Äter böcker och andas musik

Läsliv 2014 #1 EN TIDSKRIFT FRÅN MYNDIGHETEN FÖR TILLGÄNGLIGA MEDIER Det ska vara enkelt att läsa boktips på temat 9hbtq Bokälskarna Devin & Marie Lind: Äter böcker och andas musik LÄSLIV 1 2014 1 TEMA DEMOKRATI: TECKENSPRÅK INSLAG PÅ PITEÅ STADSBIBLIOTEK

INTRO Ropen skalla! skalla talboksspelare åt alla! I början av 2000-talet använde TPB, nuvarande MTM, Ropen dessa slagord i kampen för att påverka landstingspolitiker. Målet var att personer med funktionsnedsättning skulle få spelare som hjälpmedel för att läsa böcker. Att läsa ansågs nämligen som en fritidssyssla och inte som en nödvändighet. Rätten att läsa strider vi fortfarande för! MTM vill påverka, förändra och bidra till mer tillgängliga medier! Ytterst handlar det om demokrati. MTM erbjuder just nu ny teknik och apparater till dem som lyssnar på sin dagstidning. Spelare, app samt kostnadsfritt internetabonnemang. Som plus i kanten kan man läsa talböcker i samma spelare. Vi hoppas också att vi får klartecken från regeringen att börja producera teckenspråkig litteratur från januari 2015. Vi vill också satsa på lättlästa nyheter och böcker. Ropen skalla tillgängliga medier åt alla! Lena Boqvist redaktör Rätten att läsa strider vi fortfarande för! 16 4 14 INNEHÅLL MARS 3 Nytt från MTM 4 Tema demokrati: Teckenspråk naturligt inslag på Piteå stadsbibliotek 7 Nyheter i korthet 10 Porträtt av Devin och Marie Lind: Äter böcker och andas musik 13 5 frågor till Niclas Lindberg, generalsekreterare på Svensk biblioteksförening 14 Barn & ungdom: Serier som talbok med text 15 Barn & ungdom: Lästips och taktila sällskapsspel 16 Utblick världen: Celia satsar på biblioteken 19 Tidsfördriv 20 Boktipset: Mord och udda fåglar 10 Läsliv ges ut av Myndigheten för tillgängliga medier. Citera oss gärna men ange källa. Mars 2014 nr 1. Utgivning: 4 nr/år. Nästa nummer kommer ut i juni 2014. Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson. Redaktör: Lena Boqvist, lena.boqvist@mtm.se. Grafisk form: Oktavilla. Layout: Marita Forsberg. Redaktion: Eva Bäckwall, Carina Gerdin, Anna Gustafsson Chen, Jenny Nilsson, Linda Jerrewing Strömberg, Anne Stigell. Tryck: Tabergs tryckeri. Adress: MTM, Box 5113, 121 17 Johanneshov. Kostnadsfri prenumeration: Registrera dig via lasliv@mtm.se. Finns som tryckt version, taltidning samt på mtm.se. Telefon: 08-580 02 700 (vx). Internet: www.mtm.se. ISSN: 2001-7103. Omslagsfoto: Maria Fäldt (på bilden Devin och Marie Lind). 2 LÄSLIV 1 2014 Dessa symboler finner du vid vissa boktitlar, symbolerna anger om böckerna finns att låna som talbok eller punktskriftsbok i legimus.se. T TALBOK P PUNKTSKRIFTSBOK, ELLER ÄR UNDER PRODUKTION

Att vägen till talboks- och taltidningsläsarnas hjärta numera går via appen Legimus är uppenbart. Redan efter en vecka av version 3.0 har 15 000 personer börjat använda den och uttrycker sitt stora gillande på bloggar, Twitter och Facebook. Härligt! Roland Esaiasson, generaldirektör MTM Succé för appen Legimus I slutet av januari kom en ny version av appen Legimus med en efterlängtad funktion nedladdning direkt i mobilen och surfplattan. Över 100 000 böcker och 100 dagstidningar finns tillgängliga. Appen är ansluten till MTM:s bibliotek legimus.se som har talböcker att ladda ner eller läsa strömmande. För att lyssna på talböcker i appen måste man ha en läsnedsättning och vara registrerad för tjänsten Egen nedladdning på sitt lokala bibliotek. Inlästa dagstidningar går också att läsa i appen förutsatt att man är taltidningsprenumerant. Appen finns för Android och Ios. Mer information och filmer hittar du här: www.legimus.se/appenlegimus MTM:S ÅRSREDOVISNINGAR Årsredovisning 2013 MTM i backspegeln Nu finns MTM:s årsredovisning för 2013 till allmän beskådan. Läs den som pdf på mtm.se eller beställ en inläst version på mtm.se. Utse årets Amyprisvinnare Nu har du chansen att föreslå vem som ska få MTM:s tillgänglighetspris 2014. Priset går till någon som gör samhället bättre för dem med läsnedsättning. Det kan till exempel vara bibliotek, förlag, skolor, organisationer eller någon person som utmärkt sig i sitt tillgänglighetsarbete. Skicka ditt förslag med motivering till MTM, info@ mtm.se senast den 30 april. Tomtetävling avgjord I förra numret av Läsliv gömde sig sju tomtar på olika sidor i tidningen. Stort grattis till vinnarna Therese Öström i Bålsta, Titti Eklund i Gustavsberg och Josefine Holmberg i Saltsjö-Boo. De får två biocheckar var som kommer på posten.?läser du böcker i mobilen? FOTO: SCANDINAV BILDBYRÅ Kiinee Hailn, statist, ålder: hemlig, Stockholm: Nej, jag brukar inte läsa böcker i mobilen. Däremot lyssnar jag ofta på föreläsningar på YouTube via mobilen, nätterna igenom. Daniel Nordström, livsmedelsarbetare, 30 år, Kista: Ja, det händer att jag läser böcker på mobilen. Jag laddar ner dem från nätet, en speciell sida för gamla böcker vars copyright har gått ut. Både skönlitteratur och filosofi, till exempel Fröding och Schopenhauer. Martina Berggren, charkuteriarbetare, 20 år, Kista: Nja, inga böcker utan mest bara andra typer av dokument. När det gäller böcker föredrar jag att läsa ett tryckt exemplar. Samuel Urwitz, vårdare, 42 år, Bagarmossen: Nej, och det beror på att jag har svårt med tekniken. Jag läser däremot ofta tidningar som DN och så i mobilen. NYTT FRÅN MTM LÄSLIV 1 2014 3

