kraven på kassificering av ämnen konverteras enigt tabe B6c i Biaga 6. ( Säkerhetsdatabad enigt gäande agkrav i ansökningsandet, t.ex. biaga II i REACH (förordning 1907/2006/EEC) för aa kemiska produkter och biaga 5, ifyd och undertecknad av kemikaietiverkare. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 11 (19)

K19 Ämnen som inte får ingå i kemiska produkter Föjande ämnen får inte ingå i kemiska produkter som används i produktionen av Svanenmärkta fönster eer ytterdörrar: haogenerade organiska ösningsmede akyfenoetoxyater (APEO) och akyfenoderivater (APD) perfuorerade och poyfuorerade akyerade föreningar (PFAS) ftaater, med undantag av fogmassor I fogmassa får föjande ftaater inte ingå: DEHP, DBP, BBP, 711P, DIBP, DMEP, DIDP och DINP haogenerade famskyddsmede borföreningar bispheno-a Med ingå menas ämnen eer ingredienser som är aktivt tisatta av kemikaieproducent eer dennes undereverantörer. Orenheter som har en sådan kassificering och koncentration att det ska framgå av produktens säkerhetsdatabad betraktas också som ingående ämnen. ( Biaga 5, ifyd och underskriven av kemikaietiverkare. K20 Nanomateria Om det ingår nanometaer, nanomineraer, nanokoföreningar och/eer nanofuorföreningar i gas/fönster/dörr eer i kemiska produkter som används i produktionen av Svanenmärkta fönster eer ytterdörrar, ska det finnas dokumentation som styrker att användningen av nanomateria inte kan medföra mijö- eer häsoprobem. Nanopartikar definieras som mikroskopiska partikar med dimensioner mindre än 100 nm. Nanometaer är ti exempe nanosiver, nanogud och nanokoppar. ( Intyg från fönster- eer ytterdörrproducent att nanomateria inte används samt intyg från kemikaietiverkare enigt biaga 5 om att nanomateria inte används, aternativt dokumentation rörande häso- och mijöegenskaper. K21 Lösningsmede för impregnering och ytbehanding Tryckimpregnering är inte tiåtet. Utsäpp av fyktiga organiska föreningar (VOC) från impregnering ska vara max 11 kg/m 3. Utsäpp från ytbehanding ska vara max 75 mg C/Nm 3. Kravet motsvarar myndighetskrav enigt EUs direktiv 99/13/EG (s.k. VOC-direktivet) om fyktiga organiska ämnen för anäggningar som har en större förbrukning av organiska ösningsmede än 25 ton/år (impregnering) respektive 15 ton/år(ytbehanding). För Svanenmärkta fönster eer ytterdörrar gäer kravet oavsett förbrukning av organiska ösningsmede. VOC definieras som organiska föreningar som vid 293,15 K har ett ångtryck på 0,01 kpa eer mer. Krav på den som utför mätning av VOC beskrivs i biaga 1. ( Beräkning av ösningsmedesbaans eer mätning av utsäpp enigt metoder angivna i EUs direktiv 99/13/EF. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 12 (19)

