Miljöklassning av byggnader



Relevanta dokument
Miljöklassning av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöklassning av byggnader

Uppföljning av 3H projektets resultat

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöklassning av byggnader

Miljöcertifiering i praktiken

Medlemskap. EnergiPulser Studiebesök Energifaktadatabasen Rabatt på Energiledarkonferensen. Årsavgiften för 2008 är kr

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Mängd. använts. Proton SE Takduk

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft

Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Slutsatser från dag 4

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden?

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Sweden Green Building Council

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC Session B1 Caroline Vilhelmsson

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper

Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol

Intresset för energi- och miljöklassning

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Outnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader. Åsa Wahlström

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad

Miljöcertifiering av byggnader

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se

Fastighetsförvaltning och miljö

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

LCC-analys Farstavikens skola/ekedal

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld

Klassningssystem en överblick

Miljöklassning vid större om- och nybyggnation

Citylab verktygslådan för hållbar stadsutveckling

Hur jobbar man med miljöbyggnad?

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad

Svensk Ventilations remissvar till Miljöbyggnad

Miljöbedömning av byggnader Fallstudie Trälyftet THOMAS GUSTAFSSON

Applicering av miljöklassningssystem

Projektengagemang. -Konsultkoncern med 28 dotterbolag -Ca 400 anställda -Kontor från Lycksele till Malmö -Grundat 2006

Handlingsplan Miljöarbete


VAD ÄR LÅGENERGIHUS?

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Miljöcertifiering av byggnader

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm

Att bygga upp giftfritt byggande

Regler för tillämpning av policy för universitetets ny- och ombyggnationer

MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN BENGT DAHLGREN MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN

MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN BENGT DAHLGREN MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror.

Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus. NKS Bygg Landstingsstyrelsens förvaltning

Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för

Byggsektorns betydande miljöaspekter

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva

3.2.1 LEED VAD GÄLLER?

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras.

Miljöklassning av lokaler

Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare?

Miljöcertifiering. Vad är miljöcertifiering? Lilliehorn Konsult AB

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Miljöklassning av byggnader. Kontorshuset Novartis

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?


Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Ger hållbara projekt mätbarhet?

Miljöklassad Byggnad En källa vid Bankers kreditbedömning

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk.

Att välja varor och material...

Nr ETT NYHETSBREV FRÅN SVENSK VENTILATION. Imkanaler

Plan- och byggförordningen. Plan- och bygglagen. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet.

ENERGI- OCH MILJÖKLASSNING AV BYGGNADER I SVERIGE. En skrift framtagen av Bengt Dahlgren AB och CIT Energy Management AB.

Livscykelanalys av material i byggfasen

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Svarsmall för remiss av Miljöbyggnad 3.0

Transkript:

Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies Research (fms), KTH

Socialstyrelsens föreskrifter Miljöbelastningsprofilen ISO TC59/SC17 Ljudstandard Standard för termiskt klimat BBR ASHRAE CEN TC 350 R1 Riktlinjer för miljöanpassat byggande Förordning om PCB OVK Standard för Energiklassning Passivhus Klimatneutralitet BEES EN 15251 Energideklaration

Många miljöaspekter Få miljöaspekter BVD Märkningssystem BEES Green guide to specification Passivhus Standard för Energiklassning Klimatneutralitet Miljöbelastningsprofilen Byggvara Byggdel Byggnad Fastighet Stadsdel

Många miljöaspekter Få miljöaspekter LCA-baserade märkningssystem för byggnader Passivhus Minienergihus Nollenergihus Plusenergihus Standard för Energiklassning Klimatneutralitet Miljöbelastningsprofilen Anavitor Byggvara Byggdel Byggnad Fastighet Stadsdel

Många miljöaspekter Få miljöaspekter Miljöklassningssystem för byggnader Passivhus Minienergihus Nollenergihus Plusenergihus Standard för Energiklassning Klimatneutralitet Miljöbelastningsprofilen Anavitor Byggvara Byggdel Byggnad Fastighet Stadsdel

Generell verktygsstruktur

Utveckling av det svenska systemet Miljöklassad byggnad Forskar/utvecklingsgrupp från KTH-fms, Högskolan i Gävle, KTH-Installationsteknik, Chalmers installationsteknik, IVL, Ramböll, mfl Anticimex Bengt Dahlgren AB Akademiska hus AP fastigheter Electrolux Hofors Kommun HSB JM Landstingsfastig-heter i Jönköping LB-hus Locum Länsförsäkringar Malmö Stadsfastigheter NCC Construction Sverige Platzer Ramböll SBC Mark Skanska Sverige Swedisol Svenska Bostäder SWECO FFNS Arkitekter Tyréns Vasakronan Vasallen Villaägarna White Arkitekter WSP

