Bättre vård mindre tvång

GENOMBROTTSPROGRAM II Bättre vård mindre tvång TEAM 21 42 1

Förord Jag började med att fundera på i vilka möten jag betytt mycket för någon. Möten där jag påverkat andras liv. För hur många hade mötet med mig inneburit förändring. Men snart insåg jag, att det vet jag faktiskt ingenting om. Däremot vet jag att det är många möten och människor som har påverkat mig. (Ur Goda möten i hälso- och sjukvården Ing-Marie Wieselgren m.fl.) Det jag hört, det jag sett i mina möten med alla deltagare i Bättre vård mindre tvång är just denna insikt. Att vi alla berörs och berör varandra. Det är själva essensen i det som leder till förändringar och förbättringar. Möten är inte alltid självklara, behagliga och ofarliga. De kan vara omstörtande men också varma och nära. I alla teamrapporter som genomfört sina genombrott finns mötet som en underliggande ton. Mötet med kollegor, med patienter, närstående, föreläsare och med team från andra delar av landet. Ibland anar jag också att det handlar om möten med sig själv. Vad brinner jag för? Vad vill jag och vad kan jag åstadkomma? Med många små steg har långa resor gjorts. Vi vet vad som passerat men vi kan bara ana vad som finns där bakom horisonten. Däremot vet jag att alla har slagit in på en väg som inte går att vända åter ifrån. En väg till bättre vård och mindre tvång. Lycka till vi möts igen! Stockholm i oktober 2012 Ing-Marie Wieselgren Projektchef Avdelning för vård och omsorg 2

Innehåll Bakgrund... 5 Överenskommelsen... 5 Jan Nordström, attitydambassadör, (H)järnkoll... 6 Team 21... 7 Fysisk aktivitet ökar det psykiska välbefinnandet... 7 Team 22... 8 Daglig utevistelse ökar välbefinnandet... 8 Team 23... 9 Blommor på rummet och bakning förbättrar vårdmiljön... 9 Team 24... 10 Aktivitetstavlan är ett komplement till morgonsamlingen... 10 Team 25... 11 Ny handlingsplan för användandet av skyddsbälte... 11 Team 26... 12 Skattning av riskpatienter förebygger våld... 12 Team 27... 13 Patienterna kan påverka innehåll i ronden... 13 Team 28... 14 Spegling efter varje arbetspass... 14 Team 29... 15 Anhörigarbetet kan förbättras... 15 Team 30... 16 Reviderat vårdgradssystem påverkar patientens rörelsefrihet... 16 Team 31... 17 Brukarna ansvarar för etikcafé... 17 Team 33... 18 Bättre kontinuitet för patienten och stärkt yrkesroll för skötarna... 18 Team 34... 19 Läkemedelsgenomgång och symtomskattning förbättrar medicininställning... 19 Team 35... 20 Karta över Jämtland/Härjedalen skapar ny dialog... 20 Team 37... 21 Akupunktur och bolltäcke lindrar ångest... 21 Team 38... 22 Tiden i bälte har förkortats markant... 22 Team 39... 23 Förbättringsmöten varje vecka... 23 Team 40... 24 Kaffevagn och hälsningsrond förbättrar vårdmiljön... 24 3

Team 41... 25 Rutiner för bältesläggning utvecklas och revideras... 25 Team 42... 26 Den fysiska hälsan får inte glömmas bort... 26 Förkortningslista... 27 4

Bakgrund Den psykiatriska heldygnsvården är en specialiserad vård som är utmanande och krävande mot bakgrund av att över hälften av alla platser i heldygnsvården upptas av patienter som vårdas med stöd av tvångslagstiftning. De som tvångsvårdas inom heldygnsvården har ofta stora behov och kräver omfattande vårdinsatser. Det kräver kunskap och mognad hos både personal och verksamhet. Beläggningen är hög inom den psykiatriska heldygnsvården vilket påverkar vårdmiljön, vårdinnehållet och patientsäkerheten. Patienterna har ofta inte möjligheter att själva välja sin vård och befinner sig därför ofta i en utsatt position. Det är ett stort ansvar att vårda en annan människa mot hans eller hennes vilja. Den vård som ges mot någons vilja måste vara allsidig, planerad och kunskapsbaserad samt ytterst sträva efter att involvera patienten och dennes närstående i så hög grad som det är möjligt. Den psykiatriska heldygnsvården ska vara av hög kvalitet. Under tre år har det bedrivits ett systematiskt arbete som engagerat enheter/delar av den psykiatriska heldygnsvården från Piteå i norr till Trelleborg i söder. Den metod som erbjudits och använts är Genombrottsmetoden. Ett systematiskt förbättringsarbete som engagerar hela enhetens eller vårdteamets personal och som använder regelbundna mätningar för att utvärdera vidtagna förändringar har visat sig kunna ge bestående goda förbättringar. Den så kallade genombrottsmetodiken har använts med framgång i flera nordiska länder och i Sverige. Målet med det praktiska förbättringsarbetet har handlat om att minska behovet av tvångsåtgärder och därmed användandet av dessa, förbättra patientens upplevelser i samband med tvång samt öka kunskapen. Vår utgångspunkt har varit att tvångsvård och tvångsåtgärder bara ska användas när det inte går att ge nödvändig vård på annat sätt. Alla ansträngningar ska göras för att förebygga att situationer uppkommer där tvång blir nödvändigt. Bemötande, miljö, arbetssätt, kunskapsbaserade metoder och personalens kompetens spelar stor roll för att minska behovet av tvång. Att använda just tvångsåtgärder som mått på resultatet av vårdinsatserna i stort har visat sig framgångsrikt för att utveckla den psykiatriska heldygnsvården i sin helhet. Det brukar leda till en ökad nöjdhet för både patienter och personal Överenskommelsen Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i en överenskommelse med Socialdepartementet satsat på ett nationellt utvecklingsarbete med fokus på den psykiatriska heldygnsvården. Mellan åren 2010-2012 avsätts 50 miljoner kronor årligen för ökad kvalitet. Projektet består av tre delar Kunskap och kompetens, Uppföljning och förbättring av data (registrering i det patientadministrativa registret) samt Praktiskt förbättringsarbete. Du kan läsa mer på www.skl.se/tvangsvard 5

Jan Nordström, attitydambassadör, (H)järnkoll Hur har det varit att delta i ett Genombrottsprogram? Är det något särskilt du minns/händelse/team eller motsvarande? Får jag svara så här på dina två frågor: Det är ett stycke ur min bok Tillsammansheten. "så hör jag glädjen den som ler värmen mellan oss Och det är något i dina ögon som får mig att våga. De är inte tysta. De öppnar in. var börjar den bättre världen den nära och den längre bort börjar den inne i dig och mig om vi ger varandra ett leende och öppnar nyfikenheten istället för att blunda bort?" Text ur Jan Nordströms bok Tillsammansheten. 6

