Socialnämnden 2009-12-02 Reviderad 2014-03-20

Socialnämnden 2009-12-02 Reviderad 2014-03-20 1

1.1 Syfte... 6 2.1 Bakgrund... 6 2.2 Definition... 7 2.3 Socialtjänstens ansvar... 7 5.1 Att tänka på i mötet med en våldsutsatt person... 8 5.2 Tips på frågor vid signaler om våld... 9 5.3 Ekonomi... 10 7.1 Skyddade personuppgifter... 11 7.1.1 Ansökan om skyddade personuppgifter... 12 7.1.2 Sekretessmarkering... 12 7.1.3 Kvarskrivning... 12 7.1.4 Fingerade personuppgifter... 12 7.2 Barnen... 12 7.3 Hedersrelaterat våld... 14 7.4 Psykiska och fysiska funktionshinder... 14 7.5 Missbruk... 14 7.6 Äldre... 15 7.7 Samkönade relationer... 15 7.8 Våldsutövaren... 15 8.1 Trappan... 15 8.2 Kvinnojourer... 16 8.3 Mansjouren... 16 8.4 Manscentrum... 16 8.5 Familjevåldsteam Nordväst... 17 8.6 Origo... 17 8.7 Socialjouren... 18 8.8 Brottsofferjouren... 18 8.9 Familjerätt... 18 8.10 Familjerådgivning... 18 8.11 RFSL... 19 8.12 Q-jouren... 19 8.13 Hvilan... 19 8.14 Systerjouren Somaya... 19 8.15 Terrafem... 19 2

8.16 Andra myndigheters ansvar... 20 8.16.1 Hälso-, sjuk och tandvården... 20 8.16.2 Åklagarkammaren... 20 8.16.3 Polismyndigheten... 20 9.1 Anhållande... 20 9.2 Häktning... 21 9.3 Utredning... 21 9.4 Dokumentera skador... 21 9.5 Domstolsförhandling... 21 9.6 Målsägandebiträde... 21 9.7 Övrig juridisk hjälp... 22 9.8 Rättshjälp... 22 KARTLÄGGNING AV NÄTVERKET... 23 SÄKERHETSPLANERING... 24 TELEFON- och MAILADRESSER... 25 Polisen... 25 Kvinnojourer med skyddat boende i norrort... 25 Kvinnojouren Anna, Upplands-Bro... 25 Kvinnojouren Stina, Järfälla... 25 Kvinnojouren i Solna-Sundbyberg-Ekerö... 25 Sollentuna kvinnojour... 25 Kvinnojouren Täby-Danderyd... 25 Kvinnojouren Olivia, Bålsta... 25 Kvinnojouren i Vallentuna... 25 Upplands Väsby kvinnojour... 25 Kvinnojouren i Österåker... 25 Kvinnojouren Snäckan, Norrtälje... 25 Kvinnojouren i Sigtuna kommun... 25 Västerorts kvinnojour... 25 Alla Kvinnors Hus, Stockholm... 25 Kvinnojourer bemannade dygnet runt... 25 KrisTina... 25 (Kontakt enbart via social-tjänsten, drivs av Attendo Care)... 25 Kriscentrum för kvinnor... 25 (Jourtelefon, öppen mottagning och skyddat boende, drivs av Stockholms stad)... 25 3

Flerspråkiga kvinnojourer med skyddat boende... 26 Terrafem... 26 Systerjouren Somaya... 26 Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor med missbruk... 26 Hvilan... 26 HBT-personer... 26 RFSL:s Brottsofferjour... 26 Barn... 26 Barnahus Norrort... 26 Barnjouren Alla Kvinnors Hus... 26 Unga... 26 Kruton... 26 Linnamottagningen... 26 Järfälla tjejjour... 26 Sollentuna tjejjour Indra... 26 Tjejjouren Alla Kvinnors Hus... 26 Stjärnjouren, Sundbybergs tjejjour... 27 Romska tjejjouren... 27 Tjejzonen... 27 Röda sidorna... 27 Våldsutövande kvinnor... 27 Familjevåldsteam Nordväst... 27 Mansjouren, Stockholm... 27 Våldsutövande och våldsutsatta män... 27 Familjevåldsteam Nordväst... 27 Manscentrum, Stockholm... 27 Mansmottagningen, Uppsala... 27 Mansjouren, Stockholm... 27 Övriga telefonjourer... 27 Kvinnofridslinjen... 27 Team för våldtagna kvinnor, Alla Kvinnors Hus... 27 Våldtäktsmottagingen Kriscentrum för kvinnor... 27 Kvinnojouren NINA, Irakiska kommittén för kvinnors rättigheter... 27 Kvinnors nätverk... 27 Kvinnors rätt... 27 4

WEBBSIDOR... 28 Asylsökande kvinnor... 28 Heder... 28 Barn... 28 Män... 29 5

1 INLEDNING Dessa riktlinjer är Upplands-Bro kommuns socialkontors grundläggande utgångspunkt för hur personer som utsätts för våld i nära relationer ska bemötas av kommunens anställda och hur handläggningen skall bedrivas. I kommunen ska det finnas både förebyggande verksamhet och strukturerad samverkan när det gäller våld i nära relationer. Det gäller både mellan verksamheter inom kommunen som socialtjänst, förskola och skola som med kvinnojouren och andra myndigheter. Arbetsrutinerna gäller alla personer som utsatts av våld av eller mot närstående (barn som bevittnar våld). Kvinnofridslagstiftningen använder sig av begreppet kvinnovåld alternativt våld mot kvinnor. Vi har valt att i detta dokument använda begreppet partnervåld. Vår ambition är att riktlinjerna även ska gälla samkönade par samt även män som drabbas av våldshandlingar från sin partner. Socialtjänstens arbete ska ha följande inriktning Stärka, ta vara på och utveckla den våldsutsattes egna resurser. Ge insatser till våldsutövaren så att denne tar ansvar för och förändrar sitt våldsbeteende. Att alltid inleda utredning när socialtjänsten får kännedom om att ett barn upplevt våld i nära relation. 1.1 Syfte Riktlinjerna för utsatta i Upplands-Bro kommun syftar till: att säkerställa att de utsatta som söker hjälp får ett professionellt bemötande och det stöd de har behov av oavsett vilken verksamhet de vänder sig till. att främja metod- och kompetensutveckling för personal som i sitt arbete kan komma i kontakt med våldsutsatta personer. att utveckla de verksamheter som möter våldsutsatta samt utveckla samverkan mellan dessa. att riktlinjerna ska ge vägledning och konkret stöd i arbetet med personer utsatta för våld i nära relationer. Riktlinjerna kräver ständig omprövning och revidering utifrån ny kunskap, lagändringar och socialkontorets interna referensgrupp med fokus på våld i nära relationer (se nedan) har uppdraget att följa upp och revidera arbetsrutinerna i samråd med avdelningschef. 2. OMVÄRLDSANALYS 2.1 Bakgrund Enligt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor är varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i psykisk, fysisk eller sexuell skada eller lidande för kvinnor samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande oacceptabel, vare sig det sker i offentligt rum eller i det privata livet. FN:s deklaration tilldelar medlemsstaterna ett stort ansvar för att motverka våldet mot kvinnor. Med tillämpliga medel och utan dröjsmål bör staterna arbeta för att våldet mot kvinnor skall upphöra. Alla människor är fria och har lika värde. 6

