Uppvidinge Kallelse/underrättelse KOMMUN 2014-11-26 Sammanträde med: Socialnämnden Datum: 2014-12-11 Tid: 13:00 Plats: Socialförvaltningen, Lenhavda Ärende 1. Upprop Bilaga 2. V al av justerare 3. Godkännande av dagordning Dm. 2014-000039 4. Riktlinje för omsorgen om personer med./. funktionsnedsättning Dm. 2014-000192 5. Information från hälso- och sjukvårdsavdelningen Dm. 2014-000005 6. Ekonomisk rapport 2014 Dm. 2014-000010 7. LOV - Lagen om valfrihet, ersättningar 2015./. Dm. 2014-000202 8. Omfördelningar efter beslutad budget, 2015./. Dm. 2014-000203 9. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2015./. Dm. 2014-000195 10. Verksamhetsplan 2015./. Dm. 2014-000194 11. Information om HVB-hemmet Duvan, Lex sarah Dm. 2014-000171 12. Information från vård- och omsorgsavdelningen 2014 Dm. 2014-000011
Uppvidinge KOMMUN Ärende 13. Information om e-hälsa Dnr. 2012-000041 Kallelse/underrättelse 2014-11-26 Bilaga 14. Information från individ- och familjeomsorgen 2014 Dnr. 2014-000006 15. Begäran om yttrande dnr. 8.2-30177/2014-3./. Dnr. 2014-000177 16. Enskilt ärende IFO. Särskilt förordnad vårdnadshavare Dnr. 2014-000196 17. Enskilt ärende IFO. Särskilt förordnad vårdnadshavare Dnr. 2014-000197 18. Enskilt ärende IFO. Särskilt förordnad vårdnadshavare Dnr. 2014-000198 19. Enskilt ärende IFO. Särskilt förordnad vårdnadshavare Dnr. 2014-000199 20. Enskilt ärende IFO. Särskilt förordnad vårdnadshavare Dnr. 2014-000200 21. Enskilt ärende IFO. Särskilt förordnad vårdnadshavare Dnr. 2014-000201 22. Förändring i delegeringsordning./. Dnr. 2014-000204 23. Sammanträdesplan för socialnämnden och./. socialnämndens arbetsutskott 2015 Dnr. 2014-000205, 24. Personuppgiftsombud för socialförvaltningen./. Dnr. 2014-000193 25. Information från ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst 2014 Dnr. 2014-000014 26. Delegeringsbeslut 2014 Dnr. 2014-000007
Uppvidinge KOMMUN Ärende 27. Delgivningar 2014 Dm. 2014-000008 Kallelse/underrättelse 2014-11-26 Bilaga 28. Övriga frågor 2014 Dm. 2014-000009 Thomas Lindberg ordförande Helena Karlsson sekreterare
l f l 2014-11-24 Revidering av Samlat dokument för Omsorgen om funktionshindrade Uppvidinge kommun Sammanfattning Revidering av det samlade dokumentet för omsorgen om funktionshindrade i Uppvidinge kommun, detta sker en gång om året. Bakgrund Den 3/11 träffades kontaktpolitikerna för omsorgen Lars-Erik Hammarström, Ann-Catrin Åberg, Irene Lövgren områdeschef för daglig verksamhet och personlig assistent, Anette Petersson områdeschef för gruppbostäder och Videho samt Åsa Mauritzsson LSS-handläggare för att gå igenom det samlade dokumentet för omsorgen i Uppvidinge kommun. Under mötet gjordes små justeringar i dokumentet samt fördes dialog om att döpa om omsorgen om funktionshindrade i Uppvidinge kommun. Enligt socialstyrelsen är det funktionsnedsättning som ska användas som definition i möjligaste mån istället för som tidigare benämning funktionshinder. Ekonomiska konsekvenser Beslutsunderlag Tidigare reviderade dokument 2013-08-08. Förslag till beslut Förslag på beslut är att enligt kommunens definition av styrdokument ändra benämningen från Samlade dokument till riktlinje för Omsorgen om funktionshindrade samt enligt Socialstyrelsen ändra funktionshinder till funktionsnedsättning. Förslag till beslut är att Omsorgen om funktionshindrade kommer att ändra namn till Omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Det har gjorts förändringar i dokumentet Riktlinje för omsorgen om personer med funktionsnedsättning på sidan 11, där ett stycke tagits bort gällande genomförande planen och hänvisar till Genomfårandeplan upprättas och fåljs upp enligt "Rutiner får social dokumentation" samma text har lagts till på sidan 12.. EnhetAvd AvsUppg
Beslutsexpediering Namn Åsa Mauritzsson Titel SoL/LSS handläggare, Uppvidinge kommun EnhetAvd AvsUppg
Uppvidinge Riktlin j e för Omsorgen om personermed funktionsnedsättning Antaget av socialnämnden 2005-08-25 115 Reviderad 2009-06-04 115 Reviderad 20 12-02-02 2 Reviderad 2013-08-08 104 Reviderad 20 14-12-11
Uppvidinge Riktlin j e för Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Inledning... l DEL 1... 2 Lagarna och dess intentioner... 2 Socialtjänstlagen... 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LS S... 2 Lagens mål... 3 Insatserna... 3 Ansökan, behovsbedömning och beslut... 4 LSS... 4 Handläggning och dokumentation... 4 DEL2... 5 Omsorgens verksamheter för personer med funktionsnedsättning enligt Lagen om särskild stöd och service åt vissa funktionshindrade - LSS... 5 ffisatsen enl. 9 l. - Råd och stöd... 5 ffisats enl. 9 2. - Personlig assistent... 5 ffisatsen enl. 9 3. - Ledsagarservice... 7 ffisatsen 9 4. - Biträde av kontaktperson... 8 Insats enligt 9 5. - A vlösarservice i hemmet... 9 Insatsen enligt 9 6. - Korttidsvistelse utanför det egna hemmet... 9 Insats enligt 9 7.- Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet..... lo Insats enligt 9:8- Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet..... l O Insats enligt 9 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna... l O Gruppbostad... l O Servicebostad... 11 Annan särskilt anpassad bostad... 11 Insats enl. lo - Individuell Plan... 13 DEL3... 14 Verkställighet och uppföljning och omprövning enligt LSS... 14 Ansvarsfördelning... 14
Inledning Dokumentet skall ge en överblick över Omsorgen om personer med funktionsnedsättnings verksamhet i Uppvidinge kommun samt ge stöd i handläggning av och utformning av verkställighet enligt LSS- Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Första delen beskriver lagarna samt det som är gemensamt för LSS och SoL såsom handläggningsförfarandet, lagarnas intentioner etc. Andra delen handlar om det som är specifikt för LSS och Uppvidinge kommuns LSSverksamhet. Varje insats beskrivs här var för sig då dokumentet även är tänkt som informationsmaterial. På detta sätt kan endast den del man ska infmmera om plockas ut ur dokumentet. Tredje delen handlar om verkställighet, uppföljning och omprövning enligt LSS Dokumentet skall regelbundet revideras när det gäller förändringar utifrån bland annat lagtext och rättspraxis. Uppföljning av dokumentet kommer att ske regelbundet i vård och omsorgens ledningsgrupp samt tas upp i socialnämnden l gång/år. Bilagor: Taxor och avgifter inom vård och omsorg i Uppvidinge kommun.