Ann Husberg, Carina Forsberg, Emma Falk- Vikström, Marie Hedberg, Per-Erik Larsson, Alexandra Elvesson och Mikael Asplund Team 21 Fysisk aktivitet ökar det psykiska välbefinnandet UVA 1 vid vuxenpsykiatrin i Borås är en heldygnsavdelning med sammanlagt 14 vårdplatser för främst patienter med förstämningssjukdomar. Snittvårdtiden är 14 dagar. Avdelningen har ett samarbete med högskolan och är utbildningsavdelning för sjuksköterskestudenter under deras psykiatrikurs. Avdelningen är uppdelad på tre arbetsteam med 4-5 patienter i varje team. Vi ville minska behovet av ständig tillsyn, extravak, av våra patienter. Dessutom hade det framgått av den nationella patientenkäten att vi kunde förbättra patientens och närståendes delaktighet, information till patienten samt samverkan med patient, avdelning och vårdgrannar. Vi har begränsat ansvaret för patientens tillsyn till det team som patienten tillhör eftersom vi tror att detta leder till minskat behov av ständig tillsyn. Rutinen att genomföra ett uppföljande samtal efter utförd tvångsåtgärd har funnits tidigare men inte fungerat. Nu har vi aktualiserat denna rutin. Många av våra patienter är djupt deprimerade och vår hypotes är att fysisk aktivitet ökar det psykiska välbefinnandet. Därför erbjuds patienterna promenad eller annan aktivitet tre eftermiddagar i veckan. Vi har också ökat patientens delaktighet i omvårdnadsplanen genom att genomföra ett samtal så snart som möjligt efter inläggning. Informationen till patienter om diagnos, behandling och ev. läkemedelsbiverkningar samt vem som är kontaktperson har förbättrats. Möjligheten att erbjuda närståendesamtal har utvecklats genom en revidering av en frågemall. Vi har minskat behovet av ständig tillsyn med råge och överträffat vårt mål flera gånger om; från 25 procent till 88 procent. Av övriga mål har vi uppnått sex och ska fortsätta med ytterligare tre under hösten. Planen var att en del av målen skulle utvärderas i den årliga patientenkäten som dock sköts upp. Vi har därför tagit fram en egen enkät som vi ska använda för att se om vi nått våra mål. Hur har ni involverat patienten och anhöriga? En brukarrepresentant har deltagit i projektet och i samband med utvärderingen av olika testcyklar har patienten och/eller närstående tillfrågats om sin upplevelse. Citat: Den nationella patientenkäten var en källa för att förbättra bl.a. patientens delaktighet. 7

Teresa Mozalewski, Carina Carlsson, Axel Carlsson, Skúli Collins, Tony Kave ochsaid Ghabin Team 22 Daglig utevistelse ökar välbefinnandet PIVA i Malmö är en renodlad och specialiserad enhet med 12 vårdplatser. Här vårdas patienter mellan 18-65 år enligt LPT och LRV. Vårdtiden är 7-10 dagar. I linje med den omorganisation som ledde fram till nuvarande PIVA var man intresserad av att fördjupa och utveckla kunskaperna kring tvångsvård och tvångsåtgärder. Vi ville öka patienternas välbefinnande genom att erbjuda dem daglig utevistelse. Dagligt samtal mellan kontaktpersonen och patienten har erbjudits och kartläggning av patienternas psykosociala behov har erbjudits. Många patienter är oroade av externa faktorer som obetalda hyror, husdjur i fara etc. och där har vi kunnat hjälpa till att lösa problemen. Vi har också utarbetat en patientenkät rörande delaktighet, tillgänglighet m.m. Till vår stora glädje har tvångsåtgärderna minskat radikalt, särskilt avskiljningarna. Även om man inte helt kan förklara detta med projektet tror vi att bättre förebyggande åtgärder som samtal, medicinering, utevistelse och bättre bemötande har bidragit. Särskilt utevistelsen har varit positiv och höjt patienternas välmående med flera steg på självskattad VAS-skala. Det dagliga samtalet föll väl ut och nu har vi infört två samtal; ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Vi tycker också att samarbetet mellan omvårdnadspersonal och kurator har fördjupats och förbättrats. Hur har ni involverat patienten och närstående? Vi har inbjudit två attitydambassadörer till planeringsdag för att öka förståelsen och bemötandet i personalgruppen. Vi har också använt en utvärderingsenkät för att få feedback på åtgärderna som en grund för ett kontinuerligt förbättringsarbete. Citat: Vi tror att vårt förebyggande arbete har bidragit till att tvångsåtgärderna minskat. 8

Gunilla Elf, Jeanette Lorin, Helena Oreland, Britt-Marie Erlandsson och Donia Toukabri Team 23 Blommor på rummet och bakning förbättrar vårdmiljön Avdelning 23 är en akutpsykiatrisk avdelning för hela Norra Stockholms Psykiatrins upptagningsområde. Avdelningen har 14 vårdplatser för personer över 65 år med psykiatrisk problematik. Vården erbjuder högspecialiserad sjukvård avseende utredning, diagnosticering, behandling, omvårdnad och rehabilitering. Projektet ingår som en del av ett parallellt slutenvårdsprojekt (Primary Nursing) som syftar till att erbjuda patienter en mer strukturerad vardag och mer delaktighet. För att få underlag för att förbättra informationen om vad det innebär att vårdas enligt LPT tillfrågades tio patienter hur de upplevt informationen. Resultatet visade att man fått information men upplevt den som otillräcklig. Då utarbetades en strategi för uppföljningssamtal. Vi ville också förbättra vårdmiljön. Blommor på rummet, dagliga promenader, fika för patienter, närstående oh personal, bakning på avdelningen, presentation av personalens primärgrupper testades. Vårt mål att halvera det informella tvånget har inte uppnåtts. Under projektets gång har man på avdelningen diskuterat om det informella tvånget är en väg att undvika formellt tvång. Personalen betraktar informellt tvång, lirkande och övertalning som viktiga delar i omvårdnaden och något som används för patienternas bästa. Dock har medvetenheten ökat om problematiken och förhoppningsvis utövas informellt tvång inte godtyckligt. Av de förändringar som gällde vårdmiljön har blommor på rummet och bakning särskilt uppskattats. Hur har patienten och närstående involverats? Vi har använt enkäter och en informationstavla på avdelningen samt rådgjort med patienter och närstående vid förberedelser och utvärdering av testcykler. Citat: Vi har blivit mer uppmärksamma på informellt tvång och undviker att tillämpa det godtyckligt. 9