2.2 Definition Socialkontoret utgår från FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor. Utifrån denna definition så beskriver Socialstyrelsen följande former av partners våld mot kvinnor som nedan: Fysiskt våld- kan innefatta sparkar, slag, kniv, bett, strypning, kvävning, örfilar och att partner bränner. Psykiskt våld- består av olika systematiska verbala angrepp; kränkningar, nedsättande och förnedrande ord och hot. Sexuellt våld- fysiskt våld inriktat mot könsorganen eller påtvingade sexuella handlingar. Materiellt våld- partner förstör och slår sönder inredning, personliga tillbehörigheter som dagbok, brev med mera. Ekonomiskt våld partnern kontrollerar familjens ekonomi och den utsattes pengar. Försummelse kan gälla äldre och personer med funktionsnedsättning, exempelvis medvetet felaktig medicinering, utsatt för bristande hygien, lämna utan tillsyn, försvåra istället för att underlätta. 2.3 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstens ansvar regleras framför allt i Socialtjänstlagen (SoL). Enligt 5 kap 11 SoL bör socialnämnden verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får hjälp och stöd. Våldutsatta kvinnors behov ska särskilt tillvaratas. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd de behöver. 1 kap. 1 2, 5 kap. 1a 11 och kap. 11 1 2 är paragrafer i Socialtjänstlagen som lyfter fram socialtjänstens ansvar för barn som far illa eller på annat sätt lever i en utsatt situation. Så snart något kommer till socialkontorets kännedom som kan innebära att en insats eller åtgärd behövs till stöd för barnet ska en utredning inledas enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen. För Socialtjänstens personal, som kommer i kontakt med misshandlade kvinnor är det viktigt att alltid uppmärksamma barnens situation. Det ska alltid göras en förhandsbedömning beträffande barnen för att ta ställning till om utredning skall inledas. 3. KOMMUNENS ARBETE FÖR ATT MOTVERKA VÅLD I NÄRA RELATIONER Samarbete sker med kvinnojouren Anna. Socialkontoret har en referensgrupp som ska fungera som en kunskapsbank inom området våld i nära relationer. Personal inom socialkontoret kan konsultera denna grupp för rådgivning. All personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen får kompetensutveckling inom olika områden för att kunna bemöta och hantera problematiken. Under hösten 2013 och våren 2014 har socialtjänstens personal att genomgått utbildning i Freda som är en standardiserad bedömningsmetod för våld i nära relationer. Partner som utför våld mot sin partner erbjuds behandling genom familjevåldsteamet Nordväst. Informationsmaterial ska finnas inom kommunen på olika språk om vart man kan vända sig för råd och stöd. 4. MÅL Långsiktiga mål 7

Socialtjänstens familjefridsarbete ska vara väl känt i kommunen. Fortlöpande kompetensutveckling ska ges till alla medarbetare. Riktlinjerna ska revideras varje år. Referensgruppen ska träffas kontinuerligt. Skapa rutiner för att identifiera våldsutsatta personer (även barn) som aktualiserats inom socialtjänstens av annan orsak. Skapa rutiner i samarbetet med utbildningskontoret för att snabbare kunna identifiera våldsutsatta. Socialkontoret ska upprätta en plan för kompetensutveckling som omfattar en grundkompetens för all personal inom socialtjänsten. Utveckla insatser för den som misshandlar via familjevåldsteamet. Målen skall leda till: En ökad grundkunskap om våld. Lättare att identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld i ett tidigare skede. Lättare att uppmärksamma våldsutövande partners och att motivera till behandling. Förbättrat bemötande av våldsutsatta. Förbättrat stöd till barn som har bevittnat våld. Förbättrad samverkan mellan myndigheter. Ökad kunskap om var utsatta kan få stöd och hjälp. Ge berörda personer skydd och praktisk hjälp i ett akut skede samt i ett längre perspektiv erbjuda stöd för att kunna förändra sin och i förekommande fall sina barns situation. 5. RUTINER 5.1 Att tänka på i mötet med en våldsutsatt person Ofta märks ingenting när en person är utsatt för våld av en närstående. Många gör allt för att ingenting ska synas utåt och det är få som spontant börjar prata om våldserfarenheter. Våld i nära relation är fortfarande tabubelagt och det kan också vara traumatiserande, man stänger av för att orka gå vidare. Det finns dessutom ofta en rädsla för att inte bli trodd. Man bör alltid utgå från personen man har framför sig. Kan hon/han uppleva att hon/han har något att riskera genom att berätta? Kanske tror man att man är tvungen att polisanmäla för att få rätt hjälp, eller att man riskerar vårdnaden om barnen. Fråga även om personen inte för tillfället verkar befinna sig i en relation, kanske gör hon/han det utan din vetskap eller så ligger våldet längre tillbaka i tiden men kan ge stora konsekvenser fortfarande. Eller så är det någon annan som personen har en nära och förtroendefull relation till som utövar våldet, t.ex. vuxna barn eller en personlig assistent, vilket kan vara ännu svårare att prata om. Som våldsutsatt är det vanligt att underdriva och lägga skuld på sig själv. Man kan ofta känna motstridiga känslor, en del av en är medveten om att det är fel eller brottsligt men det finns också en del som försvarar våldet och skuldbelägger sig själv. Det är viktigt att komma ihåg om det är partnern som utövar våldet att relationen med största sannolikhet varit kärleksfull från början och att personen du träffar kanske fortfarande bär på ett hopp om att det ska bli bra igen. Undvik därför också kommentarer som kan tolkas som kritik mot förövaren. Undvik också att fråga om personen blivit misshandlad, de flesta som är utsatta ser sig inte som 8

