Energikrav för lokalbyggnader



Relevanta dokument
Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR ELKONSULT MED KRAVSPECIFIKATION PRELIMINÄR VERSION

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Version 1, Februari Kravspecifikation för omblandande tilluftsdon i CAV-system

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Telefon:

Telefon:

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Energiutmaningar. Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet. Karlskrona 19 november 2012

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

HÖKERUM BYGG AB ANKARPARKEN ENERGIBERÄKNING. Göteborg Arb.nr:

Sammanställning Resultat från energiberäkning

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8245

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Vilka krav ska vi ställa på tekniken? Systemsyn och teknik för energieffektivisering. Lennart Jagemar Docent CIT Energy Management AB Göteborg

ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR VVS-KONSULT MED KRAVSPECIFIKATION PRELIMINÄR VERSION

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR STORKÖKSKONSULT MED KRAVSPECIFIKATION PRELIMINÄR VERSION

Kommun. Är byggnaden belägen i ett område där fjärrvärme distribueras eller avses bli distribuerad? Ja Nej. Postnummer. E-post

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Resultat från energiberäkning

Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8244

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Resultat från energiberäkning

Byggnadstypologier Sverige

Resultat från energiberäkning

Boverkets författningssamling

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Administrativa uppgifter

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Bilaga B: Kravspecifikation

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Energiteknik AB. Krav 1 (5) Byggår: Area: 5404 m 2 A temp Vårdcentral Byggnaden är uppförd. ett styr- och. Töreboda. I byggnaden finns två

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB

Resultat från energiberäkning

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

FÖRÄNDRADE OCH SKÄRPTA ENERGIKRAV

Hur kan man som beställare uppnå energieffektivitet?

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt BFS 2011:26 BBR 19. 9:11 Tillämpningsområde. 9:12 Definitioner

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt. 9:11 Tillämpningsområde

Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Resultat från energiberäkning

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande

Resultat rapport. öst sydost syd sydväst väst. Lätt 48,8 51,8 46,4 50,6 47. Medel 48, ,5 48,8 47. Tung 50 49,4 41,6 55,4 50

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Rapport energibehovsberäkning. Objekt: Tuna 6:66

Ett (nytt) hus, nya möjligheter Workshop

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

INTEGRA E N G I N E E R I N G A B

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20

Ett hus, fem möjligheter

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Kravspecifikation. Upphandling av värmeåtervinning ur frånluft med värmepump i befintliga flerbostadshus

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

Teknikupphandling av evaporativ kylare för vattenburen komfortkyla Anbudsunderlag

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

LCC - ett verktyg för ständig förbättring

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

Fastighet: Byggnad 1316 Flygel M Fastighetsägare: LOCUM Konsult: EnergoRetea AB. Totalkontor Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder

Bilaga G Indata Energiberäkningar

Sätofta 10:1 Höörs kommun

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

indata och resultat

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

BBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften. Mikael Näslund

Transkript:

Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011

Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad samverkan mellan 16 av Sveriges största fastighetsföretag inom lokalsektorn. Målsättningen är att införa och prova ny lovande teknik och nya metoder inom energi- och inneklimatområdet i sitt byggnadsbestånd och sitt nybyggande. Det grundläggande syftet är att bidra till minskad energianvändning med bibehållen eller förbättrad kvalitet och inneklimat. Alla vunna erfarenheter, resultat, utvecklade hjälpmedel och verktyg mm görs fritt tillgängliga på www.belok.se. En del i verksamheten är att utarbeta gemensamma kravspecifikationer för upphandlingsunderlag. Hit hör de här sammanställda energikraven. Gruppens medlemsföretag är: Akademiska Hus AP Fastigheter Castellum/Brostaden Diligentia Fabege Fortifikationsverket Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg - LFF Locum Swedavia Midroc Skolor i Stockholm AB - SISAB Specialfastigheter Statens Fastighetsverk Stena Fastigheter Vasakronan Västfastigheter Definitioner I det följande används BBR:s definitioner Byggnadens energianvändning: Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och energi för byggnadens drift. Verksamhetsenergi ingår inte. Verksamhetsenergi: Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel är belysning, datorer, kopiatorer samt andra apparater för verksamheten, processkyla. Byggnadens specifika energianvändning: Byggnadens energianvändning fördelat på A temp uttryckt i. A temp : Arean av samtliga våningsplan som skall uppvärmas till mer än 10 o C. Arean begränsas av klimatskärmens insida. Area för garage inräknas inte Klimatzon: Klimatzon 1 är Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon 2 är Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Övriga tillhör klimatzon 3. Elvärme: Uppvärmningssätt med elektrisk energi, där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m 2 (A temp ). Exempel är värmepump eller direktverkande elvärme. 2(6)

