En livsmedelsstrategi för Sverige. Ett förslag till innehåll från Lantbrukarnas Riksförbund

En livsmedelsstrategi för Sverige Ett förslag till innehåll från Lantbrukarnas Riksförbund

2 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE En livsmedelsstrategi för Sverige Ett förslag till innehåll från Lantbrukarnas Riksförbund I regeringens budgetproposition hösten 2014 står att man ser en långsiktig livsmedelsstrategi som en viktig pusselbit för att öka livsmedelsproduktionen i Sverige, stödja svensk och miljöinriktad matkonsumtion och skapa sysselsättning på svensk landsbygd. En sådan strategi ska omfatta hela värdekedjan, från primärproduktion till konsument. Det här är ett förslag till en strategi som Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har tagit fram. Den tar avstamp i LRFs livsmedelsstrategi från 2010 och Konkurrenskraftsutredningen och syftar till att visa vad näringen anser är viktigt att ha med i en nationell livsmedelsstrategi. Innehållsförteckning 1. EN NATIONELL LIVSMEDELSSTRATEGI 1.1 1.2 1.3 Vision till 2030 Mål för enhållbar tillväxt Livsmedelsstrategier i andra länder 5 5 15 2. DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 Mjölken omsätter stora belopp Svenska ägg har stått emot import Nötköttsproducenterna på två marknader Unika svenska grisar dyra att producera Får- och lammproduktionen står och väger Kyckling i stadig tillväxt Trädgårdsproduktionen kan öka Stabil potatisodling står inför utmaningar Spannmål vår mest globala produkt 20 20 21 21 22 22 23 23 24 2.10 2.11 2.12 2.13 2.14 2.15 2.16 2.17 2.18 2.19 2.20 Oljeväxter eftertraktade på flera marknader Sockerbetsodling får förändrad marknad Vall utgör hälften av svensk åkerareal Proteingrödor drivs av höga sojapriser Lokal mat är en växande global trend Livsmedelsindustrin i omvandling Koncentrerad makt i dagligvaruhandeln Aktörernas relationer i livsmedelskedjan Livsmedelsmarknad med öppna gränser Nyväckt intresse för negligerad bransch Hur ser världen ut om fem år 24 25 25 26 26 27 27 28 28 29 30 3. MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN 3.1 3.2 3.3 3.4 Marknad Politik Samhälle Företagande 34 35 37 39

3 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK 1. En nationell livsmedelsstrategi Mat engagerar svensken. Allt fler ställer frågor om matens ursprung i sina dagligvarubutiker, matlagningsprogrammen avlöser varandra och kokboksutgivningen är rekordstor. Också inom politiken märks ett ökat intresse för mat och livsmedelsproduktion och många betonar vikten av en sammanhållen och väl förankrad svensk livsmedelsstrategi. I regeringen Löfvens regeringsförklaring från oktober 2014 finns en sådan med. Sverige är ett land med bra förutsättningar för livsmedelsproduktion. Vi har god tillgång på mark och rent vatten och vårt klimat gör att grödor och djur inte blir så utsatta för sjukdomar och skadegörare. Vi har dessutom kommit långt när det gäller djuromsorg och miljöhänsyn jämfört med våra konkurrentländer. Som en följd av detta har svenska konsumenter ett starkt förtroende för svensk mat och svenska bönder. En genomtänkt och samordnad satsning på svensk livsmedelsproduktion inom ramen för en nationell livs-

4 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK medelsstrategi kan förbättra möjligheterna att utnyttja dessa fördelar. Genom ökad produktion kan jordbruket och trädgårdsnäringen bidra till att stärka den svenska ekonomin. Det skapas fler arbetstillfällen och exportintäkterna kan öka. Sett ur ett större perspektiv kan det goda smittskyddet bidra till att minska problem med antibiotikaresistens, miljön gynnas genom ökad biologisk mångfald och fler slutna kretslopp. Genom en ökad svensk produktion tar vi ett större ansvar för konsumtionens miljöeffekter. Trots alla fördelar har den svenska livsmedelsproduktionen minskat markant efter EU-inträdet. Import tränger undan svenska livsmedel. Vid EU-inträdet 1995 var 75 procent av all mat som konsumerades i Sverige också producerad i Sverige. Sedan dess har andelen svenskt minskat till omkring 50 procent. Bara mellan år 2000 och 2013 minskade antalet sysselsatta i den svenska livsmedelsbranschen med 41 000. Den minskade råvaruproduktionen har i sin tur gett ett minskat underlag för förädlingsindustrin. Detta har bidragit till att förädlingsindustrin, som ofta verkar på en internationell marknad, i flera fall har fått utländska ägare och flyttat utomlands. Avdelningar för forskning, innovation och produktutveckling har flyttat med. Konkurrenskraften blir därmed allt svagare i och med att innovationsgraden minskar. De svenska jordbruksföretagen tvingas att lägga ner till följd av att de inte kan konkurrera med lägsta pris och det konsumenterna efterfrågar. Samtidigt har samhällets ansvar för livsmedelsområdet varit splittrat på ett antal departement och myndigheter, vilket i sin tur har haft en negativ påverkan på utvecklingen. Livsmedelskedjans krympande del i samhällsekonomin har också gjort att sektorn inte har prioriterats på samma sätt som i våra grannländer, exempelvis Finland och Danmark. Flera myndigheter har i sina riktlinjer och instruktioner ingen målsättning att främja svenskt jordbruk och trädgårdsnäring. Bättre samordning mellan myndigheter och målformuleringar som tar hänsyn till hållbar tillväxt. svenska konsumenter, utan också konsumenter i andra länder. Den svenska matens många fördelar är en bra bas när det gäller att möta den växande medelklassens intresse för hållbara varor och tjänster. I ett längre och större perspektiv har vi också ansvar för att nyttja den svenska åker- och naturbetesmarken och därmed vår förmåga att producera livsmedel. Fler och fler rapporter pekar på det faktum att det kommer att behövas betydligt mer mat i framtiden. Fram till 2050 behöver den globala produktionen av livsmedel öka med 60 procent om hela världens befolkning ska kunna äta sig mätt. Därför är det ur ett globalt försörjningsperspektiv inte rätt att vi gör oss allt mer beroende av importerad mat. Det finns gott om belägg för att en ökad konsumtion av livsmedel producerade i Sverige skulle gynna en hållbar utveckling. Enligt FN har nordeuropeisk djurhållning minst klimatpåverkan i världen. Därför är en ökad konsumtion av svensk mat ett steg i rätt riktning mot en mera hållbar konsumtion inte bara i Sverige, utan också i de länder till vilka vi exporterar livsmedel. Att livsmedelsproduktionen blir mer hållbar är en förutsättning när jordens befolkning växer. De utmaningar som Sverige, tillsammans med resten av världen, står inför är stora och komplexa. Ingen enskild aktör har kunskaper eller resurser nog för att på egen hand nå framgång. För att skapa en hållbar tillväxt i hela livsmedelskedjan krävs därför att jordbruket, industrin, handeln och politikerna samarbetar kring en vision för att uppnå gemensamma mål. Många av de länder som Sverige konkurrerar med har tagit fram livsmedelsstrategier i syfte att förbättra konkurrenskraften och öka produktionen. Det är hög tid för Sverige att göra detsamma. En viktig utgångspunkt för en nationell livsmedelsstrategi är att vi verkar på en fri marknad med öppna gränser mot omvärlden. Konsumenterna har makten och det är utifrån det arbetet måste planeras. Det är först när konsumenter i högre grad väljer svensk mat och är beredda att betala ett merpris för hög kvalitet som tillväxten, jobben och miljöfördelarna kan realiseras. Den totala livsmedelsmarknaden växer både i Sverige och globalt och det gäller att attrahera inte bara

