Gotländska miljömål. allas vårt ansvar

Gotländska miljömål allas vårt ansvar Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Levande skogar Levande sjöar och vattendrag Hav i balans Grundvatten av god kvalitet Säker strålmiljö Levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Ingen övergödning Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö

Inledning En ekologiskt hållbar utveckling? År 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål för att ställa om Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Målen beskriver den kvalitet, det tillstånd eller den exploateringstakt som bedöms långsiktigt hållbar. En ekologiskt hållbar utveckling främjar människors hälsa, värnar den biologiska mångfalden, tar tillvara de kulturhistoriska värdena, bevarar ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga, och tryggar en god hushållning med naturresurserna. Dagens samhälle är inte ekologiskt hållbart. Miljöproblem orsakar försämrad hälsa, produktionsförluster, materialförstöring, utarmad biologisk mångfald och förstörda kulturarv. De medför också avsevärda kostnader. Det övergripande målet är nu att vi ska ändra kurs och kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där alla stora miljöproblem är lösta! Strukturen med 15 målområden är ett systematiskt sätt att arbeta och beskriva vad som behöver göras, och förenklar hur effekter av åtgärder följs upp. Riksdagen har också beslutat om nationella delmål som anger inriktning och tidsperspektiv för det konkreta miljöarbetet. Alla viktiga åtgärder ska vara genomförda till år 2020 (år 2050 när det gäller klimatmålet). Naturen behöver dock tid för att återhämta sig. Regionala förhållanden? Gotland skiljer sig från övriga landet på flera sätt. Landskapet är uppbyggt av sedimentära bergarter och har en flack topografi. Läget nästan mitt ute i Östersjön ger ett klimat som är mildare men nederbördsfattigare. Detta ger förutsättningar för speciella vegetationstyper och ekosystem att utvecklas. Gotland hyser ett stort antal sällsynta och skyddsvärda arter i skogsmark, odlingslandskap och kustzonen. Det sedan länge hävdade landskapet bidrar till höga natur- och kulturhistoriska värden. Gotland har en stor andel av landets havsstrandängar. Här finns också värdefulla rastplatser för flyttfåglar. På Gotland finns också speciella förutsättningar för grundvatten, sjöar och vattendrag. Dricksvattenresursen är sårbar. Kalkstenen utgör samtidigt en råvara till Gotlands största industrier. Här finns i övrigt en stor andel lantbruksföretag och djurhållning och en relativt småskalig och varierad industri. Efterfrågan på bostäder är för närvarande stor. Turismen och tjänsteföretagen ökar och ställer nya krav. Gotlands kuster är attraktiva ur många synpunkter. Gotländska miljömål? Efter ett regeringsuppdrag har Länsstyrelsen arbetat tillsammans med Gotlands kommun, LRF och övriga aktörer i det gotländska samhället för att anpassa de nationella målen till regionala förhållanden. Synpunkter har inhämtats från andra myndigheter, organisationer, föreningar och vissa företag och privatpersoner. Mycket arbete utförs redan på Gotland av enskilda personer, företag, organisationer, föreningar och myndigheter för att resurser och råvaror skall utnyttjas effektivt, avfallsmängder och energiförbrukning minska och värdefulla naturmiljöer och ekosystem bevaras. Gotlands kommun är en Eko-kommun med ett Agenda 21-arbete. Vissa redan antagna visioner och planeringsmål har kunnat antas som delmål. Länsstyrelsens styrelse beslutade den 26 maj 2004 om de här presenterade regionala miljömålen, och att dessa skall ligga till grund för arbetet för ett ekologiskt hållbart Gotland. Länsstyrelsen beslutade samtidigt att barnperspektivet utifrån FN:s barnkonvention särskilt skall beaktas i detta arbete. Målen skall nu vara styrande för myndigheternas arbete på Gotland och överlämnas också till samhället i övrigt

att tjäna som vägvisare mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Hur når vi målen? Detta är inte ett handlingsprogram. De gotländska miljömålen utgörs dels av delmål som är direkta åtgärder att genomföras före en viss tidpunkt, dels av kvalitativa delmål där åtgärder fortfarande måste arbetas fram. För att klara miljöproblemen inom en generation krävs medverkan av alla i samhället. Miljömålsarbetet är en ansats för ett effektivare arbete där miljöarbetet integreras i alla verksamheter och var och en måste ta sin del av ansvaret såväl stat och kommun som företag, organisationer och enskilda. De största intressekonflikterna kan kortfattat sägas ha fokus dels på energianvändning och klimatpåverkan, och dels på användningen av mark och naturresurser, naturskydd och vattenvård. Många nödvändiga åtgärder har troligen hög acceptans men kan ändå vara svåra eller kostsamma att genomföra. Teknikutveckling kan bidra till att lösa några av problemen. Det kan också behövas mer genomgripande samhällsförändringar. Visa mål har mer eller mindre stöd i lagstiftning, men det behövs såväl frivilliga åtgärder, informationsinsatser, bidrag och ersättningar som politisk vilja som skärpt tillsyn och kontroll för att målen skall kunna nås. Det är Länsstyrelsens förhoppning att åtgärdsarbetet skall kunna drivas i samverkan mellan olika aktörer i det gotländska samhället. Länsstyrelsen avser att ta initiativet till ett nätverk med andra aktörer för detta arbete. Det är också avsikten att målen skall följas upp årligen, för att vi ska kunna visa om vi är på väg att nå dem - och tydliggöra behov av ytterligare åtgärder. Tre strategier är vägledande i arbetet mot miljökvalitetsmålen: effektivare energianvändning och transporter - för att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna. giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöorienterad produktpolitik - för att skapa energioch materialsnåla kretslopp och för att minska de diffusa utsläppen av miljögifter. hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö - för ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö och människors hälsa, för god hushållning med mark och vatten, miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur. Läsanvisning Denna skrift innehåller ett kapitel för varje miljömål som berör Gotland. I varje kapitel återfinns generationsmålet och de gotländska delmålen. Därefter presenteras kortfattat specifika gotländska problem och förhållanden i relation till målet, vilka åtgärder som kan behöva genomföras för att målet skall kunna nås och något kort om konsekvenserna om ingenting görs. 3