2.4 Krav på avfashantering vid tiverkning Uppfys kraven? K22 Produktionsavfa Fönster- eer ytterdörrtiverkaren, samt tiverkare av isoergas, ska käsortera oika avfassag som uppkommer vid produktion av fönstret eer ytterdörren, t.ex. träavfa, impregnerat träavfa, gasavfa, past, auminium och andra metaer. Dessutom ska en pan upprättas för käsorteringen som beskriver omhändertagande, exempevis återvinning, deponering och förbränning. Om avfaet är mijöfarigt ska detta anges. Mijöfarigt avfa ska behandas och omhändertas enigt myndigheters gäande föreskrifter i tiverkningsandet. Hanterings- och återvinningskrav för enskida materia gäer hea produktionen i den produktionsanäggning där mijömärkta produkter tiverkas. Kraven gäer även undereverantörers tiverkning av isoereement, karm och båge. Kraven är föjande: Vanigt fönstergas: gasavfa ska återvinnas. Seektivgas (beagt fönstergas): gasavfa ska återvinnas om det finns återvinningsmöjigheter i fönstrets produktionsand. Auminiumavfa samt andra metaavfa ska återvinnas. Pastavfa ska återvinnas. Kravet gäer för komponenter som det stäs krav på i K6. Virke och annat träbaserat avfa ska materia- eer energiåtervinnas. Detta gäer dock inte impregnerat träavfa. Impregnerat virke, kasserade fönster, kemikaierester och deras förpackningar samt andra materia ska hanteras enigt myndigheters föreskrifter eer tistånd. Mijöfarigt avfa ska insamas av godkänd avfashanterare. Restavfa ska insamas av godkänd avfashanterare. ( Redovisning av en avfaspan för käsortering av träavfa, impregnerat träavfa, gasavfa, past, auminium, andra metaer, inkuderande uppgift om omhändertagande, exempevis återvinning, deponering och förbränning. Redovisningen ska visa att krav på enskida materia enigt ovan uppfys. Dekaration av eventuet mijöfarigt avfa. Redogörese för att mijöfarigt avfa omhändertas enigt gäande föreskrifter i tiverkningsandet. K23 Retursystem för pastmateria i fönster Fönster och ytterdörrar tiverkade i past ska omfattas av ett system som ombesörjer insaming av uttjänta fönster eer ytterdörrar för återvinning i de änder de säjs/marknadsförs som Svanenmärkta. ( Redogörese/beskrivning av vika former av retursystem som företaget detar i. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 13 (19)

K24 Embaage Haogenerade paster och biocidbehandat/impregnerat virke får inte ingå i embaage. ( Redogörese för vika förpackningsmateria som tiverkaren och dess undereverantörer använder. Intyg på att embaaget inte ti någon de utgörs av haogenerade paster, biocidbehandat eer impregnerat virke. 2.5 Funktionskrav K25 Håbarhet/beständighet av väderutsatta trädear För att garantera att ytterdörren eer fönstret ska ha hög beständighet krävs att ytterdörren eer fönstret har ett tiräckigt träskydd. Väderutsatta dear av trä ska vara: a) impregnerade där impregneringen ska uppfya inträngningskass P5 enigt EN 351-1 och 351-2 eer b) påförda träskyddsmede genom doppning eer s.k. fowcoat (t.ex. 2ØKO i Danmark) i kombination med konstruktion av kärnved eer motsvarande. Systemen för ytbehanding ska testas enigt EN 927 Färger och färgsystem för måning på trä utomhus. Systemet ska uppfya gränsvärdena i Tabe 1 i EN 927-2 för stabe end use category. Expose condition som definierat i tabe 2 i EN 927-1 ska vara Medium. ( Testrapporter enigt EN 351-1 och 351-2 för eventue impregnering och EN 927 för ytbehandingssystem. Uppfys kraven? K26 Tekniska krav Mijömärkta fönster eer ytterdörrar ska uppfya reevanta standarder i försäjningsandet. T.ex. Svensk Fönster och Dörrkontro, Norsk Dørr- og Vindus Kontro, Dansk Vindues Certifisering eer P-märkning. ( Redogörese för och intyg om vika standarder i försäjningsandet som fönstret eer ytterdörren uppfyer. K27 Garanti Fönstertiverkaren ska ge 10 års garanti för funktion, isoergas och röta. Garantin ska omfatta aa funktionskrav i gäande/reevanta standarder. Ytterdörrstiverkaren ska ge 10 års garanti för formstabiiteten och 2 års garanti på funktioner. ( Garantibevis ti konsumenten som medföjer fönstret/ytterdörren aternativt information på tiverkarens hemsida. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 14 (19)