DEL l Lagarna och dess intentioner Socialtjänstlagen Socialtjänstens övergripande mål och grundläggande värderingar skall vara vägledande i alla verksamheter och i allt bistånd till enskilda. Som exempel kan nämnas ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser, respekt, självbestämmande och integritet. Verksamheterna ska utformas så att de ökar den enskildes möjlighet att delta i samhällets gemenskap förebygga uppkomsten av sociala svårigheter begränsa och avhjälpa enskildas och gruppers behov av stöd och hjälp. I SoL 4:1 står det att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom insatsen tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Insatsen skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Enligt Socialtjänstlagen ska socialtjänsten ''frigöra och utveckla enskilda och gruppers resurser" och verksamheten ska "bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet" Att frigöra och utveckla människors resurser innebär att: utgå från vad personen klarar och inte vad hon inte klarar stödja och komplettera personens egen förmåga lära ut i stället för att ta över sysslor - tillsammans arbeta mot ett mål uppmuntra till egna initiativ. Att ha respekt för människors självbestämmande och integritet innebär att: bemöta personen med hänsyn och respekt ge möjlighet för den enskilde att ta ställning och fatta egna beslut. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS LSS är till skillnad från SoL konstruerad som en rättighetslag. LSS är en så kallad pluslag och ska utgöra ett komplement till SoL och annan lagstiftning. LSS ska ge personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. LSS omfattar således inte alla personer med funktionsnedsättning. För att få ta del av de insatser som anges i lagen måste man tillhöra den så kallade personkretsen. 2
I l LSS definieras personkretsen i tre punkter: l. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Lagens mål Enligt 7 LSS ska den enskilde genom de insatser som stadgas i LSS tillförsäkras "goda levnadsvillkor". Vid en jämförelse mellan "goda levnadsvillkor" och socialtjänstens stadgande om "skälig levnadsnivå" kan konstateras att LSS personkrets tillförsäkras kvalitativt bättre levnadsvillkor än vad socialtjänsten medger. De övergripande principerna för goda levnadsvillkor består av att den enskilde har; Inflytande och medbestämmande, Självbestämmande och integritet, Jämlika levnadsvillkor, Full delaktighet, Kan leva som andra. Insatserna skall; V ara varaktiga och samordnade, Vara anpassade till den enskildes individuella behov, Utformas så att de är tillgängliga, Stärka mottagarens förmåga att leva ett självständigt liv. Insatserna I LSS ingår följande l O insatser: 9 l. Rådgivning och personligt stöd 9 2. Personlig assistent eller ersättning för personlig assistent 9 3. Ledsagarservice 9 4. Biträde av kontaktperson 9 5. Avlösarservice i hemmet 9 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 9 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen 9 8. Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar 9 9. Bostad med särskild service eller annan anpassad bostad för vuxna 9 lo. Daglig verksamhet Man har även rätt att söka följande två insatser: l O Individuell Plan 16 Förhandsbesked om rätten till ovan sökta insatser (avser sökande från annan kommun som tänker bosätta sig i Uppvidinge kommun) 3
Ansökan, behovsbedömning och beslut LSS Ett beslut om insats enligt LSS föregås alltid av en individuell bedömning. Personkretsbedömning skall alltid göras innan utredning påbörjas om individens behov av insats. Insatserna gäller de personer som omfattas av lagen (se ovan om personkrets) och som har behov av insatser där behovet inte faktiskt tillgodoses på annat sätt. Ansökan krävs alltid av den enskilde eller dennes formella företrädare. Utredningen bör vara klar inom 3 mån från ansökningsdatum. Inväntarr på intyg kan påverka handläggningstiden. En person som inte bedömts ingå i LSS personkrets ska alltid erbjudas prövning enligt SoL. Utgångspunkten är den enskildes behov sett i ett helhetsperspektiv. En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer. Normaliseringsprincipen skall vara vägledande, bedömningen sker utifrån en jämförelse med den livsföring som kan anses normal för en person i samma ålder utan funktionsnedsättning. Alla insatser bygger på frivillighet och utformas tillsammans med den enskilde, med beaktande av den enskildes integritet. Handläggning och dokumentation Handläggningen styrs i första hand av Förvaltningslagen (FL). Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. I Regeringsformen (l :9) framgår att vi ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Handläggningen skall ske med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans frihet och värdighet. I Socialstyrelsens forfattningssamling (SOSFS 2006:5) finns föreskrifter och allmänna råd om Dokumentation vid handläggning. Se Rutin för handläggning och dokumentation av ett ärende enligt LSS. 4
DEL2 Omsorgens verksamheter för personer med funktionsnedsättning enligt Lagen om särskild stöd och service åt vissa funktionshindrade- LSS Insatsen enl. 9 l. -Råd och stöd Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder Denna insats ansvarar Landstinget Kronoberg för. Insatsen söks hos Landstingets Barn- eller vuxenhabilitering. LSS-handläggaren kan vara behjälplig vid ansökan om råd och stöd. Insats enl. 9 2. -Personlig assistent Målgruppen är personer med ett stort och varaktigt funktionshinder som behöver stöd för sina grundläggande behov, dvs. hjälp med hygien, av/påklädning, födointag samt kommunikation eller annan hjälp som kräver speciell kunskap om personen. Enbart behov av tillsyn och allmänt stöd samt praktisk hjälp med hemmets skötsel är inte tillräckligt för att anses som grundläggande behov. Den som har rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov har rätt att få hela hjälpbehovet tillgodosett genom denna insats. I insatsen ingår fritid, kultur och omvårdnad. A v görande