4 Kontaktpersoner på Länsstyrelsen Miljömålsarbetet: Lena Kulander lena.kulander@i.lst.se Frisk luft: Håkan Hansson hakan.hansson@i.lst.se Bara naturlig försurning: Håkan Hansson hakan.hansson@i.lst.se Begränsad klimatpåverkan: Maria Breineder maria.breineder@i.lst.se Skyddande ozonskikt: Maria Breineder maria.breineder@i.lst.se Ett rikt odlingslandskap: Gunilla Lexell gunilla.lexell@i.lst.se Levande skogar: Ingmar Danielsson ingmar.danielsson@svsi.svo.se God bebyggd miljö: Gunnar Gustafsson gunnar.gustafsson@i.lst.se Säker strålmiljö: Eija Suhonen eija.suhonen@i.lst.se Giftfri miljö: Mattias Vejlens mattias.vejlens@i.lst.se Grundvatten av god kvalitet: Kalle Nyberg kalle.nyberg@i.lst.se Levande sjöar och vattendrag: Erik Törnblom erik.tornblom@i.lst.se Ingen övergödning: Lennart Lingvall lennart.lingvall@i.lst.se Myllrande våtmarker: Stellan Hedgren stellan.hedgren@i.lst.se Hav i balans: Rolf Gydemo rolf.gydemo@i.lst.se RAPPORT Gotländska miljömål allas vårt ansvar. Länsstyrelsen, juli 2004. REDAKTÖRER Lena Kulander & Lars Bäckman. OMSLAGSBILD Gunnar Gustafsson UTGÅVA 2000 tryckta exemplar. Tryck: Snabba Tryck AB Visby 0407. Rapporten är även tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida www.i.lst.se Denna skrift kan hämtas på Länsstyrelsen, Strandgatan 2. Den kan också beställas på Livsmiljöenhetens kansli, tel. 0498-29 20 24. Texterna återfinns också på Länsstyrelsens hemsida: http://www.i.lst.se

INNEHÅLL Frisk luft 7 Bara naturlig försurning 13 Begränsad klimatpåverkan 17 Skyddande ozonskikt 25 Ett rikt odlingslandskap 31 Levande skogar 41 God bebyggd miljö 49 Säker strålmiljö 65 Giftfri miljö 69 Grundvatten av god kvalitet 81 Levande sjöar och vattendrag 87 Ingen övergödning 93 Myllrande våtmarker 99 Hav i balans och levande kust och skärgård 103 Tabell: Regionala och nationella mål 109 5

6

FRISK LUFT Frisk luft Gotländska delmål 8 Avgränsningar mot andra miljömål 8 Regionalt miljötillstånd 8 Hur når vi målen? 10 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 11 7

Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Detta innebär bl.a. att halterna av luftföroreningar inte ska överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärden sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Gotländska delmål Svaveldioxidhalt i luft Den låga halten svaveldioxid ska bibehållas och underskrida 3 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde. Kvävedioxidhalt i luft Halten kvävedioxid ska år 2010 underskrida 10 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde. Marknära ozon Halten marknära ozon ska inte överskrida 50 mikrogram/ m 3 som medelvärde under sommarhalvåret, eller 120 mikrogram/m 3 som åtta timmars medelvärde år 2010. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen År 2005 ska utsläpp av flyktiga organiska ämnen ha minskat med minst 40 procent från 1993 års nivå, motsvarande ca 2000 ton. Avgränsningar mot andra miljömål Utsläpp av svavel och kväve behandlas under miljömålet Bara naturlig försurning. Målsättningen för energianvändningen i länet behandlas under miljömålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. Utsläpp av organiska ämnen behandlas även under miljömålet Giftfri miljö. 8 Regionalt miljötillstånd Luften i länet påverkas i första hand av de storskaliga luftföroreningarna som förs hit med vindarna från Mellaneuropas befolknings- och industricentra. EUsamarbete och luftkonventionen syftar åt att lösa flera av problemen med luftföroreningar i tätorter. Gotländska utsläpp kommer från vägtrafik, arbetsmaskiner, båttrafik och utsläpp från industrier. Trafiken och uppvärmning av bostäder är en av de största källorna. Utsläppen av svaveldioxid (SO 2 ) har minskat kraftigt från 1970-talet (se fig. 1). Det har lyckats främst genom att vi slutat använda högsvavlig olja. Svaveldioxidutsläppen utgör inte längre något hot mot hälsan men är en bidragande orsak till försurning. Kulturföremål och särskilt de av sandsten och kalksten påverkas av försurad nederbörd med svaveldioxidhalter över 5 mikrogram/m 3. Ett stort undantag från minskningarna av svaveldioxid utgörs av fartygstrafiken, där genomförda utsläppsreduktioner begränsar sig i huvudsak till vissa regelbundna färjelinjer, ex. Gotlandstrafiken. Kryssningstrafiken i Visby uppgick år 2003 till 121 anlöp och handelstrafiken utgjordes av ca 100 fartyg. Inom sjöfarten, generellt sett, används fortfarande mycket hög svavelhalt i bränslet. Fakta Svavelhalt (S) i bränsle Diesel för vägfordon, miljödiesel MK1, har svavelhalt om 10 ppm S. Inom sjöfarten används s.k. lågsvavliga bränslen med 0,1-0,5 % svavel, d.v.s. 1 000-5 000 ppm S eller 100-500 gånger mer. Den internationella sjöfarten använder normalt bränsle med halter betydligt högre än så, ofta 2-3 % S (d.v.s. 20 000-30 000 ppm S), ibland 5-6 % S. Fig. 1. Svaveldioxidhalter för Visby och Hoburgen, halvårsmedelvärden.