K28 Kundinformation Ti varje everans av fönster eer ytterdörr ska föjande bifogas, aternativt hänvisning ti att information finns att hämta på hemsida: a) föreskrifter om hantering av fönstret eer ytterdörren vid transport, mottagning samt agring på byggpatsen, b) föreskrifter om fönstrets eer ytterdörrens montering i vägg, injustering samt skydd under byggtiden. Generea fysikaiska parametrar ska anges för fastsättning. Anvisning om hur fönstret eer ytterdörren ska monteras optimat ur energisynpunkt, så att inte värmeföruster uppkommer ti föjd av dåig montering. Dessutom ska monteringsanvisningen anvisa montering utan risk för att fönstret eer ytterdörren, eer den vägg fönstret är pacerat i, tar skada ti föjd av fuktpåverkan av konvektion, diffusion eer yttre påverkan av regn eer snö, c) uppgifter om det aktuea fönstrets g- och U-värde eer ytterdörrens U-värde. Uppge viket format U-värdet gäer för. Information om att fönstret ej rekommenderas för instaation i byggnad som beräknas ha kybehov p.g.a. att gaset är konstruerat för att säppa igenom och håa kvar så mycket värme som möjigt och i förekommande fa bör kombineras med soavskärmning för bästa energieffektivitet, d) instruktion som beskriver rekommenderat underhå av fönstret eer ytterdörren. Skötseinstruktionerna ska innehåa uppgifter om hur ofta ytbehandingen borde kontroeras och underhåas/ommåas, samt vika ytbehandingsmede som rekommenderas, e) information om att åga U-värden för fönster ökar risken för kondens på utsidan vid hög uftfuktighet och då stråningsutbytet mean fönstrets yta och himen är stor. T.ex. vid stjärnkar himme då det är vindstia. Fönster som är pacerade inskjutna fasaden eer med skärm drabbas inte av kondens i så stor utsträckning, f) Uppgifter om hur fönstret eer ytterdörren ska hanteras när den är uttjänt. ( Skriftiga rekommendationer, som bifogas vid everans av fönstret/ytterdörren ti kund, uppfyande krav på hantering, montering och skötse städa under K28 (a-f). Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 15 (19)

3 Kvaitets- och myndighetskrav Uppfys kraven? För att säkerstäa att Svanens krav uppfys ska föjande rutiner vara impementerade. Om fönster- eer dörrproducenten har ett certifierat mijöedningssystem enigt ISO 14 001 eer EMAS, där föjande rutiner är impementerade räcker det att den ackrediterade revisorn intygar att kraven impementerats. K29 Lagar och förordningar Licensinnehavaren ska säkerstäa att reevanta gäande agar och bestämmeser föjs på samtiga tiverkningsstäen för den Svanenmärkta produkten. Ti exempe för säkerhet, arbetsmijö, mijöagstiftning och anäggningsspecifika vikor/koncessioner. Ingen dokumentation krävs men Nordisk Mijömärkning kan dra in icensen om kravet inte uppfys. K30 Ansvarig för Svanen Det ska finnas en ansvarig på företaget för att Svanens krav uppfys samt en kontaktperson för Nordisk Mijömärkning. ( Organisationsstruktur som visar ansvariga för ovanstående. K31 Dokumentation Licensinnehavaren ska kunna uppvisa kopia av ansökan samt fakta- och beräkningsunderag (inkusive testrapporter, dokument från undereverantörer och iknande) för den dokumentation som sänts in i samband med ansökan. Kontroeras på pats. K32 Fönster och ytterdörrars kvaitet Licensinnehavaren ska garantera att kvaiteten i produktionen av det Svanenmärkta fönstret eer ytterdörren inte försämras under icensens gitig hetstid. ( Rutiner för att sammanstäa och vid behov åtgärda rekamationer/kagomå gäande kvaiteten på Svanenmärkta fönster eer ytterdörrar. K33 Panerade ändringar Panerade ändringar som påverkar Svanens krav ska skriftigen meddeas Nordisk Mijömärkning. ( Rutiner som visar hur panerade ändringar hanteras. K34 Oförutsedda avvikeser Oförutsedda avvikeser som påverkar Svanens krav ska skriftigen rapporteras ti Nordisk Mijömärkning samt journaföras. ( Rutiner som visar hur oförutsedda avvikeser hanteras. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 16 (19)

K35 Spårbarhet Licensinnehavaren ska ha spårbarhet på det Svanenmärkta fönstret eer ytterdörren i produktionen. ( Beskrivning/rutiner över hur kravet uppfys. K36 Retursystem Reevanta nationea reger, agar och/eer branschavta beträffande retursystem för produkter och embaage ska uppfyas i de nordiska änder där de Svanenmärkta fönster eer ytterdörrar marknadsförs. ( Intyg från sökanden om ansutning ti befintiga avta om retursystem/återvinning/omhändertagande. K37 Marknadsföring Marknadsföring av Svanenmärkta fönster eer ytterdörrar ska ske enigt Reger för Nordisk Mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. ( Ifyd biaga 6. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 17 (19)