Linnéa Samuelsson, Ann-Louise Svensson Alexandra Abrahamsson, Geoffrey Tellström och Annette Andersson Team 24 Aktivitetstavlan är ett komplement till morgonsamlingen Avdelning 8 i Motala ingår i psykiatri- och habiliteringsenheten inom närsjukvården i Västra Östergötland. Enheten är avsedd för psykiatrisk akut- och korttidsvård. Avdelningen har 13 vårdplatser och medelvårdtiden är ca 11 dagar. Då vi fick förmånen att delta fick vi möjlighet att fokusera på tvång och tvångsåtgärder. Vi har valt att testa tolv förändringsförslag. Tidiga vårdplaner, informationsbroschyrer, uppföljande samtal och aktivitetstavla har testats och permanentats. BVC-skattningar och arbetet med metodbok har införts under hösten 2011. Eftersom vi har få tvångsåtgärder på avdelningen har tillfällen att pröva nya arbetssätt och metoder varit begränsade. Flera av de förändringar som blivit resultat av våra tester har medfört att medarbetarna är mer klara över arbetsdagens arbetsuppgifter. Dokumentation och uppföljning har blivit bättre. Sammantaget har omvårdnadsarbetet fått en högre kvalitet och projektet har inspirerat andra än projektdeltagarna att framföra förändringsidéer. Vår populäraste åtgärd, aktivitetstavlan, har tagit över en hel del av morgonsamlingens funktion. Vår arbetsgrupp har utvidgats med ett par deltagare och utgör en fast del av enhetens fortlöpande utvecklings- och förbättringsarbete. Vi har fasta mötestider varje vecka och fortsätter enhetens aktuella förändringsarbeten. Hur har ni involverat patienter och närstående? Utskrivna patienter har fått svara på enkät om hur de upplevt vårdtiden. Resultaten har på ett avgörande sätt påverkat inriktningen på förändrings- och utvecklingsarbetet. Citat: Sammantaget har omvårdnadsarbetet fått en högre kvalitet och projektet har inspirerat andra än projektdeltagarna att framföra förändringsidéer. 10

Emelie Bäckström, Christian Tham, Jennifer Ravstam, Tommy Magnusson, Sofia Brorsson, Helena Isaksson och Axel Roos af Hjelmsäter Team 25 Ny handlingsplan för användandet av skyddsbälte PIVA är en länsresurs för hela Jönköpings län. Enheten har uppdrag att ta emot länets mest vårdkrävande patienter. På enheten vårdas främst patienter enligt LPT men också HSL. I princip vårdas patienter över 18 år men i undantagsfall också särskilt vårdkrävande från barn- och ungdomspsykiatrin. Vi hade startat ett förbättringsprojekt med inriktning att se över hur patienterna upplevt utförda tvångsåtgärder. Då erbjudandet kom från projektet Bättre vård mindre tvång såg vi en möjlighet att arbeta vidare på inslagen väg. Uppföljningssamtal efter utförd tvångsåtgärd har införts utifrån mallar, ett kontaktmannablad har tagits fram för att förbättra och effektivisera ronden samt att få personalen mer aktiv i sitt kontaktmannaskap. En ny handlingsplan för användandet av skyddsbälte har utarbetats och patienter har via enkäter tillfrågats angående miljön på enheten. Av olika skäl, få men mycket vårdkrävande patienter bl.a., har vi inte lyckats nå våra mål fullt ut. Personalen är visserligen mer aktiv med att informera och efterfråga patientens upplevelser men det är osäkert om patienten upplever en förbättring. Vi kan dock konstatera att projektet medfört en ökad öppenhet mellan personal och patienter. Hur har ni involverat patienten och anhöriga? Avdelningen anordnade en inspirationsdag dit före detta patienter och en anhörig från en lokal brukarorganisation bjöds in. De förmedlade sina upplevelser av tvång och förbättringsteamet informerade om projektet. På avdelningen har patienterna deltagit i enkätundersökningar och samtal. Citat: Vi kan konstatera att projektet medfört en ökad öppenhet mellan personal och patienter. 11

Eva Karlsson, Valentin Dinca, Stina Djurberg, Ann-Christin Löfdahl, Ann Lifvenborg, Janan Feda, Anders Proos och Malin Kindberg Team 26 Skattning av riskpatienter förebygger våld Vuxenpsykiatrisk klinik 2 vid Södra Älvsborgs sjukhus, Västra Götalandsregionen består av 5 slutenvårdsavdelningar med 6-16 vårdplatser per avdelning. Det finns också en akutmottagning som slussar patienter vidare. Samtliga avdelningar tar emot patienter inskrivna både enligt HSL och LPT. Den nationella patientenkäten visade bristande upplevelse av delaktighet i samband med tvångsåtgärder och vi såg en möjlighet att arbeta med denna frågeställning. Sjuksköterskorna på akutmottagningen har fått skatta patienter enligt BVC, på en annan avdelning har patienterna fått omvårdnadssamtal varje dag. Vi har genomfört uppföljande samtal efter tvångsåtgärder och vi ha gjort en inventering av personalens kunskaper om riktlinjer för hantering av hot och våld. Det har varit positivt att kunna identifiera riskpatienter och de som identifierades utförde inga våldshandlingar under vårdperioden. Omvårdnadssamtalen har varit framgångsrika och patienter har uttryckt uppskattning av att veta vem man ska vända sig till. Vad gäller riktlinjer för hantering av hot/våld var det endast en personal på två vårdavdelningar som kände till dem. Information och utbildning har nu spridit kunskapen bland personalen. Uppföljningssamtal efter tvångsåtgärden har upplevts positivt av så gott som alla patienter. Särskilt uppskattat har det varit att det är samma person som utför tvångsåtgärden som också genomför uppföljningssamtalet. Hur har ni involverat patienter och närstående? Brukarrepresentant har varit med i projektgruppen och kunnat informera om vårt arbete i brukarråd och RSMH. Via intervjuer och samtal har patienter som funnits i heldygnsvården varit involverade. Citat: Det har varit särskilt uppskattat att det är samma person som utfört tvångsåtgärden som också genomför uppföljningssamtalet. 12