FRISK LUFT Mätningar av svavel- och kvävedioxid har utförts i Visby innerstad sedan 1978 (se fig. 1 och 2). Utsläppen av svaveldioxid har minskat med närmare 80 % på Gotland, vilket resulterat i kraftigt förbättrad luftkvalitet. Halterna av kvävedioxid har också sjunkit men höga halter kan förekomma främst i anslutning till vägar med mycket trafik. Årsmedelvärdet i Visby för svaveldioxid år 2002 var 1,1 µg/m 3 och för kvävedioxid 6,9 µg/m 3. Tendensen idag verkar vara att svaveldioxidhalten sjunker sakta men för kvävedioxid har nivån varit relativt konstant under senare år. De mätningar som gjorts på landsbygden visar lägre värden. Kväveoxidhalterna vid Hoburgen är ungefär hälften av de uppmätta halterna i Visby. Fig. 2. Kvävedioxidhalter för Visby och Hoburgen, halvårsmedelvärden. Ozon är en s.k. fotokemisk oxidant som kan bildas i de marknära luftlagren då kväveoxider och flyktiga organiska ämnen reagerar med syre under inverkan av solljus. Marknära ozon är en form av syre som mycket lätt kan reagera med och förstöra biologiska ämnen och molekyler. Höga halter av marknära ozon kan ha negativa effekter på både växter och människors hälsa, samt verkar korrosivt på kulturföremål och andra fasta material. Det ozon som utgör ozonskiktet i stratosfären, atmosfärens övre luftlager, bildas genom helt andra mekanismer och påverkar inte förekomsten av marknära ozon och vise versa. Länsstyrelsen har genomfört mätningar av marknära ozon på 7 platser under 1997-98 (med s.k. passiva provtagare). Mätningarna visade att månadsmedelhalten under sommarhalvåret låg mellan 54 63 µg/m 3. Enligt Naturvårdsverket räknas en genomsnittshalt på 50 µg/m 3 dagtid under sommarhalvåret som en övre gräns för hur mycket ozon känsliga grödor tål utan att påverkas. Flyktiga organiska ämnen (VOC) är ett samlingsnamn för ett stort antal gasformiga organiska ämnen med en varierande grad av skadlighet för hälsa och miljö. Vissa är cancerframkallande, andra är irriterande för andningsvägar och ögon, men flertalet är skadliga endast vid mycket höga koncentrationer. Metan inkluderas oftast inte när det gäller uppskattningar av utsläpp av flyktiga organiska ämnen (detta klargörs genom att ange NMVOC respektive VOC). Alla flyktiga organiska ämnen bidrar till bildning av marknära ozon. Enligt Miljöstrategi för 2000-talet (Länsstyrelsen, 1997) var utsläppen av VOC på Gotland 3430 ton år 1993. Transportsektorn och framförallt vägtrafiken står för en stor del av utsläppen av VOC. Från energisektorn sker de största utsläppen av VOC från småskalig vedeldning. Industrier med lösningsmedelsanvändning bidrar till utsläppet. 9

Hur når vi målen? Målet kan följas upp genom bl.a. mätningar av utsläpp och halter av luftföroreningar, andelen villapannor med ackumulatortank, andelen arbetsmaskiner som klarar EU:s avgaskrav, fordonsrörelser, investeringar i allmänna transportmedel och cykelbanor och genom mätningar av vittringsskador. Fakta Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. En miljökvalitetsnorm anger den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan eller miljön kan anses tåla. Idag finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen och partiklar (PM10) i utomhusluft. Svaveldioxidhalt i luft Årsmedelhalterna för svaveldioxid är så låga att inga speciella åtgärder behövs utan målsättningarna är att halten skall bibehållas på nuvarande låga nivå. Redan beslutade krav, främst beträffande sänkta halter av svavel i fossila bränslen och drivmedel, innebär att regionala målet nås. Regeringen har beslutat om en miljökvalitetsnorm för svaveldioxid som skydd för människors hälsa (se faktaruta). Miljökvalitetsnormen för svaveldioxid är 200 mikrogram/m 3 som timmedelvärde (98-percentil), några korttidsmätningar av svaveldioxid har inte gjorts på Gotland. Kvävedioxidhalt i luft De mätningar som genomförts på Gotland visar att delmålet bör kunna klaras till år 2010. Åtgärder som utförs i andra delar av Sverige och närområdet i syfte att minska utsläppen av bl.a. kväveoxider kommer också att ge effekt på Gotland. En tolkning av utförda mätningar (fig. 2) indikerar att ungefär halva andelen i Visby är utsläpp från lokala källor och halva andelen är långtransporterat. Längs tätt trafikerade vägar där miljökvalitetsnormen för kvävedioxid eventuellt överskrids, kan det krävas särskilda åtgärder. Utsläppen av kväveoxider från arbetsmaskiner är betydande och är dessutom ett lokalt problem vid bl.a. byggarbetsplatser. Utsläpp från arbetsmaskiner kan minskas främst genom förbättrad avgasrening. Marknära ozon För att ozonhalterna skall kunna reduceras behöver utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC) minska. Korttidsvärdet har inte mätts. Eftersom det är en hög andel odlad mark på Gotland är det betydelsefullt att gränser också sätts för påverkan på växter. Det nationella delmålet har därför kompletterats med delmål i form av sommarhalvårsmedelvärden. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen En regional strategi för att minska utsläppen av flyktiga organiska ämnen bör främst omfatta bättre teknik för småskalig vedeldning, minskade utsläpp från fordon och arbetsmaskiner och sänkta utsläpp av lösningsmedel i industrin. Småskalig vedeldning står för 25 % av utsläppen. Dagens problem härrör till övervägande del från omoderna anläggningar. För att minska utsläppen kan befintliga pannor kompletteras med ackumulatortank och gamla pannor kan bytas ut i förtid mot nya miljögodkända vedpannor med ackumulatortank. 10

FRISK LUFT Utsläppen från fordon och arbetsmaskiner kan minska genom skärpta avgaskrav och effektivisering av transporter. Tekniska åtgärder bör kombineras med andra åtgärder såsom effektiviseringar i transportsystemet, överföring av resande från personbil till kollektivtrafik, samåkning och investeringar i cykelbanor. Konsekvenser om inga åtgärder vidtas Luftföroreningar ger generellt upphov till betydande hälsoproblem. De nationella utredningar som sökt kvantifiera hälsoförluster inbegriper endast den allra mest påtagliga sjukligheten i form av vård på sjukhus. Under antagandet av 5 10 vårddagar per sjukintag på sjukhus beräknas antalet totala vårddagar i Sverige uppgå till ca 20 000 100 000 per år med dagens luftföroreningssituation. Dåvarande Försvarets forskningsanstalt (FOA) har uppskattat kostnaden för hälsoeffekter av luftföroreningar till 2,2 miljarder kronor per år. Inga beräkningar har gjorts för Gotland. Vittring och korrosion av kulturminnen och kulturföremål orsakar samhället kostnader och oersättliga värden går förlorade. Dessa kostnader har inte uppskattats men vi vet att underhåll av fastigheter fördyras och att konserveringskostnaderna har ökat. En sänkning av förorenings nivåerna innebär att de onaturliga nedbrytningsprocesserna bromsas. Fortsatt forskning om luftföroreningarnas påverkan på kulturarvet är angelägen. Det produktionsbortfall som orsakas av marknära ozon och som drabbar det svenska jordbruket har i tidigare undersökningar värderats till minst en miljard kronor per år. Även barrträd påverkas av ozon, men det är oklart i vilken omfattning detta inverkar på skogsbrukets ekonomi. Ozon påskyndar därtill nedbrytningen av vissa organiska material såsom gummi och plaster. Ämnet hör också till de växthusgaser som kan inverka på jordens klimat. Det är idag inte möjligt att säga hur utsläppen på Gotland påverkar halten och vilka effekter en minskning av utsläppen kan ge. 11