misshandlade eller förövaren som en misshandlare. Använd inte heller könsspecifika ord, säg partner istället. Lägg inte orden i munnen på den som berättar, utgå från det hon/han själv berättar. Lyssna utan att avbryta, ge personen tid. Ställ frågor efter att hon/han pratat klart, undvik varför-frågor. Visa att du tror på berättelsen. Bekräfta att personens reaktioner är normala (skam, skuld, underdrifter, dubbla känslor för våldsutövaren). Ställ raka och konkreta frågor. Nöj dig inte med svaret han/hon knuffade mig, fråga då Hur knuffade han/hon?, Hur kändes det?, Vad hände sedan? Ge inte lösningar eller råd, det är viktigt att personen själv hittar orken att fatta egna beslut. I det akuta skedet kan däremot personen ha behov av en fixare. Hjälp till med kontakter och se till att de viktigaste sakerna blir gjorda. Det är dock viktigt att inte gå för snabbt fram, allt måste ske i personens egen takt. Erfarenhet från kvinnojourer visar att en kvinna kan lämna en våldsutövande man fem gånger innan hon tar det steget och lämnar relationen för gott. Det gäller att hålla tillbaka sina egna känslor av vanmakt och frustration när man ser en våldsutsatt person som inte är redo att ta steget att lämna och eventuellt polisanmäla. Var däremot mycket tydlig med vad som är oacceptabelt och förbjudet enligt lag. 5.2 Tips på frågor vid signaler om våld Det gäller kanske inte dig, men många av dem jag träffar har utsatts för våld av en närstående. Därför har jag rutinmässigt börjat fråga alla om detta. Har du någon gång blivit utsatt för våld eller kränkningar av din partner eller någon annan i din närhet? Eftersom det är så vanligt att de som kommer till oss har upplevt våld och kränkningar i nära relationer, och eftersom vi märkt att så många inte vet att det är något man kan prata med oss om och få hjälp med, så har vi nu börjat fråga alla om det. Hur ser det ut i din relation? Hur har det sett ut i dina tidigare relationer? Jag har märkt att du ofta har bråttom hem eller har svårt att komma hit. Är det så att din partner inte vill att du ska vara hemifrån? Är din partner svartsjuk? Du berättar att du ofta har magsmärtor/ont i huvudet/svårt att sova. Det kanske inte gäller för dig, erfarenheten är att många som varit med om något svårt som våld eller övergrepp eller befinner sig i en svår livssituation kan få de symtomen. Hur är det för dig? Hur har du det hemma/i din relation? Hur är det när ni är oense eller bråkar, vad händer då? Händer det att du blir rädd för din partner? Jag har märkt att du ofta har ekonomiska problem. Hur är det, har du själv kontrollen över dina pengar eller är det någon annan som kontrollerar eller använder dina pengar? Jag ser att du har skador (blåmärken, rivsår, smärtor som gör att du har svårt att röra dig osv). Är det någon som gjort dig illa? 9

Får du leva ditt liv som du vill? Försöker din partner/någon närstående hindra dig från att göra saker eller träffa personer som betyder mycket för dig? Är din partner svartsjuk så att det begränsar ditt liv på något sätt? Brukar din partner anklaga dig för att vara otrogen? Har din partner eller någon annan närstående någonsin hotat att göra dig, sig själv eller någon annan illa? Har din partner eller någon annan närstående någonsin slagit dig eller på något annat sätt skadat dig fysiskt? Kallar din partner eller någon annan närstående dig ibland för kränkande saker eller tvingar dig att göra något du inte vill? Är du rädd för din partner? Är det säkert för dig att gå hem? Har du varit med om att någon har gjort något sexuellt mot dig någon gång som du inte velat vara med om? Jag har märkt att du tycker det är jobbigt med beröring/skadar dig själv/ofta berättar om sexuella situationer som du tycker känns jobbiga. Ibland kan det handla om att man varit med om att någon har tagit på ens kropp/gjort något sexuellt mot en som man inte har velat vara med om. Har det någon gång hänt dig? Du har berättat om att din partner har utsatt dig för fysiskt och/eller psykiskt våld. Vår erfarenhet är att det då också är vanligt att man har utsatts för sexuella kränkningar. Hur såg ert sexliv ut? Hände det att du tvingades eller pressades till något du inte ville? 5.3 Ekonomi Se riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Undersök om den utsatte har pengar för omedelbara behov ex. till mat, resor, medicin etc. Den utsatte måste ha en fungerande ekonomi så att denne inte på grund av detta måste återvända. Den utsatte kanske saknar egna inkomster eller partnern kan ha tagit över ekonomin i hemmet. Vid akut kris finns skäl att bevilja ekonomiskt bistånd avseende bl.a. matpengar. Ge hänvisning var den utsatte kan söka underhållsstöd, bostadsbidrag, sjukpenning, försörjningsstöd etc. Om den utsatte i denna situation beviljas bistånd av något slag skall denne få en egen akt. D.v.s. den utsattes eventuella behov av ekonomiskt bistånd skall inte föras i eventuell tidigare akt tillsammans med mannen. Om den utsatte och barnen får bistånd för boende kan inte mannen/fadern begära att socialtjänsten ska berätta var de finns. Dessa uppgifter är sekretessbelagda liksom allt annat bistånd till en person även om han eller hon är gifta eller sambo. Däremot om det beviljas en insats till/åtgärd för barnet har fadern/modern rätt att få veta barnets vistelseadress. Dock kan även detta beläggas med sekretess enligt särskilt beslut om att inte lämna ut allmän handling med hänvisning till 12 kap 1 eller 26 kap 1 offentlighet och sekretesslag. Vård enligt LVU med placering hos modern är inte tillämplig eftersom sådan vård skall inledas utanför hemmet. (11 LVU) 10

6. CHECKLISTA Ställ raka/konkreta frågor och använd ordet partner. Vid placering på skyddat boende skall alltid socialsekreterare följa med. Informera om möjlighet till skyddade personuppgifter. Boka tid för uppföljningssamtal. Hjälp personen att förbereda sig att lämna hemmet. Gör en säkerhetsplanering, se checklista. Vid skilsmässa Hjälp personen att få kontakt med advokat. Informera att rättshjälp kan beviljas vid skilsmässa i vissa särskilda fall. Förmedla stödkontakter. Gör en riskbedömning. Gör en nätverkskarta. Information om besöksförbud. Barnen Finns barn som kan ha utsatts/bevittnat våld? Även om barnen inte varit direkt närvarande så är risken stor att de påverkas negativt. Utgå från att barnen är medvetna om våldet. Var är barnen nu? Är de skyddade från våldet? Hur mår barnen? Informera om vanliga sätt för barnen att reagera vid traumatiska händelser och vikten av att de får prata/uttrycka sig kring om vad som hänt. Ge barnen, snarast, möjlighet att prata om händelsen. Är barnen i behov av krissamtal? Erbjud Trappansamtal när barnen är skyddade från våldet. Behövs tolk? Fysiska skador? sjukhusbesök för dokumentation. Vid mötet med den våldsutsatta Ekonomi Socialsekreteraren ser om det finns skador som bör dokumenteras. Gå inte enbart efter vad den våldsutsatte säger själv. Är polisanmälan gjord? Om inte, hjälp till med det. Tala om rätten till målsägandebiträde. Lyssna om den våldsutsatte är den enda som har tillgång till sitt konto. Har personen lån i sitt namn? Alla abonnemang ska sägas upp. Viktigt att personen talar om, om det finns pengar på banken. 7. FÖRDJUPNING 7.1 Skyddade personuppgifter Skyddade personuppgifter är ett samlingsnamn på de tre skyddsåtgärderna sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Fullständig information finns på skatteverkets hemsida. 11