5 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK 1.1 Vision till 2030 Svensk mat skapar hållbar tillväxt i hela landet. Genom framgångsrika företagare, politisk vilja och ett starkt förtroende mellan aktörerna utmärks Sverige av en innovativ, säker och konkurrenskraftig livsmedelskedja som tillgodoser konsumenternas olika behov på en växande marknad i såväl Sverige som globalt. 1.2 Mål för en hållbar tillväxt En hållbar tillväxt på en fri marknad måste ta sin utgångspunkt i en ökad efterfrågan. Därför är det logiskt att i en nationell livsmedelsstrategi sätta mål om en ökad konsumtion av svensk mat, dels inom landets gränser, dels genom en ökad export. Tillväxt inom svensk livsmedelsproduktion har inte bara ekonomiska och miljömässiga fördelar. Det unika med livsmedelssektorn är att en tillväxt här skapar jobb i hela landet och ofta i områden där de behövs som bäst. En ökad svensk livsmedelsproduktion är därför också ett socialt projekt som bidrar till att utveckla glesbygden. Det finns gott om belägg för att en ökad konsumtion av livsmedel producerade i Sverige skulle gynna en hållbar utveckling. Därför är en ökad konsumtion av svensk mat ett steg i rätt riktning mot en mera hållbar konsumtion inte bara i Sverige, utan också i de länder till vilka vi exporterar livsmedel. För att nå den föreslagna visionen behövs konkreta mål för hela livsmedelskedjan. Omfattningen av jordbrukets produktion måste följas liksom dess påverkan på miljö och samhällsekonomi. Dessutom behövs mål för den offentliga upphandlingen, innovationstakten, exportvolymerna och för specifika åtaganden inom näring, industri och handel. Målen i det följande avsnittet är indelade i hållbarhetsbegreppets tre pelare, ekonomi, ekologi och den sociala delen. Inom samtliga dessa områden behöver det ske en tillväxt för att utvecklingen ska kunna kallas långsiktigt hållbar.

6 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK Mål för hållbar tillväxt EKONOMIN EKOLOGI SOCIALT Värdet av svensk livsmedelsproduktion ska öka med 60 procent! Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser! Antalet personer som är sysselsatta inom livsmedelskedjan ska öka liksom andelen av totala antalet sysselsatta! Det totala värdet på export av livsmedel och dryck ska fördubblas! 80 procent av maten i den offentliga sektorn ska ha svenskt ursprung! Samordning och infrastruktur för forskning och utveckling samt innovation inom livsmedel ska öka! All åkermark ska brukas aktivt Naturbetesmarkerna ska öka till 460 000 ha Större andel effektiva växtskyddsmedel och metoder används i svensk jordbruksträdgårds- och skogsproduktion. År 2030 återanvänds växtnäring ur avloppsfraktioner som gödselmedel i jordbruket. Antalet nyföretagare per år inom jordbruk, skogbruk och fiske ska vara 2 000! Folkhälsan i Sverige ska förbättras! HÅLLBARHET. Målen som sammafattas i figuren utgår från hållbarhetsbegreppet tre pelare: ekonomi, ekologi och den sociala delen. Målen ska nås innan 2030.

7 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK 1.2.1 Mål för ekonomisk hållbarhet Tillväxt MÅL: Värdet av svensk livsmedelsproduktion ska öka med 60 procent till 2030. För att nå visionen om hållbar tillväxt så är det övergripande och viktigaste målet i en nationell livsmedelsstrategi en ökad värdetillväxt. Det finns en stor potential för tillväxt av svenska livsmedel och nu är det dags att vända trenden och få ett uppsving och framåtanda i branschen. Idag är hälften av den mat som konsumeras i Sverige svensk. Före inträdet i EU var andelen svenskproducerat 75 procent. Det visar att det finns förutsättningar att öka produktionen med 50 procent inom 15 till 20 år. Dessutom tillkommer att Sveriges befolkning beräknas öka med 12 procent fram till år 2030. För att möta även befolkningsökningen måste produktionen i Sverige öka med 59 procent, eller en årlig tillväxt på 3 procent, jämfört med blygsamma 0,8 procent de senaste 20 åren. Förutsättningarna idag är däremot annorlunda jämfört med 1990-talet, framför allt beroende på att vi har en betydligt friare handel med livsmedel över landsgränser. Så ska värdet av produktionen öka TILLVÄXT VOLYM PRIS Ökat antal hektar eller kilo Ökad produktivitet och effektivitet Ökat produktvärde eller förädling Högre priser på världsmarknaden VOLYM OCH PRIS. Värdet av den svenska livsmedelsproduktionen kan öka genom större volym, högre pris eller kombination av båda.