12

BARA NATURLIG FÖRSURNING Bara naturlig försurning Gotländska delmål 14 Avgränsningar mot andra miljömål 14 Regionalt miljötillstånd 14 Hur når vi målen? 15 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 16 13

Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Gotländska delmål Utsläpp av svaveldioxid År 2005 ska utsläppen av svaveldioxid till luft ha minskat till 550 ton. Utsläpp av kväveoxider År 2010 ska utsläppen av kväveoxider till luft ha minskat till 3 000 ton. Avgränsningar mot andra miljömål Om miljökvalitetsmålet skall kunna nås inom en generation måste åtgärder vidtas som också bidrar till att nå miljömålen Frisk Luft och Begränsad klimatpåverkan. Utsläpp av vattenburet kväve behandlas under Ingen övergödning. Regionalt miljötillstånd Försurning orsakas huvudsakligen av utsläpp av svaveloch kväveoxider. Nederbörden över Gotland har ungefär ph 4,5. Hur stora effekterna blir av det sura regnet beror i hög grad på vilken bergrund området har. Gotland har en kalkrik berggrund som är motståndskraftig mot försurning genom att den kan neutralisera det sura regn som faller ned över ön. Försurning av vattendrag och skogmark är därför inget stort problem i länet. Undersökningar under 1980- och 90-talet har visat att det finns en risk för skador på träd (barrutglesning) vid direkt nedfall genom s.k. torr- och våtdeposition. Träden kan därigenom riskera att få nedsatt vitalitet och därefter indirekt påverkas av insekter och t.ex. svampangrepp. Gotland har ett rikt och unikt kulturarv. Försurande nedfall har medfört att kulturbyggnader som är utsmyckade med stenskulpturer och andra konstnärliga detaljer blivit skadade. Under senare år har nedfallet minskat och det råder stor osäkerhet om/eller hur stor vittringen av kulturföremål är idag. Svavel- och kvävedioxidutsläpp År 2000 bidrog utländska källor till 93 % av svavelnedfallet, 92 % av nedfallet av kväveoxider och 79 % av ammoniaknedfallet över Sverige. En stor del av utsläppen härrör från Tyskland (svavel och kväve), Storbritannien (svavel och kväve) och Polen (främst svavel). Andra stora källor är processindustrin och även den internationella sjöfarten, eftersom den fortfarande kan utnyttja tunga, svavelrika oljor som bränsle. Svaveldioxidutsläppen från väg- och flygtrafik är förhållandevis små eftersom s.k. lätta bränslen (bensin, dieselolja och flygfotogen) har låg svavelhalt. Utsläppen av kväve i Sverige kommer främst ifrån fordon, person- och lastbilar, men också från fartyg och arbetsmaskiner såsom traktorer och grävmaskiner. Under senare år har utsläppen från förbränningsanläggningar minskat kraftigt. På Gotland har det varit stora utsläpp av svavel- och kväveoxider. 1993 uppgick svaveldioxidutsläppen till totalt cirka 4 400 ton/år och kväveoxidutsläppen till 6 600 ton/år. Cementa har haft betydande del av dessa utsläpp men har reducerat sina utsläpp avsevärt. Från år 1998 har Cementas svaveldioxidutsläpp minskat med 90 % och kväveoxidutsläpp med 80 %. När det gäller kväveutsläppen bidrog vägtrafiken och arbetsmaskiner år 1993 med 70 % av de totala kväveutsläppen i länet (tabell 1). 14

BARA NATURLIG FÖRSURNING Grupp Svaveldioxid Kväveoxid Trafik (1993) 0 1419 Arbetsmaskiner (1993) 96 1400 Sjöfart (1993) 90 248 Luftfart (1993) 0 13 Energi (1993) 72 68 Cementa (1999) 350 800 KPAB (1993) 2 9 Hushåll, industri (1993) 21 48 Summa utsläpp 631 4 005 Tabell 1: Uppskattning av utsläpp för svaveldioxid och kväveoxid på Gotland 1993 resp. 1999 i ton/år (Energi 2005 och Länsstyrelsens Miljöstrategi inför 2000-talet). Hur når vi målen? Luftföroreningar har inga nationella gränser. För att uppnå generationsmålet om minskad försurning är vi beroende av att Sveriges grannländer vidtar åtgärder och fullföljer sina åtaganden i det s.k. takdirektivet och Göteborgsprotokollet. Genom minskat nedfall erhålls avsevärda förbättringar i belastningen men återhämtningen tar lång tid. Prognosen tyder på att etappmålet för år 2010 inte att nås nationellt. Den minskning som bedöms ske med nu beslutade åtgärder kommer i första hand att ske från vägtrafiken och från arbetsmaskiner. Nationellt förväntas persontransporterna öka med cirka 25 % från 1997 till 2010. För godstransporter förväntas ännu kraftigare ökning. Trots denna ökning beräknas utsläppen av kväveoxider att minska mellan 2001 och 2010. Det är de successivt skärpta avgaskraven som införts under 1990-talet och början av 2000-talet samt redan beslutade framtida skärpningar av avgaskrav på både lätta och tunga bilar som kommer att få genomslag till 2010 och därefter. Från internationell sjöfart är utsläppen av försurande SO 2 och NOx stora även om det enligt Sjöfartsverket har skett en minskning framförallt med avseende på svaveloxider efter införande av miljödifferentierade sjöfartsavgifter. Utsläppen från internationell sjöfart har signifikant betydelse för nedfallet av försurande ämnen men då de inte ingår i de nationella utsläppsmålen för 2010, är de oftast inte medtagna i utsläppstabeller. Från inrikes sjöfart är svavelutsläppen mycket små. Utsläpp av svaveldioxid Delmålet innebär att utsläppen i länet av svaveldioxid till luft ska ha minskat till 550 ton år 2005. Delmålet är detsamma som i energiplanen för Gotland (Energi 2005, Gotlands kommun). Fakta Åtgärder av betydelse för minskade utsläpp av svavel och kväveoxider under 1990-talet: Svaveldioxid (SO 2 ): skärpta bränslenormer som givit upphov till minskad svavelhalt i eldningsolja samt i bensin och dieselolja för transporter; miljöprövningar enligt miljölagstiftningen som medfört rökgasavsvavling vid större anläggningar; integrerade processåtgärder i industrin som ökat återanvändningsgraden; införande av svavelskatt 1991. Kväveoxider (NOx): successivt skärpta avgaskrav för nya bilar, både personbilar och tunga fordon, kombinerat med miljöklassning som stimulerat till tidigt införande av ny avgasreningsteknik; sänkt skatt på miljöklass 1 diesel som minskar kväveoxidutsläppen med cirka 10 % från dieselmotorer; avgaskrav på arbetsmaskiner som blev obligatoriskt 1998; NOx avgiften från 1992, en avgift på utsläpp vid energiproduktion i fasta förbrännings-anläggningar; miljöprövningar enligt miljölagstiftningen som medfört användning av låg-nox brännare och NOx reducerande reningsteknik. 15

