BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV



Relevanta dokument
Lärandeseminarier i missbruksvården

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

Brukarstyrd brukarrevision

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Vad tycker du om vården?

Område Aktivitet Genomförande Mål Lokal Styrgrupp i Borlänge

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Beroendecentrum. Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec Åldersgruppering år: 8 st år: 21 st. 41 år uppåt: 17 st

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

LOB, tillnyktring och abstinensvård

Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Rätten till inflytande och medbestämmande

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

N Y T T F R Å N SIKTA

BRUKARREVISION. Ur ett Individ och Närståendeperspektiv av Missbruks och Beroendevård i Jönköpings län 2011

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus gunborg.brannstrom@skl.se

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

N Y T T F R Å N SIKTA

Brukarinflytande. Emma Ekblom Representant för Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland NBV Väst. 31 augusti 2016, Göteborg.

Cyberrymden

Riskbruk, missbruk och beroende

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Förslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Tomas Bons, FoU Södertörn Marianne Paunia, FoU Nordost

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Brukarstyrd Brukarrevision genomförd av Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland på KF Länkens Behandlingshem Hvidehus

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

VARFÖR DÅ? 23 oktober, Göteborg

BRUKAREVISION 2014 AV SOCIALTJÄNSTEN VUXENENHETEN/MISSBRUK

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län kring personer med missbruk/beroende

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Sammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari Tidsplan: mars augusti 2015.

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter

BRUKARREVISION 2014 CM VERKSAMHETEN JÖNKÖPINGS LÄN. Jönköpings läns brukarråd för riskbruks-, missbruks- och beroendevård

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Sammanställning 1. Bakgrund

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Barn och familj Missbruk/ beroende. Ökad måluppfyllelse av länsgemensamma mål inom UIV. Ekonomiskt bistånd/ rehab Funktionsnedsättning.

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

AKTIVITETSPLAN SUD antagen SUD-rådet Reviderad Bilaga 1

Integrerad Missbruksverksamhet i Östersund/Jämtland; presentation för styrgruppen den 18 december 2014

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Rapport brukarstyrd brukarrevision

Kunskap till praktik - Genomförandeplan för Skåne 2010

Rapport Brukarstyrd brukarrevision på Nexus öppenvård, Östersunds kommun Av och med brukare.

Riskbruk, missbruk och beroende februari samt mars 2012 Campus Mittuniversitetet, Sal F214, Östersund

Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Brukarinflytande. Håkan Blom KF Länken Älvsborg och ordförande Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland

Vuxenenheten. Har du oro eller frågor kring din egen eller andras konsumtion vad gäller alkohol, droger eller spel?

Lyssna för att förändra. Hur tar man bäst tillvara brukares erfarenheter och kunskaper i sitt kommunala förbättrings - och utvecklingsarbete?

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

U T V E C K L I N G S L E D A R E

N Y T T F R Å N SIKTA

Riskbruk, missbruk och beroende

Yttrande över revisionsrapport Granskning av samverkan i missbruks- och beroendevården nr 4, 2017

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende

Samordnad individuell plan

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2015

Tid: , kl Plats: Åsens by, Aneby

Nationella Riktlinjer

Transkript:

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV 3

INNEHÅLL INLEDNING... 5 SYFTE... 6 BEROENDEMOTTAGNINGEN PÅ RYHOV... 6 METOD... 7 RESULTAT... 8 TOLKNING... 24 SLUTKOMMENTARER... 24 FÖRSLAG ATT JOBBA VIDARE MED... 25 KÄLLFÖRTECKNING... 26 BILAGA 1.... 27 4