Miljöklassad byggnad - Utgångspunkter Bygga-Bo-överenskommelsen Samhällets krav och mål Byggsektorns mål Marknadsstyrning genom incitament Tillvarata nationella och internationella erfarenheter Vetenskapligt förankrat Enkelt, entydigt och transparant Fånga viktiga miljöaspekter Livscykelperspektiv 10

Miljöklassad byggnad Klassningsprocess - normalförlopp Ansökan ej godkänd MB sekreterare Granskare, max 3 veckor godkänd MB Tekniska råd beslutar Bevis & plakett

Poängsättning i vanliga klassningsverktyg Ett antal obligatoriska indikatorer De flesta indikatorer är frivilliga Varje indikator kan tilldelas ett visst antal poäng Alla poäng summeras Exempel från Green Star: Indikator 1 poäng 2 poäng 3 poäng Lighting power density To encourage and recognise designs that provide artificial lighting with minimal energy consumption. energy use of 2.5 W/m² per 100 Lux; energy use of 2.0 W/m² per 100 Lux; energy use of 1.5 W/m² per 100 Lux.

Miljöklassad byggnad ex klassningskriterier Indikator Byggnad D C B A Radon i luft (Bq/m 2 ) Alla >200 eller inte uppmätt 101-200 100-51 < 50 13

Metodjämförelse LEED - NEW CONSTRUCTIONS CODE FOR SUSTAINABLE HOMES MILJÖKLASSAD BYGGNAD Energi Material Innemiljö Platsen Vatten (x) Övrigt

Metodjämförelse LEED - NEW CONSTRUCTIONS CODE FOR SUSTAINABLE HOMES MILJÖKLASSAD BYGGNAD Bedömda indikatorer Max poäng Andel Energi 6 (3) 35 33% Material 7 (1) 14 13% Innemiljö 8 (2) 15 14% Platsen 8 (1) 26 24% Vatten 3 (1) 10 9% Övrigt 10 10 9% Totalt 42 (8) 110 Bedömda indikatorer Max poäng Andel 11 (1) 33 32% 6 (3) 31 30% 4 (1) 12 12% 6 11 11% 4 (2) 10 10% 3 7 7% 34 (7) 104 Bedömda indikatorer Andel 4 (4) 27% 3 (3) 18% 9 (9) 56% 0 0% 2 0% 0 0% 18 (16) ()obligatoriska

Metodernas fokus innehållsligt LEED CODE F. SUST. HOMES MILJÖKLASSAD BYGGNAD ENERGI Energieffektivisering Förnybar energi Energieffektivisering Minskade CO2-utsläpp Låg energianvändning Förnybar energi MATERIAL Återvinning av avfall Återvunna material Minskade CO2-utsläpp Återvinning av avfall Inbyggda miljö- och hälsofarliga ämnen INNEMILJÖ Luftkvalitet Termiskt klimat Dagsljus Ljud Ljud, luftkvalitet, termiskt klimat, dagsljus, legionella PLATSEN Val av plats Brukartransporter Ekologi/biodiversitet VATTEN Minskad vattenanvändning Minskad vattenanvändning Översvämning Dricksvattenkvalitet Låga utsläpp från enskilda avlopp

Olika typer av indikatorer DIREKT PRESTANDA Faktisk energianvändning Faktiska CO2-utsläpp INDIREKTA ÅTGÄRDER Rutiner för kontinuerlig avläsning av energianvändningen Torkrum, cykelförråd

Kan man karakterisera verktygen? LEED fokus på management Code for sust. Homes/BREEAM fokus på specifika tekn. åtgärder Miljöklassad byggnad fokus på prestanda

Aggregering till slutlig klassning Summering Summering+viktning Prioritering

Byggnad Områden Klass Aspekter Klass Indikatorer Klass Energianvändning B Köpt energi B Energi B Energibehov C Värmeförlusttal Solvärmelasttal C C Energislag A Andel av olika energislag A Ljudmiljö A Bedömning alt ljudklassning A Luftkvalitet C Radonhalt B Ventilation Kvävedioxid i inneluften A C C Innemiljö C Termiskt klimat och dagsljus C Transmissionsfaktor B Solvärmefaktor B Dagsljus C Fukt C Fuktproblem C Vatten A Tappvarmvattentemperatur - legionella A Förekomst C Förekomst av vissa ämnen utifrån inventering C Kemiska ämnen B Dokumentation B Dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen B Utfasning B Förekomst av utfasningsämnen utifrån dokumentation B 20

Svårigheter med liknande verktyg och hur kan det tacklas Alltför omfattande Ej miljörelevanta Innovationshindrande Stimulerar jakt på lättvunna poäng snarare än jakt på miljörelevanta poäng Ej transparenta Problematiskt att använda verktyg som utvecklats i en annan nationell kontext Öka fokus Fokus på prestanda, funktionskrav Viktning efter miljörelevans eller aggregering genom prioritering Öppen redovisning av resultat på indikatornivå Nationella/regionala verktyg är att föredra