Att komma ifrån en risksituation Torbjörn Forkby Docent i socialt arbete, Göteborgs universitet
Cannabisanvändning bland ungdomar en kunskapssammanställning för en kunskapsbaserad prevention Cannabis den klart vanligaste narkotikan I synnerhet bland unga, förstadrog Ingår ofta som drog även för dem som i huvudsak använder andra substanser Globalt sett en attityd- och policyförändring Den svenska modellen: förebyggande, kontroll, behandling gett relativt liten grupp ungdomar som provar, men utsatt för prövning: Ökning under 2000-talets inledning Påverkas av omvärlden (och inhemsk lobby) Inhemsk produktion Regeringens treåriga satsning mot cannabis. (2012 2014) Länsstyrelsen i Västra Götaland - medel för kunskapssammanställning och kunskapsspridning
Röster från intervjuade experter Tidig debut i cannabismissbruk försämrar IQ Madeleine Meyer Ett etablerat faktum att cannabis ökar risken för psykos Peter Allebeck Ett anständighetskrav i förhållande till befolkningen att informera om riskerna Jan Ramström Vägen tillbaka till samhället kräver ofta proffs Thomas Lundqvist Poängen med samverkan är ju olikheterna Kajsa Lindberg
Ett mindre problem? Användning av cannabis senaste 30 dagarna Bild: Harry Sumnall, presentation Stockholm, 20131121
Använt cannabis någon gång Förändringar mellan 2007 och 2011 Bild: Harry Sumnall, presentation Stockholm, 20131121
Average is the biggest lyer Romania (5) Faroe Islands (6) Sweden (8) Greece (9) Portugal (14) Malta (15) 35 Poland (18) Russia (20) Latvia (22) Austria (22) Slovenia (24) Italy (25) Denmark2 (28) United Kingdom Monaco (29) France (33) Isle of Man (35) Czech Republic Flickor Pojkar 30 25 20 15 10 5 0 Flickor årskurs 9 Pojkar årskurs 9 Flickor gymnasiet år 2 Pojkar gymnasiet år 2 Källa: CAN, Kunskapskällar n Göteborg Stockholm Riket 0 20 40 60 Källa: Espad. Espad.org
Ordinary magic ett sätt att komma ifrån, när man kommer ifrån riskmiljöer Motståndskraft Motståndskraft Hög risk Hög risk Hög risk Födelsekohort Ex riskfaktorer Fattigdom Osämja föräldrar Föräldrars psykopati Perinatal stress 18 år gamla Beteende bland högriskgrupp Missbruk, kriminalitet Psykiska problem Tidiga graviditeter 30 och 40 år Motståndskraftiga gruppen Relationer/äktenskap Arbete Föräldraskap
Risk- och skyddsfaktorer kopplas samman till självförstärkande system Attityder Kommunikation i familjen Föräldrauppsikt Självkontroll, Problemlösningsförmåga Belöningssystem Känsloliv Alkohol, droger Motivation Kamratgrupp och Rollmodeller Övriga Individuella faktorer
Legalisering en ny risksituation De som kan göra en ekonomisk vinst Fritänkare och extremliberaler som motsätter sig alla former av myndighetsinblandning i individens liv De som missbrukar själva och har intresse av billiga och lättillgängliga droger Ekonomer och andra som tycker att narkotika är en marknad bland många andra som också bör avregleras De som i ren frustration inte ser någon annan utväg m fl Med utgångspunkt från Ove Lundgren, Kunskapskällar n
Välorganiserad rörelse med smart retorik Några exempel: IDPC: International Drug Policy Consortium We are a global network of NGOs and professional networks that come together to promote objective and open debate on drug policy issues at the national and international level. We support evidence-based policies that are effective in reducing drug-related harm. DPA: The Drug Policy Alliance envisions a just society in which the use and regulation of drugs are grounded in science, compassion, health and human rights, in which people are no longer punished for what they put into their own bodies but only for crimes committed against others, and in which the fears, prejudices and punitive prohibitions of today are no more. Our mission is to advance those policies and attitudes that best reduce the harms of both drug use and drug prohibition, and to promote the sovereignty of individuals over their minds and bodies. Flera: HRC: Harm Reduction Coalition, The Global Commission on Drugs, Cato Institute, Open Society Foundation, Transform Drug Policy Foundation, Beckley Foundation Svenska tendenser till uppluckring av den politiska samsynen; LUF, Moderata Studentförbundet, CUF, tidningen Expressen m fl