TEMA DEMOKRATI Eldsjäl. Desirée Öberg värnar om att teckenspråksanvändare ska känna sig inkluderade i biblioteken i Norrbotten. 4 LÄSLIV 1 2014

Även de som använder teckenspråk ska känna sig välkomna på biblioteken, anser Desirée Öberg på Piteå stadsbibliotek. Det är en fråga om demokrati att kunna ta till sig samhällsinformation och få tillgång till kunskap och nöje. TEXT ANNA GUSTAFSSON CHEN FOTO MARIA FÄLDT TEMA DEMOKRATI Teckenspråk naturligt inslag på Piteå stadsbibliotek Desirée Öberg var en av de nominerade till MTM:s Amypris förra året. Hon är en av många eldsjälar på biblioteken runt om i landet som i sitt arbete använder sig av specialkompetens som de har skaffat utanför biblioteket. I Desirées fall handlar det om teckenspråket. Med en döv yngre bror i familjen växte Desirée upp med teckenspråk i sin omgivning och valde som ung att utbilda sig till teckenspråkstolk och dövblindtolk på bland annat Västanviks folkhögskola. I tio år hann hon bo och arbeta i Stockholm innan suget efter hemtrakterna blev för stort och hon reste tillbaka till Piteå. Att arbeta som tolk är stressigt och innebär många och långa resor, så när Desirée såg att man sökte assistenter på Piteå stadsbibliotek tog hon chansen att börja på en ny bana. Men inte helt teckenspråket finns fortfarande med henne. Trots att Desirée bara har arbetat på biblioteket sedan 2012 har hon redan hunnit med en hel del. Förutom det vanliga biblio- teksarbetet har hon också jobbat med Norrbottenbibliotekens webbplats Bibblo.se och översatt information om gemensamma Vissa ord som finns i svenskan existerar inte på teckenspråket. evenemang som Bokkassen och Norrbotten läser till teckenspråk. Också de generella lånereglerna för biblioteken i Norrbotten finns översatta till teckenspråk. Och Desirée har låtit låntagarna vara delaktiga i arbetsprocessen. Jag samarbetar ganska nära med Piteå Dövas Förening och länsförbundet Norrbottens Dövas Teckenspråksförening, och jag har låtit dem titta på min översättning av lånereglerna innan den lades ut. Det behövs en referensgrupp, för vissa ord som finns i svenskan existerar inte på teckenspråket. När man ersätter dem är det viktigt att kontrollera så att de som ska ta del av lånereglerna uppfattar ordet på I Sverige finns cirka 30 000 teckenspråksanvändare med teckenspråket som modersmål. Det svenska teckenspråket hör inte till de fem nationella minoritetsspråken, trots att det uppfyller flera av de kriterier som ställs på ett nationellt minoritetsspråk. MTM har 150 böcker på teckenspråk i biblioteket legimus.se. De är gjorda i dvd-format och går att se på dvdspelare, eller i dator. (Källa: Sveriges Dövas Riksförbund, Språkrådet, legimus.se) LÄSLIV 1 2014 5

TEMA DEMOKRATI Stöd. Barnbok med tecken som stöd. Det svenska teckenspråket är ett eget språk. rätt sätt. I det här fallet fick jag till exempel byta ut ordet manifest mot vårt syfte. Det finns ett 60-tal döva i Norrbotten och ett 20-tal personer som är dövblinda. För dem kan tröskeln in till biblioteket ibland kännas extra hög. Det kan vara svårt att ställa frågor och navigera sig fram bland alla våra tjänster, hyllor och placeringar när man inte kan kommunicera direkt med personalen, säger Desirée. Särskilt svårt kan det vara för de äldre som hade en helt annan skolsituation än dagens döva. De fick inte använda teckenspråket i skolan utan skulle läsa på lärarens läppar och fick förstås inte någon gedigen grund i teckenspråket. Hemma kommunicerade många av dem inte heller på teckenspråk utan på påhittade hemmaspråk. Och det svenska teckenspråket är ett eget språk, inte bara tecknad svenska. Grammatiken skiljer sig mycket från svenskan. För den som är dövblind är situationen extra svår, eftersom filmad information på teckenspråk inte är till någon hjälp. Istället är det personliga mötet med fysisk kontakt helt avgörande. Desirée har haft bokprat på teckenspråk och dessutom ordnar hon visningar på förfrågan då hon förklarar hur biblioteket fungerar och berättar om allt det där som kanske inte är helt självklart för den som inte är biblioteksvan. Till exempel som att det finns samhällsinformation, material för släktforskning, tidningar, film och inte minst litteratur på teckenspråk för barn och ungdomar. Digital delaktighet är en annan sak som Desirée tycker är viktig. Personer som är döva eller dövblinda kan boka in henne för undervisning i hur man till exempel använder surfplatta. Det måste finnas en ingång till biblioteket även för den här gruppen, menar Desirée och säger att funktionshinder inte är något som finns hos en människa, utan något som uppstår i en viss situation. De hindren måste vi arbeta på att få bort. Det är en fråga om demokrati att kunna ta till sig samhällsinformation och få tillgång till kunskap och nöje även om man har ett annat modersmål än talad svenska. Men för att teckenspråket ska finnas med som ett naturligt inslag på biblioteken krävs förstås att de som arbetar där lär sig mer om de teckenspråkigas situation och behov. Desirée har bland annat ordnat en informationsträff för bibliotekspersonalen och skickar regelbundet ut information till sina kollegor. Hon passar också på att ta med inslag av teckenspråk även när hon håller i sagostunder för hörande barn. Vissa barn behöver tecken till stöd för att förstå det jag berättar, men även de barn som inte behöver det tycker att det är roligt att lära sig litet teckenspråk. De flesta som brukar besöka mina sagostunder kan till exempel tecknet för bok! Just nu arbetar Desirée på att ta fram en tillgänglighetsguide för alla biblioteksfilialer i Piteå den för huvudbiblioteket är redan färdig. Så småningom hoppas hon på att kunna utveckla guiden så att den fungerar för biblioteken i hela Norrbotten. Språket är en grundläggande rättighet för varje individ. Genom mitt tillgänglighetsarbete med bland annat teckenspråkig information på Bibblo.se så vill jag värna om att även teckenspråksanvändare ska känna sig välkomna och inkluderade i biblioteken i Norrbotten och dess verksamhet genom att få information på sitt första språk, teckenspråket. Jag har fått bra stöd av min chef och positiv respons från mina kollegor, säger Desirée. Mitt arbete med teckenspråk är ju en arbetsuppgift jag själv har tagit på mig och det känns bra att andra förstår varför så att vi alla arbetar för samma sak. Biblioteken i Norrbotten har bestämt sig för att göra 2014 till Barnpoesins år och det här är något som Desirée hoppas att hon kan få möjlighet att arbeta med. Men hon har också andra idéer. Färgen turkos symboliserar de döva och teckenspråket. Tänk om vi kunde ordna turkosa hyllor ute på biblioteken! l 6 LÄSLIV 1 2014