7.1.1 Ansökan om skyddade personuppgifter Sekretessmarkering begärs hos det skattekontor i kvinnans region som handlägger ärenden om skydd av personuppgifter. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla: personnummer, namn, adress och anledningen till att personuppgifterna ska sekretessmarkeras. Skäl ska styrkas genom intyg från t.ex. socialtjänsten, polisen, genom kopior av domar och beslut om besöksförbud. 7.1.2 Sekretessmarkering I de fall skattekontoret på förhand kan bedöma att utlämnande av uppgifter om en person kan förorsaka personförföljelse eller annan skada kan en s.k. markering för särskild sekretessprövning ( sekretessmarkering ) sättas för personen i folkbokföringsdatabasen. Markeringen skall fungera som en varningssignal så att en noggrann prövning görs innan några uppgifter om personen lämnas ut. En sekretessmarkering innebär inte någon absolut sekretess. 7.1.3 Kvarskrivning Ett annat sätt att skydda personuppgifter i folkbokföringen är att medge en person vid flyttning att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år. Kravet för en person att få bli kvarskriven är att han av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Omständigheterna ska i princip motsvara de som gäller för meddelande av besöksförbud. Fördelen med kvarskrivning är att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringsregistret och därmed inte heller sprids till aviseringsmottagarna. Den gamla adressen tas bort och personen registreras som på församlingen skriven. Skattekontorets adress anges som en särskild postadress. All post går då till skattekontoret som har den faktiska adressen manuellt förvarad och kan vidarebefordra posten. 7.1.4 Fingerade personuppgifter Vid särskilt allvarliga hot kan en person medges att använda annan identitet. Beslut om detta meddelas av Stockholms tingsrätt efter ansökan hos Rikspolisstyrelsen (RPS). Det är för närvarande endast ca 20-30 personer som får använda fingerade personuppgifter enligt uppgift från Skatteverket. 7.2 Barnen Kvinnan kan ha mycket svårt att i en akut egen kris se barnens behov. Det är dock mycket angeläget att omgående aktualisera barnens situation och bedöma åtgärdsbehovet. Barn som i hemmet bevittnat våld mot mamman/pappan har alltid behov av stöd. Barn och ungdomsenheten ska alltid kontaktas när det finns barn i familjen för en omedelbar bedömning kring barnets situation här och nu, eventuellt behov av akut skydd och stöd. Bedöm var i processen kvinnan/mannen är vad gäller skyddet av barnen och sig själv. Ta reda på var barnen finns, om de själva blivit slagna eller varit närvarande vid misshandeln. När det finns barn i familjen är det viktigt att ta reda på om båda föräldrarna eller endast den ena är vårdnadshavare. Kontrollera detta med KIR i Procapita eller via Info Torg om barnet inte är mantalsskrivet i vår kommun. Det viktigaste stödet för barn är ett gott föräldrastöd. Grundläggande är således att föräldrarna förstår barnens utsatthet och behov av hjälp. De måste också få kunskap om hur de kan hjälpa och stödja sina barn. 12

Barn som växer upp i våldets närhet kan uppvisa en rad symtom. Hur de påverkas är beroende av ålder och personliga egenskaper samt i vilken grad de har tillgång till skyddande faktorer i omgivningen: tillgång till andra trygga vuxna och en upplevelse av mening i tillvaron. Även mycket små barn blir påverkade. Spädbarn har kroppsliga och känslomässiga minnen, förskolebarn visar ofta tecken på störd anknytning eftersom det inte bara är den som är farlig och våldsam som är skrämmande för barnet, utan också den förälder som själv blir rädd och därmed signalerar att något är farligt. Barnen riskerar att utveckla en otrygg/desorganiserad anknytning som i korthet innebär att de uppträder kontrollerande, aggressivt, undertrycker egna känslor och får symtom som beteendestörningar och bristande sociala färdigheter, ätstörningar och andra somatiska besvär, emotionella problem som ångest, depression, lågt självförtroende, sömnproblem samt posttraumatiskt stressyndrom. När det gäller barn som bevittnat våld förekommer det också långsiktig påverkan på personligheten. Brist på tillit till andra människor och en pessimistisk syn när det gäller förmågan att påverka sin egen livssituation. I ett läge där socialtjänsten bedömer att det finns stark oro för barnens säkerhet och utveckling behöver kvinnan/mannen förstå att övervägande om behov av att placera barnen kommer att göras. Socialtjänsten kan via anmälan få kännedom om att ett barn befaras fara illa från t ex polis, barnomsorg och skola. Innan socialtjänsten kan ta ställning till om en inkommen anmälan kan komma att föranleda någon åtgärd görs en första bedömning i ärendet. Står det klart att barnet behöver skydd som det är oklart om föräldrarna kan ge inleds omedelbart utredning med stöd av 11 kap. 1 SoL. Socialtjänsten gör alltid en riskbedömning angående barnets situation för att ta ställning till om barnet behöver omedelbart skydd. En utredning ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den ska inte göras mer omfattande än nödvändigt. Utredningen ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom fyra månader. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Det är viktigt med tydlighet kring att utredningen syftar till att förbättra förhållandet för såväl föräldern som barnen. Föräldern kan få stöd och hjälp i sitt förhållningssätt gentemot barnen och barnen i sin tur kan få hjälp med att bearbeta sina upplevelser. Kontakten med socialtjänsten innebär ett erbjudande om hjälp. Socialtjänstens utredning och insatser ska syfta till att stärka förälderns egna resurser att skydda barnen och sig själv. När socialtjänsten misstänker eller får reda på att ett barn utsatts för fysiskt eller sexuellt våld, ska alltid Barnahus (se kontaktuppgifter i telefonlista) kontaktas för konsultation om hur vi ska agera/handlägga ärendet. Det är viktigt att alltid göra en riskbedömning huruvida barnet är skyddat. Barn påverkas av våldet i familjen även om de inte direkt bevittnar våldet. De lever i ett förhöjt spänningstillstånd som kan innebära att de är på sin vakt, iakttar och anpassar sig. De kan förneka, blockera eller osynliggör smärtsamma upplevelser. Dessa förhållanden leder som regel till att en utredning enligt 11 kap 2 socialtjänstlagen. Den sker på samma sätt som vid alla utredningar när det gäller barn som möjligen far illa. Viktigt är att beakta hur, när och vem som skall tala med barnet om våldet och framförallt att det sker. Insatser beviljas också utifrån de allmänna behov liksom utifrån de särskilda behov de har som våldsutsatta barn. Det viktigaste stödet för barnen är gott föräldrastöd. Grundläggande är att föräldrarna förstår barnets utsatthet och behov av hjälp. Några viktiga punkter är: 13