Marijuana godkänt som läkemedel i USA? FDA har tydligt tagit avstånd från all användning av marijuana för medicinska ändamål Det är fortfarande förbjudet att inneha, överlåta och sälja cannabis enligt federal lag i USA Det är förbjudet att köra bil med cannabis i kroppen Företag har rätt att avskeda anställd som vägrar sluta röka marijuana även om vederbörande är en licensierad marijuanaanvändare Utgångspunkt: Kerstin Käll
Svenska erfarenheter Legalförskrivning 1965-1967 Den enskilde personen med missbruksproblematik fick själv bestämma dos Fyra miljoner doser amfetamin (15 kg) och 600 000 doser opiater (3,3 kg) förskrevs till 120 personer Stort läckage utanför patienterna. Dödsfall noterades. Inget minskat missbruk eller minskad dödlighet. (Bejerot)
Effekter av medicinsk marijuana Exemplet Colorado: 2006-2011 minskade antalet trafikolyckor med dödlig utgång med 16% Under samma period ökade antalet dödliga trafikolyckor där föraren testade positivt för cannabis med 114% 2006 testade 5% av förarna, inblandade i dödliga trafikolyckor, positivt för marijuana. 2011 hade denna siffra mer än fördubblats; 13% 2006 förekom marijuana i 28% av alla dödliga olyckor där föraren var drogpåverkad 2011 hade denna siffra stigit till 56% (fördubbling)
En kulturellt förstärkt drog Ungdomskulturen och populärkultur kan tillhandahålla försvar för droganvändning inspirerad från hippie-rörelsen. Ø Droger symboliserar, då de sätts samman med andra symboler och ritualer, en annan tillvaro än den människor vanligtvis lever i. Droger pekar på det ickeproduktiva, dvs. då människor t.ex. röker hasch tillsammans tänker de inte på arbete eller prestation, utan enkom på att njuta av stunden. Den linjära klock- och schematiden sätts på tillfälligt undantag. Det ( ) liknar olika värderingar som skapades under 1960- och 1970-talen och som innebar en skarp politisk protest mot samhällets utveckling i form av krig och konsumism (Lalander, 2005, s. 52) 1. Det är många som använder cannabis (också vanligt folk Svensson ). 2. Cannabis används också av personer i hög social position (inget tecken på exkludering). 3. Normalitetsmarkörer används, exempelvis att man sköter ett jobb (man klarar av bruket har kontroll). 4. Omdefinitioner sker, exempelvis att man kan tala om tjänster och gentjänster istället för att sälja och köpa droger (den kriminella hanteringen sätts inom parentes). 5. Differentiering av olika droger i lätta och tunga (kontrasten ger att cannabis inte är så farlig). 6. Situationsavgränsning (kontroll av användning till vissa tider, rum och sammanhang och är därmed narkotikafri vid andra tillfällen).
Innebörd Som innebär en navigering mellan dubbla budskap Lockande kontrollerat sökande Avskräckande missbrukaren Hedonism Fest och glädje Okontrollerat bruk, kontrollförlust slav under lasten Eskapism Avbrott från vardagen Flykt från och lösningsförsök i förhållande till sociala och psykologiska problem Kreativism Sökande efter ökat medvetande och skaparkraft Mental och social nedbrytning, apati och oönskade personlighetsförändringar Dubbelheten och kluvenheten finns både hos individen själv och i omgivningen och för varje argument finns det ett motargument och för varje tolkning finns ett alternativ. (Skårner, Donning & Månsson (2005)
Droger och delkulturer Att droga på resa, Hellum, 2006 Parentesen, att ha gjort det Det (droger) är en del av det här livet, alla gör det, men om du fortsätter när du kommer hem har du problem. (Heidi, på väg från Australien till Indien, s. 16). Sökande av det äkta Som jag ser det så blir man jävligt nedtryckt och själsligt misshandlad av att bo i ett sådant här västerländskt samhälle. Man lär sig hemska värderingar som finns Till exempel kapitalismen överhuvudtaget upplever jag som väldigt ångestframkallande. Uppleva en gemenskap Jag gillade känslan av att samlas runt någonting man lät alla röka på samma och lät någonting gå runt. Bort från det inrutade mot livet Det viktigaste för mig är kärleken till livet att man ska ha roligt varenda dag, inte fastna i något system där man jobbar åtta till fem varenda dag Och det är nog det som är viktigast i livet, att hålla kvar vid sina drömmar.
Tack för mig! Torbjörn Forkby, torbjorn.forkby@grkom.se