Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014

Text Thomas Behrens, Analysavdelningen

Sida: 3 av 63 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 4 Sammanfattning... 6 Antalet sysselsatta ökar 2013 och 2014... 6 Arbetslösheten vänder nedåt 2014... 6 Utmaningar på länets arbetsmarknad... 6 Mot bättre tider... 8 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 8 Lediga platser... 9 Kapacitetsutnyttjande... 10 Rekryteringsproblem... 11 Varsel... 12 Näringsgrenar och yrken... 14 Sysselsättningen i länet fram till fjärde kvartalet 2014... 14 Jordbruk, skogsbruk och fiske... 15 Industri... 16 Byggverksamhet... 18 Privata tjänster... 21 Offentliga tjänster... 30 Brist och överskott på arbetskraft... 33 En blick över sundet... 35 Utbudet av arbetskraft... 37 Befolkningen i arbetsför ålder fortsätter växa men i allt långsammare takt... 37 Arbetskraften ökar i Skåne... 37 Öppet arbetslösa och sökande i program... 40 Arbetslöshetens utveckling... 40 Arbetslöshetens struktur... 42 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 53 Om prognosen... 55 Källor... 56 Bilaga: Kommuntabeller... 57

Sida: 4 av 63 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Skåne län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2014. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Detta index beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetskraften I arbetskraften ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet.

Sida: 5 av 63 Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år. Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend. Sökande i program med aktivitetsstöd Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Totalt inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Sida: 6 av 63 Sammanfattning Utvecklingen i Sverige blev hittills i år mycket bättre än någon vågade hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som intensivast i början av året. Det blev inte den försvagning på arbetsmarknaden som förutsågs. Tvärtom noteras en återhållsam sysselsättningstillväxt i riket som helhet och Skåne. För närvarande är den inhemska efterfrågan en viktig drivkraft i den svenska ekonomin. Hushållen har haft en god inkomstutveckling och gynnats av en arbetsmarknad där sysselsättningen har ökat. Även Arbetsförmedlingens prognosundersökning noterar en större framtidstro bland de arbetsställen som deltog i prognosundersökning. Antalet sysselsatta ökar 2013 och 2014 2012 fanns närmare 577 600 sysselsatta i Skåne. Inkluderas pendlingen 1 i bedömningen förutser Arbetsförmedlingen att sysselsättningen ökar med 4 100 i år och 7 100 nästa år. Sysselsättningen inom Jord- och Skogbruk samt Industri bedöms kvarstå på mer eller mindre oförändrad nivå, medan de övriga branschgrupperna sammantaget noterar en ökad efterfrågan. Det är framför allt branschgruppen Privata tjänster som kommer att utöka personalstyrkan under prognosperioden. Antalet sysselsatta inom sektorn Offentliga tjänster förutses öka svagt. Arbetslösheten vänder nedåt 2014 Under prognosperioden väntas en fortsatt ökning av arbetskraftsutbudet. Ökningen överträffar markant den förväntade befolkningsökningen. Vidare förutser undersökningen en sysselsättningstillväxt som i absoluta tal kommer ligga under ökningen av arbetskraften i år. Nästa år bedöms däremot sysselsättningstillväxten vara större än ökningen av arbetskraften. Denna kombination innebär att konkurrensen om de lediga jobben kommer att lätta något och därmed minskar arbetslösheten framöver dock i långsam takt. Arbetsförmedlingens prognos är att det totala antalet inskrivna arbetslösa i genomsnitt uppgår till 62 900 personer eller 10,5 procent av arbetskraften under fjärde kvartalet 2013 och till 62 400 personer eller 10,2 procent under fjärde kvartalet 2014. Utmaningar på länets arbetsmarknad Trots att rekordmånga personer är arbetslösa i Skåne fortsätter det att råda brist på en rad yrken. Vid en närmare granskning av både brist- och överskottsyrken kan konstateras att situationerna inom dessa yrken i de flesta fall har varit stabil över tid. Följande mönster kan skönjas: 1 Även arbetspendlingen till huvudstadsregionen Köpenhamn och Själland

Sida: 7 av 63 Flertalet av bristyrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet. Flertalet överskottsyrken har låga utbildningskrav. Den stora ökningen av korttidsutbildade i arbetskraften medför att konkurrensen om dessa jobb kommer att vara fortsatt mycket hård under prognosperioden. Efterfrågan på arbetskraft påverkas mer eller mindre direkt av konjunkturläget. Den försiktiga ljusning som kan skönjas innebär att de aktuella rekryteringsproblemen på länets arbetsmarknad kommer att kvarstå under det kommande året. Samtidigt är många personer utan arbete i länet. Det finns därmed ett tydligt matchningsproblem då inte tillräckligt många sökande har den kompetens som företagen efterfrågar.

Sida: 8 av 63 Mot bättre tider Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Svag exportmarknad Vinter- och vårmånaderna 2013 kännetecknas av blandade nyheter: Året inleddes med en varselvåg som ebbade ut relativt snabbt. Positiv statistik från Europa gav hopp om en återhämtning i ekonomin. Men osäkerheten i Euroområdet har ökat på grund av akuta krissituationer på Cypern och oro för utvecklingen i Frankrike och i Slovenien. Detta kombinerad med en långsam återhämtning i USA gör att världsekonomin just nu står och stampar. Eftersom hälften av den svenska ekonomin har någon typ av koppling till exportsektorn påverkar den långsamma tillväxttakten i världsekonomin efterfrågan av arbetskraft. Arbetsmarkanden i Sverige och Skåne stretar sakta framåt i denna motvind från omvärlden. Europa och främst länderna inom Euroområdet är Sveriges viktigaste exportmarknad. Den ekonomiska utvecklingen i Euroområdet har dock varit svag alltsedan skuldkrisen inleddes våren 2010. Inom Euroområdet finns det emellertid stora skillnader mellan Sydeuropa med sina krympande ekonomiera och övriga Europa, och då framför allt Tyskland som de senaste åren varit Europas ekonomiska motor. Tecknen på en inbromsning har dock även i Tyskland blivit allt tydligare sedan hösten 2012, vilket bidrar till de negativa siffrorna för Euroområdet som helhet. Efterfrågan på arbetskraft oväntad stor Utvecklingen i Sverige har hittills i år blivit mycket bättre än någon vågade hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som intensivast. Det blev inte den försvagningen på arbetsmarknaden som förutsågs. Tvärtom har de senaste arbetskraftsundersökningarna (AKU), som genomförts av Sveriges statistiska centralbyrå, noterat en svag sysselsättningstillväxt i riket som helhet. Bryts undersökningsresultatet ner på länsnivån kan för Skånes del konstateras att sysselsättningen har legat markant över fjorårets nivå under fjärde kvartalet i fjor och första kvartalet i år. Trenden bekräftas också av SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik som noterar en sysselsättningsuppgång i Skåne för flera kvartal i rad. Inhemsk efterfrågan en viktig drivkraft Den inhemska efterfrågan blir en allt viktigare drivkraft för tillväxten i den svenska ekonomin när världsekonomin utvecklas svagt och när exporten dämpas av en stark kronkurs. Hushållen har haft en god inkomstutveckling och gynnats av en oväntat stark arbetsmarknad där sysselsättningen har ökat kontinuerligt. Detta talar för en ökning i kon-

Sida: 9 av 63 sumtionen under prognosperioden och bidrar med en stor sannolikhet till en återhämtning inom byggsektorn och en fortsatt tillväxt inom handeln och den privata tjänstesektorn. Osäkerheten om utvecklingen är dock fortfarande stor. Även arbetsförmedlingens prognosundersökning noterar en större framtidstro. I jämförelse med i höstas har optimismen ökat och 26 procent av länets arbetsgivare tror på en ökande efterfrågan på deras varor och tjänster den kommande sexmånadersperioden. I höstas låg andelen på 9 procent. Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Skåne län. Våren 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Industrin i länet ser klart positivt på det närmaste halvåret och ger en antydan om att botten för konjunkturen är nådd och utvecklingen framöver är mer positiv. Även delar av privat tjänstesektor, framför allt, företagstjänster och handeln. Lediga platser Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik beskriver efterfrågan i form av företagens rekryteringsbehov och uppdateras varje månad. Antalet lediga platser som anmäls till länets Arbetsförmedlingar ger en indikation på vart konjunkturen är på väg. Platsinflödet har historiskt sett varierat med den ekonomiska konjunkturen. Under högkonjunkturen 2006-2008 ökade antalet anmälda platser stadigt. Denna utveckling nådde sin topp redan i slutet av 2007, nästan ett år innan finanskrisen var ett faktum. Under den följande

Sida: 10 av 63 turbulenta perioden halverades inflödet under loppet av ett år. Trenden vände på nytt i början av 2010 och sedan dess har uppgången i antalet anmälda platser varit påfallande. Under 2012 har den positiva trenden från början av 2010 brutits. Minskningen i antalet platser började i februari 2012 och eskalerade under slutet av sommaren och början av hösten 2012. Nedgången i antalet platser har bromsats upp sedan dess och trendkurvan stått mer eller mindre stilla vid 6 000 nya platser per månad. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden april 2003 till april 2013 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Mellan januari och april 2013 har 31 800 lediga platser anmälts till någon av länets arbetsförmedlingar vilket innebär en ökning med 1 100 platser (eller 3,6 procent) jämfört med 2012. Det är en bred uppgång av antalet platser under 2012 och bara några enstaka branscher minskar i statistiken. Sett till platsutvecklingen inom de olika sektorerna är det framförallt inom branscherna Personliga tjänster, Information och kommunikation och Transport där en påtaglig ökning kan noteras. En minskning märks inom branscherna Industri (utom verkstadsindustri) och byggverksamhet. Kapacitetsutnyttjande En indikator på företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är att undersöka deras nuvarande kapacitetsutnyttjande. I Arbetsförmedlingens prognosundersökning ställs därför frågan om hur mycket arbetsstället kan öka sin produktion av varor och tjänster med befintlig personal, innan rekrytering av ytterligare personal måste ske. Detta ger ett mått på outnyttjad kapacitet som finns bland länets arbetsgivare och en indikation om hur mycket efterfrågan måste öka för att nyrekryteringar skall komma ifråga. Om en stor

