För ett offensivt miljöarbete i Halland

i

För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan bedrivas. Syftet med arbetet har varit att tydliggšra vilka miljšfrœgor som upplevs som sšrskilt viktiga fšr Halland pœ lœng sikt. Arbetet har varit processinriktat och engagerat cirka 500 personer Ð enskilda, fšretag, organisationer och myndigheter. Det Šr vœr fšrhoppning att rapporten skall fungera som en všgledning fšr det fortsatta miljšarbetet i organisationer, fšretag och offentlig fšrvaltning pœ lokal och regional nivœ. Halmstad, den 30 mars 2000 L NSSTYRELSEN LANDSTINGET KOMMUNF RBUNDET HALLAND HALLAND HALLAND Karin Starrin Anne Marie N BrodŽn Roger Larsson Landshšvding Landstingsstyrelsens Kommunfšrbundets ordfšrande ordfšrande i

Förord MiljšForum Halland fick hšsten 1998 i uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet att ta fram ett fšrslag till miljšstrategi fšr Halland. Lisbeth Schultze har varit sammanhœllande fšr arbetet. En styrgrupp ur MiljšForum Hallands styrelse har fšljt utredningen. Arbetsmetoden Šr beskriven i rapporten. Den har inneburit att en stor mšngd enskilda personer, organisationer, fšretag och myndigheter har fœtt mšjlighet att delta. Gensvaret har varit stort, vilket innebšr att miljšfrœgorna sœvšl engagerar som anses viktiga fšr framtiden. Kommunernas Agenda 21 samordnare, Marianne Olovson, Kristina Helgesson, Bitte RosŽn Nilsson, Annica MyrŽn, Charlotte Fredriksson, Jakob Rosenquist, Jan-Olof Andersson och Kurt Persson har aktivt medverkat i arbetet. Barbro Maijgren, sa Weibull-Moberger, Marianne Olovson, Kristina Helgesson, Pontus Gršnvall, Per Sederblad, Bruno ToftgŒrd och Sten Liljedahl har deltagit i den slutliga analysen och sammanstšllningen av materialet. Till Er och inte minst till alla Er švriga, drygt 500 personer, som deltagit i diskussionsgrupper, mšten och i andra sammanhang lšmnat všrdefulla tankar och idžer vill MiljšForum Halland rikta ett varmt tack. Fšrslaget till miljšstrategi Ð Fšr ett offensivt miljšarbete i Halland - som šverlšmnas till uppdragsgivarna, hoppas vi skall kunna vara en bra všgledning fšr ett fortsatt gršnsšverskridande arbete med de fšr oss alla sœ viktiga miljšfrœgorna. Fšr MiljšForum Halland har uppdraget varit stimulerande och gett všrdefulla kontakter fšr vœrt fortsatta arbete. Ett sšrskilt tack riktas till Lisbeth Schultze fšr ett mycket engagerat och kreativt arbete. Hennes fšrmœga att stimulera medarbetare och deltagare i diskussionsgrupper har všsentligt bidragit till resultatet. Halmstad 2000-02-01 Gšran Wetterlundh Ordfšrande i MiljšForum Halland ii

Innehåll För ett offensivt miljöarbete i Halland...i Förord...ii Innehåll... iii Sammanfattning... iv Inledning...1 Genomförande...2 Bred representation frœn olika delar av samhšllet...2 Metaplan...3 Perspektiv frœn framtiden...3 Analysgrupp...4 Två övergripande mål och fyra insatsområden...5 Genusfšrdelning...6 Redovisning...7 Vision 2020...9 Miljömål...10 Livskvalitet...12 Effektiv användning av resurser...13 ResurshushŒllning...13 Miljšanpassade transporter Ð genomtšnkt logistik...14 Fšrnyelsebar energi...16 Långsiktig samhällsplanering...18 Bra boende- och arbetsmiljš...18 NŠrproducerade produkter...20 Ökade kunskaper och teknikutveckling...22 Helhetstänkande...24 Ekonomiskt helhetstšnkande...24 Demokrati...26 Globalt tšnkande...27 Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Grupper/nŠtverk som medverkat i arbetet med att ta fram en miljšstrategi fšr Halland Antal inlšmnade synpunkter fšrdelade pœ kvinnor och mšn Miljšstrategins fšrslag till ekonomiska ŒtgŠrder iii