Ny kostym för mtm.se Den 11 februari fick MTM:s webbplats ett helt nytt utseende. Nya mtm.se är tillgängligare, har en tydligare struktur och är formgiven enligt vår grafiska profil. Webbplatsen är också responsiv vilket betyder att innehållet anpassar sig efter din skärmstorlek. Det är viktigt att webbplatsen både är tillgänglig och ser bra ut i dator, mobil och på surfplatta eftersom våra användare har så olika behov, säger Anne Stigell, kommunikationschef på MTM. På mtm.se hittar du information om vår verksamhet och vårt uppdrag, du kan beställa broschyrer, rapporter och tidningar, läsa om kommande studiedagar och mycket annat. Som vanligt är det på webbplatsen legimus.se som du hittar vår bibliotekskatalog och information om hur man praktiskt använder våra tjänster. Varmt välkomna till nya mtm.se! Mediemyndigheter förbättrar samverkan I början av mars skrev fyra mediemyndigheter, Presstödsnämnden, Statens medieråd, Myndigheten för radio och tv samt Myndigheten för tillgängliga medier, på ett samverkansavtal. Mediemyndigheterna har sedan en längre tid kontinuerligt samverkat i olika frågor, i allt från administration till kärnverksamhet. För att utveckla denna samverkan kommer mediemyndigheterna att gemensamt arbeta med tre prioriterade områden: barn och unga, tillgänglighet och omvärldsbevakning. Avtalet visar betydelsen av att skydda barn och unga från olämpligt innehåll, stärka dem som mediekonsumenter och ge dem tillgång till litteratur. Man ska även arbeta för att alla oavsett funktionsnedsättning ska kunna ta del av media. I avtalet lyfter man även fram att en väl fungerande omvärldsbevakning behövs. Detta för att man ska kunna utveckla och förbättra arbetet med barn och unga, tillgänglighet och övriga åtaganden inom mediepolitiken. Avtalat. Åsa Finnström, Ewa Thorslund, Roland Esaiasson, Magnus Larsson FOTO: ANNA-LENA ANDERSSON NYHETER I KORTHET Nytt uppdrag för KUR och MTM Myndigheten för tillgängliga medier ska samråda med Statens kulturråd, KUR, i deras uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för det läsfrämjande arbetet utanför skolan. Arbetet påbörjas under våren 2014. Utgångspunkt för uppdraget är regeringens proposition Läsa för livet (2013/14:3). Ur MTM:s arkiv Flitens lampa En typisk studiesituation för en student med läsnedsättning när utvecklingen inom hjälpmedelsområdet tog fart i början av 2000-talet. Talböcker, talboksspelaren Victor och dator med punktskriftsskärm blev inslag i studiemiljön. FOTO: ERIK MÅRTENSSON LÄSLIV 1 2014 7

NYHETER I KORTHET Punktskriftsnytt i tidning från MTM Läser du punktskrift och vill hänga med när det gäller senaste nytt från MTM och Punktskriftsnämnden? Då ska du prenumerera på tidskriften Vi punktskriftsläsare. Den innehåller nyheter, boktips, punktskriftshistoria samt information om vad som är på gång inom punktskriftsvärlden. Tidningen finns som punktskriftstidning, tryckt tidning och på MTM:s webbplats mtm.se. Den tryckta tidningen är främst till för anhöriga och förmedlare. För att prenumerera kontaktar du MTM via e-post, pren@mtm.se, eller telefon 08-580 02 720. GRATTIS ANNA ny mångspråksbibliotekarie 1 april får MTM en ny mångspråksbibliotekarie Anna Gustafsson Chen. Hon har de senaste åren arbetat som folkbiblioteksansvarig på MTM och har ett förflutet på Internationella biblioteket. Anna arbetar också som översättare från kinesiska. I sin nya roll kommer Anna att vara representant för språklig mångfald både inom och utom MTM samt delta i urvalet av litteratur på andra språk. FÖRFATTARFOTO: ANNICA SUNDIN Nedladdning pågår! Siffror som talar Antalet nedladdade titlar. Bibliotek jämfört med egna nedladdare 350 000 300 000 Bibliotek Egna nedladdare 341 281 2013 var det totala antalet egna nedladdare 40 776 vilket närmar sig en dubblering jämfört med 2012 då de var drygt 25 681. Nästan 250 000 hälften av de egna nedladdarna (48 procent) är minderåriga. De minderåriga nedladdarna 200 000 150 000 178 409 står för ca 17 procent av alla nedladdningar. Antalet minderåriga har gått från att vara 2 procent av det totala antalet nedladdare till 100 000 48 procent. 50 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 År Antal egna nedladdare. Fördelning mellan minderåriga och vuxna Möjligheten att själv ladda ner talböcker genom tjänsten Egen nedladdning slog igenom 2011 och år 2013 uppgick antal nedladdningar till totalt 519 690, vilket är en ökning med 20 procent Sedan trendbrottet 2012, då de enskilda låntagarna för första gången laddade ner fler talböcker än biblioteken, laddar de enskilda låntagarna nu ner nästan dubbelt så många talböcker som biblioteken. 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Vuxna Minderåriga 2009 2010 2011 2012 2013 År 8 LÄSLIV 1 2014