Konverteringen från olja till förnybara energislag och effektivisering av energianvändningen påverkar utvecklingen i positiv riktning. Länet bör arbeta för att hushåll och fastighetsförvaltare konverterar eller byter ut värmepannor från oljeeldning till ved, pellets eller ersätts av värmepumpar samt att fjärrvärmeutbyggnaden fortskrider. En minskning av svavelutsläppen kan åstadkommas genom minskad svavelhalt i marina oljor och skärpta krav på den internationella sjöfartstrafiken. Utsläpp av kväveoxider År 2010 ska utsläppen i länet av kväveoxider till luft ha minskat till 3 000 ton. Delmålet är i detsamma som i energiplanen för Gotland, men utsträckt i tid till år 2010. För att det regionala delmålet ska kunna uppfyllas krävs åtgärder främst för vägtrafiken och arbetsmaskiner. Införandet av skärpta avgaskrav för nya bilar, både personbilar och tunga fordon och införande av ny avgasreningsteknik bör innebära en halvering av kväveutsläppen från 1993 (tabell 1). Ytterligare åtgärder kan vara att erbjuda utbildning till yrkesförare att köra miljöeffektivt och energisnålt (t.ex. maskinförare och lastbilschaufförer). Vidare bör antalet arbetsmaskiner som uppfyller EU:s kommande krav på arbetsmaskiner öka. Andra åtgärder som kan bidra till minskade utsläpp är exempelvis att högre miljökrav ställs vid offentlig upphandling, att utnyttjande av kollektivtrafik och samåkning stimuleras, samt att t.ex. myndigheter informerar allmänheten om vikten av att handla miljövänligt vid resande, val av bostadsuppvärmning, inköp och nyttjande av arbetsredskap. Konsekvenser om inga åtgärder vidtas Försurningen av Gotlands sjöar och vattendrag kommer p.g.a. den kalkrika bergrunden vara obetydliga även om inga åtgärder vidtas. Däremot finns det risk att Gotlands rika kulturarv skadas. En fortsatt vittring av kulturföremål och byggnader medför historiska och ekonomiska förluster. Under 80- och 90-talen påvisades skador på träd vid direkt svavelnedfall på barr. Om utsläppen av svaveldioxider och kväveoxider ökar kan det därmed innebära negativa effekter på såväl människors hälsa, material och byggnader, kulturarv, grödor samt ekosystem på land och i vatten. 16

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Begränsad klimatpåverkan Gotländska delmål 18 Avgränsningar mot andra miljömål 18 Regionalt miljötillstånd 18 Hur når vi målen? 21 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 23 17

Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. År 2050 bör utsläppen i Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år, för att därefter minska ytterligare. Gotländska delmål Utsläpp av koldioxid (växthusgas) från fossila bränslen Utsläppen av koldioxid till atmosfären från fossila bränslen från hushåll, transporter och industri, exklusive Cementa AB, ska efter år 2010 vara minst 15 % lägre än utsläppen år 2000. Detta motsvarar en minskning från 313 000 ton år 2000 till 266 000 ton år 2010. Energianvändning Användningen av fossil energi ska år 2010 utgöra högst 55 % av den totala energianvändningen. Avgränsningar mot andra miljömål Under miljömålet Skyddande ozonskikt behandlas utsläpp av freoner, som också är växthusgaser. Under God bebyggd miljö behandlas transportsystem och energianvändning i samhällsplaneringen. Under Frisk luft behandlas utsläpp av flyktiga organiska ämnen. Regionalt miljötillstånd Fakta Generationsmålet Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ska till skillnad från övriga generationsmål vara uppnått till år 2050 (övriga år 2020). Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Den sammanlagda halten i atmosfären av växthusgaserna koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (lustgas, N 2 O), svavelhexafluorid (SF 6 ), fluorkarboner (FC) och florkolväten (HFC) räknat som koldioxidekvivalenter, ska stabiliseras på en nivå lägre än 550 ppm (parts per million). Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Sverige skall också verka för att det globala klimatarbetet inriktas mot detta mål. Klimatpåverkan är ett globalt problem som måste angripas regionalt och lokalt. Av de fossila bränslen som används i Sverige åtgår omkring 90 % för energiproduktion. Den största delen går till transporter, industrisektorn och för uppvärmning av bostäder och lokaler. Den gas som till största delen bidrar till växthuseffekten är koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen. På Gotland frigörs dessutom stora mängder koldioxid från stenindustrins processer. Metan bildas vid bakteriell nedbrytning av organiska ämnen och är sett ur ett internationellt perspektiv den näst viktigaste växthusgasen. De största källorna för metanutsläpp under mänsklig påverkan härrör från jordbruket och avfallshanteringen. Den största mängden metan som totalt sett släpps ut produceras emellertid naturligt i naturens syrefria miljöer, t.ex. i våtmarker. Metan har en omsättningstid i atmosfären på cirka tio år. Dikväveoxid har sitt ursprung i odling på humusrika jordar, gödselhantering och förbränning. Dikväveoxid har ett långsamt kretslopp i atmosfären där omsättningstiden är omkring 150 år. HFC (förening av väte, fluor och kol) läcker ut från kylskåp, värmepumpar mm. Fluorkarboner är en förorening som kommer från aluminiumframställning och svavelhexafluorid från läckage från tyngre elektrisk apparatur. Utsläppen av växthusgaser i Sverige består främst av koldioxid (80 %), metan (9 %) och dikväveoxid (9 %). Utsläppen av övriga växthusgaser är förhållandevis små. Däremot har dessa mycket stor inverkan på växthuseffekten. 18