INLEDNING Bakgrund och uppdrag Som ett resultat av den statliga utredningen Evidensbaserad praktik till nytta för brukaren (SOU 2008), gjorde regeringen en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting (SKL), om implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Överenskommelsen innebär, att genom ekonomiskt stöd främja långsiktiga regionala och lokala stödstrukturer för kunskapsutveckling under åren 2008-2010. Projektet Kunskap till praktik sjösattes och SKL formulerade en målsättning som innebär att den missbruks- och beroendevård som kommuner och landsting erbjuder ska utgå från befintlig kunskap om effektiva metoder och arbetssätt. Detta för att alla klienter och patienter ska få bästa möjliga vård. Inledningsvis genomfördes en hearing med brukarorganisationer, för att bidra till ökat brukarinflytande. Ett centralt brukarråd, som kommer att vara verksamt under hela projekttiden, inrättades. Följande delmål för det nationella projektet har formulerats: att utveckla vårdkedjan, så att nödvändiga behandlings- och rehabiliteringsinsatser kan erbjudas på lokal nivå att all personal har kompetens, att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med befintlig kunskap, bland annat de nationella riktlinjerna att ansvarsfördelningen mellan socialtjänst, primärvård, beroendevård och psykiatri blir tydlig att samverkan mellan de olika aktörerna förbättras att brukarinflytandet förstärks (SKL 2009). Samtliga län i Sverige har anslutit sig till det nationella projektet och fått medel för olika former av aktiviteter. I Jönköpings län träffades år 2008 en överenskommelse mellan SKL, landstinget och ett antal kommuner. De kommuner som inledningsvis uttryckte intresse av att delta i projektet var Eksjö, Jönköping, Nässjö, Sävsjö och Värnamo. I den genomförandeplan som fastställdes i samband med ett internat för länets ledande politiker formulerades en strategi för hur de nationella riktlinjerna ska implementeras i länets missbruks- och beroendevård. Detta dokument innehåller, förutom mål och syfte för utvecklingsarbetet, även redogörelse för organisation samt de olika insatser och aktiviteter, som planerades. I augusti 2009 fick Växjö universitet, nuvarande Linnéuniversitetet, ett nationellt uppdrag för utveckling av deltagarorienterad utvärdering inom missbruks- och beroendevården i Jönköpings län. Uppdraget var en del av den överenskommelse SKL gjort med länets styrgrupp. I överenskommelsen om utvärderingen framgår att syftet är, att lära ut och pröva en modell för utvärdering, som kan användas av huvudmännen i det fortsatta utvecklings- och implementeringsarbetet. I ett första steg gjordes en bedömning av projektets utvärderingsbarhet. Utvärderingsbedömningen presenterades i mars 2010 och ledde till ett antal förslag till fortsatt utvärdering, där projektets intressenter tillsammans med utvärderare prioriterade de två utvärderingsområdena Brukarrevision och utvärdering av Lärandeseminarierna. 5

SYFTE Brukarrevision är en granskning av verksamhet eller enhet som ger vård, stöd eller service. Syftet är att belysa människors erfarenheter av de verksamheter de använder sig av genom att ur ett Brukarperspektiv kvalitetsundersöka, påverka och förbättra de undersökta verksamheterna. BEROENDEMOTTAGNINGEN PÅ RYHOV Beroendeenheten på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping är en av Psykiatriska klinikens verksamhetsgrenar. Målgrupp/Målsättning Beroendemottagningen är en öppenvårdsmottagning, som riktar sig till personer med ett beroende av ex. läkemedel, alkohol/droger samtidigt med en psykiatrisk diagnos. Målsättningen ska vara: Hög tillgänglighet Gemensam grundsyn enligt kognitiv beteendemodell Individualistisk behandlingsinriktning Arbetsmetod/Behandling Läkemedelsassisterad underhållsbehandling (LARO) Läkemedelsberoende, sjuksköterska med specialfunktion Medicindispensering och stödkontakt Polikliniska avgiftningar Återfallsprevention Komplementär behandling Kurator NADA-akupunktur Psykolog Sjukgymnast Närståendeprogram I dagsläget finns inget sådant program. Personal Där finns 15 personal enligt följande: En Överläkare 50 % Vårdenhets chef 50 % En Kurator 50 % (en kurator till söks på 50 %), Fem Sjuksköterskor 100 % En 1:e Skötare 100 % Två Skötare 100 % Två Psykologer/PTP. 100 % En Sjukgymnast 25 % Två Vårdadministratörer 100 % ST-läkare periodvis 6