Marknadsföring Mijömärket Svanen är ett varumärke med mycket hög kännedom och trovärdighet inom Norden. Svanenmärkta fönster eer ytterdörrar får marknadsföras med Svanenmärket så änge icensen är gitig. Märket ska paceras så att det inte uppstår tvive om vad märkningen avser och så att det framgår att fönstret eer ytterdörren är mijömärkt. Mer om marknadsföring finns att äsa i Reger för Nordisk Mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. Svanenmärkets utformning Svanenmärket har föjande utformning: icensnummer Varje icens får ett unikt sexsiffrigt icensnummer som ska användas tisammans med märket. Mer om märkets utformning finns att äsa i Reger för Nordisk Mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. Efterkontro Nordisk Mijömärkning kan kontroera att fönstret eer ytterdörren uppfyer Svanens krav även efter att icens har bevijats. Det kan ti exempe ske genom besök på pats eer stickprovskontro. Visar det sig att fönstret eer ytterdörren inte uppfyer kraven kan icensen dras in. Stickprov kan även tas i handen och skickas ti ett opartiskt aboratorium för anays. Uppfys inte kraven kan Nordisk Mijömärkning kräva att icensinnehavaren betaar anayskostnaderna. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 18 (19)

Hur änge gäer icensen? Nordisk Mijömärkning faststäde kriterierna för Fönster & Ytterdörrar den 4 november 2008 och de gäer ti och med den 31 december 2012. På Sekreteriatsedarmötet den 16 februari 2010 besutades om ändringar i kapite 2 i kriterierna. Den nya versionen heter 3.1. På Sekreteriatsedarmötet den 20 juni 2010 besutades om en ändring i K 16. Den nya versionen heter 3.2. På Sekreteriatsedarmötet den 7 december 2010 besutades om en ändring i K 18. Den nya versionen heter 3.3. Den Nordiska Mijömärkningsnämnden besutade den 15 december 2011 om ändringar i K6, K18 och K19. Det besutades även om en förängning av dokumentet med 2 år. Den nya versionen heter 3.4 och är gitig ti och med den 31 december 2014. På Sekretariatsedarmötet den 12 november 2013 besutades att föränga gitighetstiden för kriterierna med 6 månader. Den nya versionen heter 3.5 och gäer ti 30 juni 2015. Mijömärkningsicensen gäer så änge kriterierna uppfys och tis dess kriterierna sutar gäa. Kriterierna kan förängas eer justeras, i sådana fa förängs icensen automatiskt och icensinnehavaren meddeas. Senast 1 år innan kriterierna sutar gäa meddeas vika kriterier som ska gäa efter kriteriernas sista gitighetsdatum. Licensinnehavaren erbjuds då möjighet att förnya icensen. Nya kriterier Inför revideringen av kriteriedokumentet ska föjande punkter tas upp ti utvärdering. Skärpning av U-värdeskravet och kravet på g-värde Möjigheterna att stäa krav på g-värde för hea fönstret och s.k. energitiskottsberäkning för fönstrets U-värde och g-värde. Krav på träskydd och andra kemiska produkter som fönster och ytterdörrar behandas med. Krav på begränsad användning av organiska ösningsmede. Gränsvärde för innehå av mijö- och häsofariga ämnen i återvunnen past. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5 19 (19)