för bedömningen då det gäller assistans till barn är barnets totala omsorgsbehov såsom det framträder vid en jämförelse med det normala omsorgsbehovet för ett barn i motsvarande ålder. Ansökan om insatsen görs hos kommunens LSS-handläggare men kan också ställas direkt till Försäkringskassan. Varaktig utökning ska sökas hos Försäkringskassan eller hos kommunens LSS-handläggare. Tillfälligt utökad assistans beslutas av kommunens LSS-handläggare. Om personlig assistent har beviljats före 65-års ålder får man behålla stödet i samma omfattning som innan 65-årsdagen. Vid behov av utökad hjälp efter 65 år fattas beslut enligt SoL. Om de grundläggande behoven överstiger 20 tirn/vecka kan staten genom försäkringskassan besluta om assistans enligt 51 kap socialförsäkringsbalken. Man kan använda sig av assistans från kommunen, få ekonomiskt stöd och själv vara arbetsgivare åt sina personliga assistenter eller anlita kooperativ eller privat assistansanordnare. Brukaren ska inte ha några merkostnader för sin assistans men ska svara för egna omkostnader. 5
Stödet skall ges av ett begränsat antal personer, personliga assistenter. I samtliga ärenden skall avtal gällande personlig assistans upprättas mellan den enskilde och assistansanordnaren. Ett fungerande samarbete mellan brukaren och assistansen är viktig för att insatsen ska bli bra. Assistanstimmarna beviljas per vecka eller månad och avstämning av timmar sker var 6:e månad. Timmarna som är beviljade ska användas under denna period. Socialnämndens inriktning Det är viktigt att brukaren och den personliga assistenten i möjligaste mån gör sysslorna tillsammans och att den enskilde brukaren efter förmåga deltar aktivt i utförandet. Om den som beviljats assistans har familj, kan stödet ges i skötsel av hushållet om dessa insatser utförs tillsammans med brukaren som ett led i det personliga stödet. Däremot är det inte meningen att den personliga assistenten ska utföra hushållsarbete för övriga medlemmar i familjen, barn kan vara undantagna. Make, maka, sambo behöver i de flesta fall ta ett större ansvar än tidigare för det gemensamma hushållsansvaret Den enskilde brukaren kan inte förvänta sig att den personliga assistenten ska utföra storstädning, montering, omfattande trädgårdsskötsel eller annat tungt arbete. 6
Insatsen enl. 9 3. - Ledsagarservice Ledsagarservice är en personlig service som är anpassad efter individuella behov för att kunna delta i olika aktiviteter, främst utåtriktade, som är av intresse för personen. Insatsen ges som ett led i att underlätta för den enskilde att ha kontakter med andra och delta i samhällslivet. Servicen ska vara individuellt utformad och tillgodose behoven av att till exempel besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter och i kulturlivet eller för att bara komma ut på en promenad. Ledsagarservice kan sökas både som en regelbunden insats och som en tillfällig sådan. Önskas utökad ledsagningstid tillfrågas områdeschef, om det rör sig om mindre resa än två dygn, om längre tid än så görs ansökan till LSShandläggaren för särskild prövning. Målet och syftet i utredningen/beslutet är vägledande vid utformningen av insatsen. Brukare/företrädare, ledsagare och områdeschef planerar tillsammans utformningen av ledsagningen. Brukaren ska inte ha några extrakostnader för sin ledsagning men ska svara för egna kostnader. Ledsagarens utgifter i samband med ledsagartillfället ska styrkas med kvitto, ex. biobiljett, kvitto för måltid eller fika. Ska en aktivitet genomföras som medför en stor kostnad ex. en resa skall områdeschef kontaktas i förväg för godkännande. Ersättning, vid exempelvis semester, utgår enligt verkställarens bedömning för vad som ligger inom ramarna för den specifika resan. Resor Huvudregeln är att resor inte ingår i den beviljade insatsen. Främst ska kollektivtrafik användas. Om brukaren är beviljad färdtjänst kan ledsagaren följa med kostnadsfritt om det uppges att personal medföljer då taxin beställs. Att köra brukarens bil Om ledsagaren kör brukarens bil i tjänsten ska det finnas en skriftlig överenskommelse om vad som gäller. Se blankett "Bilavtal köra brukarens bil i tjänsten. Kostnader som uppstår är brukarens privata. När ledsagaren använder egen bil Om ledsagaren av någon anledning måste köra med egen bil utgår milersättning från kommunen. Ledsagaren lämnar in reseräkning för hela resan och kommunen ersätter och fakturerar senare brukaren enligt kommunens taxor och avgifter. 7
Insatsen 9 4. -Biträde av kontaktperson Insatsen är till för den som i sin livsföring inte kan tillgodose behovet på annat sätt. En kontaktperson är en kontrakterad vän, en person att känna samhörighet med och som kan ge stöd i olika situationer. Kontaktpersonen skall medverka till möjligheten att delta i samhällslivet. Genom samvaro och hjälp till fritidsaktiviteter som t. ex. bio, teater, besök, gå och handla eller ta en promenad tillsammans skall kontaktpersonen hjälpa till att bryta social isolering. Kontakten skall vara regelbunden. Insatsen finns i Nivå l och 2: Nivå l: Träffvarannan vecka. Nivå 2: Träffvarje vecka. Rekrytering Efter utredning och beslut av LSS-handläggare om kontaktperson ska rekrytering av lämplig person ske. Områdeschef ansvarar i samråd med brukare/företrädare. Dessa planerar också tillsammans utformningen av insatsen. Målet och syftet i beslutet ska vara vägledande vid utformningen och ska dokumenteras. Kontaktpersonen får arvode och omkostnadsersättning för uppdraget, vilka baseras på kommunförbundets rekommendationer. skriftligt förordnande ska finnas med uppdrag, omfattning och tidsbegränsning. Ömsesidig uppsägningstid på en månad. Resor Att köra brukarens bil Om kontaktpersonen kör brukarens bil i tjänsten ska det finnas en skriftlig överenskommelse om vad som gäller. Kostnader som uppstår när kontaktpersonen kör brukarens bil är brukarens privata. Att köra med egen bil Om kontaktpersonen av någon anledning måste köra med egen bil utgår ingen milersättning från kommunen. Denna kostnad ingår i omkostnadsersättningen. Socialnämndens inriktning Många funktionsnedsatta har få kontakter vid sidan av sina anhöriga, det är därför av största vikt att kontaktpersonen är någon utanför den närmsta kretsen. 8