Tillgänglighet Inom verksamheten, som vi har reviderat, är tillgängligheten god/hög eller omedelbar, så långt det är möjligt. Bemötande/Engagemang Gruppen, som gjorde revision på Beroendemottagningen i Jönköping fick ett mycket bra och respektfullt bemötande. Personalen var positivt inställd till revisionen och hjälpte till med praktiska saker som kaffe mm. Gruppen fick låna ett rum på mottagningen att förfoga över när dom var där. METOD Utbildning Beslutet om en uppföljande revision på beroendeenheten i Jönköping var även denna gång ett resultat av det SKL-stödda projektet Kunskap till Praktik. Revisionen har finansierats med medel via satsning inom utvecklingsområdet Missbruk på Regionförbundet Jönköpings län. En utbildning inledde genomförandet och denna skedde i samarbete mellan Jönköpings Läns Brukarråd för riskbruks-, missbruks- och beroendevård och FoUrum, Regionförbundet i Jönköpings län. Utbildningen var upplagd och genomfördes av Mats Vikhed på FoUrum 1, och var tidsmässigt förlagd så att de deltagare som var intresserade av att bli revisorer kunde lära känna varandra under utbildningstiden. I utbildningen ingick moment gällande planering och genomförande av en revision. Utbildningsmaterialet var inspirerat av material från: Verdandi, RFHL, NSPH, SKL, Göteborgs stad och hämtat från Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för missbruks och beroendevården (2007) samt föreläsningar om Socialtjänstlagen, SOL (2001:453), Hälso- och Sjukvårdslagen, HSL (1982:763) och om etik och bemötande med utgångspunkt i existentiella och grundläggande vårdetiska frågeställningar, som t.ex. brukares rättigheter, att uttrycka, att vilja eller inte vilja delta i utvärderingar (Arlebring, 2006). I utbildningen deltog 3 personer som ingick i revisionsarbetet. Ytterligare dagar planerades för revisorer tillsammans med utbildningsansvarig för att sammanställa resultat och påbörja skrivandet av rapporten. Följande teman ingick i utbildningen: Missbruks- och beroendevårdens organisation Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Gällande lagstiftning inom kommuner och landsting Etik och bemötande Sekretess inom forskning, vård och behandling Metod: kvalitativ och kvantitativ Att presentera sig och sitt uppdrag inför revision Datainsamling och genomförande Att sammanställa och tolka enkätdata Att beskriva syfte, metod och tillvägagångssätt 1 FoUrum Social välfärd http://www.regionjonkoping.se/web/fourum.aspx 2014-03-11 7

Tillvägagångssätt Historik, 2011 genomfördes en Brukarrevision med stöd av Linnéauniversitetet i Växjö. Vikten av återkommande uppföljande revisioner för att uppnå förbättringar och utveckla vårdarbetet för brukarna resulterar i nästa revision. Beslut är taget i styrgruppen för samverkan missbruk/psykiatri om att en brukarstyrd uppföljande revision skall genomföras våren 2013. Verksamhetschefen för beroendeenheten på Ryhov bjöds in till Regionförbundet för att berätta om deras verksamhet och behandlingsmetod. Därefter besökte de utsedda revisorerna mottagningen för att bla presenterade oss och våra mål med revisionen. Vi fick ett bra bemötande och de var positiva till detta. Under våren 2013 var revisorerna på plats under veckorna 22-24 där vi hade ett eget rum där vi kunde ta emot och hjälpa till att svara på enkäterna på ett bra sätt. Vi bjöd på kaffe och kunde erbjuda en lugn och privat, trygg miljö. Samtliga enkätsvar sammanställdes sedan i Esmaker, ett enkät- och statistikverktyg som tillhandahölls av FoUrum. Därefter har revisorerna sammanställt rapporten. Enkätundersökning Enkätens frågor täcker följande områden: Bakgrundsfaktorer, Förändringar, Delaktighet, Tillgänglighet, Bemötande, Kompetens och Resurser, Stödets utformning och Innehåll. Kompletterande frågor gällande LARO. RESULTAT Av de 63 personer som svarade på enkäten var 43 män och 20 kvinnor. Det blev ett bortfall på 11 personer. Många av de brukarna som är inskrivna på beroendemottagningen har uppgett att de har haft problem med både narkotika, läkemedel och alkohol. Sedan finns det ett mörkertal på internet droger och doping. 1. Kön A. Man 43 68 B. Kvinna 20 32 8

2. Ålder A. 18-25år 6 9 B. 26-44år 27 43 C. 45-64år 27 43 D. Äldre än 65år 3 5 3. Vilken är din huvuddrog? A. Alkohol 19 30 B. Narkotika 39 62 C. Läkemedel 5 8 D. Dopingpreparat 0 0 E. Internetdroger 0 0 9

4. Vilken typ av insats har du? A. LARO 19 30 B. Medicinhämtning 31 49 C. KBT 0 0 D. NADA Akupunktur 0 0 E. Annat (i så fall vad) 13 21 5. Har du deltagit i behandling tidigare? A. Ja en gång 21 34 B. Ja flera gånger 21 33 C. Nej 21 33 D. Om ja i så fall vilken? 17 10