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Koldioxidekvivalenter Olika växthusgasers bidrag till växthuseffekten kan jämföras och adderas till varandra om man multiplicerar mängden av varje enskild gas med dess GWP-faktor (GWP = global warming potential). Denna faktor anger hur effektiv gasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxiden. Ju högre GPW-värde, desto större effekt på klimatet. På detta sätt kan man räkna om utsläppen av olika växthusgaser i koldioxidekvivalenter. Koldioxid GWP har värderas till 1, metan (21), dikväveoxid (310), HFC (1 300), CF4 (6 500) och svavelhexafluorid (23 900). Energislag Med fossila bränslen avses t.ex. bensin, eldningsolja, diesel, kol/koks och naturgas. Dessa bränslen ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären och påverkar därmed växthuseffekten. Fakta Till förnybara energislag räknas t.ex. vattenkraft, solenergi, vindkraft, trädbränslen och biogas. Så länge upptaget av koldioxid i växande biomassa är minst lika stort som mängden koldioxid som avgår vid förbränning av biobränslen ger förbränningen inget nettotillskott av koldioxid och således inget bidrag till växthuseffekten. Till återvunnen energi räknas t.ex. att ta tillvara spillvärme från industrin eller utsorterade brännbara avfallsfraktioner. Återvunnen energi kan antingen ha fossilt eller förnybart ursprung. Vid förbränning av återvunnet bränsle så som plast och däck, räknas dessa fraktioner till fossila bränslen enligt riktlinjer från FN:s klimatpanel IPCC. Koldioxidutsläpp på Gotland Det totala utsläppet av koldioxid på Gotland, inklusive processutsläpp, ökade från cirka 1 500 000 ton år 1993 till drygt 1 900 000 ton år 2000. Utsläppet motsvarar totalt 33,8 ton per invånare och år (eller 17 ton om processutsläppen räknas bort). Om man inte räknar med utsläppen från cementindustrin motsvarar utsläppet 5,4 ton koldioxid per invånare och år (baserat på 58 000 invånare). Siffrorna kan jämföras med det nationella målet 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år till år 2050. 19

Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) från fossila bränslen på Gotland år 2000 Kategori Delsumma Ton CO 2 ton CO 2 Cementa energianvändning* 673 000 Cementa process utsläpp 974 000 Gotland exklusive Cementa** Transport (bensin, diesel) 169 528 Värme (EO1-5, gasol) 91 890 El 51 585 Delsumma 313 003 313 003 Gotland totalt CO 2 1 960 003 Källa: Beräkningarna för kategorin Gotland exklusive Cementa är gjorda med en modifierad version av Naturvårdsverkets emissionsprogram. Siffrorna för Cementa AB härrör från bolaget och bygger på en beräkningsmodell enligt World Business Council for Sustainable Development. Modellen används bland annat vid fråga om utsläppsrätter. Den mängd koldioxid som avgår då biobränslen används tas inte med i ovanstående beräkningar eftersom de inte bidrar till växthuseffekten. * I Cementas energianvändning ingår en stor andel förbränning av däck och plast som kategoriseras som återvunnet bränsle. Enligt riktlinjer från FN:s klimatpanel IPCC har dessa bränslen fossilt ursprung varför de räknas med i utsläppen av CO 2. ** I kategorin ingår utsläpp från industri och hushåll. Energianvändning på Gotland Den totala årliga energianvändningen i länet är nu cirka 4 200 GWh. Detta motsvarar totalt sett 74 MWh per person, eller 36 MWh per person om förbrukningen vid Cementa AB inte medräknas (jfr cirka 66 MWh per capita nationellt). Energi från kol, olja, fossil gas och importerad el utgör cirka 81 %, medan förnybar/återvunnen energi utgör cirka 19 %. Detta kan jämföras med det gotländska delmålet för 2010 som anger att användningen av fossila bränslen högst skall uppgå till 55% och förnybar energi minst till 45 %. Tillförd energi till det Gotländska energisystemet år 2000 (totalt) Energibärare GWh Del i % Totalt GWh Petroleum import 1092 26 El import 810 20 Kol import 1307 31 Petcoke import 199 5 Däck import 284 7 Plast import 26 < 1 Gasol import 15 < 1 Delsumma import energi 3733 3733 Vindkraft 138 3 Värmepumpar* 100 2 Biobränsle fjärrvärme 138 3 Biobränsle övrigt** 86 2 Återvunnen energi 20 < 1 Solvärme 1 < 1 Delsumma lokalt producerad energi 483 483 Totalt Gotland 100 % 4216 Källa: Cementa AB, GEAB, SCB, KPAB, Energibyrån Gotland * GEAB 68 GWh plus en uppskattning av privata värmepumpar 32GWh. ** Privat ved/flis och träpellets användning (Källa: skorstensfejare och pelletsleverantörer). 20

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Tillförd energi till det Gotländska energisystemet år 2000, exklusive Cementa AB Energibärare GWh Del i % Totalt GWh Petroleum import 993 48 El import 543 28 Gasol import 15 < 1 Delsumma import energi 1551 76 1551 Vindkraft 138 7 Värmepumpar 100 5 Biobränsle fjärrvärme 138 7 Biobränsle övriga 86 4 Återvunnen 20 1 Solvärme 1 <1 Delsumma lokalt producerad energi 483 24 483 Totalt Gotland 100 2034 Källa: Cementa AB, GEAB, SCB, KPAB, Energibyrån Gotland. Hur når vi målen? För närvarande finns endast tillförlitlig statistik över utsläpp av växthusgasen koldioxid. För att kunna visa en helhetsbild av utsläppssituationen finns det anledning att kartlägga utsläppen av andra växthusgaser. Delmål för dessa gaser kan därefter komma att behövas. Målsättningen att utsläppen av koldioxid till atmosfären från fossila bränslen från hushåll, transporter och industri exklusive Cementa AB, efter år 2010 skall vara minst 15 % lägre än utsläppen år 2000 innebär för bränsleanvändningen en minskning från 313 000 ton år 2000 till 266 000 ton år 2010. Totalt sett motsvarar detta ungefär det nationella målet (4,8%). För att kunna nå delmålen förutsätts att det finns ett detaljerat handlingsprogram som beskriver vilka åtgärder som är nödvändiga att genomföra, vilka aktörer som har ansvar för att åtgärderna genomförs osv. Delmålen bygger i stora drag på omställning och effektivisering av både energi- och transportsektorn. På Gotland finns en stor potential förnybara energiresurser. I fig. 1 presenteras en uppskattning av förnybara energiresurser (Göran Bylund, Energibyrån i Visby) som måste tas hänsyn till vid diskussioner om omställning av energianvändning. Exempel på åtgärder som skulle kunna ingå i handlingsprogrammet är energirådgivning till allmänheten, upprättande av energiplaner för företag, utbyggnad av vindkraft och fjärrvärme, utvinning av energi ur organiskt avfall, att hänsyn tas till energi- och transportfrågor vid nybyggnation av bostäder, anpassad upphandling som styr mot effektivare energianvändning och övergång till energieffektiva arbetsmaskiner och arbetsredskap, anpassade för förnybara bränslen. Eftersom frågan är komplex och till viss del förenad med intressekonflikter måste ett genomarbetat handlingsprogram tas fram i bred förankring i det gotländska samhället. Trafiksektorn fortsätter att öka och en fortsatt ökad användning av fossila bränslen innebär ett allvarligt hot mot växthuseffekten. EU:s direktiv om biodrivmedel (2003/30/EG) ligger till grund för en statlig utredning om biodrivmedel. I ett första delbetänkande (SOU 2004:4) behandlas dels frågan om skyldigheten för bensinstationer att tillhandahålla minst ett förnybart bränsle från och med 2005, dels frågan om ett vägledande nationellt mål för fortsatt introduktion av förnybara fordonsbränslen för 2005. Ett annat styrmedel för att reglera utsläppen av koldioxid tros bli införseln av internationell handel med utsläppsrätter. Frågan har sitt ursprung i Kyotoprotokollet och handeln syftar till att på ett avgörande sätt minska 21