Biaga 1 Testmetoder och anaysaboratorier Krav på anaysaboratoriet Anaysaboratoriet ska uppfya de amänna kraven enigt standarden EN ISO 17025 eer vara ett officiet GLP-godkänt anaysaboratorium. Sökandens anaysaboratorium/mätning kan godkännas för att genomföra anayser och mätningar om: myndigheterna övervakar provtagnings- och anayseringsprocessen, eer om producenten har ett kvaitetssystem där provtagning och anayser ingår och som är certifierat enigt ISO 9001 eer ISO 9002, eer om producenten kan visa att det finns överensstämmese mean ett förstagångstest utfört som ett paraetest mean en opartisk testinstitution och producentens eget aboratorium samt att producenten tar prover enigt en fastagd provtagningspan. Provningsmetoder för mätning av de energireaterade kraven U-värdet ska mätas enigt gäande standarder ISO 8990 eer EN ISO 12567-1, den s.k. Hot Box metoden. Aternativt kan U-värdet beräknas enigt standarderna EN 673 (gasdeen) samt EN ISO 10077-2 (karm/båge-deen). Datoriserade simueringsprogram, t.ex. FRAME och VISION eer motsvarande, kan användas vid beräkningarna. U-värdet för ytterdörrar ska beräknas enigt gäande standarder EN ISO 10077-2. Den totaa sojustransmittansen (TST eer g-värdet) samt dagsjustranmittansen (LT) ska mätas enigt EN 410 eer aternativt ISO 9050. Lufttäthet ska mätas enigt gäande standarder EN 12207. Provningsmetoder för mätning av innehå i past Anays av pastens innehå av by, kadmium, haogenerade paraffiner, haogenerade famskyddmede, organiska tennföreningar och ftaater ska göras med ICP-MS (inductivey couped pasma - mass spectrometry), svepeektronmikroskop (SEM) med energidispersiv röntgenspektroskopi (EDS), Fourier Transform Infrared Spectroscopy (FTIR) eer motsvarande metod. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5

Biaga 2 Intyg om innehå i pastmateria Producent/everantör Produktens namn Härmed intygas att ovan namngivet pastmateria ej aktivt tisats by, kadmium, haogenerade paraffiner, organiska tennföreningar, ftaater eer haogenerade famskyddsmede. Kvicksiver eer asbest har inte använts vid framstäning av kor ti pastproduktionen. Producent/everantörs underskrift Datum Företag Ansvarig Teefon Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5

Biaga 3 Redovisning av träråvara (everantör) Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av träråvara: Träsag och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins/ kommun). Kopia av certifikat för skogscertifiering: Ande (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten: Vid fera produkter per everantör kan tabeen nedan användas: Träsag Geografiskt ursprung Skogsstandard Ande (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten Leverantörens namnteckning: Datum Företagsnamn Ansvarig handäggare Teefon Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5

Biaga 4 Krav på skogscertifiering Trävirke som ingår ska vara certifierat av tredje part enigt en gäande skogbruksstandard som uppfyer Svanens krav på standard och certifieringssystem. Föjande krav gäer för standarder, certifieringssystem och certifieringsorgan som kan accepteras av Nordisk Mijömärkning. Standarder 1. Standarden ska baansera ekonomiska, ekoogiska och sociaa intressen och stämma överens med FN:s Riodokument, Agenda 21 och Skogsprinciperna, samt respektera reevanta internationea konventioner och avta. 2. Standarden ska innehåa absouta krav samt främja och syfta ti ett bärkraftigt skogsbruk. 3. Standarden ska vara amänt tigängig. Den ska vara utveckad i en öppen process där företrädare för ekoogiska, ekonomiska och sociaa intressenter har inbjudits att deta. Certifieringssystem Certifieringssystemet ska vara öppet, ha bred natione eer internatione trovärdighet och ska kunna verifiera att kraven i skogbruksstandarden (se ovan) är uppfyda. Certifieringsorgan Certifieringsorganet ska vara opartiskt, trovärdigt och kunna kontroera att kraven i standarden är uppfyda, kunna kommunicera resutatet samt vara ämpigt för ett effektivt genomförande av standarden. Nordisk Mijömärkning har rätt att kräva in ytterigare dokumentation för att bedöma om kraven på standard och certifieringssystem är uppfyda. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5