8 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK Värdet av den totala svensk jordbruksproduktionen de senaste fem åren är i genomsnitt 53 miljarder kronor plus 9 miljarder i EU-ersättningar. År 2030 ska värdet vara uppe i 85 miljarder kronor exklusive stöd i dagens penningvärde. LRF har i sin livsmedelsstrategi satt som mål att jordbruksproduktionen ska växa med 1 procent per år. Detta mål borde kunna höjas om hela livsmedelskedjan och politiken jobbar åt samma mål. För att kunna följa upp målet behövs indikatorer ned på produktnivå. Det är även viktigt att inte bara följa värdeutveckling utan att även se hur volymen av svenska livsmedel utvecklas. Först då går det att se om och hur tillväxten fortskrider och var det kan finnas behov av extra insatser. Tillväxten mäts utifrån värdet på jordbruksprodukter. Produktionsvärdet kan öka genom ökad volym, högre pris eller ökat värde på gårdsnivå genom att en större del av förädling sker på gården och/ eller att eventuella mervärden ger en ökad intäkt. Volymen påverkas av efterfrågan samt effektivitet- och produktivitetsförändringar, priset sätts för många varor på den globala marknaden men kan också styras lokalt beroende på var kunderna finns. Det är därför viktigt att vid uppföljningen förstå vad en värdeförändring beror på. Tillväxten av det som produceras kan relateras till det som konsumeras och beräknas då utifrån marknadsandelar. Det totala produktionsvärdet på jordbrukets varor och tjänster har ökat realt med i genomsnitt 0,8 procent per år de senaste 20 åren. Marknaden inom och utanför Sverige har dock växt betydligt mer. I Sverige så har konsumtionsvärdet av livsmedel ökat med 40 procent, jämfört med jordbrukets 15 procent. Importen, som har mer än tredubblats i värde på 20 år, har tagit stora delar av konsumenternas växande marknad. En av marknadsekonomins främsta fördelar är att den är bra på att styra produktionen till sådana produkter som människor upplever att de vill ha. Därför är det viktigt att i en livsmedelsstrategi låta efterfrågan ha ett stort inflytande över vad som ska produceras och hur. Det ska för varje enskild konsument finnas tillgång till rätt produkter producerade på rätt sätt till rätt pris, vilket hela livsmedelskedjan har ansvar för. En annan grundbult i den fria marknadsekonomin är att konsumenterna har tillgång till information. Utan information går det inte att göra medvetna val. Det finns tre sätt att öka konsumtionen av svenska råvaror. Ett är att öka andelen svenskproducerade livsmedel genom att svenska konsumenter oftare väljer mat med svenskt ursprung i butiker och på restauranger. Ett annat är att öka exporten och ett tredje att andelen svensk mat ökar i den offentliga upphandlingen. Målet är satt utifrån att livsmedelsproduktionen på gårdsnivå ska växa men detta mått speglar i själva verket hela livsmedelskedjan. Enligt tillväxtmålet ska svensk livsmedelsproduktion växa betydligt snabbare i framtiden jämfört med hur det har sett ut efter att vi gick med i EU. Export MÅL: Det totala värdet på export av livsmedel och dryck ska fördubblas till 2030. Under 2013 var värdet på den svenska livsmedelsexporten 42 miljarder kronor. I denna siffra har fisk exkluderats eftersom det är en produkt med annat ursprung som bara mellanlandar i Sverige. Om exporten fortsätter att växa med samma årliga takt som den gjort hittills under 2000-talet skulle den uppgå till 68 miljarder år 2030. Matlandet Sverige satte som mål att exportvärdet, inklusive fisk, ska fördubblas under perioden 2008 till 2020. Exporten har ökat och kommit en bra bit på väg mot målet, men det blir sannolikt svårt att nå hela vägen fram. Värdet av det som exporteras mätt som intäkter på gårdsnivå ligger på 4,8 miljarder och bör också det kunna fördubblas till 2030. Utöver export av livsmedel har vi också möjlighet att öka vår kunskaps- och teknikexport. Den höga nivån på kunnande i Sverige ger underlag för en export av jordbruksteknik, bioteknologi och smarta produktionskedjor för livsmedel. Detta sker redan men kan öka och bidra till nya exportintäkter och nya arbetstillfällen.

9 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK Offentlig upphandling MÅL: 80 procent av maten i den offentliga sektorn ska ha svenskt ursprung 2030. Den offentliga sektorns upphandling av livsmedel är möjlig att påverka genom politik. Målet för andelen svenskproducerad mat bör därför kunna sättas högre för denna sektor än för den privata konsumtionen. Högre än 80 procent är dock inte möjligt att nå eftersom en betydande del av råvarorna inte kan produceras i Sverige. Detta gäller exempelvis bananer. Under 2013 inhandlades totalt livsmedel för 8,9 miljarder till den offentliga sektorn. Sektorn har de senaste åren vuxit 1 till 5 procent per år. Man brukar uppskatta att cirka 50 procent av den offentliga sektorns inköp av livsmedel är import. Andelen varierar mellan olika produkter. Hälften eller mer av allt nötkött, kyckling, grönsaker och potatis är importerade. För övriga produkter utgörs mindre än hälften import. Av flera skäl bör andelen svenskproducerad mat öka inom den offentliga upphandlingen. Det finns en dubbelmoral i att staten har infört en lagstiftning om hur livsmedel ska produceras i Sverige, samtidigt som samma stat handlar upp mat som producerats i andra länder med mindre strikta regler. De svenska särreglerna som syftar till att uppnå en hög djurvälfärd, minskad negativ miljöpåverkan och säkrare livsmedel medför högre produktionskostnader. I den offentliga upphandlingen prioriteras alltför ofta lägsta pris, vilket systematiskt missgynnar svenska producenter som har att följa den svenska lagstiftningen. Genom sin stora andel importerad mat bidrar den offentliga sektorn till export av miljöproblem. Med närproducerade livsmedel lagas dessutom fler av måltiderna från grunden vilket enligt kostchefer bidrar till mindre svinn. Om en större andel av maten i de offentligt finansierade köken lagades från grunden med råvaror av god kvalitet så skulle status och kompetens höjas för kockarna i dessa kök. Med en större andel svenska, regionala och lokala råvaror i den offentliga upphandlingen skulle också samhällsekonomiska vinster uppstå. Om den svenskproducerade maten ökade från 50 procent till 80 procent i de offentliga upphandlingarna så skulle den sammanlagda effekten på produktionsvärdena i livsmedelskedjan i Sverige bli en ökning med 6,73 miljarder och 5 000 nya arbetstillfällen skapas. För att kunna följa upp ett mål gällande andelen svenskproducerad mat i den offentliga sektorns konsumtion behövs statistik. Man brukar säga att runt 50 procent är importerad, men denna siffra är ganska osäker och kontrolleras inte regelbundet. Forskning och innovation MÅL: Samordning och infrastruktur för forskning och utveckling samt innovation inom livsmedelsektorn ska öka. För att konkurrera krävs ständig förnyelse av produkter, metoder, processer och organisationssätt. Det krävs dock inte bara en utveckling på forskarnivå utan det som tas fram måste också implementeras i praktiken och omsättas till exempelvis ökad produktivitet och lönsamhet. Jordbruks- och trädgårdsföretag kan vara allt från mindre sidoföretag till stora avancerade gårdar och växthus. Efter dessa led tillkommer en mängd aktörer vad gäller förädling, förpackning, logistik och handel, också dessa i olika storlekar och med olika inriktning. Tillsammans bildar aktörerna ett komplext livsmedelsnät snarare än en livsmedelskedja. Ju mera integrerade aktörerna i detta nät blir med varandra desto bättre blir den svenska livsmedelssektorn på att erbjuda ett utbud som attraherar kunder i och utanför Sverige. Utredningar visar att det behövs flera åtgärder när det gäller forskning och utveckling inom den svenska livsmedelssektorn. Forskning och innovation bör initieras av de behov som finns på marknaden utifrån ett företagsperspektiv. Forskningsresultatet behöver sedan förpackas på ett sådant