kostnanden för att uppnå en viss given nivå av utsläppsminskning. Handeln med utsläppsrätter inom EU kommer att börja 2005 och för Gotlands del berörs cementindustrin och vissa anläggningar för energiproduktion. Fig. 1 Uppskattning av de förnybara energiresurser som finns på Gotland räknat i GWh (Göran Bylund, Energibyrån i Visby). Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen Med tanke på den potential som finns för förnybara energiresurser på Gotland och de intentioner som finns i kommunens styrdokument finns det anledning att skärpa det nationella delmålet som innebär att utsläppen av växthusgaser som medelvärde för perioden 2008 2012 ska vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. På Gotland saknas siffror för 1990. Utsläppen har dock ökat mellan 1993 och 2000. Minskningen av utsläpp måste ske genom omställning och effektivisering av energi- och transportsystem. För Gotlands del, exklusive Cementa, bedöms detta kunna ske genom exempelvis införsel av hållbara alternativ till bensin och diesel (etanol, metanol, vätgas, RME etc., cirka 2 %), effektivare transporter genom bl.a. bättre kollektivtrafik och lägre snittförbrukning av bränsle (cirka 3 %) samt ersättning av eldningsolja för uppvärmning (pellets, träflis, ved, fjärrvärme och värmepumpar, cirka 10%). Minskningen innebär en sänkning av koldioxidutsläppen från 5,4 ton per capita till 4,6 ton per capita (baserat på 58 000 invånare). Eftersom huvuddelen av Cementas återvunna bränsle inte är koldioxidneutralt, utan i det här sammanhanget jämställs med fossilt bränsle, kan en minskning från Cementas sida bara nås via effektivisering, minskad produktion eller införsel av förnybar energi. En stor andel av de totala koldioxidutsläppen härrör från Cementas processutsläpp. Dessa utsläpp är en effekt av processindustrin, d.v.s. bearbetningen av kalkstenen och härrör från själva råmaterialet eftersom koldioxiden funnits bunden i kalkstenen. Detta utsläpp är därför direkt relaterat till produktionsvolymen. Energianvändning Delmålet innebär att den totala användningen av fossil energi på Gotland (inkluderat cementindustrin) måste minska drastiskt och ersättas med i första hand (lokalt producerad) förnybar energi. Återvunnen energi kategoriseras förvisso till stora delar som fossil energi men det finns ändå anledning att från resurssynpunkt, under en övergångsperiod, använda återvunnen energi hellre än rena fossila bränslen. Till förnybar energi som på sikt bedöms ha stor potential räknas vindkraft, biomassa och biogas. På vilket sätt övergången till dessa energislag ska kunna ske bör kunna regleras närmare i framtida handlingsprogram. På Gotland har många planer och strategier tagits fram som stödjer åtgärder för att uppnå klimatmålet. Några exempel är kommunens Agenda 21-arbete (Ekoprogram 1996, Kretsloppsplan 1998) och kommunens energiplan (Energi 2005). Energiplanen visar att det finns stora möjligheter att effektivisera energianvändningen i befintlig bebyggelse. Gotlands kommuns fastigheter har t.ex. en besparingspotential av driftkostnaderna uppemot 10 mil- 22

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN joner kronor per år genom energieffektiviseringar. I planens målsättning framhålls att fjärrvärmen på Gotland år 2005 skall produceras till minst 95 % med förnybara och återvunnen energi, att vindkraften under perioden 1999-2005 byggs ut till en installerad effekt på minst 120 MW och att värmebehovet i enfamiljshus inte skall överstiga 10.000 kwh/år (nybyggda småhus) respektive 15.000 kwh/år (upprustade småhus). Dessa frågor behandlas under miljömålet God bebyggd miljö. Kommunen har vidare en hel rad goda exempel att visa upp på t.ex. transportsidan (rapsdrivna fordon) och miljöanpassat byggande (t.ex. energilösningen vid Almedalsbiblioteket. Kommunen ingår även i en rad nätverk och EU-projekt med miljö- och energiprofil. Nivå för CO 2 Temperatur- Temperatur- Temperaturstabilisering i ppm förändring i C förändring i C förändring i C Om klimatet inte är Mest troliga Om klimatet är särskilt känsligt temperaturförändring mycket känsligt 350 0,8 1,3 2,3 400 1,1 1,8 3,2 450 1,3 2,2 4,0 500 1,6 2,6 4,7 550 1,8 2,9 5,3 Samband mellan koldioxidkoncentrationen och temperaturförändringar vid olika antagna känsligheter hos klimatet. Källa: Klimatdelegationen. Konsekvenser om inga åtgärder vidtas Utsläppen av klimatpåverkande gaser ökar risken för global klimatförändring. Innan människan började förbränna fossila bränslen låg koncentrationen av koldioxid på omkring 280 ppm. Idag ligger den på cirka 360 ppm och ökar med cirka 1,5 ppm per år. Jordens temperatur har ökat med cirka 0,6 grader från slutet av 1800-talet till år 2000. Enligt IPCC:s senaste bedömningar kan det ske en fortsatt global temperaturstegring med 1,4-5,8 grader fram till år 2100. Det skulle därigenom bli varmare på jorden än det varit någon gång under de senaste 150 000 åren. Även om luftens halter av växthusgaser om hundra år skulle ha stabiliserats kommer uppvärmningen fortsätta ännu längre in i framtiden. FN:s klimatpanel, IPCC, bedömer att merparten av temperaturökningen förklaras av ökade halter växthusgaser i atmosfären till följd av människans verksamhet. En rad icke önskvärda storskaliga effekter kan bli det oönskade resultatet. Forskarna bedömer att polarisarnas utbredning kommer att minska och att förhållandena för havsströmmar, vind och nederbörd ändras. Om den globala temperaturökningen är cirka 2,5 grader på 50 till 100 års sikt kan temperaturen öka med 4 grader i Norden. Sammantaget innebär effekterna av en temperaturökning att hela klimatsystem påverkas. Detta leder i sin tur till exempelvis utbredning av torka på vissa ställen och en förhöjd havsnivå som översvämmar låglänta områden på andra ställen. Medeltemperaturen behöver bara öka en grad för att Sydsverige ska få det klimat som nu råder i centrala Tyskland. Detta borde exempelvis kunna möjliggöra ökad 23