BELOK:s generella energikrav De generella kraven gäller för byggnaden i dess helhet. Här kan man välja två nivåer A och B. Nivå A innebär en i praktiken mycket låg energianvändning, att jämföra med NNE nivån (Nära Noll Energi). Nivå B innebär en högre en energianvändning, som dock fortfarande är låg. De i det följande specificerade kraven och rekommendationerna innebär att BELOK företagen inte kommer att överskrida nivå B i någon av sina nya byggnader. Normalt är inriktningen lägre energianvändning än nivå B. Oberoende av nivå måste krav på inneklimat, byggnadens användbarhet och beständighet alltid uppfyllas. Nybyggnader Max köpt energi för byggnadens drift (värme+el+komfortkyla), exklusive verksamhetsenergi. Energinivå A 60 55 kwh/(m 50 kwh/(m Energinivå B 85 80 kwh/(m 75 kwh/(m Energinivåerna ovan gäller för byggnader, som används under normal arbetstid och där klimatsystemen är i drift upp till 3.000 timmar/år. I lokalbyggnader med verksamhet mer än 3000 timmar/år eller med verksamhet som verkligen kräver mycket stora luftflöden, som sjukhus och laboratorier, får det ovan angivna högsta tillåtna värdet ökas med följande tillägg, där q medel l/(s.m 2 ) är det genomsnittliga luftflödet räknat över året. Energinivå A 90(q medel -0,7) Energinivå B 100(q medel -0,7) 80(q medel-0,7) 90(q medel-0,7) 60(q medel-0,7) 70(q medel-0,7) Nybyggnader med elvärme Enligt BBR:s definition Uppvärmningssätt med elektrisk energi, exempelvis värmepump, där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m 2 (A temp ). Max köpt elenergi exklusive elenergi för lokaler Energinivå A 50 45 kwh/(m 40 kwh/(m Energinivå B 70 60 kwh/(m 50 kwh/(m I lokalbyggnader med verksamhet mer än 3000 timmar/år eller med verksamhet som verkligen kräver stora luftflöden, får det högsta tillåtna värdet ökas med följande tillägg, där q medel l/(s.m 2 ) är genomsnittliga luftflödet under hela året. 50(q -0,7) 40(q -0,7) Energinivå A 60(q medel -0,7) medel medel Energinivå B 65(q medel -0,7) 55(q medel-0,7) 45(q medel-0,7) 3(6)

Tekniska rekommendationer Detta kapitel beskriver riktlinjer på prestanda/data som bör uppfyllas för att klara kravnivåerna A respektive B. Rekommendationer för nybyggnader kravnivå A A1 U-värden U m <0,4 W/(m 2. K) U m enligt BBR:s definition Fönster (inkl. karm) <0,9 W/(m 2. K) Yttervägg <0,1 W/(m 2. K) Glasfasadsystem (inkl. karmar) <1,0 W/(m 2. K) Takfönster (inkl karm) <1,1 W/(m 2. K) Yttertak <0,10 W/(m 2. K) Ytterdörrar <1,2 W/(m 2. K) A 2 Rel. fönsterarea Fönsterarea/fasadarea Se nedan A 3 Solskydd Solfaktor g 1 <0,3 Glas inkl solskydd. S-, O- och V-fasad A 4 Återvinning Roterande växlare >80 2 % Plattväxlare >70 2 % Vätskekopplade växlare >60 2 % A 5 Lufttäthet Klimatskal <0,3 l/m 2 Testas vid ±50 Pa s Motsvarar N 0,1 1/h VAV i lokaler där VAV accepteras med hänsyn till A 6 Ventilation SFP <1,3 KW/(m 3 exempelvis barriärkrav eller /s) hygienkrav Vid VAV SFP vid 0,7 av dimensionerande flöde A 7 Tilluftsdon VAV Dragfri tilluftstemperatur <+15 o C Gäller för samtliga tilluftsdon i ett VAV system A 8 Tilluftskanaler i VAV-system Isolering <0,8 W/(m 2. K) <1 o C temphöjning A 9 Frånluftskanaler i kalla ut rymmen (<+10 o C) Isolering <0,3 W/(m 2. K) <1 o C tempsänkning Krav på U m ger i sig små konsekvenser för energibehovet. Det är det i U m ingående förhållandet fönsterarea/total fasadarea som styr möjligheten att uppfylla det generella energi kravet. Vid kravnivå A rekommenderas att produkten mellan relativ fönsterarea och solavskärmningsfaktor är mindre än 0,1 för fasader med riktning kring väst, syd och ost. För fasader med riktning kring norr kan denna produkt få vara upp mot 0,5. 1 Solstrå lning genom fönstret in i rummet Solfaktor g = Solstrå lning utifrån mot fönstret 2 Avser temperaturverkningraden vid full återvinning. I slutbesiktningen skall alltid ingå mätning och redovisning av samtliga återvinnares temperaturverkningsgrad 4(6)