10 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK sätt att den snabbt kan komma till praktisk användning. Implementeringen behöver bli minst lika viktig som forskningen i sig. För att teori ska kunna omvandlas till praktik på ett effektivt sätt behövs infrastruktur för samordning och kommunikation mellan forskare, rådgivare och företagare. Såväl EU som OECD har uppmärksammat hur viktigt det är med ett system för kompetensutveckling och innovation inom jordbrukssektorn. Ofta kallas detta system för Agriculture Knowledge and Innovation System (AKIS). Det svenska systemet består av många små och splittrade aktörer till skillnad mot exempelvis Danmark. Om målen och syftet med AKIS förtydligas och resurser mobiliseras kan olika aktörer samspela mera effektivt. 1.2.2 Mål för miljömässig hållbarhet Generationsmålet MÅL: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet är beslutat av Riksdagen och följs upp av Naturvårdsverket. Det här målet vägleder miljöarbetet på alla nivåer i samhället och är en självklar utgångspunkt också i en nationell livsmedelsstrategi. Den nordeuropeiska djurhållningen är enligt FN världens bästa när det gäller att ha så liten påverkan som möjligt på klimatet. I europeiska jämförelser ligger hela den svenska produktionen i topp. Vi har därtill en livsmedelsproduktion med stor omsorg om miljö och hälsa i övrigt. Sättet vi producerar våra livsmedel på gör dem säkra för konsumenten, bland annat tack vare salmonellafrihet och en sedan länge restriktiv användning av antibiotika i djurhållningen. Men samtidigt som vår egen livsmedelsproduktion tillhör världens mest hållbara ligger vår konsumtion bland de minst hållbara länderna. Enligt Världsnaturfondens värstinglista när det gäller ekologiska fotavtryck har Sverige de senaste åren gått från att vara trettonde värsta land till en föga smickrande tionde plats. Den försämrade positionen förklaras främst av fyra olika faktorer. Konjunktursvackan har varit djup i andra länder samtidigt som Sverige har klarat sig relativt bra och svenskarnas konsumtion har fortsatt att öka. En ökad import har lett till ökade utsläpp. En växande andel av det vi konsumerar kommer från Kina och där används ofta kol som energikälla i produktionen. Vi har en förhållandevis stor och energikrävande fordonspark. Vår konsumtion av kött är hög. Med en ökad inhemsk livsmedelsproduktion tar vi tydliga steg mot generationsmålet i ett globalt perspektiv. Om vi minskar vår import av livsmedel till förmån för svenskproducerat så minskar klimatavtrycket. Detta gäller i synnerhet kött där svensk produktion är världsledande ur ett klimatperspektiv. En minskad köttkonsumtion och en övergång till svenskt kött skulle ha en stor positiv betydelse. Samtidigt finns stora möjligheter för vår köttproduktion att bli ännu mer klimateffektiv. Genom satsningar på biogas på gården kan både bondens lönsamhet öka samtidigt som klimatpåverkan från köttproduktionen minskar. Biogas från gödsel gör dubbel nytta. Dels ersätter gasen fossil energi i form av diesel eller bensin och dels avgår mindre klimatgaser från gödseln när den rötas. I dag är det dock väldigt krångligt för en enskild lantbrukare att investera i en biogasanläggning på gården och ansöknings- och tillståndsprocessen skiljer sig dessutom markant mellan olika regioner.

11 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK Biologisk mångfald MÅL 1: Betesmarker ska öka till 460 000 hektar år 2030. Biologisk mångfald är en viktig del i flera miljömål som beslutats av Riksdagen. En förutsättning för att det ska kunna uppnås är att vi har betesmarker. Under 2013 fanns det cirka 440 000 hektar betesmark, vilket innebär en minskning med 80 000 hektar under tio år. För att hävda betesmarkerna behövs fler betesdjur. När betesmarker väl har vuxit igen tar det lång tid att återskapa dem och om de blir bebyggda är de näst intill omöjliga att återställa. I miljömålet ett rikt växt- och djurliv är de betande djuren en grundbult. Nötkreatur och får som betar ute bidrar i stor grad till öppna och rika odlingslandskap, i synnerhet djur som betar på naturbetesmarker. Dessa är därför en förutsättning för ett rikt växt- och djurliv. MÅL 2: All åkermark ska brukas aktivt 2030. 2013 omfattade den totala åkermarken, inklusive träda, 2,6 miljoner hektar, en minskning med 100 000 hektar under 2000-talet. För att nå målsättningen om hållbar tillväxt behöver all jordbruksmark som finns idag brukas för jordbruksändamål. Det betyder att marken dels behöver skyddas från till exempel exploatering och negativ klimatpåverkan och dels nyttjas effektivt för jordbruksproduktion. De avvägningar som behöver göras vid exploateringar måste utgå från en klarare insikt om vad livsmedelsoch energiproduktionen innebär för de gröna näringarna och samhället i stort och från en större respekt för den enskilda äganderätten. Jordbruksmarken i Sverige används mer extensivt och trenden sedan 1980-talet är att spannmålsodlingen minskar och odling av vall ökar. Det finns flera orsaker till detta, men utformningen av EUs jordbrukspolitik (CAP) är en faktor som påverkar. I vissa fall kan lantbrukare, som lagt areal för fäfot uppfylla villkor genom att endast putsa av marken, medan de som har aktiv produktion får betydligt fler villkor att uppfylla. Detta bidrar inte till ökade incitament att producera mer. Det finns olika siffror på hur mycket mark som idag ligger utanför jordbruksproduktionen men som skulle kunna odlas mer intensivt, en siffra som nämns är 800 000 hektar. För tillväxt krävs att även den marken nyttjas till sin fulla potential. Hållbara insatsmedel gödselmedel MÅL: År 2030 återanvänds växtnäring ur avloppsfraktioner som gödselmedel i jordbruket. Sverige ska gå mot kretslopp där flera växtnäringsämnen och organiskt, mullbildande material ska återanvändas genom långsiktigt hållbara avloppslösningar. Fram till 2050 är målet att all mineralgödsel tillverkas med förnybar energi och att den lustgas som i dag släpps ut vid tillverkningen helt renas bort. Jordbruket är beroende av växtnäringsämnen som fosfor, kalium, kväve och svavel. Samtliga dessa är begränsade i tillgång eller kostar stora resurser att utvinna. Därför är det nödvändigt att återvinna en betydligt större andel av växtnäringen än vad som görs för närvarande. När det gäller fosfor handlar det om en effektiviserad recirkulation. För kväve behövs dels en recirkulation, dels en långsiktigt hållbar nyproduktion av mineralgödsel. Fosfor är nödvändig för all livsmedelsproduktion. Samtidigt är fosfor en ändlig resurs där den brytbara mängden i världen blir allt knappare. För att minska beroendet av nybruten fosfor behöver vi återanvända en stor del av den fosfor som passerar våra egna och våra husdjurs kroppar och hamnar i avloppsslam och gödsellager. Fosforn i djurens gödsel återanvänds redan i dag i stor utsträckning, men det som hamnar i avloppsslammet är i stort sett förlorat på grund av slammets innehåll av andra oönskade ämnen. Mer än hälften av den växtnäring som finns inom livsmedelskedjan hamnar i toalettavfallet. Om det ska vara möjligt

