NR/FSR, NR/OEM 2012-11-29 Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken Hushållens disponibla inkomster är ett begrepp som används med olika definitioner och betydelser beroende på inom vilket statistikområde man befinner sig. Begreppet hushållens disponibla inkomster förekommer inom statistikområdena Hushållens ekonomi, Nationalräkenskaper (NR) och Levnadsförhållanden. I en vid mening betyder begreppet disponibel inkomst samma sak i de olika statistikgrenarna det vill säga att de disponibla inkomsterna är summan av faktorinkomster och positiva transfereringar med avdrag för negativa transfereringar. Det kan dock skilja sig åt vad som skall klassificeras inom de olika delarna samt hur olika komponenter beräknas eller vilka källor som används i respektive beräkning. Inom Hushållens ekonomi finns flera produkter där begreppet Hushållens disponibla inkomster används: Inkomstfördelningsundersökningen (HEK), Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) och i den totalräknade inkomststatistiken (IOT). HEK syftar till att redovisa utfallet av den disponibla inkomsten samt dess delkomponenter och dess fördelning mellan olika hushåll medan FASIT är ett verktyg för att simulera budget- och fördelningseffekter av tänkta regelförändringar i skatte- och bidragssystemen. Fördelningen inom såväl FASIT som HEK kan göras efter hushållstyp, kön, ålder, boende, sysselsättning och region. I jämförelsetabellerna är uppgifterna som redovisas för Inkomststatistiken (IS) hämtade från den totalräknade inkomststatistiken. Dessa registeruppgifter kommer från Skatteverket (taxerings och kontrolluppgifter), Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Statens pensionsverk, Rekryteringsmyndigheten och Socialstyrelsen. Hushållens disponibla inkomster enligt Nationalräkenskaperna (NR) beräknas utifrån manualen Europeiska nationalräkenskapssystemet ENS 1995. Det primära syftet med ENS 1995 är att harmonisera beräkningen av bruttonationalprodukten (BNP) och bruttonationalinkomsten (BNI) mellan länderna inom Europeiska unionen med gemensamma definitioner och metoder. Nationalräkenskaperna är ett sammanhållet system där de metoder och definitioner som tillämpas för att fastställa landets förädlingsvärde, BNP, även påverkar övriga delar av nationalräkenskapssystemet så som de sektorvisa beräkningarna av driftsöverskott, sammansatt förvärvsinkomst, primära inkomster, disponibla inkomster och sparande. Inom statistikområdet Levnadsförhållanden används begreppet disponibel inkomst i Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC). EU-SILC (EU Statistics on Income and Living Conditions) är en statistisk undersökning som genomförs årligen i alla EU-länder. Undersökningen är sedan 2008 en del av ULF och möjliggör internationella jämförelser. I EU-SILC ingår inte intäkter från privat pensionsförsäkring, kapitalvinster eller skattepliktiga förmåner i den disponibla inkomsten. Mer detaljerad information från EU-SILC inklusive jämförelser med övriga europeiska länder finns på Eurostats webbsida. De jämförelser som beskrivs nedan och redovisas i de tabeller som tagits fram med detaljerade jämförelser gäller endast disponibel inkomst enligt inkomststatistiken och Nationalräkenskaper och inte EU/SILC.
2(5) I Utredningen om översyn av den ekonomiska statistiken SOU 2002:73 i bilagan Förbättrad statistik om hushållens inkomster gjordes den första detaljerade jämförelsen av hushållens disponibla inkomster mellan nationalräkenskaperna och inkomststatistiken. Jämförelseåret i utredningen var 1998. Jämförelsen mellan NR och IS består av tre tabeller. Tabell 1 är en övergripande sammanställning, tabell 2 är en detaljerad sammanställning och tabell 3 är en tabell som korrigerar för kända definitionsskillnader mellan NR och IS för att på så vis erhålla en jämförbar nivå på hushållens disponibla inkomster. Efter att utredningens resultat publicerades uppdaterades tabellerna årligen fram till och med 2002. NR har under åren reviderat beräkningarna dels på grund av nya direktiv från EU angående beräkningar av konsumtion av banktjänster (FISIM) dels på grund av de med jämna mellanrum genomförda generalrevideringarna. Under 2012 beräknades och publicerades sektorerna hushåll respektive hushållens icke-vinstdrivande organisationer uppdelat var för sig från att tidigare endast beräknats på aggregerad nivå. Detta underlättar arbetet med inkomstjämförelsen något då den egentliga hushållssektorn beräknas redan från början inom nationalräkenskapernas sektorberäkningar jämfört med tidigare då en hel del extra beräkningar gjordes för att erhålla resultatet över de egentliga hushållens disponibla inkomster. I samband med publiceringen BNP, inkomster och sparande tredje kvartalet 