6. Hur upplever du möjligheten att komma i kontakt med verksamheten per telefon? A. Lätt 46 73 B. Svårt 3 4,8 C. Vet inte 14 22,2 7. Hur upplever du möjligheten att komma kontakt med verksamheten vid drop-in besök? A. Lätt 45 71,4 B. Svårt 4 6,3 C. Vet inte 14 22,2 11

8. Hur snabbt fick du hjälp efter din första kontakt med verksamheten? A. Samma dag 9 14,3 B. Inom en vecka 27 42,9 C. Inom två veckor 11 17,5 D. Inom en månad 6 9,5 E. Mer en månad 10 15,9 9. Hur lång tid gick det mellan avgiftning och behandling? A. Ingen 17 27 B. 1-3 dagar 6 9,5 C. 4-6 dagar 3 4,8 D. 1-2 veckor 3 4,8 E. Mer än 2 veckor 7 11,1 F. Ej aktuellt 27 42,9 12

10. Fick du den avgiftning du behövde? A. Ja 28 44,4 B. Nej 17 27 C. Behövdes ej 18 28,6 11. Har du en behandlings-/vårdplan? A. Ja 48 76,2 B. Nej 4 6,3 C. Vet ej 11 17,5 13

12. Anser du att du får den behandling och hjälp som du behöver? A. Ja 42 66,7 B. Nej 4 6,3 C. Delvis 17 27 13. Om du önskat stöd för dina anhöriga, har det erbjudits? A. Ja 13 20,6 B. Nej 21 33,3 C. Ej aktuellt 29 46 14

14. Var du delaktig i utformningen av din behandlings-/vårdplan? A. Ja 46 73 B. Nej 4 6,3 C. Ej aktuellt 13 20,6 15. Har du själv kunnat påverka valet av din egen behandling? A. Ja 45 71,4 B. Nej 7 11,1 C. Ej aktuellt 11 17,5 15

16. Känner du dig trygg med verksamheten? A. Ja 54 85,7 B. Nej 9 14,3 17. Hur upplever du personalens bemötande? A. 1 - Sämsta möjliga 0 0 B. 2 2 3,2 C. 3 4 6,3 D. 4 20 31,7 E. 5 19 30,2 F. 6 - Bästa möjliga 18 28,6 16

18. Känner du att det är enkelt att få kontakt med personalen när du behöver det? Typ drop-in? A. Ja 56 88,9 B. Nej 7 11,1 19. Upplever du att personalen lyssnar på dig? A. Ja 54 85,7 B. Nej 9 14,3 17

20. Upplever du att personalen har tillräckligt kompetens och kunskap om dina behov? A. Ja 42 66,7 B. Nej 6 9,5 C. Vet ej 15 23,8 21. Känns det som din behandling leder till en förändrad livssituation? A. Ja 48 76,2 B. Nej 4 6,3 C. För tidigt att säga 11 17,5 18

22. Hur upplever du att ditt mående för behandling? A. 1 - Sämsta mående 26 41,3 B. 2 30 47,6 C. 3 5 7,9 D. 4 1 1,6 E. 5 0 0 F. 6 - Bästa möjliga mående 1 1,6 23. Hur upplever du ditt mående idag? A. 1 - Sämsta mående 0 0 B. 2 2 3,2 C. 3 7 11,1 D. 4 24 38,1 E. 5 21 33,3 F. 6 - Bästa möjliga mående 9 14,3 19

24. Har du i dagsläget kontakt med socialtjänsten? A. Ja 39 61,9 B. Nej 24 38,1 25. Hur upplever du samverkan mellan socialtjänsten och beroendeenheten? A. Mycket bra 8 12,7 B. Bra 39 61,9 C. Mindre bra 14 22,2 D. Dåligt 2 3,2 20

26. Hur ser din försörjning ut i dag? A. Arbetar 11 17,5 B. Studerar 2 3,2 C. Arbetslös, A-kassa 1 1,6 D. Sjukersättning, aktivitetsstöd 30 47,6 E. Försörjningsstöd 19 30,2 LARO 1. Vilket sjukhus tillhör du? A. Värnamo 0 0 B. Höglandssjukhuset 0 0 C. Länssjukhuset Ryhov 18 100 Total 18 100 21