Ylva Grahn, Max Abrahamsson, Mats Westergren, Marie Henriksson och Marielle Dahlström Team 27 Patienterna kan påverka innehåll i ronden PIVA-enheten är en del av den högspecialiserade vården på Universitetssjukhuset i Örebro. Uppdraget är att ta om de mest vårdkrävande patienterna. Här behandlas alla diagnoser, även patienter med beroendeproblematik. Enheten tar också vid behov emot patienter från BUP-kliniken. Vi sökte för att vi vill förbättra heldygnsvården genom att fokusera på bemötande, information, delaktighet och personalutveckling. Vi har testat hur patienten upplever bemötandet vid ankomst till PIVA ochhur man kan öka patientens inflytande på vilka frågor som ska behandlas på ronden. Uppföljningssamtal efter ronden, minskad tiden vid bältesläggning, ett reflekterande samtal efter tvångsåtgärd och ökad medvetenheten hos personalen om uppföljningssamtal har vi också prövat. När det gäller bemötandet visade det sig att samtliga patienter var nöjda. Drygt 70 procent av patienterna har fått ett uppföljande samtal. Övriga testcykler har av olika anledningar varit svåra att genomföra men vi arbetar vidare med dem. En effekt av projektet är att personalgruppen har blivit mer medveten om att informellt tvång existerar på PIVA. Vi behöver diskutera detta och vara noggranna med att dokumentera det informella tvånget. Hur har ni involverat patienten och närstående? På grund av korta vårdtider och mycket sjuka patienter har det varit svårt att involvera patienterna men som dock informerats om projektet och vad det ska leda till. Citat: Samtliga patienter var nöjda med bemötandet de fått på PIVA. 13

Monika Nilsson, Dennis Eklund, Amanda Malmqvist och Janos Groza Team 28 Spegling efter varje arbetspass Enhet 24 inom vuxenpsykiatrin i Växjö består av slutenvård, mellanvård, dagsjukvård samt mottagning. Här vårdas patienter med anorexi och bulimiproblematik samt patienter med instabil personlighetsstörning med allvarligt självskadebeteende. Verksamheten bygger på korta inläggningstider i heldygnsvård, integrerad vård, samverkan med andra aktörer och med patientens eget ansvar i fokus. Enheten är ett resultat av en omorganisation med personal som kom från olika håll. Efter en turbulent tid med många tvångsåtgärder har vi utvecklat oss till en trygg arbetsgrupp. Vi ville fortsätta den utvecklingen och projektet gav oss en sådan plattform. Vi har ökat kontinuitet för patienterna genom att ändra kontaktmannaskapet från en person till vårdlag. Vi har sammanställt en pärm med information om LPT som personalen ska läsa och signera. Vi har tagit fram en ny rutin för bältesläggning som innebär att vi i första hand bälteslägger 1 punkt istället för 5 automatiskt. Ett mail sändes ut till övriga avdelningar med information om denna nya rutin. Ett samtal efter tvångsåtgärd hargenomförts med patienten. Vi genomför spegling efter varje arbetspass och vi har infört användning av sittsäcken Protac Sen Sit för att reducera ångest och förebygga tvångsåtgärder. Patienterna har uppskattat införandet av vårdlag eftersom det numera alltid finns någon ur vårdlaget på plats. Hälften av personalen har signerat att det läst LPT-pärmen. Speglingarna har uppskattats av personalen och genomförs i stort sett varenda dag vid samma klockslag. Patienterna tycker att sittsäcken skapar trygghet och lindrar ångest samtidigt som den ger en förbättrad kroppsuppfattning. Den nya bältesrutinen och eftersamtal har bara använts någon enstaka gång. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Patienten har större kontakt med vårdlaget som oftast är samma vid återkommande inläggningar. Eftersamtalen är ett sätt för patienterna att föra fram sina åsikter om tvångsåtgärdernas utförande. Vi ska ta fram ett lättöverskådligt informationsmaterial för närstående och information för patienterna på avdelningen. Citat: Patienterna tycker att sittsäcken skapar trygghet, lindrar ångest och ger en bättre kroppsuppfattning. 14

Jaana Nyström, Joakim Gunn, Marléne Söderström, Fredrik Johansson, Göran Pihl och Sabina Bonde Team 29 Anhörigarbetet kan förbättras Avdelning 5 inom Norra Stockholms Psykiatri har som uppdrag att vårda patienter som nyinsjuknat i psykos. Merparten av patienterna är i åldern 18-30 år. Patientgruppens vårdbehov ser olika ut vilket gör att vårdtiderna på avdelningen varierar från en vecka till flera månader. Arbetet sker enligt vårdprogrammet för psykosvård som utformats av Stockholms läns landsting. Vi ville ytterligare systematisera vårt arbete så att det stödjer delaktighet för patienter och närstående och säkerställa innehållet i vården för att minska/eliminera antalet tvångsåtgärder. Vi har använt BVC som ett instrument för att förutsäga våld och de patienter som skattar 1 eller >1 på skattningsskalan får en omvårdnadsdiagnos med efterföljande omvårdnadsåtgärder. Dessutom får samtliga patienter en vårdplan som följs upp varje vecka. De patienter som blivit föremål för tvångsåtgärd erbjuds uppföljningssamtal inom en vecka. Personal på avdelningen upplever att man genom BVC skattning tydligt kan se när en patient stabiliserats och blivit lugnare. Därför har vi infört skattningar som en fast rutin. Vi har också infört omvårdnadsplan som en fast rutin, vilket ger bättre underlag för det fortsatta omvårdnadsarbetet och ökar patientens delaktighet. Uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd har upplevts positivt både av patient och personal även om de varit ganska få. Projektet har synliggjort att psykiatrin, på vår avdelning liksom på andra ställen, brister i information och delaktighet gällande vårdförlopp, mediciner m.m. Detta vill vi förbättra i framtiden. Anhörigarbetet är också ett viktigt område som kan utvecklas. Hur har ni involverat patienter och närstående? Närstående har tillsammans med chefssjuksköterskan och enhetschef i öppenvården arbetat fram förslag hur de vill att stödet från psykiatrin ska utformas. Det finns också en samrådsgrupp med anhöriga och patienter som gemensamt arbetar med förbättringsfrågor. Mot bakgrund av deras erfarenheter har närståendeutbildningen inom öppenvården reviderats. Citat: BVC-skattning och omvårdnadsplan har skapat lugnare patienter. 15