Sida: 11 av 63 andel av länets företag utnyttjar den befintliga personalen nästan fullt ut, krävs det bara en mindre uppgång för att nyanställningar bör bli aktuellt och vice versa. Resultatet av vårens prognosundersökning visar att kapacitetsutnyttjandet har minskat sedan våren 2012. I prognosundersökningen angav 58 procent av företagen att de kan öka produktionen med upp till 10 procent innan de måste nyrekrytera. Under en högkonjunktur brukar det vara närmare 80 upp procent av företagen som måste nyrekrytera för att utöka produktionen upp till 10 procent. Den aktuella nivån är under det historiska genomsnittet och indikerar att det fortfarande finns outnyttjade personalresurser. Diagram 2: Andel arbetsställen i näringslivet som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Våren 2007 våren 2013. Skåne län. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Efterfrågan på arbetskraft varierar med konjunkturläget och så även rekryteringsproblemen. I högkonjunktur ökar efterfrågan och rekryteringsproblemen tilltar och tvärtom i en lågkonjunktur. Detta självklara samband verkar vara upphävt i denna prognosundersökning. Trots att arbetskraftsefterfrågan har ökat enligt AKU och den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken, förutser undersökningen att bristerna kommer bli mindre under prognosperioden. 22 procent av arbetsgivarna i undersökningen svarade att de upplevt brist vid rekrytering, i höstas låg andelen på 31 procent. Bristen på arbetskraft varierar mellan branscherna. Inom industrin har andelen arbetsgivare, som upplevt brist, ökat något i jämförelse med i höstas. Däremot har bristerna minskat inom de övriga sektorerna, mest inom sektorn privata tjänster som erbjuder många ingångsjobb. Förklaringen för den till synes motsägelsefulla utvecklingen är att

Sida: 12 av 63 arbetskraftsutbudet också har ökat i en ännu snabbare takt än sysselsättningen. Framför allt har antalet arbetssökande som har en svag förankring på arbetsmarknaden expanderat, och därmed har konkurrensen om jobben med låga utbildningskrav hårdnat. Den generella bilden är således att rekryteringsproblemen kommer att öka för de företag som söker specialister och nyckelpersoner, dvs. arbetskraft med längre eftergymnasial utbildning eller med hög grad av yrkesskicklighet. Trots det förbättrade konjunkturläget finns det fler personer än någonsin utan arbete, vilket visar på ett tydligt matchningsproblem där de sökande inte har den kompentens som arbetsgivarna i länet efterfrågar. Diagram 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Våren 2007 våren 2013. Skåne län. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel En vidare indikator på hur arbetskraftsefterfrågan utvecklas är arbetsgivarnas varsel om kommande uppsägningar. I spåren av den dramatiska konjunkturförsvagningen under tredje kvartalet 2008 noterade Arbetsförmedlingen en klar uppgång av antalet varsel om uppsägning. Turbulensen har sedan dess klingat av och antalet varselberörda personer har under 2010 och 2011 åter nått en nivå som kan betraktas som normal för länets arbetsmarknad. Under andra halvåret 2012 har varselinflödet åter stigit markant och därefter avtagit något. Hittills i år har det i genomsnitt varslats nära 850 personer per månad att jämföra med 700 personer samma period året innan. En fjärdedel av de som varslats under 2012 har arbetat inom Industrin. Var fjärde varslad återfinns inom Finansiell verksamhet, företagstjänster och 16 procent av de varslade arbetar inom Transportbranschen. Under året har även antalet varsel inom Handeln varit betydande (10 procent).

Sida: 13 av 63 Antalet varsel skall ses som en konjunkturindikator och ingen siffra på hur många som blir arbetslösa. Långt ifrån alla som varslas blir uppsagda och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Hur stor andel av dessa som blir arbetslösa varierar sedan med konjunkturen. Under 2005 till och med maj respektive september 2012 uppgick andelen som resulterade i arbetslöshet i genomsnitt till 19 (inom sex månader) respektive 22 procent (inom nio månader). Av de varsel som inkom under sensommaren/hösten 2008 var det en större andel som resulterade i arbetslöshet, mellan 35 och 40 procent. Därefter minskade andelen och har sedan 2010 varierat mellan 12 och 24 procent. Huruvida de varsel som inkommit under hösten 2012 kommer att resultera i en ökad andel arbetslösa är det ännu för tidigt att avgöra. Merparten av dessa varsel har ännu inte realiserats 2. Tabell 1. Antal varslade personer per år. Skåne län. År Antal varslade 2003 9 475 2004 8 294 2005 5 318 2006 4 743 2007 3 531 2008 9 805 2009 13 053 2010 6 592 2011 5 417 2012 10 276 2013 (t.om. april) 3 360 Källa: Arbetsförmedlingen. 2 Arbetsmarknadsrapporten 2013, s.57, Arbetsförmedlingen 2013.

Sida: 14 av 63 Näringsgrenar och yrken Sysselsättningen i länet fram till fjärde kvartalet 2014 Enligt Arbetsförmedlingens prognosundersökning uppgick antalet sysselsatta med arbetsplats i länet dvs. arbetstillfällen till 551 200 personer i slutet av 2012 3. Den lågkonjunktur som drabbat Euroområdet har hittills inte lämnat några djupa spår på arbetsmarknaden i Skåne. Tvärtom förutser en rad arbetsställen i prognosundersökningen ett ökat personalbehov och undersökningens resultat pekar faktiskt på en ökad efterfrågan både för 2013 och 2014. Sysselsättningen inom Jord- och Skogbruk samt Industri bedöms kvarstå på mer eller mindre oförandrad nivå, medan de övriga branschgrupperna sammantaget noterar en ökad efterfrågan. Det är framför allt branschgruppen Privata tjänster som kommer att utöka personalstyrkan under prognosperioden. Arbetsförmedlingens prognosundersökning förutser en sysselsättningstillväxt med nära 4 000 arbetstillfällen under 2013 och med 6 700 under 2013. Detta innebär att antalet sysselsatta som har sin arbetsplats i länet kommer att uppgå till 561 900 i slutet av 2014. Närmare 577 600 sysselsatta har sin bostadsort i länet inräknat arbetspendlare, och då framför allt gränspendlare över Öresund. Gränspendlingen förutses öka något fram till slutet av nästa år. Arbetspendlingen mot övriga län i Sverige bedöms vara mer eller mindre oförändrad under prognosperioden. Inkluderas pendlingen i bedömningen förutser Arbetsförmedlingen en sysselsättningsökning med 4 100 i år och 7 100 nästa år. Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Bedömningen avser sysselsatta med arbetsplats i Skåne län. Kvartal 4 2013 Kvartal 4 2014 Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 4 000 6 700 Källa: Arbetsförmedlingen. 3 Prognosen grundar sig på SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Eftersom uppgifterna i RAMS är från november 2011 måste den aktuella sysselsättningen skattas, vilket sker med hjälp av arbetsgivarnas bedömningar från prognosundersökningen.

Sida: 15 av 63 Skånes regionala indelning Region Skåne delar in Skåne i fyra delregioner ( fyra hörn ) Nordöstra Skåne med Kristianstad som centrum, Nordvästra Skåne med Helsingborg som centrum, Sydvästra Skåne med Malmö och Lund som centralorter samt Sydöstra Skåne med centralorten Ystad 4. Delregionerna motsvarar i stort sett kommunala samverkansområden. Arbetsförmedlingens prognos använder denna indelning av Skåne för att identifiera regionala förhållanden. Tidigare har Arbetsförmedlingen använt en indelning som i stort sett baserats på SCB:s indelning lokala arbetsmarknader. Jordbruk, skogsbruk och fiske Under flera årtionden, sedan industrialisering påbörjades, har antalet syselsatta inom Jordbruk, skogsbruk och fiske minskat. Men sedan 2007 har antalet sysselsatta inom branschen börjat öka sakta, vilket kan betraktas som ett trendbrott. Enligt prognosundersökningen sysselsatte branschen cirka 12 500 personer i slutet av 2012. Förutsättningarna inom både jord- och skogsbruket påverkas starkt av förändringar i världsmarknadspriset på de råvaror man producerar, och villkoren för verksamheterna förändras snabbt. 2012 var exempelvis ett starkt år för spannmålsproduktionen i Skåne medan produktionen globalt påverkades negativt av torka och extremt väder. På längre sikt finns goda utvecklingsmöjligheter inom jord- och skogsbruket i perspektivet av en ökad efterfrågan på livsmedel och energiråvara i världen. Men olika regelverk, prissättning och valutaförändringar är svåra att överblicka, vilket innebär tvära kast mellan lönsamhet och förlust. Utvecklingen inom jordbruket går mot att verksamheten bedrivs i större enheter vilket kräver större anläggningar och dyrare maskinpark. Den ökade mekaniseringen och datoriseringen har varit påtaglig under en lång tid och med det följer ökade krav på specifika bransch- och maskinkunskaper för att arbeta inom denna näring. Strukturomvandlingen innebär att lantbruksyrken med en rad olika specialkompentenser efterfrågas i växande omfattning. 4 NORDÖSTRA SKÅNE Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Perstorp, Östra Göinge NORDVÄSTRA SKÅNE Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga SYDVÄSTRA SKÅNE Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge SYDÖSTRA SKÅNE Skurup, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Simrishamn

Sida: 16 av 63 Kompetenskraven stiger undan för undan och arbetsmarknaden är bra för de som har utbildat sig mot yrken inom naturbruk. Maskinförare inom jord- och skogsbruk är ett yrke som det råder brist på. Arbetsmarknaden är i balans för de flesta större yrkesgrupper inom jord- och skogsbruket. Även djurskötare (lantbruksdjur) efterfrågas på arbetsmarknaden med undantag av djuruppfödare och djurskötare med inriktningen husdjur. Prognosundersökningen indikerar en mer eller mindre oförändrad sysselsättning för 2013 och 2014. Diagram 4: De 10 största yrkena inom branschen Jord- och skogsbruk samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (inklusiv egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Industri Industrin är den näring som tydligast märkt av den ekonomiska krisen i Europa då en stor del av produktionen går på export. Situationen för industrin är fortsatt bekymmersam, men det syns några ljuspunkter. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för tillverkningsindustrin har förstärkts något under våren och närmar sig det historiska genomsnittet. Orderingången i tillverkningsindustrin har vänt uppåt både från hemmaoch exportmarknaden. Många industriföretag ser därför med större tillförsikt på framtiden än man gjorde vid prognosundersökningen i höstas. Fortfarande är det dock färre företag som tror på ökande efterfrågan än våren 2012 (se diagram 5, nedan). I slutet av 2012 jobbade cirka 67 300 personer inom branschen Tillverkning och utvinning, energi och miljö, vilket motsvarar drygt 12 procent av länets samtliga arbetstillfällen (14 procent i hela riket). Endast fyra län 5 i Sverige har lägre industrisysselsättning än Skåne. Denna siffra tar inte hänsyn till de arbeten inom industrin, som utförs på konsultbasis av exempelvis bemanningsföretag, externa städbolag och revisionsbyråer. När ett 5 Lägst andel sysselsatta inom industrin har Stockholms län, följt av Gotland, Jämtland och Uppsala län.