Insats enligt 9 5. - Avlösarservice i hemmet A v lösning till anhöriga som har omvårdnadsansvar i hemmet. Behovet kan vara av regelbunden eller tillfällig karaktär. Hänsyn tas till familjens totala situation. I insatsen ingår omvårdnad. Timmar beviljas per vecka. Brukare/företrädare, avlösare och områdeschef planerar tillsammans utformningen av insatsen. Målet och syftet i utredning/beslut ska vara vägledande vid utformningen och ska dokumenteras. Varaktig utökning av avlösartimmar söks hos kommunens LSS-handläggare. Tillfälliga mindre utökningar kan områdeschef bevilja. A v lösarens anställningsform är en tirnarrställning med en ömsesidig uppsägningstid av en månad. Socialnämndens inriktning När avlösarservice utreds ska hänsyn tas till vad som ligger inom ramarna för det ordinarie föräldraansvaret och/eller ansvaret som anhörig. Hänsyn tas till hela familjesituationen. Insatsen enligt 9 6. - Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidsvistelse innebär att den funktionshindrade tillfälligt vistas på ett korttidshem, i stödfamilj eller deltar i lägerverksamhet Beviljas för att ge den anhörige avlösning och/eller för att ge brukaren rekreation och miljöombyte. Hänsyn tas till hela familjesituationen. Korttidsvistelse kan erbjudas som en regelbunden insats eller som en insats vid enstaka tillfällen. Varaktig utökning av korttidsvistelse söks hos kommunens LSS-handläggare. Tillfälliga mindre utökningar kan områdeschef bevilja. Arvode till stödfamilj utgår enligt kommunförbundets rekommendationer. I insatsen ingår fritid, kultur och omvårdnad. Socialnämndens inriktning Vid korttidsvistelse i form av läger för minderåriga får den enskilde eller vårdnadshavare stå för kostnader fastställda enligt kommunens taxor och avgifter Vid korttidsvistelse för vuxna i form av läger kan kommunen betala de delar som ev. fördyrar på grund av funktionsnedsättningen som personalkostnader eller fysiska anpassningar. g
Insats enligt 9 7. - Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet Gäller under den tid föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. Omfattar ungdomar som inte klarar att ta hand om sig själv utanför skoltid. Ges före och efter skoltid samt under lov, endast vardagar. Uppvidinge kommun verkställer korttidstillsyn för skolungdom över 12 år i förstahand på Videbo korttids boende. Insats enligt 9 8. -Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet Med familjehem avses detsamma som i 3 kap. 1-2 enligt socialtjänstförordningen. Barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina föräldrar har rätt till boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar. Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar ska även tillgodose komplicerade omvårdnadsbehov men kan ibland också vara motiverat pga. skolgång på annan ort. Om annat boende behövs på grund av att vårdnadshavare brister i omsorg om barnet ska socialförvaltningens tjänstemän uppmärksamma individ- och familjeomsorgen på detta för vidare utredning. I insatsen ingår fritid, kultur och omvårdnad. Insatsen familjehem omfattar inte vuxna. Insats enligt 9 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna En sådan bostad kan vara utformad på olika sätt. Huvudformerna är gruppbostad, servicebostad eller särskilt anpassad bostad. Insatsen enligt 9 9. skall omfatta individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen för att tillgodose den enskildes psykiska, fysiska och sociala behov. Gruppbostad Gruppbostaden är till för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. I gruppbostaden ingår att fast bemanning, service och omvårdnad ges alla tider på dygnet. Insatsen gruppbostad innebär att den enskilde erbjuds en fullvärdig lägenhet samt har tillgång till gemensamhets utrymme. I insatsen ingår fritid, kultur och omvårdnad. 10
Servicebostad En servicebostad består av ett antallägenheter där de boende har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Serviceboendet är en mellanform mellan ett helt självständigt boende och en lägenhet i gruppbostad. Lägenheten skall vara fullvärdig och dygnetruntservice skall erbjudas utifrån den enskildes behov. Gemensamma utrymmen ska finnas för service och gemenskap. Ett exempel på servicebostad är trapphusmodell I insatsen ingår fritid, kultur och omvårdnad. Annan särskilt anpassad bostad Med annan särskilt anpassad bostad för vuxna avses en bostad med viss grundanpassning till funktionsnedsatta personers behov, men utan fast bemanning. Det stöd och den service man behöver i anslutning till boendet bör ges inom ramen för de insatser som finns att tillgå enligt LSS -t ex personlig assistans samt ledsagarservice. Stöd kan även ges i form av hemtjänst enligt SoL. Omvårdnad, fritidsverksamhet eller kulturella aktiviteter ingår inte. Genomförandeplan upprättas och följs upp enligt "Rutin för social dokumentation" Socialnämndens inriktning Huvudprincipen är att socialnämnden står på första kontraktet för lägenheten och den enskilde hyr i andra hand. Den enskilde/företrädare ansvarar för att hemförsäkring tecknas. Den enskilde betalar för sin mat, då boendet äter gemensamt betalas till mat- hushållskassan. Socialnämnden betalar TV -licens till det gemensamma utrymmet och då gäller licensen även för de privata TV -apparaterna inom grupp bostaden. Kommunen tillhandahåller inte telefon för privat bruk. De boende som vill ha egen tidning bekostar detta själv. I Uppvidinge Kommun ska man i boendet ges möjlighet till minst en enskild aktivitet med personal i veckan. Under sommarstängning av dagcenterverksamheten ska de som bor i gruppboendet erbjudas extra aktiviteter. Ledsagning för längre resa eller semesterresa får sökas hos kommunens LSS-handläggare och prövas individuellt. 11