2012 den 29 november 2012 publiceras Inkomstjämförelsen avseende åren 2008 och 2009. I de tabeller som publiceras görs en så detaljerad jämförelse som möjligt och nedan beskrivs de mest betydande skillnaderna. Faktorinkomst I Löneinkomster och sociala avgifter Löner inom NR Inom NR beräknas de totala lönerna och sociala avgifterna utifrån arbetsgivarnas ersättningar för anställda. Utöver redovisad kontant bruttolön är nationalräkenskapernas lönedefinition korrigerad för ett antal definitionsskillnader jämfört med inkomststatistiken. Det gäller skillnaden i löner till utlandet enligt NR och enligt kontrolluppgifter, hyra personaldatorer, tillägg till deklarerade bilförmåner, inkomster från handelsbolag, korrigering för flygbolag, värnpliktslön och militär mathållning. Avdrag görs för lönegarantiersättningar som istället redovisas som en positiv transferering. Svarta löner i NR Då nationalräkenskaperna skall täcka in all aktivitet i ekonomin görs tillägg för icke-deklarerade inkomster och illegala aktiviteter. Dessa tillägg förkommer dels som löneinkomster dels inom de sammansatta förvärvsinkomsterna (inkomst av näringsverksamhet). Sociala avgifter i NR I nationalräkenskaperna redovisas arbetsgivarnas betalningar av de anställdas sociala avgifter dels som en inkomst inom kategorin faktorinkomster dels som en utgift under negativa transfereringar (VII Övriga negativa transfereringar). Dock redovisas ett positivt netto av dessa transaktioner inom hushållens disponibla inkomster då en viss del av de sociala avgifterna bokförs som en
3(5) konsumtionsutgift av pensionsfondstjänst. Effekten på hushållens sparande är neutral. II Sammansatt förvärvsinkomst/driftsöverskott/blandad inkomst Svart och illegal ekonomi, Sammansatt förvärvsinkomst Tillägg för icke-deklarerade inkomster och illegala aktiviteter förkommer dels som löneinkomster (del av löneinkomster) dels inom de sammansatta förvärvsinkomsterna (inkomst av näringsverksamhet). Deklarerade inkomster enl NR definition Beräkningarna av de deklarerade sammansatta förvärvsinkomsterna i NR utgår ifrån uppgifter insamlade i undersökningen Företagens ekonomi (FEK) där produktions- och förbrukningsvärden beräknats. I dessa beräkningar har andra resultatpåverkande poster som inte klassificerats som produktion rensats bort vilket gör att förädlingsvärde/sammansatt förvärvsinkomst enligt FEK ej är helt jämförbart med begreppet inkomst av näringsverksamhet enligt inkomststatistiken. Dessutom görs ett antal korrigeringar mellan FEK och NR för de branscher där FEK används som källa vid beräkningen av förädlingsvärde och sammansatt förvärvsinkomst i nationalräkenskaperna Inkomsttillägg av boende i NR Produktionsvärdet av boende i egna ägda fastigheter, nyttjande av egna ägda fritidshus samt boende i bostadsrätter beräknas i nationalräkenskaperna med hjälp av modeller för att marknadsvärdera nyttjandet av dessa boendekategorier. Användningen redovisas vidare som konsumtionsutgifter i hushållssektorn. För att erhålla ett rättvisande sparande för hushållen redovisas därför skillnaden mellan de beräknade konsumtionsutgifterna och de verkliga underliggande utgifterna som driftsöverskott av eget hem, avseende småhus och fritidshus, samt en transfereringsinkomst från icke-finansiella företagssektorn till hushållssektorn i form av inkomsttillägg för bostadsrättsboende (se V Skattefria positiva transfereringar). III Kapitalinkomster Kapitalvinster/förluster i inkomststatistiken Kapitalvinster är beskattningsbara och kapitalförluster avdragsgilla i beskattningshänseende. Dessa är med i inkomststatistiken men inte i nationalräkenskaperna. I nationalräkenskaperna består kapitalinkomster av räntor, utdelningar, kapitalinkomst tillräknad försäkringstagarna samt arrenden. Indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (FISIM) i NR Vid beräkningen av de finansiella företagens produktion av banktjänster görs en modellberäkning där man utgår från avvikelser från en referensränta av räntesatserna på in- och utlåning. Beräkningen benämns som FISIM från förkortningen av det engelska begreppet Financial intermediation services indirectly measured. En del av produktionen av FISIM faller sedan ut som konsumtionsutgifter i hushållssektorn. Dessa konsumtionsutgifter påverkar dels beräkningarna av insatsförbrukningen för egnahemmen och egenföretagarna (under II Sammansatt förvärvsink./driftsöverskott/blandad ink.) dels kapitalinkomstnettot för att sparandet skall vara opåverkat av dessa tillägg till konsumtionsutgifterna. Påverkan på hushållens disponibla inkomster motsvarar alltså exakt konsumtionsutgifterna avseende FISIM men uppdelat på minskade driftsöverskott och sammansatta förvärvsinkomster och ökade kapitalinkomstnetton.