Sida: 17 av 63 industriföretag köper en tjänst av ett annat företag bokförs arbetet som en företagstjänst och sysselsättningen räknas följaktligen till den Privata tjänstesektorn. Diagram 5: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Skåne län. Våren 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Industrisysselsättningen är ojämnt fördelad över länet. Beroendet av industribranschen är störst i länets norra delar. I nordvästra Skåne uppgår andelen till 16 procent, i nordöstra delen till knappt 18 procent. Skånes sydliga delar har en förhållandevis låg andel. I sydvästra Skåne återfinns bara 10 procent och i sydöstra Skåne 11 procent av arbetstillfällen inom industrin. Tre av Skånes kommuner hade en andel över 30 procent (Perstorp 47 procent, Bromölla 38 procent och Bjuv 34 procent). Kommunerna Malmö och Höör har de lägsta andelarna (8 procent). Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är kommunerna med en hög industrisysselsättning särskilt utsatta för konjunkturens svängningar. Det gäller framför allt de kommuner där sysselsättningen är knuten till en dominerande arbetsgivare. Detta skapar en beroendesituation där företagsekonomiska beslut, som ofta tas på en global nivå, kan få stora konsekvenser för den lokala arbetsmarknaden. Industrins andel av den totala sysselsättningen har successivt minskat under flera decennier. Förklaringarna till den minskade sysselsättningen är att produktiviteten (till följd av automatiseringar och effektiviseringar i produktionen) ökat och att ett växande antal tjänster köpts från andra branscher (outsourcing). Den långsiktiga trenden pekar även fortsättningsvis på ett stagnerande antal arbetstillfällen inom industrin i Skåne. Trots en svag utveckling för industribranschen och relativt hög arbetslöshet i Skåne kan industriföretagen uppleva brist på kompetent arbetskraft vid rekryteringar. Situationen har faktiskt försämrats något jämfört höstens prognosundersökning. I den aktuella

Sida: 18 av 63 undersökningen uppger 27 procent av företagen inom industrisektorn att de har upplevt arbetskraftsbrist vid en rekrytering. Detta är en uppgång med 2 procentenheter i jämförelse med situationen för ett halvt år sedan. Det finns dock ingen generell brist på personal inom industrisektorn utan tvärtom ett överskott på de stora yrkesgrupperna där utbildningskraven är förhållandevis låga. Detta gäller för t.ex. för yrkesgrupperna processoperatörer och montörer. Samtidigt ökar efterfrågan på yrken med ett större kunskapsinnehåll i kombination med olika kompetenser, såsom maskinreparatörer och verktygsmakare men också vissa kategorier av svetsare. Personer som är yrkesverksamma inom området tekniskt arbete har däremot en stark ställning på arbetsmarknaden. I länet är det brist på civilingenjörer, ingenjörer och tekniker (med inriktning elektronik, elkraft och maskin) samt VVS-ingenjörer. Vidare är företagssäljare, som har teknisk kompetens, ett mycket frekvent angivet bristyrke inom branschen. Diagram 6: De 10 största yrkena inom industrin samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (inklusiv egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Industrisektorns framtida sysselsättningsutveckling påverkas i hög grad av den ekonomiska utvecklingen i våra viktiga exportländer. Visserligen upplever de flesta länder på den europeiska kontinenten en fortsatt stagnerande konjunktur, ändå skönjer de branschföretag som intervjuats i prognosundersökningen en något större optimism jämfört med tidigare undersökningar. Arbetsförmedlingens bedömning är därför att sysselsättningen inom industrisektorn i Skåne kommer att öka marginellt under 2013 och 2014. Byggverksamhet I Skåne arbetade cirka 39 000 personer inom byggbranschen mot slutet av 2012, vilket motsvarar drygt 7 procent av de sysselsatta. Detta är en andel som är i nivå med riket som

Sida: 19 av 63 helhet. Variationen mellan länets fyra delar är ganska liten, andelen är något större i sydöstra Skåne, något mindre i sydvästra Skåne. I Skåne arbetar sex av tio med specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet dvs. specialistarbeten samt färdigställande och efterbehandling av byggnader. Här ingår också de mindre hantverksföretag som är engagerade inom ROT-sektorn (renovering, ombyggnad och tillbyggnad av bostadsrättslägenheter och villor). Cirka 90 procent av samtliga bygghantverksyrken (VVS-arbetare, golvläggare, målare mm) är verskamma i denna delbransch. Diagram 7: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet. Skåne län. Våren 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Byggbranschen har drabbats hårt av konjunkturavmattningen i höstas. Framför allt har nyproduktionen av bostäder gått bakåt. Anläggningsbyggandet och även nyproduktionen och utbyggnaden av offentliga och kommersiella lokaler fortsatte dock att vara omfattande. I detta sammanhang ska nämnas byggstarten av den andra etappen av MAX IV- Laboratoriet 6 i Lund. De mindre hantverksföretag som är verksamma inom ROT-sektorn hade ett gott orderläge och upplevde hittills inte någon konjunktursvacka. På längre sikt finns det ett stort bostadsunderkott i framför allt sydvästra Skåne samt ett uppdämt renoveringsbehov av miljonprogrammens bostäder. Dessa båda faktorer kommer att gynna byggbranschen framöver, men än så länge ses inga konkreta tecken på att det kommer att inträffa inom prognosperioden. Konjunkturinstitutets senaste barometermätningar pekar på att efterfrågan i riket som helhet är fortsatt svag och byggproduktionen befinner sig på oförändrad låg nivå. Byggfö- 6 MAX IV-laboratoriet i Lund är ett nationellt laboratorium för kärnfysik, acceleratorfysik och forskning med hjälp av synkrotronljus.

Sida: 20 av 63 retagen räknar med att såväl orderingång som byggproduktion ligger kvar på oförändrade nivåer under andra kvartalet, medan sysselsättningsplanerna pekar fortsatt nedåt. I vårens prognosundersökning kommer dock en någon ljusare bild fram. Andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina tjänster är något större än andelen arbetsställen som förutspår minskning (se diagram 7, nedan). Tillväxten så den inträffar sker dock från en mycket låg nivå. Kapacitetsutnyttjandet i branschen är traditionellt mycket högt, men har sjunkit i jämförelse med höstens undersökning. 5 av tio företag måste nyrekrytera innan de kan öka produktionen med ytterligare 10 procent. Siffran återspeglar den konjunkturella situationen branschen f.n. befinner sig i. Diagram 8: De 10 största yrkena inom byggverksamheten samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (inklusiv egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen 12 procent av arbetsgivarna har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. För ett år sedan låg bristtalet på 42 procent. Bristen har mildrats inom nästan samtliga byggyrken och listan på bristyrken har blivit betydligt kortare i jämförelse med undersökningen för ett år sedan. Fortfarande finns brist på VVS-montörer och anläggningsmaskinförare. Även teknikyrken såsom byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, VVS-ingenjörer, platschefer och byggkalkylatorer noterar en bristsituation. Bortsett från bristyrkena efterfrågas arbetskraft med god yrkeserfarenhet. Samtidigt som det noteras brist på vissa byggyrken så finns det fortfarande arbetslösa byggungdomar (under 24 år) som saknar de lärlingstimmar som krävs för att bli färdigutbildade. Under första kvartalet var cirka 1 000 lärlingar anmälda som arbetslösa på Arbetsförmedlingen i Skåne. Som redan nämnts ser arbetsställen i prognosundersökningen något ljusare på den närmaste framtiden. Klimatförändringen återspeglas också i arbetsställens syn på deras

Sida: 21 av 63 personalbehov. Arbetsförmedlingen räknar därför med svag sysselsättningsökning inom branschen upp mot vardera 700 personer i år och nästa år. Privata tjänster Till den privata tjänstesektorn räknas branscherna: Handel, Transport, Hotell och restaurang, Information och kommunikation, Finansiell verksamhet och företagstjänster samt Personliga och kulturella tjänster. Tjänstesektorn är personalintensiv och omfattar allt från enklare jobb utan krav på formell utbildning, som butikspersonal till jurister och finansanalytiker. De mycket skiftande verksamheterna ställer helt olika kompetens- och utbildningskrav. Under det fjärde kvartalet 2012 jobbade drygt 45 procent eller 247 800 av de förvärvsarbetande i Skåne inom den privata tjänstesektorn. I riket som helhet uppgick andelen till drygt 43 procent. Den förhållandevis höga andelen är resultatet av den strukturförändring som pågått sedan 1960-talet, där antalet sysselsatta inom industri och jordbruk minskar och antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn (och fram till 1990- talet inom den offentliga sektorn) ökar. Jämfört med Arbetsförmedlings prognosundersökning, som genomfördes under höstmånaderna 2012, har konjunkturbilden blivit något ljusare. Samtliga av konjunkturinstitutets barometerundersökningar som gjorts hittills i år visade en mer eller mindre utpräglad konjunkturförbättring för gruppen tjänsteföretagen. Gruppen består av olika typer av konsulttjänster (bl.a. personaluthyrning). Dessa brukar vara bland de första som känner av konjunkturförändringen. Bortsett från den senaste barometerundersökningen (maj 2013) pekar även handelns konjunkturutveckling uppåt. Detaljhandeln är den delgrupp som tidigare inte visade några allvarliga avmattningstendenser. Konjunkturinstitutets mätningar noterar hittills i år en fortsatt positiv trend (bortsett från några svackor). Konfidensindikatorn för hushållen pekar dock neråt efter en stark inledning på året. Hushållens oro för svensk ekonomi och utvecklingen på arbetsmarknaden är mer negativ än normalt. Bedömningen av den egna ekonomin har inte ändrats och synen på utvecklingen av denna är fortsatt något mer positiv än normalt. Vårens prognosundersökning är också mer optimistisk än höstprognosen från 2012. Konjunkturbilden har fått en ljusare framtoning. Andelen arbetsställen som bedömt en ökning av efterfrågan på sina tjänster är klart större än andelen arbetsställen som förutspår minskning. Skillnaden har vuxit med 7 procentenheter mellan höstens och vårens prognosundersökning.