Insats enl. 9 l O -Daglig verksamhet Den som omfattas av LS S personkrets l eller 2 och är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, har rätt till daglig verksamhet. Daglig verksamhet ska erbjuda stimulans, utveckling, ökad självständighet och gemenskap. Den ska vara utformad med hänsyn till individernas förmågor, behov och funktionshinder. Det kan vara verksamhet av olika slag som anpassas efter var och ens behov, förmåga och funktionshinder. Detta kan ske i olika former som dagcenter via kooperativ, utlokaliserad verksamhet på företag och myndigheter mm. Målet är att bidra till personlig utveckling och delaktighet i samhället. Genomförandeplan upprättas och följs upp enligt "Rutin för social dokumentation" De som deltar i daglig verksamhet får en särskild habiliteringsersättning enligt kommunens fastställda taxor och avgifter. Arbetsresor betalas av brukaren, enligt kommunens taxor och avgifter Resor inom daglig verksamhet bekostas av verksamheten. Socialnämndens inriktning För personer över 65 år utbetalas inte någon habiliteringsersättning. Personer som uppnått pensionsåldern får fortsätta i daglig verksamhet om de så önskar. Alternativ äldreverksamhet för pensionärer finns. Under sommarperioden skall det finnas alternativ om den vanliga dagliga verksamheten stänger. 12
Insats enl. l O -Individuell Plan Den som är beviljad insats enligt LSS ska också erbjudas en Individuell plan där beslutade och planerade insatser upprättas tillsammans med den enskilde och/eller dess företrädare. Planen ska utgå från personens egna önskemål och mål. Planen kan omfatta flera insatser från en eller flera huvudmän. Kommunen har ett särskilt ansvar att samordna de insatser som tas upp i planen. En individuell plan ska innehålla den aktuella situationen hur det är idag för personen. På vilket sätt han/hon vill förändra sin situation, hur eventuell förändringen ska gå till och en tidsplan på hur lång tid det ska ta att nå målet. Vem som ansvarar för vad och när uppföljning av insatserna/målen ska ske. Den individuella planen ska garantera inflytande och full delaktighet i planeringen av insatserna. Den ska också underlätta samordning av den enskildes insatser. De överenskommelser och mål som träffats i arbetet med den enskildes individuella plan dokumenteras. I kommunens samordningsansvar ingår dessutom att överlämna planen till andra berörda. För de brukare som har genomförandeplan ska den ha anknytning till den individuella planen. Socialnämndens inriktning Uppvidinge Kommun ska arbeta aktivt för att individuell plan ska upprättas för samtliga brukare som har insatser enligt LSS. Insats enligt 16 Förhandsbesked om rätten till att söka insatser i annan kommun. Insatsen avser sökande från annan kommun som tänker bosätta sig i Uppvidinge kommun. 13
DEL3 Verkställighet och uppföljning och omprövning enligt LSS Verkställighet ska ske inom rimlig tid. Om beslut finns om insats som inte kommer att kunna verkställas inom rimlig tid ska det finnas en planering inför kommande verkställighet med en tidsplan. Ansvarsfördelning 9 2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd för sådan Områdeschef ansvarar och kallar handläggare vid behov. 9 3. Ledsagarservice- Skriftligt uppdrag med nedbrutna mål följs upp minst en ggr/år eller oftare vid behov. Områdeschefen ansvarar för uppföljning av verkställighet och LSS-handläggare för uppföljning av beslut. 9 4. -Biträde av kontaktperson. se 9 3. 9 5.- Avlösarservice i hemmet se 9 3. 9 6.- Korttidsvistelse utanför det egna hemmet se 9 3. gällande stödfamilj. På korttids barn och ungdom, Vide bo, ansvarar områdeschef för genomforandeplan l ggr/år och LSS-handläggare följer upp beslut. Tillfälliga insatser (läger, folkhögskolekurser eller liknande) ansvarar LSS-handläggare för. 9 7. Korttidstillsyn for skolungdom över 12 år utanför egna hemmet- se 9 6. Videbo. 9 8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar- Socialnämnden ansvarar för köp av plats och LSS-handläggare ansvarar för uppfoljning av beslut och rapporterar till socialnämnden l g. per år. Familjehem se 9.3 9 9.- I gruppbostad och övriga boendeformer ansvarar områdeschefför genomförandeplan l ggr/år och LSS-handläggare följer upp beslut. Köp av plats ansvarar socialnämnden för avtal och LSS- handläggare följer upp beslut. 9 l O. Daglig verksamhet- Områdeschef ansvarar för genomförandeplan och LSS-handläggare följer upp beslut. Köp av plats ansvarar socialnämnden för och LSS-handläggare följer upp beslut. l O Individuell plan ansvarar LSS-handläggare för minst l ggr/år eller vid behov och att kalla berörda efter önskemål från den enskilde/företrädare. Omprövning Omprövning av beslut sker efter vad som är formulerat i beslutet angående omprövning och/eller vid väsentlig förändring som medför stadigvarande ändrade behov hos den enskilde. LSS-handläggare ansvarar för att omprövning av beslut sker. 14
l \ 'l(,, (... J r 2014-11-26 LOV ersättning 2015 Sammanfattning LOV ersättningarna justeras årligen med hänsyn till förändringar i kostnadsläget avseende personalkostnader och övriga kostnader. Beslut om ersättningsnivå görs senast november månad inför nästkommande år. Besked om den nya ersättningen ska vara utföraren tillhanda senast 15/12. Ersättning Ordinärt boende LOV Följande ersättning i svenska kronor per utförd timme upp till beviljad tid, vid val av ett område: Belopp i11om parantes anger 2014 års ersättning Service Personlig omvårdnad Service och personlig omvårdnad 320 kronor/tim exkl 414 kronor/tim inkl 414 kronor/tim inkl moms (315 kr) moms ( 400 kr) moms ( 400 kr) Vid brukare i fler än ett geografiskt område utgår ytterligare 4 kr per område och timme i ersättning. På grund av ökade krav gällande vårdhygien när det gäller personliga omvårdnadsinsatser ställer vi också krav på cirkulationstvätt på LOV utförarna inom personlig omvårdnad. Ersättning för cirkulationstvätten ingår i timpriset, i övrigt är det främst löneuppräkningen som utgör förändringen. Ersättning Särskilt boende LOV Inklusive ersättning för sjuksköterska. Nivå l Nivå2 Nivå3 Nivå4 Nivås 511 kr/dygn (505 kr/dygn) 628 kr/dygn (621 kr/dygn) 1056 kr/dygn (1049 kr/dygn) 1469 kr/dygn (1461 kr/dygn) 2010 kr/dygn (2001 kr/dygn) Socialfårvaltningen Uppvidinge kommun