Biaga 5 Dekaration om kemiska produkters innehå (Impregneringsmede, färg, im, fogmassor, spacke etc.) Producent/everantör Produktens namn Produkt: Impregneringsmede Fogmassa Grundfärg Lim Toppfärg Spacke Annat: Preciserat: 1) Innehåer den kemiska produkten CMR-ämnen?* Cancerframkaande (Carc med R45 och/eer R49) Mutagena (Mut med R46) Reproduktionstoxiska (Rep med R60 och/eer 61) 2) Innehåer den kemiska produkten CMR-ämnen?* Cancerframkaande (Carc med R40), Mutagena (Mut med R68) Reproduktionstoxiska (Rep med R62 och/eer 63) Om ja, ange mängden i vikt-% av respektive ämne: vikt-% 3) Har dekarationen för CMR-ämnen gjorts för den härdade 2-komponentsprodukten?* 4) Om ja, har härdningen utförts i ett sutet system med hjäp av robotar?* Förkaringstext ti 1), 2), 3) och 4): För 2-komponentsprodukter är det de tisatta ingredienserna i dekomponenterna som ska uppfya kravet. Som utgångspunkt gäer kravet för de tisatta ingredienserna. Aternativt; om det kan dokumenteras att användningen av produkten, inkusive härdning, har utförts i ett sutet system med hjäp av robotar kan den färdighärdade produkten uppfya kravet. 5) Innehåer den kemiska produkten haogerade organiska ösningsmede? Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5

6) Innehåer den kemiska produkten akyfenoetoxyater (APEO) eer akyfenoderivat (APD)? 7) Innehåer den kemiska produkten perfuorerade och poyfuorerade akyerade föreningar (PFAS) 8) Innehåer den kemiska produkten* ftaater? * Med undantag av fogmassor 9) För fogmassor - innehåer fogmassan någon av föjande ftaater: DEHP, DBP, BBP, 711P, DIBP, DMEP, DIDP och DINP? 10) Innehåer den kemiska produkten haogenerade famskyddsmede? 11) Innehåer den kemiska produkten borföreningar? 12) Innehåer den kemiska produkten bisfeno A? 13) Innehåer den kemiska produkten nanometaer, nanomineraer, nanocarbonföreningar och/eer nanofuorföreningar? Nanopartikar definieras som mikroskopiska partikar med dimensioner mindre än 100 nm. Nanometaer är ti exempe nanosiver, nanogud och nanokoppar. Kemikaietiverkarens underskrift Datum Företagsnamn Ansvarig handäggare Teefon Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5

Biaga 6 - Översättningsnycke GHS (Gobay Harmonised System) Krav på kassificering i K16 och K17 samt krav på CMR i K18 gäer enigt Ämnesdirektiv 67/548/EG med anpassning ti REACH efter direktiv 2006/121/EG och Preparatdirektiv 1999/45/EG aa med senare ändringar och anpassningar. Vid övergång ti GHS (Gobay Harmonised System) kan kraven på kassificering av produkt och ämnen konverteras enigt tabe B6a, B6b och B6c. Observera att det är producenten av kemiska produkter och ingående ämnen som är ansvarig för kassificeringen. Tabe B6a: översättning av K16 ti GHS Kassificering Mijöfarig Cancerframkaande Mutagen Reproduktionstoxisk Farokasser och riskfraser mht Preparatdirektiv 1999/45/EG N med R50, R50/53, R51/53 T med R45 och/eer R49 eer Xn med R40 T med R46 eer Xn med R68 T med R60, R61 eer Xn med R62, R63 GHS Ecotoxicity Acute Category 1, H400 Ecotoxicity Chronic Category 1, H410 Ecotoxicity Chronic Category 2, H411 Carcinogenicity Category 1A, H350 Carcinogenicity Category 1B, H350 Carcinogenicity Category 2, H351 Germ Ce Mutagenicity Category 1A, H340 Germ Ce Mutagenicity Category 1B, H340 Germ Ce Mutagenicity Category 2, H341 Reproductive Toxicity Category 1A, H360 Reproductive Toxicity Category 1B, H360 Reproductive Toxicity Category 2, H361 Mycket giftig T+ med R26, R27, R28, R39 Acute Toxicity Category 1 H330 Acute Toxicity Category 2, H330 Acute Toxicity Category 1, H310 Acute Toxicity Category 2, H310 Acute Toxicity Category 1, H300 Acute Toxicity Category 2, H300 Specific Target Organ Toxicity after Singe Exposure Category 1, H370 Giftig T med R 23, R24, R25, R39, R48 Acute Toxicity Category 3, H331 Acute Toxicity Category 3, H311 Acute Toxicity Category 3, H301 Specific Target Organ Toxicity after Singe Exposure Category 1, H371 Specific Target Organ Toxicity after Repeated Exposure Category 1, H372 Häsoskadigt Xn med R22, R48, R68 Acute Toxicity Category 4, H302 Specific Target Organ Toxicity after Repeated Exposure Category 2, H373 Specific Target Organ Toxicity after Singe Exposure Category 3, H335 Eftersom det ännu inte finns officiea svenska beteckningar i förhåande ti GHS hänvisar vi här ti de engeska beteckningarna. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5