Sida: 22 av 63 Diagram 9: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Skåne län. Våren 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Enkätföretagen inom den privata tjänstesektorn förutser en klar sysselsättningsuppgång fram till slutet av 2014. Med anledning av undersökningens resultat räknar Arbetsförmedlingen med att antalet arbetstillfällen kommer att öka med 2 500 sysselsatta i år. För 2014 räknar företagen med en klar ökning motsvarande 5 400 sysselsatta. Handel Handeln är vid sidan av företagstjänster den näst största branschgruppen inom den privata tjänstesektorn. I slutet av 2012 hade handeln närmare 78 200 arbetstillfällen motsvarande 14 procent av samtliga sysselsatta i Länet (riket 12 procent). Befolkningens storlek och geografiska fördelning påverkar detaljhandelns och bilhandelns lokaliseringsmönster. Partihandeln däremot styrs i betydligt högre grad av transportnätet och tillgängligheten till marknader och större befolkningskoncentrationer. Framför allt länets västliga delar är specialiserade mot handeln. Deras sysselsättningsandel motsvarar länsgenomsnittet. De östliga delarna av Skåne hade en lägre sysselsättningsandel (vardera drygt 12 procent). Branschen har inlett året relativt bra. Framför allt noterade detaljhandeln en god utveckling. Men klimatet för såväl livsmedelshandeln som sällanköpsvaruhandeln har svalnat vid de senaste barometermätningarna. Bilhandeln har utvecklats svagt. Hur trenden under den närmaste framtiden kommer att utvecklas beror till en stor del på hur hushållen ser på sin ekonomiska situation, och för tillfället är de mer negativa än normalt. Effekterna av det generellt sett osäkra ekonomiska läget har en negativ inverkan på hushållens konsumtionsbenägenhet. Trots osäkerheten är handeln förhållandevis op-

Sida: 23 av 63 timistisk. Enligt konjunkturinstitutets aktuella mätningar är optimismen störst inom livsmedelshandeln, men även specialiserad butikshandel och handel med motorfordon räknar med högre försäljningsvolymer. Arbetsförmedlingens prognosundersökning noterar mer positiva än negativa signaler från branschgruppen. Prognosundersökningens branschföretag förutser en klar förbättring för 2014. Ett av Skandinaviens största köpcentra har etablerats i Malmö och redan befintliga byggs ut, vilket innebär ett ökat personalbehov. Samtidigt blir konkurrensen bland butikerna allt hårdare och det ökade antalet varslade inom branschen pekar på tilltagande lönsamhetsproblem. Stängda butiker och outhyrda lokaler har blivit ett allt vanligare inslag i kommunerna och även i några av länets köpcentra. Diagram 10: De 10 största yrkena inom branschgruppen handel samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (inklusiv egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Detaljhandeln erbjuder många ingångsyrken på arbetsmarknaden och attraherar många, särskilt ungdomar. Branschen upplever därför inga rekryteringsproblem och det är hård konkurrens om jobben inom sektorn. Annorlunda ser rekryteringssituationen ut för partihandeln. Branschen noterar brist för kvalificerade företagssäljare. Arbetsförmedlingens prognos förutser att antalet sysselsatta inom handeln som helhet ökar med 900 personer i år och upp mot 1 700 personer nästa år. Transport Transportsektorn sysselsatte 2012 knappt 28 000 personer i Skåne enligt prognosundersökningens skattning. Skåne är en transitregion och en stor del av Sveriges godsmängder tar sin väg genom Skåne. Länet har även en omfattande partihandel som skapar sysselsättning inom transportnäringen. Under de senare åren har även en rad nya verksamheter inom lager och logistik etablerats i Skåne. Därtill kommer en betydande mängd persontransporter inte minst trafiken över Öresund. Skånes tillväxt hittills under 2000-talet är nära förknippad med utbyggnaden av trafikinfrastrukturen och därmed kollektivtrafiken.

Sida: 24 av 63 Trots Skånes profilering mot transportsektorn är sysselsättningsandelen nästan i paritet med riksgenomsnittet (5 procent). Arbetstillfällena är mer koncentrerade till länets västra delar. Här gick andelar upp till 6 procent (nordvästra Skåne) och 5 procent (sydvästra Skåne) i förhållandena till samtliga arbetstillfällen. De östliga delarna hade cirka 4 procent. Godstrafiken påverkas därmed starkt av konjunkturläget. Trots att svensk ekonomi är relativt stabil jämfört med övriga Europa, är förhållandena för transportnäringen tuffa. Den försämrade ekonomin i Sveriges exportmarknader i kombination med en stark kronkurs drabbar inte bara landets industri utan också transportsektorn. 80 % av allt gods som transporteras i Sverige fraktas med lastbil. Den mest dominerande åkeriverksamheten är bygg- och anläggningstransporter. Även transporttjänster med inriktning närdistribution är en viktig del av åkerinäringen. Branschens utsikter innehåller plus och minus. Den svala byggkonjunkturen i kombination med de måttliga produktionstillväxterna inom industrin påverkar konjunkturbilden negativt. Åkeribranschens egen konjunkturbarometer 7 spår däremot en ökad efterfrågan på godstransporter på väg under de kommande kvartalen. Under prognosperioden sker inte några större satsningar inom kollektivtrafiken bortsett från utbyggnaden av tvärbanan Helsingborg-Hässleholm (Pågatåg Nordost). Personalsituationen förutses därför bli mer eller mindre oförändrad. Diagram 11: De 10 största yrkena inom branschgruppen transport samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (inklusiv egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Konkurrensen från utländska åkerier är stor och dämpar efterfrågan på lastbilschaufförer inom fjärrtransporten. Denna konkurrenssituation är inte lika påtaglig för distributionsförare, där lokalkännedom är en viktig kompetens. Istället är social kompetens och kom- 7 http://www.akeri.se/pressrum/akeribarometern

Sida: 25 av 63 munikativ förmåga viktig för detta yrke. Det finns en viss efterfrågan på busschaufförer - framför allt i samband med entreprenadskiftet men konkurrens har ökat om de lediga jobben. Samtidigt är många ofrivilligt deltidsarbetslösa eller har enbart timanställning. Bristen på speditörer, transporledare och transportassistenter består under de kommande kvartalen. Även lokförare är ett bristyrke, vilket bl.a. beror på att pensionsavgångarna blir fler. Utanför de vanliga transportyrkena noterar branschföretagen brist på företagssäljare. (se diagram 11, ovan). Sett över hela branschen räknar arbetsförmedlingen med att antalet sysselsatta ökar svagt med 200 personer under 2013 och 500 under 2014. Hotell och restaurang Branschen består dels av hotell- och logiverksamheten, dels av restaurang-, catering- och barverksamheten och utgör en viktig del av besöksnäringen. Branschen har haft en mycket stark utveckling under de senaste åren framför allt i Malmö-Lund regionen och i de populära turistområdena Österlen (sydöstra Skåne), Bjärehalvön och Kullaberg (nordvästra Skåne). Inom hotell- och restaurangbranschen arbetade närmare 16 500 personer under fjärde kvartalet 2012 (enligt prognosundersökningen), vilket motsvarar 3 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen. Andelen ligger något under riksgenomsnittet. Branschen har av naturliga skäl en något högre sysselsättningsandel i de kustnära delregionerna högst i sydöstra Skåne. Diagram 12: De 10 största yrkena inom branschgruppen hotell och restaurang samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (inklusiv egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen I länet är mycket av sysselsättningen inom branschen säsongsbetonad och timanställningar är vanliga. Branschen kännetecknas av låg medelålder och hög personalomsättning, vilket ger möjlighet till jobböppningar. Framför allt restaurangnäringen är för

Sida: 26 av 63 många arbetssökande ett första steg in på arbetsmarknaden. Inom flera av branschens stora yrkesgrupper är arbetslösheten hög och konkurrensen om de lediga jobben betydande. Däremot är det brist på kvalificerade och erfarna kockar. Hotell- och restaurangbranschens företag hyser en fortsatt framtidstro, trots kvarstående orosmoln på konjunkturhimlen. Enligt SCB:s lönsummestatistik för riket fortsätter hotell- och restaurangbranschen att nyanställa. Annan statistik från SCB bekräftar restaurangbranschens starka tillväxt. Restaurangindex (SCB) visar att omsättningsvolymen i hotell- och restaurangbranschen ökade mer än i hela tjänstesektorn (avser hela riket). Restaurangföretagens förväntningar på efterfrågan på några månaders sikt är fortsatt optimistiska. För Skånes del bekräftar Arbetsförmedlingens prognosundersökning branschens optimism. Undersökningen förutser att den positiva sysselsättningstrenden fortsätter i år och nästa år med tillväxt upp mot 500 resp. 700 personer. Information och kommunikation Området information och kommunikation omfattar inte enbart IT-verksamhet såsom programvaruprodukter och IT-tjänster (IT-konsulting) samt tele- och datakommunikationstjänster utan också förlagsverksamheten (tidskrifter och böcker). I slutet av 2012 sysselsatte branschgruppen närmare 18 700 förvärvsarbetande eller drygt 3 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen. Branschens ställning är svagare jämfört med riket som helhet (4 procent). De flesta arbetstillfällena är lokaliserade inom regionen Malmö-Lund. De högsta sysselsättningsandelarna noteras därför för sydvästra Skåne (5 procent). Nordvästra Skåne hade 2 procent och Skånes östliga delar vardera 1 procent. Diagram 13: De 10 största yrkena inom branschgruppen information och kommunikation samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (inklusiv egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Branschens utsikter är splittrade. Strukturförändringar inom förlags- och medieverksamheten innebär personalneddragningar. Enbart en minoritet av branschföretagen tror på en ökad efterfrågan innevarande år. Samtidigt visar vårens undersökning att det finns en

Sida: 27 av 63 påtaglig framtidstro hos IT-företagen (inkl. tele- och datakommunikation) som är optimistiska vad gäller marknadsutvecklingen. Efterfrågan på spetskompetent IT och telekom- är mycket stor och då särskilt inom region Malmö-Lund, där de flesta av branschens arbetstillfällen finns. Detta gäller i synnerhet yrkena mjukvaru- och systemutvecklare, verksamhetsutvecklare och affärskonsulter, ITarkitekter samt testledare (yrkena sammanfattar SCB:s yrkesnomenklatur under benämningen Systemerare och programmerare se diagram 13, ovan). Utbildningsbakgrunden kan vara blandad, men det krävs eftergymnasial utbildning (ingenjörer inom data/it, systemvetare mm.). Dessa yrken är mycket svårrekryterade. Bland bristyrken finns också datayrken med lägre utbildningskrav (såsom drifttekniker och supporttekniker). Deras arbetsmarknad har dock försvagats något under fjoråret. Liksom i många andra branscher råder det brist på kvalificerade företagssäljare. Branschen efterfrågar framför allt säljkompetens (t.ex. civilekonomutbildning) i kombination med tekniskt kunnande (systemvetare, ingenjör). Sett över hela branschen räknar arbetsförmedlingen med att antalet sysselsatta ökar svagt med 500 personer under 2013 och 800 under 2014. Finansiell verksamhet och företagstjänster Finansiell verksamhet och företagstjänster är den största branschgruppen inom den privata tjänstesektorn. Gruppen omfattar finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet, företag inom juridik, ekonomi, forskning- och utveckling inom vetenskap och teknik, samt uthyrning, fastighetsservice och andra stödtjänster (bl.a. bemanning och andra personalrelaterade tjänster). Branschgruppen sysselsatte 82 800 personer i länet mot slutet av 2011, vilket motsvarar 15 procent av länets samtliga sysselsatta (andelen var något lägre i riket som helhet). Branschens tyngdpunkt är i sydvästra Skåne, där knappt 18 procent av regiondelens sysselsatta var verksamma i denna bransch. Nordvästra Skånes andel var något lägre än länsgenomsnittet, i Skånes östra delar uppgick andelarna till vardera 10 procent. Branschen har upplevt ett kraftigt uppsving under 2000-talet som helhet. Den starka utveckling kan förklaras med att det har blivit allt vanligare med att outsourca kringtjänster som telefoni, lokalvård, boföring etc. Många tjänsteföretag i Malmö-Lundregionen är specialiserade mot forskning och utveckling samt kvalificerade företagstjänster. Företagen som är verksamma inom detta område har bildat branschöverskidande kluster och blivit en drivande kraft för länets sysselsättningsutveckling. Till sektorn räknas också bemanningsbranschen som under senare år gynnats av den allmänna trenden med det ökande användandet av inhyrd personal. Bemanningsbranschen kan påverkas både positivt och negativt i en långkonjunktur. Den inhyrda personalen är den första som får lämna ett företag vid en eventuell neddragning. Samtidigt kan företag vara mer benägna att hyra personal, för att vara flexibla i tider av osäkerhet.