Det som innefattas av extra ersättning, ersätts med 269 kronor per timme (259 kr/tim). Tillkommer per dygn Dagverksamhet 600 kr/dygn (586 kr/dygn) Kosten 20 kr/portion (22 kr/portion) Nattbemanning 5035 kr/dygn (6191 kr/dygn) På grund av ökade krav gällande vårdhygien krävs cirkulationstvätt på särskilt boende men innebär att Uppvidinge Kommun står som avtalspart med Textilia och därmed avgår ersättning för arbetskläder i ersättningen. Beräkning enligt 2014 års löneläge samt 3% löneökning för år 2015. Ersättningen för nattbemanningen förändras pga förändrad organisation i egemegi. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse LOV ersättning 2015 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar anta ersättningarna för LOV utförarna år 2015. Beslutsexpediering LOV utförare Kommunstyrelsen Cecilia Ekberg Ekonom
l ; i l f 2014-11-26 Omfördelning och anpassningar i internbudget år 2015 Sammanfattning Socialnämndens budgetförslag 2014-05-08 redovisar en differens på 4 mnkr mot de av kommunfullmäktige fastställda ramarna för år 2015. För att nå beslutad ram 199 920 tkr behövs en del omfördelningar och anpassningar göras. Beslutsunderlag Omfördelningar och anpassningar i internbudget 2015. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar anta förslaget till omfördelningar och anpassningar i internbudget 2015. Beslutsexpediering Ledningsgruppen Susanne Winsth Socialchef Socialfårvaltningen Uppvidinge kommun
Tilldelad ram Budgetförslag l SN 2014-05-08 Differens mot tilldelad ram Budgetberedningen tillskott pga Vårdhygien Ny ram enl beslut i KF 2014-11-25 Återstående differens År 2015 ( tkr) 198 920 203 920 s 000 1000 199 920 4000 Omfördelningar och anpassningar i internbudget år 2015 vid ram 199 920 tkr Verksamhet Hemsjukvårdsintäkter Intäkter Omvårdnadsavgift Kontaktperson/stödfamilj IFO Hemmaplanslösningar IFO SSBTEC System ek bistånd Försörjningsstöd Två Köp av Bostad med särskild service Personlig ass. pga ett avgående ärende Övriga kostnader socialkontoret Lön 0,2 Åa socialkontor Larm Socialkontor/IFO lntraphone debiteringsmodul Anhörigvårdare pga avgående ärende Las 2000 Omplaceringskonto Total 150 150 350 350 24 24 3 300 86 323 129 90 so 100 108 352 4000 OBS! Exkl nuvarande Asylärende (78 tkr kvar totalt i budgetmede l) Löneökningsmedel motsvarar ca 3% 9 månader
Uppvidinge 2014-12-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattning Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialförvaltningen i Uppvidinge kommun har reviderats. Bakgrund Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 har reviderats med beslutade mål för god ekonomisk hushållning 2015. Övriga ändringar som har skett inför årets revidering är tillägg med de lokala värdighetsgarantierna för äldreomsorgen samt tillägg av en matris att använda vid riksanalyser. Beslutsunderlag Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialförvaltningen i Uppvidinge kommun. Förslag till beslut Godkänna revideringen av Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialförvaltningen i Uppvidinge kommun Susanne Winsth Socialchef Marie Bermesved Utvecklingsledare Socialfårvaltningen
Uppvidinge LEDNINGSSYSTEM FOR SYSTEMATISKT KV ALlTETSARBETE INOM SOCIALFOR V AL TNINGEN I UPPVIDINGE KOMMUN - i enlighet med föreskrifter och allmänna råd i SOSFS 2011 :9 Fastställt av Socialnämnden 2014-12-11 l
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 l. Verksamhet som ledningssystemet omfattar... 3 1.1 Organisationsskiss, socialförvaltningen... 3 1.2 Mål för socialnämndens verksamheter... 3 1.3 Uppvidinge kommuns gemensamma värde grund... 4 1.4 Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Uppvidinge... 5 2. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete... 6 2.1 Vad är ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete?... 6 2.2 Vad är kvalitet?... 6 2.3 Systematiskt förbättringsarbete... 7 3. Ansvarsfördelning i kvalitetsarbetet..... 8 4. Samverkan och samarbete... 9 4.1 Samverkan och samarbete- Ansvarsfördelning... 9 5. Systematiskt förbättringsarbete... 11 5.l Ledningssystem som ett förbättringshjul... 11 5.2 Riskanalyser... 11 5.2.1 Riskanalys - Ansvarsfördelning... 13 5.3 Egenkontroll... 14 5.3.l Egenkontro Il- Ansvarsfördelning... 15 5.4 Utredning av avvikelser... 15 5.4.1 Klagomål och synpunkter... 15 5.4.2 Avvikelser, Lex Sarah och Lex Maria... 16 5.4.3 Utredning av avvikelser- Ansvarsfördelning... 17 6. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet/kompetensförsörjning... 19 6.1 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet/ kompetensförsörjning-ansvarsfördelning... 19 7. Dokumentationsskyldighet... 21 7.l Patientsäkerhetsberättelse... 21 7.2 Kvalitetsberättelse... 21 7.3 Dokumentationsskyldighet-Ansvarsfördelning... 22 2
1. Verksamhet som ledningssystemet omfattar Ledningssystemet omfattar de verksamheter som bedrivs utifrån social~änstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Uppvidinge kommun, inom socialnämndens ansvarsområde. Socialnämndens ansvar följer av det reglemente som kommunfullmäktige beslutat. Förvaltningen är uppdelad i tre avdelningar, hälso- och sjukvård, vård och omsorg samt individ och familjeomsorg. Varje avdelning har en ansvarig chef. Till socialförvaltningen tillhör även administration med en administrativ chef. I ledningen ingår även medicinskt ansvarig sjuksköterska och utvecklingsledare. Förvaltningens ledningsgrupp består av socialchef, avdelningschefer samt flera stödfunktioner så som administrativ chef, utvecklingsledare, medicinskt ansvarig sjuksköterska, ekonom, personalspecialist och förvaltningssekreterare. 1.1 Organisationsskiss, socialförvaltningen Administration Administrativ chef Adm. ass Nämndsekreterare Recentian [ Socialnämnd J l l Socialchef l [ Utvecklingsledare Hälso- och sjukvårdsavdelning Avdelningschef hemsjukvård re h ab nattpatrull l Vård- och omsorgsavdelning Avdelningschef områdeschefer ÄO områdeschefer OF handläggare LSS/SoL demenssjuksköterska l l Individ och familjeomsorgsavdelning Avdelningschef öppenvård övrigt bistånd ekonomiskt bistånd 1.2 Mål för socialnämndens verksamheter Mål för socialnämndens verksamheter utgår från målen för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige ytterst har beslutat om. Utifrån dessa mål arbetar sedan respektive verksamhet för att säkerställa god kvalitet. Målen utifrån god ekonomisk hushållning, beslutade för 2015 är: 3