Margareta Kolthoff, Linnea Nilsson, Maj- Britt Carlson, Mattias Valfridsson, Eva Söderling och Katarina Åkerstedt Team 30 Reviderat vårdgradssystem påverkar patientens rörelsefrihet Observationsenheten tillhör kliniken Högspecialiserad psykiatri inom förvaltningen Psykiatri och Habilitering i Örebro län. Avdelningen har 10 vårdplatser och har uppdraget att utreda, planera och starta behandling av framför allt nya patienter i psykiatrin. Enheten fungerar som ansiktet utåt mot allmänheten. Vi ville utveckla metoder för att öka kvaliteten på den vård vi bedriver med inriktning på bemötande och information. En frågeställning för oss var att se om man kan vårdas enligt tvångsvårdslag och ändå uppleva att man förstår vad som händer och varför. Vi hade flera mål; ge god information till patienterna om LPT, om diagnos, vård och behandling, ge bra bemötande och att minska det informella tvånget. Vi har mätt hur personalen upplever sitt kunskapsläge och framför allt arbetat med bemötandet och aktiviteter på avdelningen. Över 90 procent av patienterna skattade bemötande som bra eller mycket bra. Vad gäller målet om informellt tvång har vi uppmärksammat behovet av att revidera det vårdgradssystem som anger patientens rörelsefrihet och det pågår nu en översyn av detta inom hela förvaltningen. Via informationstavla, checklista för basuppgifter vid inskrivning och annat skriftligt material har vi förbättrat vår information till patienter och anhöriga. Vi har också förbättrat situationen för patienter i samband med tvångsåtgärder genom bl.a. medicinering, utevistelse och matsituation. För att lära av andra har 18 baspersonal tillbringat två dagar på avdelning UVA 1 på SÄS i Borås. Att dela vardagen på detta sätt var mycket inspirerande och uppskattades av båda parter. Vi har också deltagit vid en inspirationsdag och berättat om vårt förbättringsarbete. I projektet har framkommit behov av uppdaterad kunskap kring tvångsvård i ett kliniskt perspektiv och därför kommer en rad utbildningstillfällen inom kliniken att anordnas. Hur har ni involverat patienter och anhöriga? Vi har inte haft någon organiserad referensgrupp men anhöriga är delaktiga i närståendes vård eftersom avdelningen erbjuder familjesamtal och tillvaratar spontana kommentarer. Citat: Att genom studiebesök dela vardagen med liknande verksamhet på annat håll är mycket inspirerande. 16

Ann-Sofi Stadell, Madelaine Laxgård, Maria Bruhn Lundblad, Christer Carlenius, Ida Augustin och Jonas Eriksson Team 31 Brukarna ansvarar för etikcafé Verksamhetsområdet Psykosvård och rättspsykiatrisk vård vid psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset i Uppsala består av två psykosavdelningar och två rättspsykiatriska avdelningar med låsta dörrar och en mellanvårdsavdelning med öppen dörr. De båda psykosavdelningarna vårdar patienter från hela länet som insjuknat i psykos; de flesta enligt LPT. Den rättspsykiatriska vården vårdar patienter som är överlämnade enligt LRV med eller utan särskild utskrivningsprövning. Det gav oss en möjlighet att förbättra och följa upp tvångsvården och tvångsåtgärderna. Vissa av de åtgärder som ingår i projektet hade vi arbetat med tidigare men nu ville vi genomföra samtliga åtgärder och utvärdera insatserna. Vi har testat uppföljande samtal efter tvångsåtgärd, samling av personal efter tvångsåtgärd, test av personalens kunskaper om tvångsvårdlagstiftning, självskyddsutbildning, undervisning om etik och tvång, spegling för dagpersonal vid arbetspassets slut, etikcafé med brukare för all personal, utskrivningsenkät och samordning av administration. Vi har också förbättrat omvårdnaden genom aktiviteter som bollstol, målargrupp och morgonsamling. En närståendegrupp ansvarar för att förbättra information och stöd. Efter en trög start kom vi i gång med uppföljande samtal. Det visade sig att patienten i samtalet skattar tvångsåtgärden som kränkande men ändå acceptabel, vilket överraskade oss. Utbildning kring tvångslagstiftning har tagits emot positivt och även speglingarna har man varit nöjd med. Checklistan i samband med tvångsåtgärder som vi tagit fram är också accepterad av personalen. Mer och mer har man börjat diskutera informellt tvång och vad det kan innebära. Dessa diskussioner kommer att fortsätta liksom etikcaféerna. Hur har patienten och närstående involverats? Vi informerade patienter genom samtal om syftet med de tester som de skulle besvara. Brukarna var ansvariga för etikcaféerna där all personal deltog. Vi kommer också att involvera närstående i kommande arbete. Citat: Vi blev överraskade över att patienter kan uppleva tvångsåtgärder som acceptabla. 17

Ulrica Nordström, Linda Sellin, Timo Laaksonen och Izabela Rozek Team 33 Bättre kontinuitet för patienten och stärkt yrkesroll för skötarna Detta team är ett tvärteam från den psykiatriska heldygnsvårdens avdelningar inom Vuxenpsykiatrin i Landstinget Västmanland. Verksamheten bygger på en diagnosbaserad vårdkedjemodell. Patientens självständighet och förmåga att förstå vården ur ett hälsoperspektiv ska stärkas. Arbetet med att utveckla en lärande organisation grundad på forskning och evidensbaserad vård är ett långsiktigt och strategiskt arbete. Projektet erbjöd en värdefull metod att leva upp till den målsättning som anges i verksamhetsplanen. Vi har genomfört flera olika aktiviteter som varit värdeskapande för patienten. T.ex. BVC-skattningar, omorganiserad vårdlagsstruktur, förändrad rondstruktur, utskrivningsintervju med patienter, uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd, morgonsamtal, kontaktperson för dagen och instruktion för vad som innefattas i uppdraget, en whiteboardtavla med namnet på patientens kontaktperson för dagen, utbildning i hot och våldprevention, regelbundna vårdlagsmöten och etisk reflektion. Vi har halverat tvångsåtgärderna. BVC-skattningen har resulterat i att arbetet med förebyggande åtgärder används på ett strukturerat och systematiskt sätt. Genom instruktionen för vad som innefattas i uppdraget kontaktperson för dagen har de vardagliga rutinerna blivit systematiserade och arbetsuppgifterna utförda på ett liknande sätt oavsett vem som är i tjänst.. Patienterna upplever en ökad kontinuitet och förutsägbarhet samtidigt som skötarna upplever att deras yrkesroll har stärkts. Ronden har effektiviserats och tar numera hälften så lång tid som tidigare. Vi har idag kontinuerlig utbildning av personalen i hot och våldprevention. Hur har ni involverat patienten och närstående? Vi intervjuar alla patienter i samband med utskrivning där patienten också får skatta sin upplevelse av vården ur olika aspekter. Inneliggande patienter får information om kontaktpersonen vid första morgonsamtalet. Brukarrådet m.fl. inbjöds till en informationsträff kring projektet. Ett föredrag om förbättringsarbetet hölls på VIPs medlemsmöte. Citat: Att patienten själv kan söka information om vem som är dennes kontaktperson för dagen är mycket uppskattat. 18