Att barnen ges möjlighet att uttrycka vad de tänker och känner kring det som de varit med om. Att barnen får hjälp att förstå att våldet inte är deras fel. Att barnen får lära sig att våld inte är acceptabelt, att det finns alternativa handlingssätt. Lagstiftningen i Sverige förbjuder barnaga. Men den direkta eller indirekta våldsrisk som barn utsätts för i familjer där mamman misshandlas har ofta negligerats. Istället har fokus riktats mot mammans situation och hennes förhållande till mannen. Barnen påverkas dock alltid på något sätt i familjer där våld förekommer. Barnen i dessa familjer känner i princip alltid till våldet. Även mycket små barn kan känna att något är fel och känna en hotfull situation i familjen. De posttraumatiska symtom som misshandlade kvinnor kan uppvisa återkommer ofta hos barnen. Alla barn som bevittnat att mamman misshandlats och som uppvisar posttraumatiska symtom bör få möjlighet att berätta om det våld de bevittnat. Om modern misshandlas finns en stor risk att också barnen blir utsatta för våld. Kvinnor är ofta rädda för att deras barn ska tas ifrån dem. Detta är något som männen ofta hotar med. Det är dock viktigt att skapa förtroende hos mamman om att utredningen syftar till att förbättra situationen för både barnen och henne själv. I utredningen, som ska fokusera på barnens situation, är det självklart viktigt att lyssna till barnens inställning utan att de försätts i svåra valsituationer eller pressas på synpunkter. 7.3 Hedersrelaterat våld Hedersrelaterat våld och förtryck kan se ut på många olika sätt men utmärkande är att det planerat, kollektivt och att hederstänkande har en avgörande roll. Förtrycket sker i patriarkala system och handlar till största del om kontroll av flickors och kvinnors sexualitet, där handlingar ses som symboler för släktens heder. Våldet kan ta sig många olika uttryck såväl psykiskt som fysiskt, sexuellt och socialt. En ung persons uppbrott från sin familj kan innebära allvarliga risker för henne eller honom. Det är viktigt att höra den unges uppfattning och beskrivning av sin situation. Det är också viktigt att uppmärksamma behovet av både skydd och stöd. Stöd kan vara centralt även efter en placering i ett så kallat skyddat boende. 7.4 Psykiska och fysiska funktionshinder Många människor med psykiska funktionshinder upplever att de har svårt att bli trodda och bli tagna på allvar då de berättar om övergrepp. Ofta kan berättelserna avfärdas som vanföreställningar. Även då de tagit steget att anmäla övergrepp upplever de att de har svårt att bli trodda. Det är viktigt att vi är uppmärksamma när det gäller denna grupp. De kan ha ett beroendeförhållande till både partner/familj och eventuella vårdare. 7.5 Missbruk Utsattheten hos missbrukande kvinnor är stor och skammen tillsammans med skuldkänslor sitter djupt. Trovärdigheten och statusen hos dessa kvinnor är låg, vilket leder till att hon sällan söker hjälp eller anmäler övergrepp. Kvinnan stannar också hos sin partner eftersom det är den personen som ofta förser kvinnan med det som hon behöver i form av alkohol, droger och tak över huvudet. Hos kvinnan kan missbruket ibland vara ett sätt att bearbeta traumat efter övergreppet/en. 14

Dessa kvinnor med missbruksproblem är också väldigt utsatta då de behöver akut skydd, eftersom kvinnojourerna inte har möjlighet att erbjuda dem plats då de har drogfria boenden. De har också oftast barn boenden på jourerna. Många av kvinnorna hänvisas till missbruksvården, och det finns då alternativ för den dubbla problematiken. 7.6 Äldre Riskerna för våld kan öka om den ena parten utvecklar en demenssjukdom. Förändringar i samband med pensionering kan också rubba parets invanda mönster. Med åldern blir den fysiska förmågan nedsatt. Det innebär svårigheter att snabbt komma undan eller försvara sig. Faktorer som svagt socialt nätverk, beroendeställning till gärningsmannen, starka skam- och skuldkänslor påverkar anmälningsbenägenheten. Det är viktigt att vi är uppmärksamma när det gäller denna grupp. De kan ha ett beroendeförhållande till både partner/familj och eventuella vårdare. 7.7 Samkönade relationer Våld förekommer också i samkönade relationer och följer då i princip samma mönster som i heterosexuella relationer. Rädslan för att bli avslöjad av sin partner som homosexuell, bisexuell eller transperson om partner inte redan berättat om det för sin omgivning kan göra våldet ännu svårare att hantera. Det kan finnas skamkänslor inför att som exempelvis lesbisk leva med våld och förtryck av en annan kvinna med risken att skada bilden av homosexuella i ett samhälle där det redan finns fördomar om denna grupp. Brist på kunskap i samhället kan också bidra till större utsatthet. Till exempel kanske inte sjukvårdspersonal misstänker våld om någon söker vård i sällskap med sin partner av samma kön. Det kan också handla om att homosexuella inte är välkomna, eller inte känner sig välkomna, till hjälpinstanser för heterosexuella kvinnor. 7.8 Våldsutövaren Den utsatta avgör själv om partnern får kontaktas såvida inte en utredning inleds kring gemensamma barn. Partnern kan vara i stort behov av stöd och ska då erbjudas tid hos en handläggare för eventuella frågor kring situationen. Låt partnern känna att han kan få stöd och att handläggaren är beredd att lyssna, utan att fördöma honom. Att samtala med partnern om misshandeln kan vara ett sätt att påtala att det är han som är ytterst ansvarig för våldet. Respektive enhet ansvarar för att informera partnern om var ifrån han kan få fortsatt stöd. Partnern ska inte ha samma handläggare som kvinnan. Handläggaren bör inte heller vara ensam med honom under första besöket tills handläggaren gjort en riskbedömning. Partnern behöver erbjudas stöd och behandling för att kunna bryta sina handlingsmönster, t ex samtalsstöd hos socialsekreterare, psykiatri, hjälp med eventuellt missbruk, Familjevåldsteamet, Manscentrum i Stockholm eller Mansjouren som är en ideell verksamhet. 8. STÖD- OCH INSATSER 8.1 Trappan Upplands-Bro kommun, genom stöd och behandlingsenheten erbjuder individuella krisbearbetande samtal för barn som upplevt våld i sina familjer. Arbetsmodellen, kallad för Trappanmodellen, är framtagen av Rädda Barnen och består av 3-8 individuella krisbearbetande samtal som fokuserar på att hjälpa barnen att benämna och berätta om våldshändelserna. 15