Sida: 28 av 63 Många företag inom branschen har drabbats av fjorårets konjunkturförsvagning. Framför allt bemanningsföretagen upplevde en tydlig tillbakagång på efterfrågan av deras tjänster. Vidare har företag inom delen forskning och utveckling varslat om kommande uppsägningar och en rad varsel har redan fallit ut. Enligt SCB:s tjänsteproduktionsbarometer har efterfrågan på branschens tjänster ökat sedan början på året. Den bransch som drog upp mest var de tungt vägande företagstjänsterna. Även i prognosundersökningen är branschens framtoning positiv. Hälften av företagen tror på en ökad efterfrågan på ett halvårs sikt. Vad gäller den framtida sysselsättningsutvecklingen förutser prognosföretagen ett klart uppsving som inträffar huvudsakligen under 2014. Undersökningen förutser att antalet branschsysselsatta ökar med 400 personer 2013 och 1 600 personer 2014. Diagram 14: De 10 största yrkena inom branschgruppen finansiell verksamhet och företagstjänster samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (inklusiv egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Branscherna information och kommunikation samt finansiell verksamhet och företagstjänster överlappar varandra. IT utvecklingen pågår i bägge branscher. Många företag med forsknings- och utvecklingsverksamhet har ett stort behov av IT och telekom-yrken med spetskompetens. Liksom hos IT-företagen gäller detta i synnerhet yrkena mjukvaru- och systemutvecklare, verksamhetsutvecklare och affärskonsulter, ITarkitekter samt testledare. Vidare råder det brist på kvalificerade företagssäljare. Branschen efterfrågar framför allt säljkompetens (t.ex. civilekonomutbildning)i kombination med tekniskt kunnande (ingenjör). Civilingenjörer resp. ingenjörer och tekniker främst inom elektronik och teleteknik är också svårrekryterade. Personliga och kulturella tjänster Branschgruppen personliga och kulturella tjänster är en mycket heterogen grupp. Gruppen omfattar en rad helt olika verksamheter som huvudsakligen riktar sig till privata kon-

Sida: 29 av 63 sumenter. I gruppen ingår kultur-, idrotts- och fritidsverksamheter, reparation- och underhåll av datorer och kommunikationsutrustning samt hushållsmaskiner. Vidare ingår serviceverksamhet såsom tvätt och kemtvätt, hårvård och annan skönhetsbehandling samt begravningsverksamhet. Hit räknas också hushållsnära tjänster dvs. arbeten som utförs i eller i anslutning till bostaden (t.ex. städning, barnpassning och trädgårdssysslor). Även verksamheter i intresseorganisationer (fackföreningar, arbetsgivareorganisationer mm.) är representerade i branschgruppen. Prognosundersökningen skattar att branschgruppen personliga och kulturella tjänster sysselsatte närmare 23 600 eller drygt 4 procent av länets förvärvsarbetande dagbefolkningen i slutet av 2012 (riket 4 procent). Branschens ställning är något starkare i de sydliga delarna av Skåne jämfört de nordliga delarna. Utbudet av tjänsterna påverkas av olika trender i samhället. Exempelvis har skattereformen från 2007 som gav skattereduktion för nyttjande av hushållsnära tjänster ( RUTavdrag ; RUT= rengöring, underhåll och tvätt) lett till nyetablering av en mängd nya städbolag runtom i länet. Typiska verksamheter som är beroende av olika modetrender är frisörer, skönhetssalonger, nöjes- och evenemangsnäringen mm. Samtliga verksamheter inom branschgruppen har ett stort tjänsteutbud i länet och konkurrensen är mycket stor. Diagram 15: De 10 största yrkena inom branschgruppen personliga och kulturella tjänster samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (inklusiv egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Ingen bedömning gjorts för gruppen kompositörer, musiker mm. Situationen är likadan för de stora yrkesgrupperna inom denna branschgrupp (se diagram 15). Ett flertal kännetecknas av att utbudet överstiger efterfrågan på arbetskraft. Gemensamt för dessa är en arbetsmarknad där det råder stor konkurrens om jobben. Arbetsförmedlingens prognosundersökning signalerar för branschgruppen som helhet en mer eller mindre oförändrad sysselsättningsnivå under prognosperioden.

Sida: 30 av 63 Offentliga tjänster Nära vart tredje arbetstillfälle i Skåne finns inom den offentliga tjänstesektorn som enligt prognosundersökningen hade över 176 900 sysselsatta vid slutet av 2012. Sysselssättningsandelen var lägst i nordvästra Skåne (29 procent) och högst i nordöstra Skåne. Sektorn är den näst största efter den privata tjänstesektorn och består av avdelningarna offentlig förvaltning, försvar och obligatorisk socialförsäkring, utbildning samt vård och omsorg inklusive sociala tjänster. De flesta inom de offentliga tjänsterna arbetar inom vård och omsorg. Här är Region Skåne länets överlägset största enskilda arbetsgivare. Det stora flertalet inom sektorn är dock anställda av någon av länets kommuner och av de tio största arbetsgivarna i Skåne är 7 kommuner. En tredjedel av sektorns sysselssatta har en privat arbetsgivare. De offentliga verksamheterna har blivit mer optimistiska jämfört med höstprognosen från 2012. Andelen verksamheter som bedömt ökning av efterfrågan på sina tjänster är klart större än andelen verksamheter som förutspår minskning. Läget för ekonomin inom länets kommuner och Region Skåne ser dock ansträngt ut och man är inriktad på att det inte blir några större överskott av skatteintäkterna. Visserligen förbättrades prognosen för skatteunderlaget något, eftersom sysselsättningen utvecklades starkare än väntat under fjärde kvartalet 2012. Men utmaningarna som de offentliga tjänsterna står inför är stora: Ett ökat antal äldre och ett minskat antal elever i framför allt gymnasieskolan kräver organisatoriska förändringar och anpassningar inom skolan, vården och omsorgen. Vidare innebär den höga arbetslösheten samt det ökande antal personer som har en svag förankring på arbetsmarknaden (tillfälliga jobb eller timanställning), att kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) expanderar. Även under den kommande perioden tvingas därför kommunerna och Region Skåne att genomföra effektiviseringsåtgärder, vilka kommer att ha en dämpande effekt på sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Sjukvården kan delas upp i sluten sjukvård (t.ex. sjukhus) och öppen sjukvård (t.ex. vårdcentraler, läkarmottagningar). Sjukvården är allt mer specialiserad och den slutna sjukvården koncentreras till centralorterna i länet. Samtidigt har antalet vårdcentraler samt antalet fristående kliniker inom specialiserad vård ökat. Trenden på sjukhusen går mot en allt mer kvalificerad personal på bekostnad av de jobb som inte kräver legitimation eller längre eftergymnasialutbildning. Trots budgetrestriktioner råder det alltjämt brist på läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens. Däremot finns tydliga signaler att efterfrågan på sjuksköterskor med allmän inriktning kommer att minska. Efter många år av brist på sjuksköterskor (med allmän inriktning) är detta ett trendbrott. För yrken som kräver gymnasieutbildning finns ett överskott på personal en situation som varit oförändrad under en lång period.

Sida: 31 av 63 Diagram 16: De 10 största yrkena inom branschgruppen hälso- och sjukvård samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (inklusiv egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Länets äldre befolkning 65 år och äldre förväntas öka med mer än 58 800 personer eller 25 procent fram till 2025, vilket påverkar kommunernas äldreomsorg, men även hälso- och sjukvården i Region Skåne. Fler äldre i befolkningen betyder att efterfrågan på sjukvård kommer att öka samt en stigande efterfrågan på olika boendeformer för äldre. Vårens prognosundersökning pekar på en ökad efterfrågan på personal inom äldreomsorgen. Det kan exempelvis handla om sjuksköterskor, sjukgymnaster, undersköterskor och personliga assistenter. Trots stigande behov finns ett överskott på personal med gymnasieutbildning. På längre sikt talar de stora demografiska behoven ändå för att tillgången även på undersköterskor inte blir tillräcklig för att möta behoven. Även personalbehovet inom utbildningssektorns olika delar styrs av den demografiska utvecklingen. Till följd av det ökade barnafödandet under senare år förväntas antalet barn upp till 15 år vara 59 500 fler 2025 än 2011 i Skåne. Ökningen av barn kommer att resultera i behov av fler förskole- och skolplatser. Prognosundersökningen pekar på en svag sysselsättningsökning under hela prognosperioden. De senaste årens höga födelsetal har inneburit ett tryck på den kommunala förskolan som vuxit i länets kommuner. Rekryteringsbehovet av utbildad personal är stort och förskollärare kommer även fortsättningsvis vara ett stort bristyrke i länet. Inom grundskolan är situationen liknande den i förskolan. De stora barnkullarna upprätthåller trycket på grundskolan de kommande åren. Men i kommunernas planering ligger endast marginella ökningar av personalstyrkan under 2013 och 2014. Friskolornas etablering har fört med sig att kommunerna har det allt svårare att bedöma det kommande rekryteringsbehovet. Trots det osäkra läget är bristen på grundskollärare påtaglig.

Sida: 32 av 63 Diagram 17: De 10 största yrkena inom utbildningssektorn samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (inklusiv egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen För gymnasieskolan innebär den demografiska effekten ett minskat elevunderlag och därmed en minskande sysselsättning fram till år 2015. De rekordstora barnkullarna på det tidiga 1990-talet följdes av kraftigt minskade födelsetal i samband med den ekonomiska krisen. Det är dessa små ungdomskullar som nu når gymnasiet och medför ett minskat personalbehov de kommande åren. Vidare konkurrerar de kommunala gymnasierna i växande omfattning med fristående gymnasieskolor om eleverna, vilket gör det ännu svårare att planera det framtida personalbehovet. Utvecklingen tillspetsas dels genom det försenade införandet av lärarlegitimationen 8, dels genom att ett antal konkurser inträffat bland friskolor i Skåne. Detta innebär att en bristsituation inte kan uteslutas för en rad ämneskombinationer. Skånes tre centra för högre utbildning: Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola samlar över 44 000 helårsstudenter och har sammanlagt drygt 8 000 anställda. Under prognosperioden kommer ökningen av antalet nya studenter att klinga av och lärosätena tror enbart på små sysselsättningsförändringar framöver. Den offentlig a förvaltningen är den del av de offentliga tjänsterna som omfattar verksamheter med myndighetskaraktär. Hit hör bl.a. administration av statliga och (landstings-) kommunala förvaltningar samt polis, försvar och domstolväsende. Verksamheterna är lokaliserade till länets centralorter. Yrkesgrupper som är verksamma i den offentliga förvaltningen möter en arbetsmarknad där arbetsgivare är mycket återhållsam med att öka bemanningen och situationen på arbetsmarknaden för de större yrkesgrup- 8 Legitimationskravet skulle enligt de ursprungliga planerna träda i kraft den 1 juli 2012, med övergångsregler fram till 2015. Skolverket kunde emellertid inte utfärda legitimationer i den takt man räknat med, och regeringen beslöt i fjor att senarelägga det fastställda datumet till den 1 december 2013.