Saga Adolfsson, Petra Andersson, Jarl Andreasson och Anders Flodström Team 34 Läkemedelsgenomgång och symtomskattning förbättrar medicininställning Två slutenvårdsavdelningar inom äldrepsykiatrin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Avdelning 1 har 12 vårdplatser, här vårdas patienter med psykiska sjukdomar relaterade till åldrandet; huvudsakligen med affektiva och psykotiska symtom ofta i kombination med kognitivt sviktande funktioner. Avdelning 2 har 8 vårdplatser för särskilt vårdkrävande äldrepsykiatriska patienter med grava beteendestörningar, förvirring och svårbedömda tillstånd av demenskaraktär. Vi såg projektet som ett tillfälle att genomföra en kvalitetshöjning för patienter och anhöriga och en kompetensutveckling för personalen Vi har genomfört uppföljande samtal efter tvångsåtgärder, informerat närmaste anhörig om vård enligt LPT, gjort läkemedelsgenomgångar och symtomskattningar i samband med tvångsvård och registrerat antal informella tvångsåtgärder. Vid två tillfällen höll teamet ett lärandeseminarium för all övrig personal inom slutenvården för att implementera förbättringsidéer och de nya metoderna. Vid Psykiatridagarna på Akademiska sjukhuset deltog teamet och berättade om projektet. De anhöriga som fått information om LPT har varit positiva men det har också framkommit att kontaktmannen i stor utsträckning måste lyssna till vad den anhöriga vill veta om tvångsvården och inte så mycket beskriva det juridiska. De uppföljande samtalen efter tvångsvård har inte alltid kunnat genomföras som tänkt men vi var ändå positivt överraskade att patienten kunde referera till händelsen på ett sätt som vi inte trodde var möjligt utifrån patientens tillstånd. Läkemedelsgenomgång och symtomskattning tror vi kommer att medföra en förbättrad medicininställning. Vi hoppas kunna skräddarsy även den farmakologiska behandlingen i större utsträckning än idag. Definition och förhållningssätt till informellt tvång kommer att diskuteras fortsättningsvis. Hur har ni involverat patienten och närstående? Genom de uppföljande samtalen med patienterna och genom information till närmast anhörig till patient som tvångsvårdas. Citat: Vi måste bli mer lyhörda till vad de anhöriga vill veta om tvångsvård och inte bara förmedla det juridiska. 19

Sandra Forss, Solveig Lund, Anders Thåqvist, Anders Haglund, Jerker Westin och Sverker Svenson Team 35 Karta över Jämtland/Härjedalen skapar ny dialog Avdelning 3 A för särskilt vårdkrävande vid Östersunds sjukhus har 10 slutenvårdsplatser samt ett tjugotal patienter i öppenvård. På avdelningen vårdas personer med varierande problematik såsom schizofreni, personlighetsstörningar, dubbeldiagnoser samt neuropsykiatriska funktionshinder. Vi välkomnade projektet eftersom vi i flera år upplevt en turbulent arbetsmiljö där både personal och patienter påverkats negativt. Vi ville lära oss att bemöta patienterna på ett sådant sätt att tvångsåtgärder, främst fastspänning, kan undvikas. Vi har testat ökad närvaro av personal i allmänna utrymmen för att förbättra omvårdnadskontakten, placerat riktlinjer för fastspänning på strategiska platser där personalen kan ta del av dokumenten, satt upp en karta över Jämtland/Härjedalen för att möjliggöra spontana samtal mellan patient och personal. Avdelningschefen har börjat skriva veckobrev för att förbättra informationen till personalen och vi har också anordnat utflykter med patienterna. För att öka patienternas delaktighet har kontaktpersonerna börjat skriva veckoschema tillsammans med patienten. Fler patientsamtal, hand- fotoch lättare kroppsmassage, mentorskap mellan återhämtad brukare och inneliggande patient samt schemaomläggning är andra förslag som testats. Det har skett en markant minskning av registrerade tvångsåtgärder. Den ökande närvaron av personal i allmänna utrymmen har inneburit att patienter som tidigare vistades på sina rum nu tillbringar mer tid med personal och medpatienter. Det har medfört att personalen haft möjlighet att avläsa ett försämrat mående hos patienten och därigenom kunnat förhindra att situationen eskalerar. Kartan har ökat möjligheten till dialog vilket resulterat i att personalen fått värdefull information om levnadshistoria och framtidsdrömmar hos patienterna. Utflykterna i friska luften har varit uppskattade och gett extra kraft och glädje i vardagen. Mentorskapet har tagits emot positivt Hur har ni involverat patienten och närstående? Ett par patienter har involverats för att framföra åsikter om projektet. Även brukarrådet har engagerats för att diskutera värdegrund och komma med idéer. Citat: Mentorskap mellan inlagd patient och en patient som tillfrisknat har varit mycket uppskattat. 20

Erica Widmark, Anna Åkerström, Karin Gustafsson, Helene Karlsson, Jonas Rask, Erica Widmark och Helene Karlsson Team 37 Akupunktur och bolltäcke lindrar ångest Psykiatrisk avdelning 2 i Skellefteå är en akut/allvårdsavdelning med 16 vårdplatser. Alla psykiatriska diagnoser är representerade. På avdelningen vårdas i huvudsak vuxna men det finns möjlighet att också ta emot ungdomar och barn. På initiativ av klinikchefen gick vi med för att minska tvångsåtgärder, öka trivseln och skapa en stämning så att patienten själv tar ansvar för sin vårdtid och sina handlingar. Förändringar som testats är; Öppen balkongdörr, promenader med patienterna bl.a. för inköp inför helgen, samtal efter tvångsåtgärd, veckoschema för patienterna, bedömning vid bältesläggning med tillägg för somatisk bedömning, arbete med Kompassen för att öka patienternas delaktighet i sin vård, tillgång för personalen till patienternas energidagbok Min bok med viktig information om patienten, tillgång till mobil och dator på avdelningen, akupunktur på patienter i ångestlindrande syfte. Vi kommer att fortsätta med öppen balkongdörr och promenader. Det veckoschema som patienten får vid inskrivning har uppskattats av främst nya patienter som vill vara delaktiga. För att höja statusen på bältesläggning har vi bestämt att det i första hand bara ska vara ordinarie personal vid bältesvak. Vi var från början skeptiska till införandet av mobil och dator som ju enligt Socialstyrelsen är tillåtet men våra farhågor besannades inte. Det finns stora fördelar för patienten att själv kunna hålla kontakt med familj utan att fråga personal. Akupunktur och bolltäcke har uppskattats mycket av dem som tidigare blivit utsatta för övergrepp och även av anorektiker. Hur har ni involverat patienten och anhöriga? Vi har en förslagslåda som töms varje vecka. En patientenkät om delaktighet i vården och upplevelse av öppen balkongdörr har genomförts. Upplevelse av stökiga situationer på avdelningen mäts också kontinuerligt. Citat: Det finns stora fördelar för patienten att själv kunna hålla kontakt med familj utan att fråga personal. 21