.regionhalland.se/kultur FÖRFATTARFOTO: KATJA LÖSÖNEN Aarhus Kommunes biblioteker Hägring 38 av Kjell Westö T P Den mörka sporten av Viktor Johansson Helioskatastrofen av Linda Boström Knausgård T Andningskonstnären av Per Odensten T P Vårt gemensamma liv av Anna Schulze T Vägen mot Bålberget av Therése Söderlind T SR:s romanpris till Hägring 38 Hägring 38 blev den roman som kammade hem Sveriges Radios romanpris 2014. Den är skriven av Kjell Westö. 1:a. Kjell Westö. Priset på 50 000 kronor delades ut under pompa och ståt den 7 mars på Uppsala stadsbibliotek. Juryn bestod som vanligt av bokälskande radiolyssnare. Du hittar samtliga nominerade i legimus.se. De nominerade var: halmstadkonferensen 2014 Att läsa är farligt. Att inte läsa är farligare. Halmstadkonferensen 9 11 april 2014 Hotell Tylösand, Halmstad. P T MTM på Halmstadskonferensen Årets Halmstadskonferens har den spännande titeln Att läsa är farligt. Att inte läsa är farligare. Konferensen äger rum den 9 11 april och vänder sig till politiker, kultur- och bibliotekschefer, bibliotekarier och skolledare. Vi på MTM är stolta över att ha med två programpunkter. Bitte Kronkvist, chef för Marknadsavdelningen, pratar på temat Tillgänglig läsning en mänsklig rättighet och Helena Kettner Rudberg, chef för Användarservice, pratar om talboksundersökningen Talande böcker och läsande barn. P Stort intresse för Lättläst arbete pågår Gensvaret på Lättlästutredningen, Lättläst SOU 2013:58, har varit stort. Omkring 90 instanser har lämnat in remissvar till regeringen. Den 18 mars är det tänkt att regeringen ska lämna sitt förslag till riksdagen. TEXT VIVEKA NORSTRÖM HALLBERG ILLUSTRATION CARINA GERDIN Frågorna som rör nationellt kunskapscentrum och brukarråd har vunnit stort gehör. I december lämnade MTM in ett yttrande över utredningen som föreslår att Centrum för lättläst blir en del av MTM. MTM tillstyrker i stora delar utredningens förslag. Ett inordnande av Centrum för lättläst i MTM blir en positiv kraftsamling av statens resurser för att förbättra servicen till personer i behov av lättläst text. MTM avstyrker, liksom många andra, den föreslagna uppdelningen mellan primära och sekundära målgrupper. MTM anser också att det särskilda uppdraget att främja och öka utbudet av lättlästa nyheter och böcker för skolbruk ska fortsätta. Många instanser betonar vikten av ett publicistiskt oberoende gällande 8 sidor samtidigt som man påpekar att utredningen saknar ekonomisk analys av vad förslagen innebär. Vad händer nu? I mitten av mars lämnar regeringen sin proposition, ett förslag, utifrån utredningen och de inkomna remissvaren. I maj bereds ärendet i Kulturutskottet och innan halvårsskiftet ska! riksdagen ta ställning till regeringens proposition. Håll utkik efter senaste nytt i frågan på Kulturutskottets webbplats, www.riksdagen.se LÄttläst...?? NYHETER I KORTHET LÄSLIV 1 2014 9

PORTRÄTT Devin och Marie Lind Ålder: Devin 37 år, Marie 44 år Bor: Piteå Gillar: Böcker, musik, film och tv-serier. 10 LÄSLIV 1 2014

Devin och Marie Lind älskar litteratur och de är storkonsumenter av böcker från MTM. Läsliv träffar dem på ett café i Piteå dit de tagit med sig två hela väskor med tryckta och inlästa böcker. PORTRÄTT TEXT ANNA GUSTAFSSON CHEN FOTO MARIA FÄLDT Äter böcker och andas musik äter böcker och andas musik, säger Marie medan de entusiastiskt lägger upp böcker på bordet -Jag samtidigt som de försöker få högarna att ligga stilla och inte rasa. Devin och Marie Lind läser båda talböcker, men av olika skäl. Marie är blind sedan födseln och började läsa punktskrift och talböcker redan som liten. Devin, som har ryggmärgsbråck och sitter i rullstol, har så kallat dysekutivt syndrom, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påminner om ADD. Dessutom har Devin värk som gör det svårt att hålla koncentrationsförmågan uppe. Därför läser hen talböcker vid sidan om pappersböckerna och även e-böcker via Kindle i sin mobil. Både Devin och Marie arbetar dessutom med litteratur. Devin gör just nu praktik på biblioteket på Framnäs folkhögskola och Marie arbetar på Onyxen, en dagverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, där hon läser för brukarna. Först trodde de att jag kom från yttre rymden men nu är läsning en del av vardagen för dem, säger Marie, som tidigare har arbetat på skola. Hon brukar välja ut texter i förväg och redigera dem litet så att de ska passa. Man vill ju inte att det bara ska bli Astrid Lindgren. Men jag skulle önska att det fanns fler lättlästa böcker på punktskrift som jag kunde använda när jag högläser. Så vilken sorts böcker gillar de? Det visar sig att Devin och Marie Först trodde de att jag kom från yttre rymden. Devins boktips: Välkommen Tango av Justin Richardson & Peter Parnell. Millenniumserien av Stieg Larsson. Maries boktips: Rävungen av Torey Hayden. Barbro Alvings kåserisamlingar. LÄSLIV 1 2014 11