Sida: 33 av 63 perna varierar mellan balans och överskott. Däremot råder det brist på brandmän och deras möjligheter att hitta arbete bedöms vara mycket goda. Diagram 18: De 10 största yrkena inom den offentliga förvaltningen samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne. Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Brist och överskott på arbetskraft De brist- och överskottsyrken som listas nedan är ett urval av de yrken som det bedöms vara särskilt stor brist, respektive överskott på om ett år, dvs. första kvartalet 2014. Listan innehåller enbart frekventa yrken. Både brist- och överskottssituationerna inom dessa yrken har i de flesta fall varit stabil över tid och indikerar strukturella problem på länets arbetsmarknad. Utifrån hela listan kan följande noteringar göras: Flertalet av bristyrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet. Flertalet överskottsyrken har låga utbildningskrav. Den stora ökningen av korttidsutbildade i arbetskraften medför att konkurrensen om dessa jobb kommer att vara fortsatt mycket hård under prognosperioden. Efterfrågan på arbetskraft påverkas mer eller mindre direkt av konjunkturläget. Den försiktiga ljusning som kan skönjas innebär att de aktuella rekryteringsproblemen på länets arbetsmarknad kommer att kvarstå under det kommande året. Samtidigt är många personer utan arbete i länet. Det finns därmed ett tydligt matchningsproblem, då tillräckligt många sökande inte har den kompetens som företagen efterfrågar.

Sida: 34 av 63 Tabell 3. Yrkesbarometern Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Skåne län under det närmaste året Bristyrken Överskottsyrken Anläggningsmaskinförare Administratörer, kontorspersonal mm. Brandmän Barnskötare Civilingenjörer (vissa) Bokförings- och ekonomiassistenter mm. Datatekniker Brevbärare och expressbud m.fl. Företagssäljare Bussförare Förskollärare o fritidspedagoger Byggnadsträarbetare, murare, målare m.fl. Grundskollärare Djuruppfödare (husdjur) Gymnasielärare i yrkesämnen Fabriksarbetare, lagerarbetare m.fl. Ingenjörer och tekniker (bygg m.fl.) Fastighetsskötare, städare m.fl. Kockar och kokerskor Frisörer, hudterapeuter m.fl. Lokförare Fritidsledare m.fl. Läkare Försäljare, dagligvaror, fackhandel m.fl. Läkarsekreterare m.fl. Inköpare, mäklare m.fl. Maskinförare, jord o skog Journalister, informatörer m.fl. Maskinreparatörer Marknadsanalytiker, kreditrådgivare m.fl. Revisorer m.fl. Maskinoperatörer Sjuksköterskor, spec. Receptionister m.fl. Speditörer Servitörer o bartendrar, köksbiträden m.fl. Systemerare och programmerare, m.fl. Sjuksköterskor, grundutb., tandsköterskor Transportassistenter Trädgårdsarbetare m.fl. Verksamhetschefer i offentlig förvaltning Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. VVS-montörer m.fl. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013 och 2014.

Sida: 35 av 63 En blick över sundet De senaste officiella pendlingsuppgifterna är från 2010. Då pendlade 17 700 arbetstagare från Skåne till Östdanmark 9 (Själland och huvudstadsregionen inkl. Bornholm). Därtill kommer 4 400 pendlare som har sin huvudförvärvinkomst i Skåne, men en bisyssla i Östdanmark. Uppgifterna kommer från den danska och den svenska registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken och har en mycket lång eftersläpning. Förhållandevis aktuell är den pendlingsstatistik som bygger på uppgifter från det danska e-indkomstregistret. Denna statistik redovisar antalet anställda som är registrerade som lönemottagare av den danska skatteförvaltningen. Statistiken noterar för första halvåret 2012 15 100 pendlare från Skåne till Östdanmark. Statistiken är under utveckling, vilket innebär att det inte finns längre tidserier tillgängliga. Det bör påpekas att de statistiska källorna inte är riktigt jämförbara. Oavsett vilken statistik som används är det ett faktum att arbetspendlingen över sundet har minskat. Minskningen beror till stor del på att en del av de danskar som flyttat till Malmö i början av 2000-talet återvänt, hem i takt med att prisnivån på huvudstadsregionens bostadsmarknad sjunkit under de senaste åren. Inte bara Skåne, utan också Östdanmark drabbades av en sysselsättningsnedgång 2009. I kontrast till Skåne har sysselsättningen i Östdanmark enbart genomgått en kortvarig återhämtningsfas under 2010 enligt lönemottagarstatistiken från e-indkomstregistret 10. Framförallt har sysselsättningen inom industrin samt bygg- och anläggningssektorn minskat. Även den offentliga tjänstesektorn noterade vikande sysselsättningssiffror sedan den förra regeringen införde sparåtgärder under 2010. De övriga sektorerna redovisade en svagt positiv utveckling. Liksom i Sverige pekar den aktuella sysselsättningsutvecklingen uppåt. De senaste siffrorna är från fjärde kvartalet 2012 och visar en kraftig ökning i förhållande till fjärde kvartalet året innan huvudsakligen för företagstjänsterna. Utvecklingen gynnar främst den danska huvudstadsregionen som har en stor privat tjänstesektor. Region Själland med sin förhållandevis stora offentliga tjänstesektor och industri upplever en fortsatt stagnation. Tillväxtutsikterna för den närmaste framtiden är ganska återhållsamma enligt det danska ekonomiska rådets senaste konjunkturprognos 11. Anledningen är den svaga utvecklingen i Europa som helhet, vilken dämpar Danmarks exportutsikter. Den danska regeringen förväntar sig dock en något mer optimistisk utveckling. Enligt regeringens prognos 12 är till- 9 Se Örestat under http://www.orestat.se/sv/oresundsdatabasen-svensk 10 Danmarks Statistik redovisar bl.a. kvartalsvis heltidsanställda per kvartal som en registerbaserad statistik (fuldtidsbeskæftigede lønmodtagere). De aktuella siffrorna gäller för fjärde kvartalet 2012, se http://www.dst.dk/da/ 11 Se Dansk Økonomi, forår 2013, De økomeniska Råd, http://www.dors.dk/sw10551.asp 12 Se Økonomisk Redegørelse, maj 2013, Økonomi- og indenrigesministeriet, http://oim.dk/nyheder/nyhedsarkiv/2013/maj/forsigtig-optimisme-for-danskoekonomi.aspx

Sida: 36 av 63 växtens drivkraft den inhemska efterfrågan och konsumtionen i år, medan exporten tar över rollen som tillväxtmotor nästa år. De båda prognoserna förutser därför en försiktig sysselsättningsökning och en svagt minskande arbetslöshet framför all för nästa år. Vad gäller arbetslösheten 13 i Östdanmark ökade den från lägsta nivån 2,6 procent (september 2008) till kulmen 6,7 procent (mars 2011). Därefter avtog den något och befinner sig nu på 6,1 procent (april 2013). 13 Öppet arbetslösa samt deltagare i aktiveringsinsatser ( bruttoledige ) i förhållande till arbetskraften. Enligt det danska beräkningssättet redovisas arbetslösa som ett månadsgenomsnitt (dvs. arbetslösa timmar per månad uppräknade till heltidsekvivalent fulltidsledige ). Se också: http://brhovedstadensjaelland.dk/

Sida: 37 av 63 Utbudet av arbetskraft Befolkningen i arbetsför ålder fortsätter växa men i allt långsammare takt Under det senaste decenniet har länet upplevt en kraftig befolkningsökning som i huvudsak förklaras av den stora inflyttningen från utlandet. De höga invandringsnivåerna berodde framför allt på flyktingmottagning och anhöriginvandring (Mellanöstern) samt invandring från Danmark och nya EU-länder. Under åren 2006 och 2007 överskred Skånes befolkningstillväxt tiotusenstrecket med stor marginal. Denna utveckling har dock bromsats upp under de senaste två åren. Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick Skånes befolkning till 795 700 personer i åldrarna 16-64 år enligt SCB:s befolkningsstatistik. Det är en ökning med 1 200 personer jämfört med ett år tidigare. Befolkningsökningen under 2012 var något lägre än 2011 års ökning. Ändå är länet en av de få svenska län som hade en positiv befolkningsutveckling. I förhållande till folkmängden hade Skåne den tredje högsta ökningen, 0,2 procent bland Sveriges län enbart Stockholms och Uppsala län noterade en mer positiv utveckling (Stockholms län 1,2 procent). Sett över riket som helhet låg Skånes befolkningsökning under rikssnittet (1,0 procent). Befolkningsökningen, räknat i antal personer var högst i Skånes sydvästra del (2 200), även Skånes nordvästra del noterade ett svagt plus. Inom länets östliga delar minskade befolkningen samtidigt med sammanlagt cirka 1 000 personer. Det var framför allt inflyttningen som bidrog till att befolkningen i Skåne fortsatte att öka under 2012. Flyttningsöverskottet (dvs. inflyttning minus utflyttning) uppgick till 5 100 personer (16-64 år) som huvudsakligen invandrade från utlandet. Utan flyttningsöverskottet skulle Skånes arbetsföra befolkning redan ha minskat. Under beaktande av aktuell statistik väntas befolkningen i åldrarna 16-64 år öka i år och nästa år med vardera 1 300 personer. Arbetskraften ökar i Skåne Utbudet av arbetskraft består av den del av befolkningen 16-64 år som kan och vill arbeta. Detta utbud kan sedan delas upp i de som har ett arbete och de som inte har ett arbete, där den senare gruppen utgör ett outnyttjat arbetskraftsutbud. Det outnyttjade arbets-