Rekommendationer för nybyggnader kravnivå B B1 U-värden U m <0,6 W/(m 2. K) U m enligt BBR:s definition Fönster (inkl. karm) <1,1 W/(m 2. K) Yttervägg <0,1 W/(m 2. K) Glasfasadsystem (inkl. karm) B 2 Rel. fönsterarea Fönsterarea/fasadarea <1,0 W/(m 2. K) Takfönster (inkl karm) <1,1 W/(m 2. K) Yttertak <0,10 W/(m 2. K) Ytterdörrar <1,2 W/(m 2. K) B 3 Solskydd Solfaktor g <0,4 B 4 Återvinning Roterande >80 1 % Plattväxlare >70 1 % Batteriväxlare >60 1 B 5 Lufttäthet Klimatskal <0,3 l/m 2 s B 6 Ventilation SFP <1,3 KW/(m 3 /s) B 7 Tilluftsdon VAV Dragfri tilluftstemperatur <+15 B 8 B 9 Tilluftskanaler i VAV-system Frånluftskanaler i kalla ut rymmen (<+10 o C) o C Glas inkl solskydd. S-, O- och V-fasad Testas vid ±50 Pa Motsvarar N 0,1 1/h VAV i lokaler där VAV accepteras med hänsyn till barriäreller hygienkrav. Vid VAV, SFP vid 0,7 av maxflöde Gäller för samtliga tilluftsdon i ett VAV system Isolering <0,8 W/(m 2. K) <1 o C temphöjning Isolering <0,3 W/(m 2. K) <1 o C tempsänkning Rekommendationer gemensamma för nybyggnader kravnivå A och B AB1 AB2 AB3 Installerad belysningseffekt Pumpverkningsgrad Motorklasser Värmepumpar Kylsystem Kylmaskin Kylmedelskylare Kontor <9 W/m 2 Korridor <5 W/m 2 Källare <3 W/m 2 Driftutrymmen <9 W/m 2 Pumpar <0,5 kw Pumpar 0,5 2 kw Pumpar> 2 kw COP värme vid 0 o C/35 o C COP värme vid 0 o C/50 o C COP kyla vid +7 o C/+35 o C >25 >30 >50 EFF1 alt IE2 >4,3 >3,3 Tryckuppsättning Rörsystem <40 kpa >5 % % %. Faskompensering får inte förekomma COP värme avser varm sida Vätsketemperatur in och ut. Frikyla i första hand. Fjärrkyla om eleffektiv COP kyla avser kall sida Vätsketemperatur in och ut. Kapacitetsreglering av fläktar, frekvensomformare 1 Avser temperaturverkningsgraden vid full återvinning. I slutbesiktningen skall alltid ingå mätning och redovisning av samtliga återvinnares temperaturverkningsgrad 5(6)

Rekommendation för större ombyggnader av lokaler. Följande avser de byggnadsdelar som byggs om och de system som byts ut O1 Eleffekt belysning kontor <9 W/m 2 O2 O3 SFP Pumpverkningsgr ad belysning korridor <5 W/m 2 belysning källare <3 W/m 2 driftutrymmen <9 W/m 2 Om hela systemet byts <1,5 kw/(m 3 /s) Om endast aggregat och don byts <1,7 kw/(m 3 /s) Pumpar <0,5 kw >25 % Pumpar 0,5 2 kw >30 % Pumpar> 2 kw >50 % Vid VAV gäller värdet för 70% av maxflöde. Motor av effektivitetsklass EFF 1 eller IE 2 skall normalt väljas. O4 Tryckuppsättning Rörsystem <40 kpa Om rörsystemet byts EFF1 alt.. Faskompensering får inte O5 Motorklasser IE2. förekomma O6 U-värde Fönster (inkl. karm) <1,1 W/m 2 K Vid byte av fönster Yttervägg <0,15 W/m 2 K Vid ombyggnad av vägg Glasfasad-system (inkl. <1,0 W/m 2 K Vid ombyggnad av fasad karm) Takfönster <1,1 W/m 2 Vid byte av eller komplettering med takfönster K Yttertak <0,10 W/m 2 K Vid ombyggnad av tak Ytterdörrar <0,9 W/m 2 K Vid byte av dörr Vid byte eller komplettering av O7 Solinstrålning Solfaktor g ~0,4 fönster. Glas inkl solskydd. S-, O- och V-fasad O8 Återvinning Roterande >80 1 % I slutbesiktningen skall alltid Plattväxlare >70 1 % Ingå mätning och redovisning Vätskekopplat >65 1 % av samtliga återvinnares temperaturverkningsgrad O9 Luftläckage Klimatskal Tätas så långt möjligt O10 Tryckuppsättning Rörsystem ~40 kpa O11 Ventilation VAV O12 Tilluftsdon Dragfri tilluftstemperatur <+15 O13 Frånluftskanaler i kalla utrymmen (<+10 o C) o C Isolering <0,3 W/(m 2. K) O14 CAV- Vinterreducering 30 % Stand-by effekter Möjligheten att byta till behovskontrollerat system (VAV) skall alltid övervägas. Gäller för samtliga tilluftsdon vid ombyggnad till VAV system För CAV-system reduceras luftflödet vid utetemperaturer lägre än +5 o C. Gäller ej skyddsventilation. Tekniska lösningar och apparater med stand-by funktion skall så långt möjligt undvikas. Där de inte kan undvikas, får stand-by effekten inte överstiga 0,1 W/m 2. 1 Avser temperaturverkningsgraden vid full återvinning. I slutbesiktningen skall alltid ingå mätning och redovisning av samtliga återvinnares temperaturverkningsgrad 6(6)