PORTRÄTT * NaNoWriMo *NaNoWriMo är en förkortning av National Novel Writing Month det vill säga ungefär Nationella romanskrivarmånaden som går ut på att skapa skrivarglädje och skrivlust. Deltagarna ska skriva en text på 50 000 ord under en månad. Deltagarna tävlar inte mot varandra. www.nanowrimo.org Händerna är våra ögon. åtminstone delvis har olika smak. Maria Lang är de båda förtjusta i, men sedan skiljer de sig åt. Jag gillar böcker med action och manliga hjältar, säger Devin. Inte så mycket fantasy, även om det slinker med någon sådan bok också ibland. Men jag har ganska blandad smak. Bland Devins favoriter i bokhögarna på bordet finns Äldreomsorgen i övre Kågedalen, Miss Peregrines hem för besynnerliga barn och Harry Potter. En mycket omtyckt författarinna är Harriet Löwenhjelm. Hennes dikt Tag mig - Håll mig - Smek mig sakta har följt mig sedan gymnasiet. Det jag saknar i litteraturen är hjältar med funktionsnedsättning och romaner med hbtq-perspektiv. Och allra helst en kombination av de två. Gärna med en man som protagonist! Devin betecknar sig som intergender. Hen föddes som kvinna men känner sig i dag både som man och kvinna och vill helst betecknas som hen eller han istället för hon. Jag skriver en del själv också just den sorts böcker jag saknar. Jag har många påbörjade skrivarprojekt på gång! säger Devin, Variation. Talböcker, punktskriftsböcker och talböcker är vardag för Marie. som också brukar delta i skrivarevenemanget NaNoWriMo* i november varje år. Marie läser många äldre böcker och klassiker men dessutom en hel del böcker på norska, eftersom hon älskar det norska språket. Dessutom tycker hon att översättningar från norska ofta blir dåliga. I hennes bokhög ligger till exempel Stekta gröna tomater, Ensamhetens brunn och Kvinnorummet. Devin och Marie har en del att säga om inläsarna. Båda minns med fasa en dam som när hon läste in en hemsk våldtäktsscen betonade orden helt fel: sätter på istället för sätter på. Jag minns en inläsare jag fick lyssna på i skolan och som lät som en ostämd fiol, säger Marie. Det var omöjligt att hålla sig allvarlig när man läste de böckerna. Däremot gjordes det många bra inläsningar på 1950- och 1960-talen! På 70-talet blev det sämre, men nu har det börjat ta sig igen. Idag finns en del riktigt bra inläsare, som Dodo Parikas och Tore Bengtsson. Och Anna Godenius är perfekt att lyssna på när man är ledsen. Marie är också glad över att det numera finns fler taktila bilderböcker än när hon var liten. De taktila bilderböckerna är viktiga, för de ger de blinda barnen nyfikna händer. Händerna är våra ögon, men vi måste ju ha något att titta på. Jag gissar att Devin och Marie skulle kunna fortsätta att tala och tipsa om böcker nästan hur länge som helst, men till sist är det dags att bryta upp. Om kvällen inte avslutas med läsning så kommer de kanske att titta på någon film eller tv-serie. Mat och matlagning verkar de också tycka om, för de har Vår kokbok i tjugotvå punktskriftsvolymer hemma i lägenheten. Biblioteket besöker de ofta och de är väl bekanta med Desirée Öberg, som vi också intervjuar i detta nummer av Läsliv. Henne lärde Devin känna via en teatergrupp där hon arbetade som dövtolk. Vi bor i en liten stad, säger Devin innan de går. Har man sett oss så glömmer man oss inte. l 12 LÄSLIV 1 2014

1 5frågor till Niclas Lindberg som är Svensk biblioteksförenings ansikte utåt och tillika generalsekreterare. Han vet också allt om den nya bibliotekslagen som gäller från 1 januari. 5 FRÅGOR TEXT LENA BOQVIST FOTO ELISABETH OHLSSON WALLIN Vad tycker Svensk biblioteksförening om nya bibliotekslagen? Vi välkomnar den nya bibliotekslagen. Lagen innebär flera betydande förändringar men saknar ännu bestämmelser om krav på bemanning och kompetens, avgiftsfrihet för utlåning av alla medier samt krav på att biblioteksmyndigheten ska anta en nationell strategi för hela biblioteksväsendet. Regeringens proposition 2012/13:147 Ny bibliotekslag Prop. 2012/13:147 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 april 2013 Fredrik Reinfeldt Lena Adelsohn Liljeroth (Kulturdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnas förslag till en ny bibliotekslag. Förslaget syftar till att anpassa lagen till de omvärldsförändringar som har skett sedan den nuvarande bibliotekslagens (1996:1596) tillkomst och till att tillgodose behovet av uppföljning. I förslaget klargörs vad som avses med det allmänna biblioteksväsendet och vad som ska vara det allmänna biblioteksväsendets syfte och ändamål. Förutom bibliotekens betydelse för det demokratiska samhällets utveckling och deras roll för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning lyfts även deras betydelse för att främja litteraturens ställning fram. Bibliotekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper förtydligas och utvidgas. De prioriterade grupperna är personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska och nationella minoriteter. Folkbiblioteken får också i uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Vid folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur oavsett publiceringsform, det vill säga oavsett om den tillhandahålls i fysisk form eller digitalt som till exempel e- böcker. Det föreslås också att folkbiblioteken ska främja kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Förslaget innebär vidare att ett grundläggande kvalitetskrav införs när det gäller folkbibliotekens utbud av medier och tjänster. Ansvarsfördelningen mellan olika biblioteks huvudmän tydliggörs. Folkbiblioteken ska även fortsättningsvis vara ett kommunalt ansvar. Det föreslås även att det i lagen anges att en myndighet ska ha nationell överblick över det allmänna biblioteksväsendet. Den nya bibliotekslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Lästips: Regeringens proposition om ny bibliotekslag och Ny bibliotekslag Största fördelen med en ny bibliotekslag? Överlag genomsyras den nya lagen av en bärande tanke om alla människors lika värde. Ansvaret för vissa prioriterade grupper utökas och förtydligas, bland annat till personer med funktionsnedsättning och barn och ungdomar. I lagen står att den regionala biblioteksverksamheten enbart ska rikta sig till folkbibliotek, stämmer det? Nej så anser inte jag att man behöver tolka det. Den regionala biblioteksverksamheten ska främja verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i det innefattas rimligen att stötta folkbiblioteken i deras samverkan med skolbiblioteken, inte minst mot bakgrund av de gemensamma mål dessa två bibliotekstyper har att stimulera barns och ungdomars läsning. Hur påverkas skolbiblioteken? Skolbiblioteken omfattas av den för alla bibliotek gemensamma ändamålsparagrafen ( 2) och paragraferna om särskilda grupper ( 4 och 5). Huvudmännen för skolbiblioteken har också ett samverkansansvar enligt 14, man omfattas av kravet på att ingå i biblioteksplaner ( 17) och omfattas av 18 som handlar om nationell uppföljning och utveckling. Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Men tyvärr har flera av den tidigare bibliotekslagens formuleringar om särskilda prioriteringar och inriktningar helt fallit bort ur lagen. Hur ser ni på att biblioteken ska erbjuda tekniska lösningar för läsning? Det är bra att det tydliggörs att biblioteken också ska erbjuda tekniska lösningar för läsning! l Laglydig Namn: Niclas Lindberg Ålder: 44 år Bor: Haninge Hobby: Trädgårdsfixande, teater, musik, resor till andra kulturer och snorkling. Aktuellt: Arbetar för ökad kunskap om den nya bibliotekslagen och bibliotekens betydelse och uppgifter. SVENSK BIBLIO- TEKSFÖRENING är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör som arbetar för alla typer av bibliotek genom att informera, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling. LÄSLIV 1 2014 13