4(5) Kapitalutgifter i NR Nationalräkenskaperna redovisar ränteutgifter samt utgifter för arrende vid beräkningen av kapitalinkomstnettot till skillnad från inkomststatistiken som endast redovisar kapitalinkomster och inte kapitalutgifter vid sammanställningen av kapitalinkomstnettot. Kapitalinkomst tillräknad försäkringstagare i NR Tillägg görs i NR motsvarande de delar där hushållen är förmånstagare inom livförsäkringarna och försäkringstagare inom skadeförsäkringar. Tilläggen beräknas utifrån försäkringsbolagens kapitalavkastning och redovisas under kapitalinkomster. Tillägget under kapitalinkomster redovisas vidare under negativa transfereringar som tilläggspremier under premieinbetalningar. Motsvarande tillägg görs inte i inkomststatistiken. Positiva transfereringar IV Skattepliktiga positiva transfereringar Privat pensionssparande i inkomststatistiken Utbetalningar från privat pensionssparande till hushållen ingår som en positiv transferering i inkomststatistiken men inte i nationalräkenskaperna. I nationalräkenskaperna redovisas detta som en finansiell transaktion i Finansräkenskaperna. Skattefria delar av vissa ersättningar i NR I nationalräkenskaperna görs ingen uppdelning av skattepliktiga och skattefria delar för bostadstillägg till personer med sjuk- och aktivitetsersättning, frivillig pension, livränta och pension, samt barnpension utan dessa ersättningar redovisas med sammanslagna värden under skattepliktiga positiva transfereringar. V Skattefria positiva transfereringar Statlig assistansersättning I NR redovisas statlig assistansersättning som en skattefri positiv transferering till skillnad från inkomststatistiken där den inte ingår. Studielån i inkomststatistiken I inkomststatistiken klassificeras studielånen som en skattefri transfereringsinkomst till skillnad från i nationalräkenskaperna där alla lån klassificeras som finansiella transaktioner i finansräkenskaperna och är alltså inte en del av de disponibla inkomsterna. Skadeförsäkringsutfall och Skadeförsäkringspremier i NR I nationalräkenskaperna klassificeras skadeförsäkringsutfall (under V Skattefria positiva transfereringar) och skadeförsäkringspremier (under VII Övriga negativa transfereringar) som transfereringar och ingår i beräkningen av de disponibla inkomsterna.
5(5) Negativa transfereringar VI Skatter Avkastningsskatt i NR Avkastningsskatten på kapitalförsäkringar klassificeras i nationalräkenskaperna som hushållens skatter då även avkastningen tilldelas hushållen i nationalräkenskapssystemet. Denna skatt betalas in av försäkringsbolagen och är därför ej med i inkomststatstikens uppgifter. Motorfordonsskatt i NR I nationalräkenskaperna ingår den del av fysiska personernas motorfordonsskatt som inte används för att bedriva näringsverksamhet i kategorin direkta inkomstskatter med mera. Då nationalräkenskaperna klassificerar alla utgifter för icke-näringsidkare i någon av kategorierna negativa transfereringar, investeringar eller konsumtionsutgifter så klassificeras motorfordonsskatten som en direkt skatt i kategorin negativa transfereringar. Fastighetsskatt/fastighetsavgift Inom nationalräkenskaperna ingår fastighetsskatterna/fastighetsavgifterna i beräkningen av driftsöverskott av boende i eget hem och redovisas inte i kategorin inkomstskatter. VII Övriga negativa transfereringar Transfereringar till hushållens icke-vinstdrivande organisationer i NR Hushållen medlemsavgifter samt andra betalningar till dess icke-vinstdrivande organisationer klassificeras som övriga transfereringsutgifter i nationalräkenskaperna. Till HIO räknas bland annat Svenska kyrkan och arbetslöshetskassorna. Återbetalda studielån i inkomststatistiken Återbetalning av studielån klassificeras som en negativ transferering i inkomststatistiken. I nationalräkenskaperna klassificeras det som en finansiell transaktion och redovisas i finansräkenskaperna. Allmänt avdrag för pensionssparande i inkomststatistiken Allmänt avdrag för pensionssparande redovisas som en negativ transferering i inkomststatistiken, I nationalräkenskaperna redovisas dessa transaktioner i finansräkenskaperna som finansiella transaktioner. Kontaktpersoner Mattias Bågling, NR/FSR Leif Johansson, NR/OEM Lana Omanovic, NR/FSR Maria Pettersson, NR/OEM Annica Wallerå, NR/OEM Tel: 08-506 940 00 E-post: fornamn.efternamn@scb.se