2. Tillhandahåller psykiatriska mottagningen LARO där du bor? A. Ja 17 94,4 B. Nej 1 5,6 Total 18 100 3. Vilken typ av läkemedel får du? A. Metadon 3 16,7 B. Buprenorfin 15 83,3 Total 18 100 22

4. Hur lång tid har du deltagit i behandling? A. 3 mån 0 0 B. 6 mån 2 11,1 C. 9 mån 3 16,7 D. 1 år 13 72,2 Total 18 100 5. Hur lång tid gick det från din ansökan till du fick påbörja utredning för bedömning? A. 0-1 vecka 1 5,6 B. 2-4 veckor 1 5,6 C. Mer än 1 månad 16 88,9 Total 18 100 23

TOLKNING Vad vi har lärt oss Vikten av återkommande uppföljning av resultatet, samt återkommande revisioner Det är en fördel, att informationen först lämnas till verksamhetens chef, som ombeds förmedla informationen vidare till den personal, som vi kommer att ha kontakt med. På så sätt undviks eventuella missförstånd och samarbetet kan starta ur ett positivt läge. Vi fick möjlighet att träffa och samtala med klienterna och därmed skapa en god kontakt. Vi är övertygade om, att det personliga mötet mellan oss och dem hade betydelse, för antalet ifyllda enkäter. Det visade sig, att det var bäst med enkelkopierade enkäter d.v.s. text på endast en sida. Vissa enkäter, som delades ut var dubbelkopierade med text på båda sidor varpå baksidan missades av en del. Återkoppling Personal inom verksamheten, där vi gjorde revision, tar del av resultatet när det är klart. Vi bjuder in till ett seminarium där vi återkopplar resultaten för revisionen och presenterar vårt förslag till uppföljning och samarbete. Meningen med en revision är ju, att verksamheten ska förbättras både genom att man synliggör eventuella brister, men också genom att man lyfter fram sådant, som fungerar bra. SLUTKOMMENTARER Svaren i enkäten visar Viss otrygghet i lokaler. Ogillar barackerna. Men även kom det upp att ärlighet och bemötandet inte upplevdes tillfredställande av alla. Det vi ser är ju tydligt med att människor känner stor skillnad på livskvalitet och mående i dagsläget Personal på beroendemottagningen lyckas göra skillnad för brukarna med beroende. Det är viktigt att hålla fokus på att stödja och respektera varje enskild brukare. Brukarnas egna kommentarer Vid frågan om vilken typ av insatser man hade varierade svaren: En svarsfrekvens på 49.2 % gällande medicinhämtning. Alternativa kontakter av behandling framkom på, annat, som: 24

Hämtning av Antabus, NADA - Akupunktur, MBT, Läkarkontakt, samtal med kontaktperson. Medicinhämtning på Apotek samt LARO, KBT och samtal med psykolog. Frågan om tidigare behandlingar svarade 28,6 % ja. Behandlingsformen var: På beroendemottagningen, Ryhov. Metadon, Antabus, samtalskontakt. MBT- Motivations och Behandlingsteamet Jönköping. Slottsgruppen, Kärrarps Gård, Tox i 15 år, 12-stegs program, Junepolekliniken. Kurator kontakt samt psykolog. Får du den hjälp som du behöver? Egna önskemål om mer stöd på fritiden. Ångest dämpande, läkemedel alternativt terapi. Att få hjälp med rätt medicinering. Arbete, sysselsättning. Fick min medicin, önskar mer stöd med detta. Stöd inom EU. Hur gör vi miljön tryggare? Att inte känna sig trygg i verksamheten kan bero på att den tillfälliga lösningen med baracker. Försörjningen, hur ser den ut idag? Arbetar och sjukersättning. Försörjningsstöd och arbetar. Studerar, pensionär. FÖRSLAG ATT JOBBA VIDARE MED Hur kan Länsbrukarrådet Missbruk jobba vidare med resultatet av denna revison för att hjälpa brukarna till att hitta strategier och verktyg att hantera beroendet ytterligare? Ett förslag är att representanter från brukarrådet var på plats 2 dagar i veckan för att finnas till hands, samtala och lyssna. Gällande anhörigstöd så ser vi att det är mycket angeläget att fokusera på att erbjuda det till brukarnas nära. Det är en stor del i tillfrisknandet att även ens anhöriga får kunskap och stöd. 25