Tabe B6b: översättning av K17 ti GHS Kassificering Farokasser och riskfraser mht Preparatdirektiv 1999/45/EG GHS Mijöfarig R52, R53 eer R52/53 utan N Ecotoxicity Chronic Category 3, H412 Ecotoxicity Chronic Category 4, H413 Aergiframkaande Xn med R42 eer Xi med R43 Respiratory Sensitisation Category 1, H334 Skin Sensitisation Category 1, H317 Frätande C med R34 och R35 Skin Corrosion/Irritant Category 1A, H314 Skin Corrosion/Irritant Category 1A, H314 Häsoskadigt Xn med R20, R21, R65 Acute Toxicity Category 4, H332 Acute Toxicity Category 4, H312 Aspiration Hazard Category 1, H304 Exposivt E med R2 och R3 Exposives Unstabe Exposive, H200 Exposives Division 1.1, H201 Exposives Division 1.2, H202 Exposives Division 1.3, H203 Exposives Division 1.4, H204 Organic Peroxides Type A, H240 Organic Peroxides Type B, H241 Sef-reactive substances and Mixtures Type A, H240 Sef-reactive substances and Mixtures Type B, H241 Extremt brandfarigt Fx (F+ i Norge) med R12 Fammabe Gases Category 1, H220 Fammabe Aerosos Category 1, H222 Fammabe Liquids Category 1, H224 Mycket brandfarigt F med R11, R15 och R17 Fammabe Gases Category 2, H221 Fammabe Aerosos Category 2, H223 Fammabe Liquids Category 3, H225 Fammabe Soids Category 1, H228 (Fammabe Soids Category 2, H228) Tabe B6c: översättning av K18 ti GHS Kassificering Cancerframkaande Farokasser och riskfraser mht ämnesdirektiv 67/548/EG T med R45 och/eer R49 eer Xn med R40 GHS Carcinogenicity Category 1A, H350 Carcinogenicity Category 1B, H350 Carcinogenicity Category 2, H351 Mutagen T med R46 eer Xn med R68 Germ Ce Mutagenicity Category 1A, H340 Germ Ce Mutagenicity Category 1B, H340 Germ Ce Mutagenicity Category 2, H341 Reproduktionstoxisk T med R60, R61 eer Xn med R62, R63 Reproductive Toxicity Category 1A, H360 Reproductive Toxicity Category 1B, H360 Reproductive Toxicity Category 2, H361 Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5

Biaga 7 Marknadsföring av Svanenmärkta fönster och/ eer ytterdörrar Vi bekräftar härmed att vi känner ti regerna för användning av det nordiska mijömärket Svanen enigt Reger för Nordisk Mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner och vi försäkrar att marknadsföringen av det Svanenmärkta fönstret eer ytterdörren ska genomföras enigt dessa reger. Vi bekräftar också att vi har kunskap om innehået i kriterierna för Svanenmärkning av fönster & ytterdörrar. Vi försäkrar att de inom vårt företag som marknadsför det Svanenmärkta fönstret eer den Svanenmärkta ytterdörren ska informeras om kriterierna för Svanenmärkning av fönster och ytterdörrar samt Reger för Nordisk Mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. Ort och datum Företag Underskrift, kontaktperson Namnförtydigande Teefon Underskrift, marknadsföringsansvarig Namnförtydigande Teefon Vid personabyte ska ett nytt intyg skickas in ti Nordisk Mijömärkning. Svanenmärkning av Fönster och ytterdörrar 3.5