Kostnadseffektiv verksamhet Differensen mellan faktiskt arbetad tid och behovet i resursfårdelningen ska inte försämras i relation till fåregående år. Minska antalet ungdomar mellan 20-25 år som har försörjningsstöd i relation till föregående år. Minska antalet barnfamiljer som har långvarigt (6 månader eller mer) fårsärjningsstöd i relation till fåregående år. Kvalitet God vård i livets slut. Resultatet i SKL:s undersökning "Bättre liv för sjuka äldre" ska vara bättre än fåregående år. Personal- attraktiv arbetsgivare Andelen total sjukfrånvaro ska vara lägre än föregående år. Medborgarnytta-nöjda invånare Infårt minst en e-tjänst på hemsidan under 2015. Verksamhetsplan 2015 beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att nå målen. Socialnämnden arbetar också utifrån den gemensamma värdegrunden som gäller för hela Uppvidinge kommun, beslutad av kommunfullmäktige 2013. 1.3 Uppvidinge kommuns gemensamma värdegrund Vi, anställda och förtroendevalda, är till för invånarna i Uppvidinge kommun. Vi söker och genomför ständigt förbättringar. Vi arbetar så att invånarna känner förtroende för oss och stolthet för sin kommun. Allt vi gör genomsyras av: Tolerans Vi bemöter andra och varandra med respekt och förståelse oavsett ideer och synsätt. Kreativitet Vi uppmuntrar till och stödjer uppfinningsrikedom, nyfikenhet, lärande, öppenhet och skapande. Mod Vi tror på våra egna möjligheter och vågar söka nya vägar. Vi visar handlingskraft och engagemang. 4
1.4 Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Uppvidinge En värdighetsgaranti ska garantera något utöver det som den enskilde har rätt till enligt lag. Om den enskilde eller närstående inte anser att garantin uppfylls hanteras det enligt rutinen för klagomål och synpunkter. "Alla personer inom äldreomsorgen med insatser enlig SoL (social~änstlagen) har en utsedd kontaktman" "Då ett planerat besök inom äldreomsorgen blir försenat med 30 minuter eller mer, blir den enskilde kontaktad" "Personal som arbetar inom äldreomsorgen bär en textad namnskylt synligt" 5
2. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete I Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, beskrivs kraven för vad ett kvalitetsledningssystem ska omfatta. SOSFS 2011:9 består av både föreskrifter (bindande regler) och allmänna råd (rekommendationer). Dessa föreskrifter och allmänna råd ska användas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten utifrån de lagar och författningar som gäller. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är tillämpliga inom verksamheterna Hälso- och sjukvård Socialljänst Verksamhet inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 står att insatser inom socialljänsten ska vara av god kvalitet. För utförandet av uppgifter inom socialljänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 6 innehåller motsvarande bestämmelser som i socialljänstlagen. Kraven på god kvalitet gäller både enskild och offentlig verksamhet inom socialljänsten. Kvalitetsbegreppet omfattar socialljänstens verksamhet på alla nivåer: strukturinriktade, allmänt inriktade och individinriktade insatser. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) kap 2a står att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den ska vara av särskilt god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal, tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Syfte Ledningssystemets syfte är att det ska användas för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 2.1 Vad är ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete? Ett system som fastställer principer för ledningen av verksamheten, anpassat till inriktning och omfattning. Det är ett verktyg för att uppnå kvalitet. Ledningssystemet ska innehålla de processer och rutiner som behövs för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamhetens samtliga delar utifrån de krav och mål som gäller för verksamheten. 2.2 V ad är kvalitet? Föreskriftens definition av kvalitet är att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialljänst och stöd och 6
service till vissa funktionshindrade, samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter Eftersom nya lagar och föreskrifter kan tillkomma och befintliga kan upphävas eller förändras måste kartläggningen av de regler som styr verksamheten göras fortlöpande. Det är av största vikt att tillräcklig kunskap finns i verksamheterna för att kunna uppfylla krav och mål i lagar och föreskrifter och att det beaktas vid fastställande av processer och rutiner. Svensk författningssamling (SFS) publicerar alla lagar och förordningar. Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) innehåller de föreskrifter och allmänna råd som socialstyrelsen ger ut. Socialnämnden kan välja att ställa ytterligare krav och mål genom t.ex. kommunala riktlinjer eller beslut av kommunfullmäktige. Dessa kan också ingå i ledningssystemet. Kvalitet kan även uttryckas som förhållande mellan förväntningar och upplevelse. Det ska vara tydligt för medborgare och den enskilde vad de kan förvänta sig av oss. Medborgare och den enskilde som kommer i kontakt med oss bedömer kvaliteten på vårt arbete i förhållande till vad han eller hon har förväntat sig. 2.3 Systematiskt förbättringsarbete Det systematiska förbättringsarbetet består av Riskanalyser Egenkontroll Utredning av avvikelser Förbättrande åtgärder Förbättring av processer och rutiner Att arbeta systematiskt med riskanalyser, egenkontroller, verksamhetens resultat, utredning av klagomål och synpunkter mm ligger till grund för det systematiska kvalitetsarbetet. Socialnämnden ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra kvalitet i verksamheten. En process består av flera aktiviteter som har ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat. För varje aktivitet ska det finnas rutiner som beskriver ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras. Systemet ska vara lättillgängligt för medarbetarna och ett stöd i det dagliga arbetet samt motivera till att utveckla verksamhetens kvalitet. 7