KÄLLFÖRTECKNING Vi har använt oss av: Kursmaterialet från Verdandis bok Brukarstyrd Brukarrevision. Riktlinjer för Riskbruk- Missbruk- och Beroendevård i Jönköpings län (Läns-LAKO 2010-12-08) Nationella riktlinjer för Missbruks- och Beroendevård (Socialstyrelsen 2007-10-21) Vetenskaplig teori och metod Maria Henricsson (red) Studentlitteratur SOL och HSL 26

BILAGA 1. Enkäten i sin helhet 1. Kön Man Kvinna 2. Ålder 18-25år 26-44år 45-64år Äldre än 65år 3. Vilken är din huvud drog? Alkohol Narkotika Läkemedel Dopingpreparat Internetdroger 27

4. Vilken typ av insats har du? LARO Medicinhämtning KBT NADA Akupunktur Annat (i så fall vad) 5. Har du deltagit i behandling tidigare? Ja en gång Ja flera gånger Nej Om ja i så fall vilken? Tillgänglighet 6. Hur upplever du möjligheten att komma i kontakt med verksamheten per telefon? Lätt Svårt Vet inte 28

7. Hur upplever du möjligheten att komma kontakt med verksamheten vid drop-in besök? Lätt Svårt Vet inte 8. Hur snabbt fick du hjälp efter din första kontakt med verksamheten? Samma dag Inom en vecka Inom två veckor Inom en månad Mer en månad Stödets utformning och innehåll 9. Hur lång tid gick det mellan avgiftning och behandling? Ingen 1-3 dagar 4-6 dagar 1-2 veckor Mer än 2 veckor Ej aktuellt 10. Fick du den avgiftning du behövde? Ja Nej Behövdes ej 29

11. Har du en behandlings-/vårdplan? Ja Nej Vet ej 12. Anser du att du får den behandling och hjälp som du behöver? Ja Nej Delvis Om Nej eller Delvis, Vad saknar du? 13. Om du önskat stöd för dina anhöriga, har det erbjudits? Ja Nej Ej aktuellt Delaktighet 14. Var du delaktig i utformningen av din behandlings-/vårdplan? Ja Nej Ej aktuellt 30

15. Har du själv kunnat påverka valet av din egen behandling? Ja Nej Ej aktuellt 16. Känner du dig trygg med verksamheten? Ja Nej Om nej vad skulle du vilja ändra? 17. Hur upplever du personalens bemötande? Sämsta möjliga 1 2 3 4 5 6 Bästa möjliga 18. Känner du att det är enkelt att få kontakt med personalen när du behöver det? Typ drop-in? Ja Nej 19. Upplever du att personalen lyssnar på dig? Ja Nej 31

Kompetens och resurser 20. Upplever du att personalen har tillräckligt kompetens och kunskap om dina behov? Ja Nej Vet ej Förändring 21. Känns det som din behandling leder till en förändrad livssituation? Ja Nej För tidigt att säga 22. Hur upplever du att ditt mående för behandling? Sämsta mående 1 2 3 4 5 6 Bästa möjliga mående 23. Hur upplever du ditt mående idag? Sämsta mående 1 2 3 4 5 6 Bästa möjliga mående 32

Socialtjänsten 24. Har du i dagsläget kontakt med socialtjänsten? Ja Nej 25. Hur upplever du samverkan mellan socialtjänsten och beroendeenheten? Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt 26. Hur ser din försörjning ut i dag? Arbetar Studerar Arbetslös, A-kassa Sjukersättning, aktivitetsstöd Försörjningsstöd Annat ( beskriv gärna vad din sysselsättning är) Följande frågor är till dig som har LARO- behandling 27. Vilket sjukhus tillhör du? Värnamo Höglandssjukhuset Länssjukhuset Ryhov 33

28. Tillhandahåller psykiatriska mottagningen LARO där du bor? Ja Nej 29. Vilken typ av läkemedel får du? Metadon Buprenorfin 30. Hur lång tid har du deltagit i behandling? 3 mån 6 mån 9 mån 1 år 31. Hur lång tid gick det från din ansökan till du fick påbörja utredning för bedömning? 0-1 vecka 2-4 veckor Mer än 1 månad Egna kommentarer 34

Brukarrådet i Jönköpings län för riskbruk, missbruk & beroendevård Brukarstyrd Brukarrevision Utförd av Brukarrådet Jönköpings län på Beroendemottagningen Länssjukhuset Ryhov med stöd av Regionförbundet Jönköpings län 2013