12 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK att återanvända växtnäringen inom rimlig tid behöver vi redan i dag börja stimulera byggandet av källsorterande avloppslösningar, både på landsbygden och i tätorterna. Kväve finns obegränsat i luften men att utvinna den är mycket energikrävande. Därför krävs det dels en återvinning av kväve ur avfallet från livsmedelskedjan och dels en nytillverkning där energin som används är förnybar. En stor del av kvävet kan också naturen ordna själv när man odlar kvävefixerande baljväxter i växtföljden. I ett globalt perspektiv har västvärlden ett ansvar för att utveckla system för att återföra växtnäring från tätorter till jordbruket. I annat fall kommer inte fattiga länder att få tillgång till den växtnäring man behöver för att utveckla sitt välstånd. Hållbara insatsmedel växtskyddsmedel MÅL: En större andel effektiva växtskyddsmedel och metoder används i svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion år 2030. Alla odlade grödor utsätts regelbundet för större eller mindre hot från insekter, sjukdomar och ogräskonkurrens. Detta utgör en risk för livsmedelsförsörjningen eftersom skadorna kan bli omfattande. I Sverige har vi ett gynnsamt klimat där vi jämfört med många andra länder drabbas relativt måttligt av skadegörare i odlade grödor. Den viktigaste utgångspunkten på gården både i dag och framöver är att använda odlingsmetoder som förebygger angrepp av skadegörare och ogräs. Trots detta behövs växtskyddsmedel för att inte stora volymer livsmedel regelbundet ska gå förlorade. Med effektiva växtskyddsmedel menas sådana som inte lämnar rester i grödan, marken eller vattnet och inte påverkar andra organismer än den skadegörare eller det ogräs som de är tänkta att motverka. Det viktiga här är att växtskyddsmedlet inte har någon oönskad inverkan eller spridning, inte vilken sorts medel det är. Ett stort bekymmer i dag är att delar av den svenska odlingen saknar tillgång till ett effektivt växtskydd. Detta är särskilt tydligt i den yrkesverksamma trädgårdsproduktionen där värden på många hundra miljoner kronor varje år äventyras eftersom användandet av vissa växtskyddsmedel hänger på tillfälliga dispenser. Hållbar tillväxt innebär att vi på ett bättre sätt måste väga riskerna mot att säkerställa tillgången till de mest effektiva, säkra och ekonomiskt konkurrenskraftiga metoderna och växtskyddsmedlen. För att få fram fler effektiva växtskyddsmedel krävs mer forskning utifrån svenska produktionsförhållanden. Systemet inom EU med ömsesidiga godkännanden av preparat behöver även utnyttjas bättre av Sverige. 1.2.3 Mål för social hållbarhet Sysselsättningsmålet MÅL: Antalet personer som är sysselsatta inom livsmedelskedjan ska öka liksom andelen av det totala antalet sysselsatta. Jordbruk, trädgård, fiske och livsmedelsindustri sysselsätter i dag cirka 120 000 personer i Sverige. Detta motsvarar 2,6 procent av samtliga sysselsatta och 3,7 procent av dem som arbetar i näringslivet. År 2000 var motsvarande siffror 161 000 eller 3,7 respektive 5,6 procent. Den stora minskningen beror dels på rationaliseringar, dels på den ökade importen av mat. Generellt har varutillverkningens andel av BNP och sysselsättning minskat till förmån för tjänstesektorn.

13 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK Om livsmedelsproduktionen ökar så har det stor påverkan också på sysselsättningen i andra verksamheter. En ökad produktion av varor eller tjänster från jordbruket generar 2,5 gånger värdet av ursprungsprodukten i andra delar av samhället. En tillväxt i jordbruket skapar också 20 till 25 procent flera jobb än genomsnittet för samma tillväxt i andra sektorer. Även livsmedelsindustrin generar mer tillbaka till samhället än många andra branscher, framför allt om man jämför med tillverkningsindustrin. En viktig skillnad är också att många av jobben som kommer genom en ökad jordbruksproduktion skapas i den lokala eller regionala omgivningen. Om vi skulle producera större delen av de animalieprodukter som importeras så skulle det innebära 20 000 fler jobb i Sverige. Attraktionskraft MÅL: Antalet nyföretagare per år inom jordbruk, skogsbruk och fiske ska vara 2 000 år 2030. Möjligheten att leva och bo på landsbygden är nära sammanlänkad med möjligheten att arbeta med livsmedelsproduktion. För en bättre konkurrenskraft på sikt är det nödvändigt att det upplevs mer attraktivt att arbeta inom livsmedelsbranschen än vad som är fallet i dag. Det behövs en utbredd vilja att studera, arbeta och driva företag i denna sektor för att locka rätt kompetens och få fram nya idéer. Attraktionskraften påverkas bland annat av den allmänna opinionen, politikers inställning, lönsamhet i branschen, tillgången till förebilder, utvecklings- och karriärmöjligheter och arbetsförhållanden. För att nå målet om en ökad tillväxt behövs en ökad nyetablering av företag. För att få rätt kompetens på de nya företagarna behöver utbildning leva upp till de krav som ställs inte bara inom produktion utan även affärsmässighet. Strukturella problem inom branschen behöver också lösas. 70 procent av dagens jordbruksföretagare kommer att gå i pension inom perioden och kapital- och ägarskiftesformer behöver utvecklas. Statistik från Tillväxtanalys visar att det mellan 2009 och 2013 i genomsnitt startades knappt 1 570 nya företag per år inom jordbruk, skogsbruk och fiske. En ökning upp till det föreslagna målet om 2 000 nya företag per år skulle innebära en knappt 30 procent högre nivå än den senaste femårsperioden. Hälsa MÅL: Folkhälsan i Sverige ska förbättras till 2030. Det finns ett starkt samband mellan mat och hälsa. En lika viktig aspekt är att attraktiv och god mat ger ökad livskvalitet och välbefinnande. Kosten är dessutom nyckeln till många av de miljöfrågor vi står inför i dag och ofta samverkar effekterna på hälsa och miljö. Allt fler pekar på att en kosthållning som reducerar inverkan på miljön också skulle vara positiv för folkhälsan. Ett exempel är att en tredjedel av alla cancer och hjärt- kärlsjukdomar förorsakas av dåligt näringsintag. Därför bör en nationell livsmedelsstrategi också innefatta studier av hur en förbättrad diet kan bidra både till en bättre miljö och minskat lidande och kostnader som en följd av dålig hälsa. Med mer grönsaker, frukt och kolhydrater och mindre rött kött och processad mat förbättras hälsan samtidigt som livsmedelsproduktionens negativa inverkan på planeten minskar. Byts det importerade köttet dessutom ut mot svenskt blir klimatvinsterna ännu större. LiveWell for LIFE-projektet är ett europeiskt initiativ med nätverk från hela livsmedelskedjan som tar fram rekommendationer och metoder för att minska miljöpåver-