Syftet är att ge barn med upplevelse av familjevåld möjligheter att bearbeta sina erfarenheter genom samtal. 8.2 Kvinnojourer Tjej- och kvinnojourer är ideella organisationer och erbjuder våldsutsatta kvinnor skyddat boende, stöd och rådgivning. I Sverige finns det två paraplyorganisationer som organiserar kvinnojourerna i landet. Den ena är Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige (ROKS). Den andra är Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR). Några kvinnojourer drivs av kommunerna själva. Det finns två olika verksamhetsinriktningar hos kvinnojourerna. En inriktning är den jourverksamhet som i princip sköts helt och hållet per telefon. Den våldsutsatta kvinnan ringer till en telefonjour för att få stöd och hjälp. Den verksamheten har inget skyddat boende. På många kvinnojourer finns det volontärer som behärskar flera språk och en kvinna som inte talar svenska kan få kontakt med en jourkvinna som talar det egna språket. Den andra inriktningen är de kvinnojourer som har både telefonjour och skyddat boende. Syftet med ett skyddat boende är att våldsutsatta kvinnor och deras barn ska vara säkra och känna sig trygga där, vilket innebär bland annat att adressen är hemlig. Oavsett vilken verksamhetsinriktning kvinnojouren har är det viktigt att veta, att på kvinnojouren blir kvinnan alltid bemött med respekt och ingen ifrågasätter hennes upplevelser. Kvinnan kan även vara anonym så länge det är stöd och rådgivande insatser och inte ett boende hon behöver. Många kvinnojourer ger även kvinnan stöd vid kontakter med olika myndigheter, exempelvis socialtjänsten. All hjälp är kostnadsfri, dock inte det skyddade boendet. Ekonomiskt bistånd kan beviljas till skyddat boende. Kvinnojourer liksom myndigheter har anmälningsplikt till socialtjänsten när de misstänker att ett barn far illa. Om kvinnan har barn kan de oftast bo tillsammans med mamman på jouren. En del jourer har även barnverksamhet. Det finns jourer som vänder sig särskilt till unga tjejer. En del kvinnojourer har särskilda stödgrupper, både för barn och för kvinnor. Det finns även andra verksamhetsinriktningar inom kvinnojourerna. 8.3 Mansjouren Mansjouren ger samtalsstöd åt män och kvinnor. Män/kvinnor kan ringa hit för att prata med någon. Det går bra att ta kontakt via e-post: info@mansjouren.se Det finns även möjlighet att träffas för individuella samtal i Mansjourens lokaler på Hornsgatan 135 i Stockholm. Det går även bra att komma i par eller med hela familjen, dessa samtal måste bokas i förväg. Mansjouren kan även erbjuda gruppsamtal för både män och kvinnor. Att träffa andra människor i liknande situation som en själv kan vara väldigt kraftfullt. Bara det att se att man inte är ensam med sina problem kan vara en väldigt skön känsla. 8.4 Manscentrum Manscentrum är en politiskt och religiöst obunden stiftelse vars inriktning är att bistå män i kris. Manscentrum driver en mottagning i Stockholm dit varje år är ett stort antal män vänder 16

sig för att få hjälp och stöd när de har drabbats av svårigheter som de själva upplever att inte kan hantera. För att boka en tid måste man ringa själv och presentera sitt problem. Man kan således inte remittera män till Manscentrum. Manscentrum erbjuder samtalshjälp för att klarlägga, bearbeta och finna lösningar på känslomässiga och praktiska problem i livets olika skeden som t.ex. Relationsproblem Problem vid separation Ilska och våld Föräldraroll Livskriser 8.5 Familjevåldsteam Nordväst Familjevåldsteam Nordväst är ett samarbete mellan socialtjänsten i Sigtuna, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Sollentuna, Sundbyberg, Järfälla och Solna kommun. Den enskilde kan vända sig till Familjevåldsteamet utan att insatsen är biståndsbedömd. Familjevåldsteamet kan erbjuda följande (för kontaktuppgifter se Checklista): 1. Konsultation och rådgivning. Till Familjevåldsteamet kan handläggare ringa i enskilda ärenden och för mer generella frågor. De försöker lotsa, tipsa och i förekommande fall hjälpa till att söka ytterligare information. 2. Behandling för våldsutövare enligt den modell som tagits fram av stiftelsen Alternativ till våld i Norge. 3. Informationsinsatser. 4. Utbildningsinsatser. 8.6 Origo Origo är ett resurscentrum för stöd och samarbete i Stockholms län. Det finns tusentals flickor och pojkar i Stockholms län som lever med hedersnormer. Myndigheterna i länet har varit överens om att dessa unga behöver uppmärksammas och få mycket mer stöd. Operation Kvinnofrid har verkat för att förstärka arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld, resultatet är ORIGO- Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld för Stockholms län. Origo är Sveriges första myndighetsgemensamma resurscentrum som har fokus på ungdomar som lever i en hederskontext. Origo är ett samarbete mellan kommunerna i Stockholms län, polismyndigheten i Stockholms län och Stockholms läns landsting. Den består av ett arbetsteam med yrkesverksamma från olika myndigheter som samarbetar under ett och samma tak. Origo består av ett virtuellt resurscentrum på nätet som riktar sig till både unga och yrkesverksamma som arbetar med ungdomar ett fysiskt resurscentrum med lokaler i centrala Stockholm där vi tar emot ungdomar som vill komma för att få stöd och rådgivning. Till Origo kan även yrkesverksamma och ideella vända sig, för att få konsultativt stöd och vägledning när de möter ungdomar som lever med hedersnormer. För verksamheten är det 17