3. Ansvarsfördelning i kvalitetsarbetet För att kvalitetsarbetet ska bedrivas systematiskt ska det finnas en angiven fördelning av ansvar och befogenheter. I socialnämndens delegationsordning finns överordnade beslut som rör delegation. All personal har ett ansvar för att känna till och aktivt arbeta utifrån kommunens gemensamma värdegrund och socialnämndens uppsatta mål. All personal har ett eget ansvar för att utföra sitt arbete med god kvalitet. I varje möte med den enskilde och medborgare synliggörs och avgörs kvaliteten. Socialnämnden ansvarar för att det finns ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. I ledningssystemet anges hur uppgifterna som ingår i det arbetet är fördelade i verksamheterna. Ansvaret för arbetsuppgifter utifrån ledningssystemet följer den befintliga fördelningen av ansvar och befogenheter inom organisationen. Grunden för den fördelningen är att ansvar och befogenheter för kvalitet, ekonomi, personal och arbetsmiljö hålls samman. Ansvaret för att arbeta enligt ledningssystemet ingår i chefsansvaret men alla medarbetare ska vara delaktiga i kvalitetsarbetet och på enhetsnivå ska arbetsplatsträffarna vara ett forum för kvalitetsfrågor. Patientsäkerhetsarbetet leds av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Socialchef ansvarar för att avsikten med kvalitetsutvecklingen omsätts i praktisk handling. Socialchef har också verksamhetsansvaret enligt HSL. Avdelningschef/områdeschef är ansvarig för kvalitetsuppföljning, kvalitetsutveckling, att involvera medarbetare i kvalitetsarbetet samt att ge information om resultatet till medarbetare inom sitt verksamhetsområde. Ansvaret för att bedriva systematiskt kvalitetsarbete förutsätter även befogenheter för att vidta åtgärder. Samtliga chefer har till uppgift att arbeta med de kvalitetsfrågor som finns inom respektive ansvarsnivå. stödresurser i det systematiska kvalitetsarbetet är bland andra ekonom, socialförvaltningens utvecklingsledare och administrativa enhet. Utförare enligt LOV (lagen om valfrihet) är ansvariga för kvalitetsuppföljning, kvalitetsutveckling, att involvera medarbetare i kvalitetsarbetet samt att ge information om resultatet till sina medarbetare inom sitt verksamhetsområde. Utförare enligt LOV är ansvariga för att informera socialnämnden i Uppvidinge kommun om det systematiska kvalitetsarbetet. De har ansvar för att ett kvalitetsledningssystem finns för sin verksamhet enligt förfrågningsunder laget. 8
4. Samverkan och samarbete Samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten samt att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Genom våra avtal och rutiner säkerställer vi att samverkan sker inom den egna verksamheten samt att samverkan möjliggörs med andra verksamheter, vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. Centralt är att riktlinjer och rutiner finns för samverkan både internt och externt. Genom ledningssystemet säkerställs det att det finns riktlinjer och rutiner som klargör ansvaret för samverkan samt hur samverkan sker utifrån den enskildes behov av insatser. Vem som har huvudansvaret för överföring av information vid samverkan gällande den enskilde ska också vara tydliggjort. Bristande samverkan är en risk för den enskilde, därför ska rutiner finnas för att tydliggöra ansvaret för samverkan i gränssnitten mellan olika ansvarsområden. Avtal och rutiner som säkerställer detta finns på kommunens intranät under Socialförvaltningen. IIMetod lluppföljning God samverkan, internt och Avtal, riktlinjer och rutiner Regelbunden uppföljning, externt, som säkerställer den gällande samverkan internt och analys och utvärdering av enskildes behov av vård- externt. avtal, riktlinjer och rutiner. och omsorg. Rutiner för Ansvarig funktion och informationsöverföring mellan person för varje rutin skall vårdnivåer, förvaltningar och utses. I ansvaret ligger att huvudmän. regelbundet, minst en ggr/år, följa upp, revidera och uppdatera rutinerna. 4.1 Samverkan och samarbete- Ansvarsfördelning!Ledning llutveckling llratientsäkerhet Isodalnämnd lisodalchef IIMAS säkerställa att det finns Ansvarar för att det upprättas Ansvarar för att upprätta tydliga avtal kring tydliga avtal kring riktlinjer och rutiner för ansvarsfördelning mellan ansvarsfördelning mellan samverkan internt och huvudmännen samt i huvudmännen. externt för den hälso- och förhållande till enskilda sjukvård som bedrivs i utförare enligt LOV. Ansvarar för att det upprättas kommunen. riktlinjer och rutiner för säkerställa att det finns samarbete och samverkan, riktlinjer och rutiner för internt och externt. samarbete och samverkan, internt och externt. Ansvarar för att det ges förutsättningar för samarbete och samverkan, internt och externt. 9
IGenomförande la vdelningschef/ områdeschef ~====================~ Ansvarar för att informera om gällande riktlinjer och rutiner. Ansvarar för att kommunicera, handleda och stödja medarbetare i verkställande av riktlinjer och rutiner. Ansvarar för att medarbetare har rätt kompetens om riktlinjer och rutiner som rör samarbete och samverkan internt och externt. Ansvarar för att riktlinjer och rutiner följs. Ansvarar för att återkoppla när riktlinjer och rutiner inte fungerar.!igenomförande /IM e darbetare Ansvarar för att följa upprättade riktlinjer och rutiner. Ansvarar för att återkoppla när riktlinjer och rutiner inte fungerar. 10