14 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK kan genom ändrade menyer. Sverige, Spanien och Frankrike har varit pilotländer och är utvalda mot bakgrund av stora skillnader i matvanor. I projektet bedömer man att växthusgasutsläppen från pilotländernas livsmedelsproduktion minskar med 25 procent fram till år 2020 om modellen tillämpades fullt ut. Människors hälsa, djurhälsa och ekosystemen är starkt förenade. Genom att ha friska djur så får vi friskare människor. Svenskt lantbruk har genom långvarigt arbete tillsammans med myndigheterna, lyckats utrota en rad sjukdomar. Genom en begränsad antibiotikaanvändning och en försiktig handel har vi lyckats hålla antibiotikaresistensen på en låg nivå. Framtidsvisionen är att kunna upprätthålla den goda svenska djurhälsan, att ytterligare kunna minska antibiotikaanvändningen och att hålla antibiotikaresistensen på så låg nivå som möjligt.

15 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK 1.3 Livsmedelsstrategier i andra länder en utblick Ett flertal länder inom EU har redan implementerat nationella livsmedelsstrategier. Utgångspunkterna är olika beroende på tradition och naturliga förutsättningar, men målen handlar ofta om en ökad konkurrenskraft, ökad export och skapande av arbetstillfällen. LRF har gjort en analys av ett antal EU-länders livsmedelsstrategier. De valda exemplen representerar dels länder som ligger nära Sverige geografiskt, men också länder med liknande förutsättningar vad gäller ekonomi och samhällsstruktur. De länder som har inkluderats i analysen är Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Irland och Frankrike. Samtliga länders strategier tar upp det faktum att efterfrågan på livsmedel förväntas stiga i ett globalt perspektiv och att det ger utrymme för tillväxt i det egna landet. Många av regeringarna framhåller också att det behövs en aktiv och ambitiös jordbruks- och livsmedelspolitik för att möta den ökade konkurrensen på den globala livsmedelsmarknaden. En viktig utgångspunkt är därför att försöka stärka konkurrenskraften för produktionen i det egna landet. Detta görs ofta genom att se till att det finns bra förutsättningar för primärproduktionen, men också för innovation och teknikutveckling. I många av strategierna betonas också vikten av att kombinera en utvecklig som ger tillväxt med en ökad resurseffektivitet och därmed en mer hållbar jordbruksoch livsmedelssektor. Åtgärder som ska öka exporten ingår i alla de undersökta länderna. Ofta integreras miljö- och hållbarhetsfrågor med möjligheten att lyckas på en framtida exportmarknad. Bakom detta ligger bedömningen att ett ökat välstånd i olika tillväxtländer kommer att innebära en ökad efterfrågan på mat som har producerats på ett miljövänligt och säkert sätt. I Danmark, Tyskland och Nederländerna ser man också möjligheter att exportera kunskap och teknik. Frankrike skiljer sig något från de övriga länderna genom att betona att exportmöjligheterna ligger i att utnyttja landets rykte vad gäller matkultur och mattraditioner. Irland profilerar hela sitt land, Irland den gröna ön, och försöker den vägen ladda den irländska maten med mervärden. Finland betonar att man kan minska sitt eget ekologiska fotavtryck genom att ta till vara sina möjligheter till livsmedelsproduktion och därmed inte exportera sin miljöpåverkan. I Tyskland får omställningen till ett fossilfritt samhälle stort utrymme i jordbrukspolitiken. Samtliga sju länder ser en tydlig koppling

16 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK mellan livsmedelsproduktion och energiförsörjning där maten har högsta prioritet. I det följande avsnittet ges en kort introduktion till de olika ländernas livsmedelsstrategier och vilka mål man har satt upp. Danmark Vækstplan for Fødevarer är Danmarks nationella livsmedelsstrategi. Visionen i denna lyder: Med rötter i en stolt livsmedelstradition säljer Danmark hälsosamma, uthålliga och välsmakande kvalitetsprodukter samt lösningar på framtidens utmaningar. Den danska livsmedelsstrategin presenterades av regeringen i december 2013. Syftet är att skapa tillväxt, sysselsättning och ökade exportmöjligheter för dansk livsmedelsproduktion och livsmedelsteknologi. Danmarks regering vill utifrån tillväxtplanen utveckla styrkorna hos landets livsmedelsproducenter. Med 33 olika förslag fördelade inom fem huvudområden är målen en hållbar och resurseffektiv livsmedelsproduktion, en lösningsorienterad reglering och kontroll, en uppfinningsrik livsmedelsindustri och bättre tillgång till finansiering av verksamheter inom livsmedelssektorn. Den danska jordförvärvslagen har setts över vilket gjort att tillgången på riskvilligt kapital ökar i branschen. Mycket fokus ligger på att öka den producerade volymen. Storbritannien Storbritannien är liksom Sverige en nettoimportör av livsmedel. I och med den växande efterfrågan på livsmedel har den brittiska regeringen nyligen påbörjat ett arbete med en nationell livsmedelsstrategi. I arbetet ligger stort fokus på hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Inriktningen är att satsa på forskning, teknologiutveckling och kunskapsöverföring inom livsmedelssektorn, bland annat genom projektet The Agri-Tech Strategy. Det ska också ske ökade exportsatsningar och regeringen lobbar intensivt för att undanröja handelshinder på exportmarknader. Marken i England ägs till stora delar av adelsmän som arrenderar ut jorden. Arrendeavtalen kan gå i många generationer och man ser på brukandet många gånger som ett mellanting mellan ägande och arrende där investeringar sker genom gemensamma avtal mellan jordägare och arrendator. Att låna av bank när man arrenderar är svårt varför det finns ett utpräglats system med att lantbrukare lånar av varandra. I Nordirland har en särskild satsning tagits fram. Den har fått namnet Going for growth. Inom denna finns handlingsplaner med tydligt uppsatta mål som ska nås inom en viss tidsram. Målen handlar om ökade marknadsandelar, samverkan, hållbar tillväxt, innovation och entreprenörskap, villkor och regleringar, finansiering och livsmedelssäkerhet. Irland På Irland arbetar man efter en nationell handlingsplan som antogs av regeringen år 2010. Den kallas för Food harvest 2020 A vision for Irish agri-food and fisheries. Visionen lyder Världsledande i vetenskapligt baserad och innovativ livsmedelsproduktion synonymt med gröna och miljövänliga livsmedel. Handlingsplanen, som är uppdelad i tre delar, utvärderas varje år. De tre delarna är Act green, Think smart och Achieve growth. Vad de olika delarna innebär för olika led i kedjan utvecklas närmare i handlingsplanen. Irland satsar också på en profilering av sitt land som den gröna ön. De vill att konsumenter över hela världen ska se på mat från Irland som miljövänlig och naturlig. I handlingsplanen betonas lantbrukets betydelse både för exportintäkter och för sysselsättningen på landsbygden. Hela livsmedelssektorn beskrivs som en framtidsnäring och kopplas ihop med andra sektorer inom näringslivet. Ett av målen i den irländska handlings-