viktigt att samarbeta med vuxna i ungdomarnas närmiljö, så vi kan hjälpas åt och stödja dem i att hantera sin livssituation. Med större kunskap om hedersrelaterat våld och våldets olika uttryck kan socialtjänsten på ett bättre sätt identifiera, hantera och se till individens behov i dessa ärenden, även när det gäller flickor och pojkar under 18 år. 8.7 Socialjouren Norrorts socialjour ansvarar för att på kvällar, nätter och helger ge personer som utsatts för våld eller hot akut skydd och stöd som inte kan vänta tills nästa vardag. Det kan innebära krissamtal, rådgivning, information, (akut ekonomiskt stöd) eller skyddat boende. De kan också bistå i att hjälpa den som utsatts med transport till vänner eller släktingar som de kan söka skydd hos. Socialjouren ansvarar sedan för att vidarebefordra informationen till socialtjänsten som arbetar dagtid och kan följa upp Socialjourens insats. 8.8 Brottsofferjouren Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en ideell organisation. Riksförbundet arbetar för bättre villkor för brottsoffer. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Det finns drygt 100 lokala brottsofferjourer runt i landet. Den som drabbats av brott, exempelvis rån, misshandel, våldtäkt eller hot om våld behöver hjälp och tid att bearbeta vad som hänt. Ofta upplever den drabbade att han eller hon förlorat kontrollen över sitt liv. Då kan det vara särskilt viktigt med en erfaren samtalspartner som kan ge råd och stöd. Stödpersonerna lyssnar och bekräftar den drabbade. Stödpersonen har tystnadslöfte och ställer upp med den diskretion som är tillrådig. BOJ kan erbjuda den som har utsatts för brott: tid att lyssna och hjälp att formulera vad du varit med om information om hur en polisanmälan går till stöd vid eventuell rättegång information om hur det går till i rättssalen hänvisa till myndighetskontakter hjälp att ställa krav på skadestånd samtal och stöd på vägen för att underlätta bearbetningen av vad som hänt och kunna gå vidare. 8.9 Familjerätt Järfälla och Upplands-Bro kommuner har en gemensam nämnd med en gemensam verksamhet för familjerättsliga frågor, Familjerätten Järfälla och Upplands-Bro. Familjerätten erbjuder rådgivning, stöd och utredning i familjerättsliga frågor. För ogifta föräldrars barn fastställs faderskapet. Familjerätten gör också utredningar i vårdnads- och umgängesärenden samt inför adoptioner. Föräldrar kan genom samarbetssamtal få kvalificerad samtalshjälp i vårdnads- och umgängesfrågor. I samband med samtalen kan familjerätten hjälpa till med att upprätta avtal om vårdnad/boende/umgänge. 8.10 Familjerådgivning Familjerådgivning Ny Form, Tibble Torg i Kungsängen. Familjerådgivning erbjuder samtal för enskilda personer, familjer och anhöriga. Familjerådgivaren är socionom med vidareutbildning inriktad på relationer. Kommunen har träffat avtal med Ny Form som svarar 18

för kommuninvånarnas behov av familjerådgivning. Familjerådgivningen kan vara en hjälp att komma vidare oavsett om man väljer att fortsätta tillsammans eller att separera på ett bra sätt. Samtalet tar c:a l, 5 timme. Som regel behövs flera samtal. Egenavgiften är 125 kronor. 8.11 RFSL Hit kan hbt-personer från hela landet vända sig som har utsatts för hot och våld. De som svarar är professionella. 8.12 Q-jouren Kvinnor med missbruksproblematik utsatta för partners våld har haft mycket svårt att få hjälp och stöd. Det är en grupp som oftast inte kan söka skydd och stöd på vanliga kvinnojourer då dessa inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och resurser för att ta emot dem. Q-jouren har 5-6 kvinnojoursplatser. Q-jouren är en kvinnojour och ska kallas för det. Våldsutsatta kvinnor som missbrukar är i första hand just våldsutsatta kvinnor. Kvinnor utsatta för partners våld hänvisas till kvinnojourer. Vi tror att denna definition är viktig och tydligt anger att det är skyddet för kvinnan som är det primära. 8.13 Hvilan Hvilan är ett boende för hemlösa och våldsutsatta missbrukande kvinnor som har behov av ett akutboende som sedan kan utvecklas till ett korttidsboende. Detta är en insats som kräver utredning och beslut om bistånd före placering. Hvilan tar emot kvinnor fyllda 20 år och uppåt. Det finns 21 platser med möjlighet att överbelägga. Boendet innebär helinackordering. Varje kvinna väljer sin kontaktperson. Det är en trygg miljö med en kompetent personalgrupp, Hvilan bistår kvinnan med all den hjälp som de kan inom Hvilans verksamhetsramar. Personal finns tillgänglig dygnet runt och består av en institutionschef och 11 behandlingsassistenter. Hvilan är ej handikappanpassad. 8.14 Systerjouren Somaya Systerjouren Somaya erbjuder skydd, stöd, råd, information och hjälp till självhjälp till kvinnor och tjejer som varit utsatta för våld, hot, övergrepp och kränkningar i nära relation. De arbetar mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Alla kvinnor och tjejer är välkomna att söka hjälp. De lyssnar och stödjer kvinnor och tjejer i deras egna val och visar på möjligheter och utvägar. De har särskild kunskap i att möta kvinnor och tjejer med utländsk bakgrund och muslimsk identitet. De talar många språk. Systerjouren Somaya har lång erfarenhet av att arbeta med kvinnor utsatta för hedersrelaterade brott. 8.15 Terrafem Terrafem är en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans. Terrafem bildades i mars 2000 och driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. Terrafem arbetar med både köns- och etnicitetsperspektiv. För närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk. Terrafem driver 19