Sida: 38 av 63 kraftsutbudet består av de som är öppet arbetslösa, de som är undersysselsatta 14 och de som deltar i program med aktivitetsstöd. Under fjärde kvartalet 2012 beräknas 638 200 personer ha befunnit sig i arbetskraften, arbetspendlingen över Öresund medräknad. Arbetskraften ökade stadigt under 2000- talet och fr.o.m. lågkonjunkturåren 2008-2009 visade utvecklingen en klart uppåtgående tendens. Politiken har under senaste decenniet ändrat inriktning och verkar genom olika beslut och insatser för att höja arbetskraftsutbudet. Personer som har stått utanför arbetsmarknaden har fått olika incitament att ta klivet in på arbetsmarknaden. Exempel på insatser för att öka arbetskraftsutbudet är jobbskatteavdraget, jobbgarantierna, ändrade regler inom sjukförsäkringssystemet och inom arbetslöshetsförsäkringen samt den förändrade ansvarsfördelningen när det gäller nyanlända invandrare (Arbetsförmedlingen har fått huvudansvar för etableringsinsatser fr.o.m. 2010). De succesiva regelförändringarna har lett till att arbetskraften under senaste åren ökat kraftigt oberoende av det rådande konjunkturläget. Exempelvis noteras en stark uppgång under lågkonjunkturåren 2009 och 2010 i samband med att ett stort antal personer överfördes från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Även bland de utrikesfödda och i synnerhet av de utomeuropeiskt födda ökar deltagandet i arbetskraften. Visserligen kommer effekterna av regelförändringarna att klinga av, men ändå förutses arbetskraftsutbudet växa i signifikant snabbare takt än befolkningsökningen. Enligt prognosundersökningen bedöms arbetskraften öka i år med 6 300 personer och nästa år med 6 500 personer. Följande faktorer förväntas påverka utvecklingen av arbetskraftsutbudet: Fler yngre på väg in på arbetsmarknaden Arbetskraftsutbudet påverkas av befolkningens ålderssammansättning. De höga födelsetalen under ett antal år fram till början av 1990-talet har inneburit mycket stora kullar av ungdomar i gymnasieåldern de senaste åren. En del av denna grupp har successivt etablerat sig på arbetsmarknaden, en annan del fullföljer sin utbildning på högskolan eller har valt en annan eftergymnasial utbildning och kommer att söka arbete fram till prognosperiodens slut. I fjor gjorde Arbetsförmedlingen en befolkningsframskrivning. Resultatet för Skåne visar att antalet personer i åldersgruppen 20-24 år med stor marginal överstiger antalet personer i gruppen 60-64 år och detta fram till prognoshorisonten år 2025. Med andra ord befinner sig fler personer på väg in på arbetsmarknaden dvs. åldersgruppen 20-24 år än de som på grund av ålder lämnar arbetsmarknaden dvs. ålders- 14 Prognosundersökningen tar inte hänsyn till gruppen undersysselsatta som består bl.a. av deltidsarbetande och timanställda.

Sida: 39 av 63 gruppen 60-64 år. Utvecklingen är typisk för en storstadsregion och länet skiljer sig därför från övriga län i Sverige vad gäller befolkningsutvecklingen fram till år 2025. Vidare är en övervägande majoritet av de som flyttar in till Skåne i arbetsför ålder. Dessa bidrar således till att arbetskraften ökar. Fler personer med en svag anknytning till arbetsmarknaden blir aktivt arbetssökande Sedan 2010 har andelen sökande med en svag anknytning till arbetsmarknaden ökat mar-kant. Tidigare har dessa sökandegrupper befunnit sig helt utanför arbetsmarknaden. An-märkningsvärt är att Arbetsförmedlingen i framför allt Malmö har introducerat en uppsökande verksamhet för att bättre komma i kontakt med de sökande som står långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingen Bryggan). Sjukskrivningar minskar Ohälsotalet dvs. antalet utbetalda dagar per person (16-64 år) från socialförsäkringen fortsätter att sjunka i Skåne. April 2011 noterades i genomsnitt 27,3 ersättningsdagar i länet per person. Två år senare dvs. april 2013 var samma siffra 26,4. Detta är strax under riksgenomsnittet (26,9). Totalt fick 48 000 personer i Skåne sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan under april i år. Mycket talar för att trenden fortsätter under prognosperioden, vilket skulle leda till ett ökat arbetskraftsutbud. Många läser på högskolor och universitet De senaste fem åren har antalet sökande till högre utbildning i Sverige ökat stadigt främst i gruppen sökande upp till 24 år. Ökningen förklaras till stor del av den höga ungdomsarbetslöshet och stora avgångsskullar från gymnasiet de senaste åren. Det nybildade Universitets- och Högskolerådet (UHR) noterar i år rekordmånga anmälningar till höstens program och kurser. Jämfört med 2012 är det en ökning med drygt 6 procent. Med stor sannolikhet kommer studentvolymerna att öka något från en redan mycket hög nivå.

Sida: 40 av 63 Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetslöshetens utveckling Under de senaste tio åren och framför allt mellan 2003 och 2008 har efterfrågeutvecklingen varit gynnsam för Skåne. Antalet arbetstillfällen (dvs. antalet sysselsatta som har arbetsplats i regionen) har ökat mer än i de flesta andra län i landet. Finanskrisen som inträffade år 2008 har dock inneburit en kraftig chock, inte enbart för länets ekonomi, utan också för regionens arbetsmarknad. Sysselsättningen föll markant under 2009. Under 2010 vände dock sysselsättningstrenden uppåt igen och även under 2011 noteras en uppgång i hela länet. Antalet öppet arbetslösa personer och arbetssökande i program med aktivitetsstöd eller totalt antal inskrivna arbetslösa 15 minskade kontinuerligt mellan 2003 och första halvåret 2008 som följd av en långvarig högkonjunktur. Finanskrisen 2008 förändrade abrupt situationen på arbetsmarknaden. Krisen inom industrin hade sitt fulla genomslag på arbetsmarknaden under 2009, vilket ledde till en nästan explosionsartad tillväxt av arbetslösheten under detta år. Under den korta återhämtningen på arbetsmarknaden (andra halvåret 2010 och första halvåret 2011) har arbetslösheten vikit något i Skåne. Nedgången var större i den södra och östra delen av Skåne. Från och med årsskiftet 2011/2012 har trenden vänt igen och sedan dess har arbetslösheten ökat successivt i förhållandevis liten takt. Arbetslösheten i Malmö har däremot ökat kontinuerligt sedan 2008. Försämringen berör Skånes samtliga regiondelar och kommuner. Sett över hela tioårsperioden har antalet arbetslösa ökat från 42 100 till 62 900 personer i Skåne (första kvartalet 2013). Detta är en ökning med 46,5 procent. Enbart under de senaste fyra kvartalen har antalet ökat med 3 400 personer eller 3,3 procent. Under första kvartalet 2013 deltog i snitt 29 700 arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Detta är en ökning i jämförelse med samma kvartal i fjol med drygt 3 200 personer eller 12,2 procent. Under hela tioårsperioden har antalet programdeltagare mer än fördubblats (109,4 procent). Utvecklingen indikerar att andelen personer som är i stort behov av upprustning för att bli attraktiv på arbetsmarknaden, blir allt större i vårt samhälle. Jobb- och utvecklingsgarantin är Arbetsförmedlingens, volymmässigt sett, största program och omfattade 15 600 deltagare under första kvartalet 2013. Jämfört med 2012 15 Begreppet antalet totalt inskrivna arbetslösa är Arbetsförmedlingens definition för summan av antalet individer, i åldern 16-64 år, som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd.

Sida: 41 av 63 innebär detta en ökning med 10,0 procent. Deltagare i sysselsättningsfasen programmet är en del av jobb- och utvecklingsgarantin ökade med 22,3 procent. Även flöden till och från arbetslösheten pekar på en fortsatt försvagning på arbetsmarknaden. Sedan halvårsskiftet 2011 har antalet nyinskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen konstant legat något över fjolårets nivå. Under första kvartalet 2013 uppgick antalet nysinskrivna till mer än 4 500 personer per månad. Detta är en ökning med knappt 200 personer jämfört med kvartalsgenomsnittet året innan. Under första kvartalet i år hade i genomsnitt cirka 4 200 arbetslösa och programdeltagare fått arbete. Jämfört med samma period året innan är detta en ökning med knappt 200 personer. Gapet mellan antalet nyinskrivna arbetslösa och antalet arbetslösa som har fått arbete dvs. nettoinflödet till arbetslösheten har minskat något under de senaste kvartalen och uppgick till cirka 400 personer under de senaste månaderna. Mycket pekar på att trenden håller i sig, vilket skulle innebära att utflödet från arbetslösheten kommer att överstiga inflödet. Diagram 19: Totalt inskrivna arbetslösa. Skåne län. Utveckling kv1 2003 kv1 2013 prognos kv2 2013 kv4 2014 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Arbetslösheten minskar något under 2014 Under prognosperioden väntas en fortsatt ökning av arbetskraftsutbudet. Ökningen överträffar markant den förväntade befolkningsökningen. Vidare förutser undersökningen en sysselsättningstillväxt som i absoluta tal kommer att överstiga ökningen av arbetskraften under 2014. Denna kombination innebär att konkurrensen om de lediga jobben kommer att lätta något och därmed minskar arbetslösheten framöver dock i långsam takt. Arbetsförmedlingens prognos är att det totala antalet inskrivna arbetslösa i genomsnitt

Sida: 42 av 63 uppgår till 62 400 personer eller 10,5 procent av arbetskraften under fjärde kvartalet 2013 och till 62 900 personer eller 10,2 procent under fjärde kvartalet 2014 (Tabell 4). Tabell 4. Totalt antal inskrivna arbetslösa. Skåne län. Förändring mot Antal motsvarande kvartal året innan 2012 kvartal 4 62 000 4 200 2013 kvartal 4 62 400 2 300 2014 kvartal 4 62 900-600 Källa: Arbetsförmedlingen. Arbetslöshetens struktur Arbetslösheten är ojämnt fördelad över regionen och pekar på underliggande strukturella obalanser. Nedanstående diagram (diagram 20) visar utvecklingen i länet och Skånes fyra regioner. Ur diagrammet framgår att antalet arbetslösa och programdeltagare under de senaste tio åren ökat mycket kraftigare i Skånes nordöstra del (dvs. region Kristianstad) än i länets övriga delar. Skånes sydvästra del med region Malmö-Lund som kärna noterade en förhållandevis lindrig utveckling. Diagram 20: Totalt inskrivna arbetslösa. Skåne län. Utveckling mellan april 2003 (index = 100) och april 2013 säsongsrensade värden. Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Generellt kan konstateras att regioner som har en hög andel industrisysselsatta såsom nordöstra Skåne reagerar mer känsligt på en vikande konjunktur eller i extremfall på en ekonomisk chock, än regioner som har en låg andel. Detta mönster blev särskilt tydligt vid konjunkturnedgången 2008-2009 som framför allt drabbade tillverkningsindustrin samt de företagsinriktade tjänster som är kopplade till industrin (t.ex. personaluthyrningsföretag). I synnerhet är regioner med ett fåtal dominerande industriföretag