BARN & UNGDOM FOTO: JULIANA WIKLUND Talböcker på skolans surfplatta Om en talboksläsande elev får en egen surfplatta av skolan kan han eller hon lyssna på talböcker i appen Legimus. Om man delar surfplatta med en annan talboksläsande elev kan man också fritt använda den för talboksläsning. Inloggning ska alltid ske med elevens konto för Egen nedladdning. Men om man däremot delar surfplatta med andra i klassen, som inte är berättigade att läsa talböcker, måste man alltid logga ut från appen Legimus när man är klar. Apokalypsen är här! Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, den tredje och efterlängtade sista delen i Engelsfors-trilogin, finns nu som talbok och punktskriftsbok ( T P ). Det är dags för de utvalda häxorna i den lilla byn Engelsfors att stå inför den slutliga kampen. Missa inte heller seriealbumet Berättelser från Engelsfors ( T ) som är en spin-off på Engelforstrilogin. Den ingår i MTM:s nya satsning på serier och ges ut som talbok med text. I Berättelser från Engelsfors har Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren samarbetat med tre av Sveriges bästa serieskapare: Kim W Andersson, Lina Neidestam och Karl Johnsson. Serierna beskriver tiden innan första delen i trilogin, Cirkeln, och efter andra delen Eld. Under våren börjar filmatiseringen av Cirkeln. Kärnfull rapport Nu går det att beställa rapporten Äppelhyllevardag från MTM. I rapporten redovisas hur sex olika bibliotek arbetar med sina Äppelhyllor. På en Äppelhylla visar biblioteket upp de olika tillgängliga medier som finns för barn med funktionsnedsättningar. Där finns även information för vuxna om barn med funktionsnedsättningar. De bibliotek som har intervjuats i undersökningen delar generöst med sig av både framgångar och svårigheter i arbetet med Äppelhyllan, vilket säkert är till hjälp för andra bibliotek, menar Jenny Nilsson, barn- och ungdomsbibliotekarie vid MTM. Bakom undersökningen står Kärnhusgruppen som är en av MTM:s referensgrupper. De har ingående granskat och ställt frågor om hur dessa utvalda bibliotek arbetar med just sin Äppelhylla. Lisa Börjesson, doktorand vid Uppsala universitet, har analyserat svaren och utifrån dem ger hon tips på hur bibliotek kan få en Äppelhylla att fungera. Hon ger även tips på fällor man bör undvika. I rapporten kan man också läsa om äppelhyllans placering i biblioteket, ansvar, uppföljning kring hyllan, hur medierna hanteras och hur biblioteken marknadsför äppelhyllan. Beställ ditt exemplar på mtm.se. 3 MTM:S RAPPORTER Äppelhyllevardag Folkbibliotekens arbete med tillgängliga medier för barn LISA BÖRJESSON 14 LÄSLIV 1 2014

Välj din egen väg Ett axplock av ungdomsböcker om att våga satsa, tro på sig själv och välja en väg som kan uppfattas som annorlunda. TEXT SOFIA GYDEMO Det händer nu av Sofia Nordin Femtonåriga Stella är förälskad. Hon vet inte om kärleken är besvarad och hon vet inte om hon ska våga ta reda på det. För Stella är förälskad i sin bästa vän Sigrid. Tänk om Sigrid inte vill veta av Stella om Stella berättar? En fin bok om den första kärleken. Om att trevande närma sig den man är kär i och att våga erkänna sina känslor även för sig själv. T P Mellan dig och dig av Katarina Kieri Toras bästa vän Ivar börjar bete sig konstigt. Han försvinner iväg och berättar inte var han har varit. Ivar som hon kanske är lite kär i. Tora känner sig ensam och utanför. Kommer hon att kunna få en förklaring till Ivars beteende? Från oväntat håll dyker en ny bekantskap upp. Om vänskap när den inte är som lättast. T P Regn och åska av Håkan Lindquist Oscar, 17 år, är på semester i Tallinn med sin mamma. Där träffar han Rein och de blir fantastiskt förälskade i varandra. De tillbringar några himlastormande dagar tillsammans. Men så måste Oscar resa hem till Visby. Kommer den första kärleken att hålla? Hur kommer omvärlden reagera när Oscar säger att han har en pojkvän? T P Pojkarna av Jessica Schiefauer Kim, Bella och Momo upptäcker en växt vars nektar förvandlar dem till pojkar. De är flickor på dagarna, utsatta för pojkars blickar och glåpord i skolan. Men de är pojkar på nätterna som utforskar en ny värld. Annorlunda bok om identiteter och relationer. T Läs mer! Du finner fler hbtq-böcker i legimus.se: skönlitteratur för vuxna, barn- och ungdomsböcker och faktaböcker. Sökexempel: homosexuella, bisexuella, transpersoner, hbt, queer, kärlek, identitet, kärlek och sex samt vardagsliv. Spela sällskapsspel med känseln Genom att tänka nya lösningar med punktskrift och olika taktila material tar MTM varje år fram tillgängliga varianter av populära spel för barn och vuxna med synnedsättning. Spelen säljs via Iris Hjälpmedel och förutom kortspelen Svarte Petter och Uno har flera brädspel anpassats. Spelet Var är katten vänder sig till de allra yngsta barnen och går ut på att vända upp brickor som gömmer bilder på olika djur och samla på sig katter. Istället för tryckta bilder har brickorna försetts med material som ska ge associationer till djuret ifråga. Fia. Punktklubbens Fia-spel. Punktväska och klubb för barn Under våren pågår ett arbete på MTM med att färdigställa nytt innehåll till Punktväskan. Punktväskan, som innehåller en taktil bilderbok och taktilt lekmaterial, delas ut på syncentraler till blivande punktskriftsläsare i förskoleålder och deras familjer. Punktväskan är en av MTM:s tjänster som riktar sig till punktskriftsläsande barn. För barn mellan fem till tolv år finns även Punktklubben, där medlemmarna får böcker, spel, taktila bilder och andra småsaker hem i brevlådan. Medlemskap i Punktklubben kostar 100 kronor per läsår. Knottret en tidning för ungdomar Du vet väl att MTM har en ungdomstidning på punktskrift? Tidningen heter Knottret och vänder sig till läsare i tonåren. Den innehåller artiklar och material ur ungdomstidningar. Det kan handla om musik, sex och samlevnad, sport, spel och intervjuer med kända personer. Tidningen kommer ut varannan vecka och innehåller cirka 24 sidor punktskrift. För dem under 18 år är det gratis att prenumerera. För övriga kostar det 100 kr per år. Kontakta MTM för att prenumerera på telefonnummer 08-580 02 720 eller via e-post, pren@mtm.se. FOTO: ELLIOT ELLIOT BARN & UNGDOM LÄSLIV 1 2014 15