även en juristjour och erbjuder jourboende, tjejhusboende och stödlägenheter. Terrafem anordnar varje år flera utbildningar för blivande jourkvinnor, genomför externa utbildningar och konferenser, samt driver opinion. 8.16 Andra myndigheters ansvar 8.16.1 Hälso-, sjuk och tandvården Sjukvårdens ansvar styrs främst av hälso- och sjukvårdslagen, som i sin portalparagraf har samma helhetssyn som SoL. Det finns även bestämmelser kring att förebygga ohälsa och om skyldighet att verka för att förebygga sjukdom eller skada. För att uppnå dessa mål betonas vikten av att beakta psykosociala faktorer och ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet. Det är sjukvårdens ansvar att dokumentera skador och skriva underlag för rättsintyg. Södersjukhuset har akutmottagning för våldtagna kvinnor. Se vidare länk: http://www.sodersjukhuset.se/avk 8.16.2 Åklagarkammaren Våld mot kvinnor och barn samt våldtäkt faller under allmänt åtal. Åklagaren ansvarar för förundersökningen och bedömer om det finns skäl att väcka åtal. Åklagaren beslutar också om anhållande, häktningsframställan till domstol och om besöksförbud. 8.16.3 Polismyndigheten Polisen är skyldig att lämna information om olika stöd och skyddsinsatser. Polisen arbetar även med hot och riskbedömningar, samt gör konsekvensanalyser utifrån ett barnperspektiv. Polisens uppgift är att hjälpa, förebygga och förhindra brott. Men också att utreda brott som begåtts. 9. Vad händer vid misstanke om brott? Misshandel är straffbart både när den sker i hemmet och utanför. Misshandel är ett brott som faller under allmänt åtal. Det vill säga att samhället kan vidta åtgärder mot en misshandlare även om den som blivit utsatt för misshandeln inte anmäler det. Uppgift om misshandel kan polisen få: om kvinnan själv gör anmälan, om anmälan görs av anhöriga, grannar eller vänner om polisen kallas till ett lägenhetsbråk Kvinnan måste inte själv göra anmälan för att polisen ska kunna påbörja en utredning. 9.1 Anhållande När polisen fått kännedom om ett misshandelsbrott kan den kalla eller hämta den misstänkte till förhör. Han kan också gripas och genom beslut av åklagare senare häktas om åklagaren har skäl att tro att han fortsätter att misshandla någon försvårar utredningen (genom att t ex påverka vittnen) håller sig undan från förhör och rättegång 20

En anhållen person ska som regel begäras häktad eller friges av åklagaren, samma dag eller senast dagen efter anhållandet. 9.2 Häktning Häktning beslutas av domstolen (tingsrätten). Blir den misstänkte häktad får han stanna i häktet fram till rättegången. Om domstolen inte finner tillräckliga skäl för häktning friges den misstänkte. Skulle det ske meddelar polisen den drabbade. 9.3 Utredning Utredning om misshandel görs av polisen. Utredaren måste prata med kvinnan själv som så kallad målsägande den misstänkte eventuella vittnen Vid förhöret har kvinnan möjlighet att ta med någon som hon känner förtroende för (förhörsvittne) som stöd. Rättsintyg är ett intyg som kvinnan begär hos den läkare som undersökt hennes skador från misshandeln. Åklagaren avgör om den misstänkte ska friges eller kvarhållas och är den som beslutar om åtal. Om åklagaren, sedan han prövat möjligheten att få en fällande dom, väcker åtal, kan han föra din talan vid rättegången. Alla brottsoffer har rätt till information om vad som händer med deras ärende, från det att de gör en anmälan till dess att den arkiveras. Redan vid anmälningstillfället ska information gå ut om hur deras ärende kommer att beredas, om ärendet kommer att direktarkiveras och vad det innebär. 9.4 Dokumentera skador Det är viktigt att få alla skador dokumenterade. Dokumentationen har stor betydelse vid en eventuell framtida rättsprocess. Också tidigare skador kan dokumenteras. Den som inte är beredd att anmäla just nu, vill kanske göra det senare. Då finns rättsintyg och medicinska intyg kvar. Ett viktigt ansvar som hälso- och sjukvården har är att på anmodan av polis eller åklagarmyndighet utfärda rättsintyg. Journalanteckningar och dokumentation från husläkare är inte tillräckligt i en rättegång. Rättsintyg inhämtas från läkare inom Rättsmedicinalverket eller läkare som enligt avtal med verket åtagit sig att skriva rättsintyg. Om det finns särskilda skäl kan även läkare med tillräcklig kompetens utfärda rättsintyg. Även tandläkare kan utfärda rättsintyg. 9.5 Domstolsförhandling Åklagaren och försvarsadvokaten förhör målsäganden och den misstänkte, vittnen och ibland även polis och experter. Rättegången är offentlig, men kan ibland ske inom lyckta (stängda) dörrar och då har allmänheten inte tillträde. 9.6 Målsägandebiträde Den som blivit utsatt för ett sexualbrott eller misshandelsbrott har en utvidgad möjlighet att kostnadsfritt få ett särskilt juridiskt biträde så kallat målsägandebiträde. På begäran av den 21

målsäganden, eller när det annars finns anledning till det, förordar domstolen ett biträde för att ge stöd och hjälp under förundersökningen och rättegången. 9.7 Övrig juridisk hjälp Juridisk rådgivning kan kvinnan få på advokatbyrå. Det finns möjlighet att få en så kallad rådgivningstimme till en lägre kostnad. Rådgivningstimmen är som regel inte gratis. Exempel på rådgivningsärenden: regler för äktenskap och samboende regler för skilsmässa hur den sökande gör om han/hon är missnöjd med beslut av myndighet 9.8 Rättshjälp Rättshjälp kan ges till en person i mer omfattande ärenden som inte ryms inom rådgivningstimmen. Rättshjälpen täcker kostnaden för advokat eller annan sakkunnig person. Avgiften beräknas efter inkomst och övriga ekonomiska förhållanden. Information om rådgivning och rättshjälp lämnas på advokatbyråerna. 10. Sekretess Skyldiga att iaktta sekretess är alla som deltar eller har deltagit i en myndighets verksamhet: anställda (fast anställda, vikarier) och uppdragstagare (även tolkar och översättare) m.fl. En uppgift får lämnas ut till en annan myndighet bara om det står klart att den som uppgiften rör inte kommer att lida men av det. Enligt 14 kap 2 offentlighets- och sekretesslagen kan personalen inom socialtjänsten lämna uppgift till polis och åklagarmyndighet angående misstankar om vissa allvarliga brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Det handlar om t.ex. mord, dråp, våldtäkt, grovt rån, mordbrand, grovt narkotikabrott, grov misshandel och grov kvinnofridskränkning. 11. Vårdnadshavares rätt att ta del av uppgifter Vårdnadshavare har rätt att ta del av uppgifter som handlar om deras barn. Det finns möjlighet att sekretessbelägg uppgift i journal hos socialtjänsten. Se vidare riktlinjer för barn och unga. 12. Säkerhetsbedömning Samtalsfrågor Säkerhetsplanering med en våldsutsatt person beror på dennes situation, hans/hennes prioriteringar och vad denne bedömer fungerar i situationen. Barnens och den våldsutsattes säkerhet måste vara första prioritet. Undersök i samtal med den utsatte och låt denne reflektera över om partnern: är våldsam utanför hemmet, hotar med frekvent eller allvarligt hot, använder våld mot barnen, hotar att döda den våldsutsatte/barnen eller begå självmord, använder droger, har använt våld under graviditet, är besatt av den våldsutsatte och förföljer/trakasserar denne, har tidigare skadat den våldsutsatte allvarligt, har hotat vänner eller släktingar, har vapen hemma eller lättillgängligt. Risken som finns om den våldsutsatte lämnar partnern eller avser att göra det. 22