Eva-Lotta Gustafsson, Christin Karlsson, Heike Runge, Ethel Lundmark och Anna- Karin Lindquist Team 38 Tiden i bälte har förkortats markant Den länsgemensamma rättspsykiatrin är en del av vuxenpsykiatrins division inom Landstinget i Norrbotten. Enheten har 53 vårdplatser och ungefär hälften av patienterna vårdas enligt tvångslagstiftning. Enheten har hög säkerhet. Vårdtiderna är oftast långa, i många fall flera år. Vi ville utveckla vår kompetens och på så sätt utveckla tvångsvården för att ge en så säker och bra vård som möjligt till vår patientgrupp. Vi har prövat att minska tiden för fastspänning genom kontinuerliga bedömningar av patientens tillstånd, infört strukturerade samtal efter tvångsåtgärd för både patienter och personal, genomfört personalenkäter efter tvångsåtgärd som diskuteras i personalgruppen varje vecka, infört E-dos medicinering för att bl.a. öka säkerheten kring läkemedel och vi har erbjudit patienterna att lyssna på föreläsning av Nationell samverkan för psykisk hälsa. Vi kan konstatera att tiden som patienten ligger fastspänd har förkortats markant sedan vi införde en check-lista. Alla patienter har erbjudits samtal efter tvångsåtgärd men alla nappade inte på erbjudandet. Det stora flertalet personal har uppskattat debriefing efter tvångsåtgärd men många tycker att det är svårt att få tid att hinna med eftersamtal med patienten. Pärmen med enkäter om genomförda tvångsåtgärder används flitigt i personalgruppen utifrån tanken att den ska hjälpa personalen att bli bättre på att hantera dessa situationer. Alla tycker att införandet av E-dos har ökar säkerheten och att vi numera kan följa Socialstyrelsens föreskrifter om läkemedelshantering på ett bra sätt. Tid har härigenom frigjorts för sjuksköterskorna för patientrelaterat arbete. Hur har ni involverat patienten och närstående? Patienterna har varit involverade hela projekttiden eftersom de är patienterna som varit i fokus. Vi har valt att inte involvera någon närstående i projektet men det ingår i vår behandlingsplan att närstående får möjlighet till kontakt med kurator och psykolog för att känna sig delaktiga i vården. Citat: Genom att effektivisera läkemedelshantering har sjuksköterskorna fått mer tid för patientrelaterat arbete. 22

Rosita Adelsbo, Lars Ceimertz, Carina Hermansson, Kristina Jältborn, Linda Kindberg och Mariana Oxenstierna Team 39 Förbättringsmöten varje vecka På PIVA i Kristianstad vårdas akut sjuka patienter, många av dem enligt LPT. En del patienter vårdas endast något dygn för att sedan överflyttas till annan avdelning medan andra vårdas färdigt. På avdelningen kommer man ofta i kontakt med tvångsvårdade patienter, vilket även innebär att tvångsåtgärder förekommer. Vår ambition är en tvångsvård med respekt för individen och ett ständigt reflekterande arbetssätt. På avdelningen pågår ett aktivt utvecklingsarbete bl.a. med LEAN, värdegrundsarbete och TERMA. Det kändes angeläget att sammanföra dessa så att vi fick en röd tråd i arbetet. Vårt huvudmål var att erbjuda alla patienter en individuellt anpassad tvångsvård som bygger på vår gemensamma värdegrund. Tester vi genomfört är patientenkät/strukturerade samtal samt delaktighet i upprättande av omvårdnadsplan, en upprättad vårdplan inom 24 timmar, processkartläggning av patientens vårdtid från inskrivning till utskrivning, obligatorisk LPT-utbildning för all personal, rätt registrering av alla tvångsåtgärder, uppföljning av tvångsåtgärder för både patienter och personal, strukturerad reflektion, patientenkät vid utskrivning och införande av BVC med tillhörande riskdiagnos. Det har skett en ökning av skrivna vårdplaner beroende på ökad information till läkarna samt att omvårdnadspersonalen är mer noggrann med att få ett tydligt uppdrag för vården. Strukturerade samtal efter tvångsåtgärd görs och är uppskattade av patienterna. Utskrivningsenkäter och -samtal innehåller citat från patienterna som sedan används för förbättringar och värdegrundsdiskussioner. För att visualisera trycks små kort med starka citat, dagens ord, som sedan läses inför varje arbetspass. Det finns en mall för reflektion kring frågor som vad gjorde vi bra, vad kunde vi gjort bättre och vad grundade vi besluten på. Av goda exempel lär vi av det som fungerar i patientarbetet. Vi har möten varje vecka där vi identifierar och arbetar med utvecklingsområden. Hur har ni involverat patienten och närstående? Patienter och anhöriga involverades genom att deras åsikter framkom i samtal och enkäter och återkopplades till avdelningspersonalen som grund för vidare förbättringar. Citat: Vi reflekterar kring vad vi gjorde bra, vad vi kunde gjort bättre och vad vi grundade besluten på 23

Diana Sewerin, Siv- Inger Gran, Irina Collao, Annette Nilsson, Jennie Sundh, Bengt Ahlberg, Asenai Saleh, Britt Johnsson och Anna Björkman Team 40 Kaffevagn och hälsningsrond förbättrar vårdmiljön Avdelning 363 vid Östra sjukhuset i Göteborg är en akut heldygnsavdelning med 14 vårdplatser. Många patienter är nyinsjuknade vuxna med allmänpsykiatriska diagnoser. De och deras anhöriga är ofta i en akut kris och behöver mycket information och stöd. Trots stort och tungt patientflöde är tvångsåtgärder relativt få. Vi ville delta i projektet för att bibehålla och vidareutveckla den höga vårdkvalitet som vi strävar efter på avdelningen. Vi ville ytterligare höja säkerheten för patienter och personal samt få ett mer strukturerat sätt att arbeta med tvångsvård och tvångsåtgärder. Genom att använda GAF och BVC-skattningar ville vi förbättra personalens möjligheter att bedöma risksituationer för att undvika tvångsåtgärder. En ny säkerhetsrond togs fram för bättre kunna bedöma självskade- och suicidrisk. För att förbättra vårdmiljön i olika avseenden införde vi en kaffevagn under besökstid, en hälsningsrond efter rapport av kvälls- och nattpersonalen och morgonsamling för alla patienter och all personal en gång i veckan. Vi har också förbättrat avvikelserapportering gällande patientsäkerhet och genomfört utbildning i riktlinjer vid tvångsåtgärder för all personal. Den nya säkerhetsronden upplevs som positiv och patienterna har uttryckt att de känner sig säkra och trygga när personal kontrollerar rummet. Kaffevagnen har uppskattats av patienter och besökare liksom hälsningsronden och morgonsamlingen. Positivt med testcykeln av avvikelsrapporteringen är att personalen blivit mer medveten om vad denna innebär och att alla kan göra en sådan. Man är numera mer motiverad att själv rapportera. Ett generellt säkerhetstänkande har ökat hos personalen. Hur har ni engagerat patient och närstående? På avdelningen finns inget forum för patientförening men på en övergripande nivå finns det brukarråd inom slutenvården. Citat: Kunskap om avvikelserapportering har ökat och säkerhetstänkandet har stärkts hos personalen. 24