UTBLICK VÄRLDEN Läsning pågår. Redan nu kan bibliotek beställa talböcker från Celia och låna ut. 16 LÄSLIV 1 2014

Den ökade öppenheten kring dyslexi och andra läsnedsättningar i Finland gör att talböckerna kliver in på de lokala biblioteken. Tidigare var det mest det statliga biblioteket Celia som stod för servicen. TEXT ANNA GUSTAFSSON CHEN FOTO ANNA GUSTAFSSON CHEN OCH CELIA UTBLICK VÄRLDEN Celia satsar på biblioteken Många av våra läsare känner redan till det finska talboks- och punktskriftsbiblioteket Celia och möjligheten att låna talböcker på finska direkt därifrån. I Finland har talboksverksamheten varit ganska centraliserad, på så sätt att personer med läsnedsättning kan skriva in sig som låntagare direkt hos Celia, istället för att gå via folkbiblioteken. Det betyder inte att folkbiblioteken är helt utan service till låntagare som inte kan läsa tryckt text, men den servicen och samarbetet med Celia är frivilligt och bara ungefär en tredjedel av de 900 biblioteken i Finland använder sig av Celias material och tjänster. Men nu ska det bli ändring! Minna von Zansen, direktör för Celias avdelning för kundrelationer, berättar att en arbetsgrupp på Celia har utrett olika strategier för att utöka samarbetet med de lokala biblioteken. Målet är att tillsammans med biblioteken komma fram till en slutmodell som är bra för både biblioteken, låntagarna och Celia, säger Minna von Zansen. Vi vill ha en win-win-win-situation, helt enkelt! Redan nu kan bibliotek, servicehus, skolor och daghem ta del av Celias tjänster och produkter om de vill. Då kan de beställa talböcker från Celia som de sedan lånar ut till sina egna låntagare, som inte behöver registrera sig hos Celia. De kan också få råd och stöd. Biblioteken förbinder sig i sin tur att följa användarreglerna och att till exempel lämna in statistik över talboksutlåningen för varje år. Men det är som sagt bara en mindre del av biblioteken som gör detta. Många köper själva in ljudböcker som de lånar ut, andra hänvisar talboks- och punktskriftslåntagare vidare till Celia. Hoppfull. Minna von Zansen önskar utöka samarbetet med de lokala biblioteken. LÄSLIV 1 2014 17

UTBLICK VÄRLDEN Resklara. Här packas talböcker som ska skickas till lokala bibliotek. Vi har tagit till oss mycket av den svenska modellen. Bibliotekslagstiftningen i Finland är ganska vag när det gäller service till låntagare med läsnedsättning och eftersom det går att låna böcker direkt från oss är det många bibliotek som inte satsar på talboksverksamhet, berättar Minna von Zansen. I Finland kan personer med dyslexi låna talböcker precis som i Sverige. Men dyslexi är inte något man har talat särskilt högt om. Det är först de senaste åren som medierna har börjat rapportera och informera om vad dyslexi är. Synen på dyslexi håller på att förändras och de som själva har dyslexi berättar om sina problem. Ändå är det många biblioteksanställda som saknar kunskaper om den här sortens läsnedsättningar. Vi räknar med att vi bara når ut till 15 procent av den potentiella målgruppen, säger Minna von Zansen. Så ska det förstås inte vara. Det positiva är att bibliotekens intresse för att samarbeta med Celia ökar. Dels beror det på den ökade öppenheten kring olika läsnedsättningar, dels på att biblioteken inser att de måste nå ut till nya låntagargrupper. Ett problem är förstås att den kommunala ekonomin inte är så bra och biblioteken inte vill ta på sig nya uppgifter som kostar pengar. Å andra sidan behöver de nya låntagare. Många har redan börjat samarbeta med lokala handikapporganisationer och vi märker att intresset för våra tjänster ökar. Nu har Celia också anställt en projektansvarig, Rauha Maarno, som kommer att driva det tvååriga projektet för utökat samarbete med folkbiblioteken. Jag har haft många kontakter med bibliotek i Sverige, särskilt med Cecilia Stiernstedt på Uppsala stadsbibliotek, berättar Rauha Maarno. Vi har tagit till oss mycket av den svenska modellen. Vi drar igång utbildning för bibliotekspersonalen under våren. Till hösten börjar pilotbiblioteken registrera låntagare själva, ungefär som folkbiblioteken i Sverige och låntagarna på pilotbiblioteken behöver inte längre visa upp eller skicka in intyg på sin läsnedsättning. Förhoppningen är att pilotverksamheten inom några år ska omfatta alla folkbibliotek i Finland. Minna von Zansen tror att arbetsuppgifter kommer att bestå. Vi deltar i regionbibliotekens utbildningsdagar och i bibliotekskonferenser. När samarbetet med biblioteken ökar, utökas vår webbplats med mer information. Även när folkbiblioteken tar över en del av direktkontakten med låntagarna kommer vi att ha fullt upp! l CELIA- BIBLIOTEKET Celia är ett statligt specialbibliotek i Helsingfors som framställer och förmedlar litteratur i tillgängliga format. De erbjuder skön- och facklitteratur samt läroböcker åt alla som har svårt att läsa en vanlig, tryckt bok. Böcker finns som talböcker, elektroniska böcker och i punktskrift. Orsaken till behovet kan bland annat vara dyslexi, synskada, svag syn eller muskelsjukdom. 18 LÄSLIV 1 2014