avkastning inom jord- och skogsbruk, men öka risken för skadeangrepp. Det preciserade miljömålet innebär att den sammanlagda halten år 2050 skall stabiliseras på en nivå lägre än 550 ppm. Naturvårdverkets bedömning är att utsläppen av koldioxid i i-länder behöver minska med 60 % från 1995 års nivå till 2050. På längre sikt måste minskningen bli 80-90 %. Om ingenting görs för att hejda växthuseffekten kan det för Gotlands del innebära en höjd vattennivå och ett förändrat klimat. Effekterna kan bli omfattande för viktiga näringar som jord- och skogsbruk. För den biologiska mångfalden finns risk för att känsliga ekosystem går förlorade. 24

SKYDDANDE OZONSKIKT Skyddande ozonskikt Gotländska delmål 26 Avgränsningar mot andra miljömål 26 Regionalt miljötillstånd 26 Hur når vi målen? 28 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 29 25

Skyddande Ozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Detta innebär att halterna av ozonnedbrytande ämnen i stratosfären inte får överstiga naturliga nivåer. Gotländska delmål Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen År 2010 ska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Användning av CFC och HCFC Användning av CFC och HCFC i samtliga kyl- och värmepumpanläggningar ska ha upphört senast den 31 december 2008. Avgränsningar mot andra miljömål Miljömålet är nära kopplat till strålskydd. Effekter av UV-strålning behandlas delvis också under miljömålet Säker Strålmiljö. Regionalt miljötillstånd Hotet mot ozonskiktet är ett globalt problem som härrör från utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som klorfluorkarboner (CFC), klorfluorkolväten (HCFC), haloner, klorerade lösningsmedel och metylbromid. Flygtrafiken kan få en ökad betydelse för uttunningen av ozonskiktet om utsläppen från höghöjdsflyg och överljudsflyg i stratosfären ökar. 26 Nästan all användning av ozonnedbrytande ämnen i Sverige har upphört. Mellan 1988 och 1995 minskade förbrukningen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige med 93 %. Utsläppen av klorfluorkarboner (CFC) har därmed minskat från cirka 4 000 ton per år till cirka 350 ton per år mellan år 1988 och 2002. Avvecklingen av användningen av ozonnedbrytande ämnen i kylmaskiner och i tillverkningsindustri är i stort sett genomförd. Sträng lagstiftning mot produktion och användning av bl.a. klorfluorkarboner och klorfluorkolväten ligger bakom minskningen. De mängder som finns kvar återfinns framförallt i produkter som när de kasseras utgör farligt avfall (t.ex. köldmedier i kylmöbler och isoleringsmaterial). CFC användes som blåsmedel i nästan alla produkter som innehåller hårt skum och tillverkades från mitten av 60- talet fram till 1991 (CFC) respektive 1997 (HCFC), då förbud mot användningen trädde i kraft. De upplagrade och installerade mängderna ozonnedbrytande ämnen uppgår i Sverige till totalt cirka 18.000 ton (cirka två kg per innevånare) och fördelar sig på följande vis: Plaster för isoleringsändamål: cirka 10.800 ton CFC och cirka 3.500 ton HCFC Köldmedium i befintliga kyl-, frys-, och andra klimatanläggningar: cirka 240 ton CFC och 3000 ton HCFC Brandsläckningssystem/släckare: cirka 50 ton halon. Eftersom utsläppen av ozonnedbrytande ämnen når stratosfären var de än sker är det internationella arbetet för att skydda ozonskiktet av central betydelse. Särskilt viktigt för att nå miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt är framgångar i det internationella arbetet inom ramen för Montrealprotokollet och inom FN-organen för civil luftfart (ICAO) och marin verksamhet (IMO).

SKYDDANDE OZONSKIKT Klorfluorkarboner Köldmedierna CFC (fullständigt halogenerade klorflourkarboner = freoner ) och HCFC (ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner) innehåller båda klor, den senare i mindre mängd, och är därför skadliga för ozonskiktet. De är också starka växthusgaser. Alternativen till HCFC och CFC är i huvudsak HFC (fluorkolväten), ammoniak och propan. HFCföreningarna innehåller inte klor men ger istället ett betydande bidrag till växthuseffekten varför även dessa bör avvecklas på sikt. Fakta Haloner Haloner är en typ av bromerade klorfluorföreningar som huvudsakligen används som brandsläckningsmedel. De är dessutom växthusgaser. Ämne ODP GWP Påfyllnadsstopp Användningsstopp CFC 0.6-1 3 000-12 000 31 dec 1997 31 dec 1999 HCFC 0.02-0.15 100-3 000 31 dec 2001 ej beslutat Halon 3-10 ej fastställt 1 jan 1995 31 dec 1997 HFC 0 200-12 000 - - CO 2 0 1 - - NH 3 0 0 - - Ozonnedbrytande ämnen på Gotland Innehav av kyl-, frys- och/eller klimatanläggningar med totalt minst 10 kg köldmedium är enligt köldmediekungörelsen (SNFS 1997:3) anmälningspliktigt enligt miljöbalken. Enligt kungörelsen skall en årsrapport för freonhantering upprättas av ackrediterad kylentreprenör som därvid skall bedöma om anläggningen uppfyller kungörelsens krav. Ansvaret för uppföljning av icke godkända anläggningar ligger hos Miljö och hälsoskyddsnämnden. Diagrammen (fig. 1-3) anger företagens installerade, påfyllda och uppsamlade mängder CFC-, HCFC- samt HFC-köldmedier för verksamhetsåren 1991-2000. Tabell: Olika ämnen påverkar ozonskiktet olika mycket. Effekten anges som ozone depletion potential (ODP). Köldmedierna bidrar också till växthuseffekten. I detta fall använder man global warming potential (GWP) som mått. Det finns alternativa köldmedier som inte påverkar ozonskiktet eller växthuseffekten, t.ex. ammoniak (NH 3 ). Faktorn ODP respektive GWP anger hur många gånger större påverkan på ozonskiktet respektive växthuseffekten vissa ämnen har i förhållande till varandra. 27