Ulla Frisk, Ann-Louise Gräsberg, Marina Schröder och Gunilla Bertilsson Engh Team 41 Rutiner för bältesläggning utvecklas och revideras Under första kvartalet 2011 flyttade all allmänpsykiatrisk heldygnsvård i Värmland till ett länsgemensamt psykiatrihus vid Centralsjukhuset i Karlstad. Totalt finns 72 vårdplatser, 5 observationsplatser och en allmänpsykiatrisk mottagning. Efter omorganisationen är det en stor utmaning att få en helhetssyn på kompetens. Vi ville fortsätta att utveckla vårdkvalitet i heldygnsvården så att kraven på en god och säker patientfokuserad vård, som bygger på kunskap, kan säkras. Vi har fokuserat på att rutinen för bältesläggning ska bli känd och tillämpad. Rutinen syftar till, att med ett gemensamt bemötande och förhållningssätt förebygga destruktiva situationer och därmed minska behovet av tvångsåtgärder. För att tecken på olika hotande tillstånd hos patienten skall uppmärksammas har en instruktion upprättats där en kontinuerlig övervakning av patientens somatiska tillstånd skall ske. I ett efterföljande uppföljningssamtal ska patienten få möjlighet att beskriva sin upplevelse av tvångsåtgärden som underlag för förbättringar i organisationen. Personal som har deltagit i bältesläggning ska delta i ett efterföljande samtal för att utveckla kunskaper och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder. Rutinen har kommunicerats på APT och personalen har fått signera att de har läst rutinen. Nästan all personal har signerat att de tagit del av riktlinjerna för bältesläggning. Antalet bältesläggningar har minskat. Rutinen med tillhörande checklistan har tillämpats och värdefulla synpunkter har medfört en revidering och förbättring. En ökad medvetenhet finns om behovet av tidig intervention. Genomförda uppföljande samtal visar på behovet av ett gott bemötande och att omvårdnadsinsatser kan förbättras. Det framkommit ett behov av förbättrad information till anhöriga och närstående. Hur har ni involverat patienten och anhöriga? Allmänpsykiatriska slutenvården upprättar tillsammans med patienten en vårdplan. Information ges också om vårdgrader. Citat: Antalet bältesläggningar har minskat och medvetenheten om behovet av tidig prevention har ökat. 25

Margareta Blom, Johan Skott, Patric Ed och Britt-Inger Nilsson Team 42 Den fysiska hälsan får inte glömmas bort Rättspsykiatriska enheten, Landstinget i Värmland, är förlagd till Kristinehamn. Vården är fördelad på fyra avdelningar med sammanlagt 30 vårdplatser. De flesta av patienterna är dömda till rättspsykiatrisk vård med eller utan särskilt utskrivningsprövning och ett fåtal vårdas enligt LPT. Vissa patienter vistas på enheten som häktade i väntan på att deras dom till rättspsykiatrisk vård ska vinna laga kraft. Patienterna som befinner sig i rättspsykiatrisk öppenvård är kopplade till rehab/utslussningsavdelning. Beslutet togs i Landstinget i Värmland att delta i projektet med ett team från rättspsykiatrin och därmed utsågs en teammedlem från varje avdelning. Alla patienter som varit föremål för tvångsåtgärder har erbjudits ett uppföljningssamtal inom 24 timmar. Förslag till förändringar bl.a. när det gäller dokumentationsförfarandet har lyfts till ledningsgruppen och de lokala rutinerna gällande tvångsvård samt vårdplaner har reviderats. Kartläggning av patienternas vårdplaner har genomförts. Genom patientenkäter har patienternas uppfattning angående delaktighet och deras kännedom om diagnos och behandling mätts. Ett fristående projekt kring kartläggning av patienternas somatiska hälsa har vävts in i projektet liksom en separat anhöriggrupp. Registreringen och uppföljningssamtalen blir litet uddlösa eftersom det ofta är samma personer det handlar om. Vi har därför också svårt att tolka om tvångsåtgärderna har ökat eller minskat. Enligt våra mätningar har vårdplanerna blivit bättre och vi hoppas att regelbundna genomgångar av vårdplanerna med patienterna ger dem en känsla av delaktighet och möjlighet att påverka sin framtid. Det är dock inte helt lätt att engagera patienterna i förändringsarbete. Vi har också vidtagit åtgärder för att patienternas fysiska hälsa ska förbättras. Behovet bland anhöriga av att vara delaktiga i sin anhörigas vård och planering är stort och vi kommer att arbeta vidare med detta. Hur har ni involverat patient och anhöriga? Genom enkätförfrågningar och vi kan genom dessa kontrollera att förändringsarbetet också är ett förbättringsarbete. Anhöriggruppen fortsätter med arbetet att förbättra kontakten och informationen till anhöriga. Citat: Delaktighet i vårdplanering ger patienterna möjlighet att påverka sin framtid. 26

Förkortningslista APT Arbetsplatsträff Attitydambassadörer Projektet Hjärnkolls ambassadörer med erfarenhet av psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning BUP Barn- och ungdomspsykiatri BVC (Bröset Violence Checklist) är ett mätinstrument för att förutsäga våld inom 24 timmar. Instrumentet innefattar sex delparametrar. Dessa är: förvirring, irritabilitet, bullrighet, verbala hot, fysiska hot och attacker på objekt (ej personer) som antingen är närvarande eller frånvarande. GAF Global Assessment Function Scale Global funktionsskattningsskala. GAF är en hundragradig skala som mäter en persons sociala, psykologiska och arbetsmässiga funktionsförmåga. (H)järnkoll Hjärnkoll är ett nationellt projekt som leds av myndigheten Handisam och nätverket NSPH. Projektet syftar till att förbättra våra attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning HSL Hälso- och sjukvårdslagen LEAN LEAN är en metod för att hantera resurser, effektivisera och eliminera faktorer som saknar värde i slutprodukten för kunden. LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård LRV Lagen om rättspsykiatrisk vård PIVA Psykiatrisk intensivvårdsavdelning SÄS Södra Älvsborgs sjukhus TERMA-modellen Terma står för Terapeutiskt Möte med Aggressivitet och är ett senare namn för Bergenmodellen (se ovan) UVA Undervisningsavdelning VIP Västmanlands Intresseförening för Psykotiskt sjuka Vårdgrader Vårdgrader tillämpas inom psykiatrisk slutenvård. Avdelningsöverläkaren är den som beslutar vilken vårdgrad som ska gälla i samråd med patienten. Det kan t.ex. handla om att patienten får/inte får lämna avdelningen, observation i ett visst tidsintervall, personlig övervakning, extravak m.m. 27