17 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK planen är att öka produktionsvärdet i jordbruks- fiske- och skogssektorn med 33 procent till år 2020. Irländare har ägt sin jordbruksmark sedan 1920 innan innehade engelsmännen marken. Därför håller irländarna hårt i äganderätten till marken. Jordbruksmark kommer sällan eller aldrig ut till försäljning på öppna marknaden. Även om man flyttar ut i världen så behåller man som irländare sin mark. Finland I Finland betonas vikten av självförsörjning och livsmedelssäkerhet, men även möjligheten till export. Visionen för den finska livsmedelsproduktionen är att: Finland är ett konkurrenskraftigt föregångsland för en ansvarsfullt fungerande livsmedelskedja och hållbar bioekonomi. I Finland har man räknat ut att av den totala ekonomin står bioekonomin för 16 procent, varav cirka en fjärdedel är livsmedel. Livsmedelsbranschen ses som en framtidsbransch med goda möjligheter att växa. Den sittande regeringen sätter i sitt program upp flera mål om att effektivisera livsmedelsförädling och marknadsföring. De vill öka exporten av alla sorters livsmedel, men lägger extra vikt vid ekologiska livsmedel och specialprodukter. För att lyckas vill regeringen bland annat förenkla kontroller på gårdarna. Det utreds också om Finland kan bli självförsörjande på vegetabiliskt protein. Livsmedelssäkerhet ses som en konkurrensfördel, liksom god tillgång till jordbruksmark och vatten. Det anses också att en omfattande inhemsk produktion ökar möjligheterna att främja en etisk och miljövänlig produktion med god djurvälfärd. Förhållandevis få lantbruksföretagare i Finland är över 60 år vilket är en effekt av Finlands medvetna strategi att subventionera många olika delar som påverkar generationsskiftet. Utmärkande är bland annat avträdesstödet som kan sökas av företagare som avser att genomföra en ägarväxling. Nederländerna De nederländska jordbrukarna betraktas i många hänseenden som vilka företagare som helst. Det har lett till att man anpassat sig genom att bli effektivare och satsat på storleksfördelar. Därför anses det nederländska jordbruket av många som ett av världens effektivaste. En reaktion på detta är en diskussion om huruvida industrialiseringen har drivits för långt, i synnerhet när det gäller djurproduktionen. Rådet för miljö och infrastruktur som är ett rådgivande organ till regeringen och parlamentet i olika miljöfrågor presenterade i mars 2013 rapporten Utrymme för hållbart lantbruk. Där togs bland annat protesterna mot industrialisering inom djurproduktionen upp. Ett annat spår var att engagemang i biståndsprojekt kan ge ökad möjlighet att exportera teknik och kunnande, snarare än större volymer av kött och mejeriprodukter. Med anledning av de höga åkermarkspriserna i Nederländerna är det förhållandevis svårt att etablera sig inom jordbrukssektorn genom markförvärv. Det är inte ovanligt att övertagandet sker under 8-20 år och det är oftast ett succesivt övertagande med först driften i flera steg och till sist marken. Många gånger ägs bara mark för byggnader, exempelvis ett mjölkkostall, och alla insatsvaror köps in till verksamheten. Frankrike Frankrike är ett land med en mattradition som är känd över hela världen. Detta vill man försvara med hjälp av den nationella jordbrukspolitiken. Den inriktar sig mer på kvalitet än på produktivitet i livsmedelskedjan. En nationell livsmedelsstrategi beslutades i juli 2010. De viktigaste delarna i den går ut på att bevara den franska mattraditionen, förbättra informationen om mat, upprätthålla konkurrenskraften, bevara arbetstillfällen, utveckla

18 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK landsbygden, få fram säkra och hälsosamma livsmedel och begränsa matsvinnet. Den franska livsmedelsstrategin förändras löpande eftersom varje ny jordbruksminister vill sätta sin egen prägel på arbetet. Tyskland Det tyska jordbruket påverkas i hög grad av den energiomställning som landet beslutat sig för och som går under namnet Energiwende. Kärnkraften avvecklas och målsättningen är att öka andelen förnybar energi. I juli 2013 antog den tyska regeringen en så kallad bioekonomistrategi. Den fastställer bland annat att livsmedelsförsörjning har företräde framför produktion av energi och industriråvaror. Den pekar också på att resurser ska utnyttjas effektivare, bland annat bi- och restprodukter. Strategin säger att konkurrenskraften i den tyska bioekonomin måste säkerställas och att potentialen för tillväxt på den internationella marknaden ska tas tillvara. Men samtidigt betonas hållbarhetsaspekter, kraven kommer att öka vad gäller miljöpåverkan och på att sektorn lever upp till sociala normer om hur livsmedelsproduktionen ska bedrivas. En annan del av bioekonomistrategin handlar om att öka kontrollen av det som importeras så att olika produktionsstandarder verkligen följs. Staten tar dessutom en aktiv roll i att undanröja restriktioner som begränsar möjligheten till export av livsmedel. I Tyskland får äldsta barnet jordbruksfastigheten. Värdet på gården reduceras genom att gåvan ofta är villkorad med att till exempel föräldrarna för bo kvar på gården på livstid eller att gården inte får säljas under en viss tid utan att vinsten delas på alla syskon. Det vanligaste sättet att överta ett jordbruk är att man övertar successivt. Första steget är ofta att man går in i ett driftbolag tillsammans med den äldre generationen.