BIT FÖR BIT EN FÖRFAT- TARE 5 POÄNG 4 POÄNG 3 POÄNG 2 POÄNG 1 POÄNG Flera operor bygger på författarens verk, bland annat Richard Strauss Salome. Hur mycket kan du om litteratur? Testa dig själv eller tävla mot andra! Läs en ledtråd i taget och svara när du tror att du kan. Rätt svar finns under frågorna. Levde 1854 1900. Begravd på Père- Lachaise kyrkogården i Paris. Studerade vid Trinity College i Dublin och vid universitetet i Oxford. Dömdes till fängelse för homosexualitet. Journalist och författare. Har skrivit Mister Ernest och Dorian Grays porträtt. TIDSFÖRDRIV NÅGOT ATT HA PÅ SIG Ernest Hemingway har skrivit vad som kallas världens kortaste novell om det här. I Moni Nilssons böcker om Semlan och Gordon har Semlans pappa stora. Mma Ramotswes sekreterare Mma Makutsi är väldigt förtjust i sina. Ulf Stark har skrivit om ett par magiska. Dorothy har ett par röda när hon är i Oz, Askungen har ett par i glas. ETT LAND- SKAP ETT LITTERA- TURPRIS EN BOK Varje år delas det ut ett litteraturpris till en person med anknytning till landskapet. Priset delades ut första gången 1953 i USA. The Demolished Man av Alfred Bester vann pris. Han stod där och såg med förundran hennes klara ögon, hennes lilla mun Bland annat har Kristian Petri, Peter Bergting och Christine Falkland fått litteraturpriset. Det finns över ett dussin olika kategorier och verket ska vara på engelska. Labbas och Knotas, Turre och Tjorm, Sturkas och Lill- Klippen, de var alla hennes vänner Böckerna Min broders bok, Fredstid och Orostid av Lars Åke Augustsson utspelas i landskapet. Några tidigare vinnare är: Neil Gaiman, Ursula K. LeGuin och J. K. Rowling. Deras liv i Björngrottan skulle bli hårt, de förstod det, men det tog inte modet ifrån dem. Pia Hagmar har skrivit en barnboksserie vars titel innehåller landskapsnamnet. Priset delas ut till böcker inom genrerna fantasy och science fiction. Och så aktar du dej för att trilla i Helvetesgapet. Prins Eugen kallade landskapet för ett Sverige i miniatyr med dess sjöar, slätter och (ett) fjäll. Priset är döpt efter Hugo Gernback, grundare av science fiction-tidningen Amazing Stories. Voffor gör ho på detta viset? FRÅGOR: SOFIA GYDEMO OCH HELENA LINGMERT Rätt svar: En författare: Oscar Wilde. Något att ha på sig: Skor. Ett landskap: Dalsland. Ett litteraturpris: Hugo-priset/The Hugo Award. En bok: Ronja Rövardotter. Emelie Wedhäll ritar serier om livets berg- och dalbanor. LÄSLIV 1 2014 19

Box 5113 121 17 Johanneshov B ENSKEDE 1 Portot betalt Port payé P3 BOKTIPS Hbtq är ett alltid aktuellt, engagerande och viktigt ämne. Vi tipsar om fem favoriter. TEXT HELENA LINGMERT Mord och udda fåglar Profetmorden av Mehmet Murat Somer Första delen i en kriminalserie som utspelar sig i Istanbuls undre värld. En religiös galning mördar transvestiter på löpande band. Vår huvudperson, datakonsult på dagarna, känd transvestit på nätterna, ger sig i kast med att försöka fånga in den skyldige. Det är dock inte en lätt uppgift att försöka klämma in en mordutredning mellan bröstvaxningar och älskare. En berättelse fylld av dråpligheter och svart humor. T P Strandsatt av Barbara Vine Tim, en bisexuell ung man, minns kärlekshistorian med paleontologen Ivo. Under en båtresa till Alaska förälskar sig Tim i vackra Isabel. Ivo vägrar att acceptera att deras förhållande är över och är beredd att göra vad som helst för att få Tim att stanna. En psykologisk thriller av högsta klass. T P När sista spärren släpper av Jonathan Kellerman Barnpsykologen Alex Delaware kontaktas av sin vän, den homosexuella polisen Milo Sturgis. Han vill att Alex tar sig an en flicka som bevittnat ett dubbelmord. Spåren leder till ett hem för föräldralösa barn. Belönad med Edgar Award för bästa debutbok. T Kris av Karin Boye En förtäckt självbiografi som i mångt och mycket handlar om Karin Boyes egen livskris och hennes insikt om sin bisexualitet. Huvudpersonen Malin Forst är strängt kristet uppfostrad och genomgår en religiös kris som utvecklar henne mot en friare, mer konturlös livstro. T P Narrens uppdrag av Robin Hobb Första delen i trilogin Den gyllene mannen och en fristående fortsättning på serien Berättelsen om fjärrskådarna. Femton år har gått och Sonen vill helst vara ifred och glömma sitt förflutna. Men allt ändras när Narren dyker upp igen och försöker få honom att återvända till Buckkeep. I denna serie får vi återigen stifta bekantskap med Narren; en av fantasylitteraturens mest fascinerande personer. Är det en kvinna eller en man? Eller kanske både och? T Böckerna finns i MTM:s bibliotek legimus.se. På sidan 15 finns även hbtq-tips för ungdomar.