Sida: 43 av 63 sårbara under en vikande konjunktur. I hela regionen kan kommunerna Bjuv, Bromölla och Perstorp betraktas som sårbara. Konjunkturläget har en stark påverkan på arbetslösheten, men även andra faktorer spelar in. Främst arbetsmarknadspolitikens inriktning och de förändringar i regelverk som påverkar antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Det minskade antalet arbetslösa under år 2007 beror delvis på det goda konjunkturläget, men har också sin orsak i regeringsskiftet 2006 och de successiva regelförändringar som genomfördes därefter. Exempel på förändringar är avskaffandet av studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäkringen, avskaffandet av möjligheterna till arbetslöshetsersättning under studieferier och minskade volymer i traditionella arbetsmarknadspolitiska program som arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik. Uppgången i arbetslöshet i samband med finanskrisen från hösten 2008 förstärktes exempelvis av att programmet jobbgaranti för ungdomar hade införts. Nedgången i arbetslöshet från slutet av 2006 förstärktes av minskade incitament att anmäla sig på Arbetsförmedlingen. Omvänt blev det en ökad drivkraft särskilt för ungdomar att anmäla sig som arbetslös i samband med att nya program och ersättningsmöjligheter infördes. Den demografiska effekten med stora årskullar som lämnade gymnasieskolan under lågkonjunkturen förstärkte också ökningarna i arbetslöshetsnivåerna 2008 och 2009. Vidare har överföring av sjukskrivna från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen bidragit till att utbudet av arbetssökande har vuxit kraftigt under de senare åren. Från våren 2010 minskade antalet öppet arbetslösa och arbetssökande i program successivt i Länets östliga delar (nordöstra och sydöstra Skåne), medan arbetslösheten mer eller mindre stannade kvar på hög nivå i Skånes västliga delar. Finanskrisen drabbade framför allt de regioner som har en hög andel industrisysselsatta och det var dessa regioner som återhämtade sig i uppgången 2010 och 2011. Tabell 5. Totalt inskrivna arbetslösa efter kön. Skåne län. Genomsnitt under perioden 2012-05 - 2013-04 Region Samtliga Kvinnor Män Antal Andel Antal Andel Antal Andel NORDVÄSTRA SKÅNE 16 216 10,7% 7 547 10,3% 8 669 11,0% NORDÖSTRA SKÅNE 10 026 10,9% 4 467 10,2% 5 559 11,5% SYDVÄSTRA SKÅNE 30 557 10,1% 13 402 9,1% 17 156 11,0% SYDÖSTRA SKÅNE 3 582 8,0% 1 765 8,2% 1 817 7,9% SKÅNE LÄN 60 382 10,2% 27 181 9,5% 33 201 10,9% RIKET 398 241 8,5% 184 151 8,2% 214 091 8,8% Andel = l procent av den registerbaserade arbetskraften Källa: Arbetsförmedlingen

Sida: 44 av 63 Arbetslösheten 16 dvs. andelen av arbetskraften som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd är större i Skåne än i riket totalt (10,1 procent resp. 8,3 procent). Ur tabellen ovan (tabell 5) framgår också att den relativa arbetslösheten varierar i Skånes fyra regiondelar. Arbetslösheten är högst i Skånes nordöstra och nordvästra del. Även sydvästra Skåne har en arbetslöshet som ligger markant över riksgenomsnittet, däremot är arbetslösheten klart lägre i sydöstra Skåne och ligger en halv procentenhet under riksknivån. Inom hela området ryms både kommuner som även i riksperspektivet har mycket låg arbetslöshet, och kommuner som har arbetslöshetsnivåer som ligger bland de högsta i landet (se kommuntabellerna, tabell 5k i slutet av texten). Arbetslösheten plus programdeltagandet var lägst i Lomma (3,6 procent) och högst i Landskrona (15,3 procent). Även Malmö hade en hög andel arbetslösa med 14,2 procent, medan flertalet av Malmös kranskommuner hade en arbetslöshet som rörde sig i intervallen mellan 5 och 6 procent (Lund 5,9 procent). Arbetslösheten efter kön Skillnaden mellan könen är tydlig inom Skånes delregioner. Finanskrisen 2008 och konjunkturförsvagningen tre år senare berörde framför allt industrin, byggverksamheten och andra teknikrelaterade verksamheter. Detta är sektorer som fortfarande domineras av män. I återhämtningsperioden 2010/2011 minskade männens arbetslöshet sedan i snabbbare takt, därefter steg den igen i snabbare takt jämfört med kvinnornas arbetslöshet. Under de senaste 12 månaderna (maj 2012 april 2013) var i genomsnitt 27 200 kvinnor anmälda som arbetslösa i Skåne. Under samma period noterades i snitt 33 100 arbetslösa män i Skåne. Kvinnornas arbetslöshet låg i snitt på 9,5 procent i Skåne, männens på 10,9 procent i Skåne (se tabell 5, ovan). Sett över hela perioden april 2003 och april 2013 steg männens arbetslöshet med 47,0 procent i Skåne medan kvinnornas arbetslöshet förändrades med 48,7 procent från en klart lägre nivå än männens. Men utvecklingen skiljer sig tydligt inom Skånes delregioner. Finanskrisen 2008 och konjunkturförsvagningen tre år senare berörde framför allt industrin, byggverksamheten och andra teknikrelaterade verksamheter. Detta är sektorer som fortfarande domineras av män och är anledningen till att männens arbetslöshet har ökat i klart snabbare takt i Skånes nordliga regiondelar med sin framträdande industrisektor. 16 För att undvika säsongseffekter beräknas arbetslöshetens medelvärde under den senaste tolvmånadersperioden (maj 2012 april 2013).

Sida: 45 av 63 Ungdomsarbetslösheten Ungdomsarbetslösheten i Skåne ligger klart över rikssnittet 21,0 procent att jämföra med 17,7 procent. Ungdomsarbetslösheten i nordöstra Skåne hamnar redan i närheten av den nivå som noteras i Blekinge (se tabell 6, nedan). Ungdomsarbetslösheten varierade också mellan olika kommuner: från den högsta noteringen i Bromölla med 34,1 procent och den näst högsta i Landskrona med 28,2 procent, ner till 9,6 procent i Lund (se också kommuntabellerna, tabell 6k i slutet av texten). Tabell 6. Totalt inskrivna arbetslösa 18-24 år och 55-64. Skåne län. Genomsnitt under perioden 2012-05 - 2013-04 Region 18-24 år 55-64 år Antal Andel Antal Andel NORDVÄSTRA SKÅNE 3 790 21,8% 2 511 8,3% NORDÖSTRA SKÅNE 2 857 24,8% 1 423 7,4% SYDVÄSTRA SKÅNE 6 404 19,3% 3 987 7,4% SYDÖSTRA SKÅNE 1 081 20,9% 650 6,2% SKÅNE LÄN 14 131 21,0% 8 570 7,5% RIKET 95 661 17,7% 59 192 6,5% Andel = l procent av den registerbaserade arbetskraften Källa: Arbetsförmedlingen Antalet arbetslösa ungdomar har fördubblats under de senaste tio åren, från 6 900 till 14 100 i Skåne. Utvecklingen varierar dock kraftigt mellan områdets olika delar. Diagram 21 visar att antalet arbetslösa ungdomar ökade mest i nordöstra Skåne under perioden mars 2003 och mars 2013 (165,7 procent). Vidare noteras inom Skånes sydöstra del en uppgång som ligger klart över den genomsnittliga utvecklingen i Skåne (154,0 procent). Diagram 21: Totalt inskrivna arbetslösa, 18-24 år. Skåne län. Utveckling mellan april 2003 (index = 100) och april 2013 säsongsrensade värden. Källa: Arbetsförmedlingen

Sida: 46 av 63 Uppgången var särskilt kraftig mellan 2008 och 2010 (se diagram 21). Finanskrisen 2008 sammanföll med en demografisk utveckling, där befolkning in åldern 18-24 år ökade markant. Då lämnade ovanligt stora årskullar gymnasieskolan och mötte en arbetsmarknad som präglades av en chockartad inbromsning av de ekonomiska aktiviteterna. Genom att det arbetsmarknadspolitiska programmet jobbgaranti för ungdomar startat fanns också en ökad drivkraft för ungdomar att anmäla sig på Arbetsförmedlingen, för att få tillgång till programmet och den ersättning som följer med deltagande. På två år tredubblades antalet inskrivna arbetslösa ungdomar. Personer i utsatta grupper antalet ökar En stor del av antalet totalt inskrivna arbetslösa tillhör grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden. Särskilt följande grupper har det generellt svårast att klara konkurrenstrycket om de lediga jobben: Födda utanför Europa Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Totalt inskrivna arbetslösa 55-64 år Personer med högst förgymnasial utbildning Grupperingarna benämns här som Utsatta grupper. Diagram 22 visar att dessa har vuxit kraftigt och utgör sedan 2007 en klar majoritet av de arbetssökande. Gruppen Ej utsatta har minskat i takt med att arbetsmarknaden förbättrats, men har sedan två år tillbaka stannat kvar på en mer eller mindre oförändrad nivå. De består till största delen av svenskfödda personer med minst gymnasial utbildning, en grupp med hög sysselsättningsgrad som hävdar sig bra på arbetsmarknaden. För de utsatta grupperna kan man i diagram 22 utläsa en klart uppåtgående trend sedan halvårsskiftet 2011. Generellt sett har de utsatta grupperna svårt att ta del av en uppgång på arbetsmarknaden och de drabbas tidigt när den ekonomiska utvecklingen vänder nedåt. I Skåne uppgick de arbetslösa och programdeltagare i de utsatta grupperna under första kvartalet 2013 till 35 500 personer eller 58,2 procent av den totala gruppen. Tillväxten av antalet individer i gruppen har varit kraftig: sedan första kvartalet 2004 dvs. under de senaste nio åren har antalet utsatta arbetslösa ökat med nästan 75 procent.

Sida: 47 av 63 Diagram 22: Antal arbetslösa i utsatta grupper och arbetslösa i ej utsatta grupper. Skåne län. Våren 2004 - våren 2013. (trendade värden) Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning (ej dubbelräkning mellan grupperna); referensperiod 2004 april 2013; vissa data är tillgängliga fr.o.m. årsskiftet 2003/2004 Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösa äldre 55-64 år Arbetslösheten bland äldre (55-64 år) är relativt sett låg (se tabell 6, ovan). Under den aktuella tolvmånadersperioden (maj 2012 april 2013) uppgick snittet till 8 600 personer, motsvarande 7,5 procent av arbetskraften. Arbetslösheten är något högre i Skåne nordöstra del (8,3 procent), men totalt sett är arbetslösheten i åldersgruppen markant lägre än genomsnittsarbetslösheten i länet (arbetslösheten per kommun se kommuntabellerna, tabell 6k i slutet av texten). Personer som blivit arbetslösa efter 55 års ålder har dock svårt att komma ut i arbete igen och risken för att bli kvar i arbetslöshet är stor. Även ökningstakten ligger klart under snittet. Mellan 2003 och 2013 har antalet totalt inskrivna arbetslösa ökat med 30,7 procent (snittet 47,9 procent). Anmärkningsvärt är att antalet arbetslösa har stått kvar på en mer eller mindre oförändrad nivå sedan en kraftig uppgång i arbetslöshet under krisåren 2008/2009. Däremot har antalet personer med en längre tid utan arbete ökat tydligt. I gruppen har nästan hälften (45,7 procent) varit utan arbete längre än tre år under de senaste tio åren.