19 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN 2. Den svenska livsmedelsbranschen Den svenska livsmedelssektorn har en stor potential att växa, men står också inför stora utmaningar. I många av jordbrukets produktionsgrenar är lönsamheten svag, vilket gör att gårdar lägger ned sin drift och utbudet av svensk mat minskar. De som är kvar blir visserligen större och producerar mera, men det räcker inte för att kompensera bortfallet från de som slutar. Sedan början av 1990-talet har det saknats ett övergripande nationellt intresse för utvecklingen inom svensk livsmedelsproduktion. Detta har bidragit till att tusentals jobb har försvunnit i hela livsmedelskedjan och att de miljö- och djurvälfärdsvinster som det svenska jordbruket står för har uteblivit. De senaste åren har attityderna stegvis förändrats, vilket antagligen är nödvändigt för att vända utvecklingen. I början av 1990-talet stod jordbruket för cirka en procent av BNP och 3 procent av sysselsättningen i Sverige. Dessa andelar har minskats med mer än hälften sedan dess. Också livsmedelsindustrins andel av BNP och sysselsättning har reducerats om än inte lika mycket. Jordbrukets direkta inverkan på samhällsekonomin är relativt liten, men dess indirekta påverkan på ekonomin är betydligt större än i många andra sektorer. Det beror på att jordbruket använder insatsmedel som ofta är svenska och många gånger regionala. En ökad efterfrågan på jordbrukets produkter genererar 2,5 gånger tillbaka i samlat produktionsvärde för hela samhället och 23 procent fler arbetstillfällen än genomsnittet för alla sektorer. Sverige är ett land där förutsättningarna för att bedriva jordbruk skiljer sig mycket åt beroende på var man befinner sig. I södra Sverige liknar förutsättningarna de i Danmark, och i norra Sverige är likheterna med Finland större. En nationell livsmedelsstrategi måste bejaka dessa skillnader i en gemensam vision om ett diversifierat företagande med sikte på konsumenters olika behov och med en politisk vilja att skapa möjligheter för hela landet. I dettta kapitel ges en nulägesbild av den svenska livsmedelsproduktionen, först på gårdsnivå och sedan även för industri, handel och marknadstrenderna i stort.

20 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN 2.1 Mjölken omsätter stora belopp Mjölkgårdarna kallas ibland för motorn i det svenska jordbruket. De omsätter stora belopp, skapar jobb och bidrar till ett öppet och vackert landskap. Mjölkgårdarna blir snabbt färre och större. I dag har snittgården 74 kor, att jämföra med 44 för tio år sedan. Av de närmare 13 000 mjölkföretag som fanns i Sverige år 2000 har över 8 000 lagt ned sin mjölkproduktion. Den sammanlagda mjölkproduktionen har minskat mer än i övriga EU men inte alls i samma takt som antalet företag. År 2013 omsatte de svenska mjölkgårdarna tillsammans mer än 10 miljarder kronor. Samma gårdar bidrog med 8 700 helårsarbeten i den egna verksamheten. Till det kommer alla som livnär sig före och efter mjölkgårdarna i produktionskedjan. De senaste tio åren har STYRKOR - God djurhälsa - Hög avkastning - Lite antibiotika - Bra vallproduktion MÖJLIGHETER - Global tillväxt - Gott om mark - Gott om vatten - Hållbar produktion - Levande landsbygd SVAGHETER - Höga kostnader - Äldre producenter - Svåra generationsväxlingar HOT - Global prispress - Höga foderpriser - Nationella regler och lagkrav 3 500 jobb försvunnit på grund av rationaliseringar och minskad mängd producerad mjölk i Sverige. De flesta svenska mjölkföretagarna levererar sin mjölk till Arla, som är ett multinationellt kooperativ på den globala marknaden. Den styrs främst av efterfrågan i Asien och utbudet från Nya Zeeland, Nordamerika och Europa. Priserna fluktuerar snabbare än tidigare, vilket gör tillvaron osäker för svenska mjölkföretagare. Framtidsutsikterna ser goda ut eftersom efterfrågan på mejeriprodukter förväntas öka i Asien och på längre sikt också i Afrika. De mindre mejerierna säljer merparten av sina produkter inom Sveriges gränser. Men även deras förmåga att betala för mjölkråvaran påverkas i större eller mindre utsträckning av den globala marknaden. Den totala konsumtionen av mejeriprodukter i Sverige är ganska stabil över tid, även om mixen av det vi äter och dricker förändras något.just nu, 2015, är mjölknäringen i ett allvarligt läge på grund av låga marknadspriser, vilka därtill påverkas starkt negativt av EUs handelsrestriktioner med Ryssland. 2.2 Svenska ägg har stått emot import De svenska äggproducenterna har hävdat sig bra under en följd av år, även om trycket från importen nu tycks öka. Nio av tio ägg som konsumerades i Sverige 2013 värptes inom rikets gränser. Men under 2014 var priserna pressade och lönsamheten svag. En kombination av låga äggpriser och höga foderpriser slår mot företagens lönsamhet. Det pågår också en rörelse mellan olika koncept som gör att en del producenter har svårt att få avsättning för sina ägg, medan andra inte får fram tillräckligt för att möta den växande efterfrågan. Efterfrågan på ekologiska ägg ökar medan den minskar på ägg från höns i inredda burar. Ett flertal producenter ställer om till ekologisk äggproduktion och några av STYRKOR - Intresse för nyetablering - Intresse för expansion MÖJLIGHETER - Exporten ökar - Ekoäggen ökar - Ökad hålsomedvetenhet SVAGHETER - Tufft för vissa produktionsformer - Risk för överetablering HOT - Höga foderpriser - Obalans på marknaden - Handeln ratar ägg från inredd bur dem med inredda burar bygger om till system med frigående höns inomhus. Men det finns också de som drabbas hårt av att få dåligt betalt eller inte kunna sälja sina ägg när de har investerat i moderna och funktionella hönshus. Under 2013 fanns det i Sverige drygt sju miljoner värphöns som var över 20 veckor gamla. Det är en ökning med knappt en miljon jämfört med 2009. Hönsen är fördelade på sammanlagt 4 149 gårdar varav de flesta har mycket få höns. Majoriteten av produktionen sker på cirka 300 gårdar med fler än 350 höns. I medeltal har denna grupp av företag 23 000 höns och står för en stor andel av de 129 000 ton ägg som producerades 2013 i Sverige. Den totala omsättningen i svensk äggproduktion är 1,8 miljarder och branschen sysselsätter 370 heltidsanställda. Trycket från importen ökar just nu, eftersom till exempel Finland har blivit fria från salmonella och där produceras det ett överskott som man gärna vill exportera till Sverige.