Sammanfattning Miljšstrategiarbetet initierades hšsten 1998 av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet fšr att ta fram en všgledning fšr miljšarbetet i Halland pœ lokal och regional nivœ. Syftet var att tydliggšra vilka miljšproblem som upplevs som stšrst fšr Halland, hur framtiden ser ut i ett miljšperspektiv och vad och hur vi i Halland kan gšra fšr att skapa den framtid som Šr šnskvšrd. Fšr att fœ en bred fšrankring efterlystes ett underlag som speglar Œsikter frœn mœnga olika samhšllsgrupper i Halland. Under arbetets gœng har mer Šn 500 personer, ungefšr lika mœnga kvinnor som mšn, fšrdelade pœ 37 olika grupper bidragit med synpunkter. Miljšproblem definieras olika av olika mšnniskor. Fšr nœgra utgšrs miljšproblemen av den pœtagliga effekten i den omgivande miljšn. Fšr andra innebšr det de handlingar och aktiviteter som ger upphov till effekterna. Fšr ytterligare nœgra Šr det istšllet de beslut som fattas och som ger upphov till att vi agerar pœ ett visst sštt. vergšdning och vattenfšroreningar jšmte fšrsurning var det som de flesta pekade ut som de stšrsta miljšproblemen fšr Halland. Bland de aktiviteter som nšmndes var utslšpp till luft frœn transporter och industriell verksamhet, och anvšndningen av fossila bršnslen. Nuvarande samhšllsplanering och bristen pœ ekonomiskt helhetstšnkande tillsammans med vœra attityder Šr exempel pœ miljšproblem som representerade beslutsnivœn. Framtidsbilden kan beskrivas utifrœn ett antal rubrikomrœden som lyfts fram i materialet. Begrepp som ren luft och rent vatten har mœnga tagit upp Ð uttryck som ligger nšra de nationella miljškvalitetsmœlen. n fler har valt att tala om livskvalitet och ett mšnskligare samhšlle som bland de viktigaste mœlen att inrikta arbetet mot fšr en hœllbar framtid. En framtid dšr resurser anvšnds effektivt, dšr samhšllet fattar lœngsiktiga beslut med ett ekonomiskt helhetsperspektiv och dšr kunskaper och teknikutveckling Šr en grundstomme. Fšr en mer detaljerad beskrivning av miljšproblem och framtidsbild se delrapporten, ÓFšrslag till Miljšstrategi fšr Halland, Miljšproblem Ð Framtiden i ett MiljšperspektivÓ, juni1999. Med framtidsrubrikerna som utgœngspunkt har grupperna i etapp 2 funderat kring hur vi ska gšra i Halland fšr att uppnœ den framtid som beskrivs. NŠrmare 500 fšrslag har lšmnats in. Dessa har delats in efter en struktur dšr som švergripande mœl definierats miljšmœlen (nationella, regionala och lokala) och livskvalitet vilka illustreras med hjšlp av en liggande dubbelspiral, se iv

figur 1. Fšr att kunna nœ de švergripande mœlen kršvs aktiviteter inom fyra insatsomrœden, Effektiv anvšndning av resurser, LŒngsiktig samhšllsplanering, kade kunskaper och teknikutveckling samt HelhetstŠnkande. De fyra insatsomrœdena ska inte betraktas som Œtskiljda. MŒnga av de inlšmnade fšrslagen till aktiviteter kan placeras in under flera omrœden Ð och beršr fler omrœden. Insatsområden Övergripande mål Insatsområden Figur 1: De fyra insatsområdena (effektiv användning av resurser, långsiktig samhällsplanering, ökade kunskaper och teknikutveckling samt helhetstänkande) ska gemensamt bidra till att miljömålen kan uppfyllas och livskvaliteten öka. På detta sätt kan vi närma oss visionen om ett uthålligt Halland. Fšr att kunna fšlja upp att de aktiviteter/projekt som genomfšrs leder till att mœlen uppnœs presenteras fšrslag till indikatorer. Ibland gœr det inte att finna den optimala indikatorn, utan det kan behšvas flera som tillsammans ger en uppfattning om att utvecklingen gœr mot de mœl som Šr uppsatta. Det ska pošngteras att den hšr delen av arbetet ytterligare behšver fšrdjupas. LŠnsstyrelsen arbetar i samverkan med ett flertal aktšrer i lšnet med att pœ regional nivœ konkretisera de nationella miljškvalitetsmœlen. Resultatet av det arbetet behšvs fšr att kunna presentera en samlad miljšstrategi fšr Halland. Ambitionen har varit att inom ramen fšr miljšstrategiarbetet presentera ett fšrslag till gemensam struktur, dšr bœde regionala och lokala aktiviteter kan uppmšrksammas och dšr det finns utrymme fšr forsatta initiativ. Syftet Šr att initiera aktiviteter och projekt som vart och ett kan bidra till att fšrverkliga de bœda švergripande mœlen och den vision som mer Šn 500 hallšnningar har varit med och skapat. v

vi

Inledning Flera av basnšringarna i Halland, bland annat jordbruk, skogsbruk och turism, pœverkar Ð och pœverkas av Ð miljšn. Den lœnga kuststršckan, lšttillgšngliga, variationsrika naturmiljšer och lšget mellan tvœ storstadsregioner gšr Halland attraktivt fšr sœvšl boende som fšretagslokalisering. Miljšn Šr en viktig tillvšxtfaktor fšr Halland, nœgot som ocksœ framhœllits i samband med arbetet med det regionala tillvšxtavtalet. Denna gemensamma resurs mœste nyttjas pœ ett ansvarsfullt sštt, och hšnsyn tas bœde till nuvarande generationers šnskemœl och till kommande generationers behov. Miljšstrategiarbetet initierades hšsten 1998 fšr att ta fram en všgledning fšr det fortsatta miljšarbetet i Halland pœ sœvšl lokal som regional nivœ. Syftet var att tydliggšra vilka miljšproblem som upplevs som stšrst fšr Halland, hur framtiden ser ut i ett miljšperspektiv och vad och hur vi i Halland kan gšra fšr att skapa den framtid som Šr šnskvšrd. Fšr att fœ en bred fšrankring efterlystes ett underlag som speglar Œsikter frœn mœnga olika samhšllsgrupper i Halland. Det som olika grupper fšrt fram som de stšrsta miljšproblemen jšmte en beskrivning av framtiden har redovisats i en delrapport i juni 1999; ÓFšrslag till Miljšstrategi fšr Halland Ð Miljšproblem Ð Framtiden i ett MiljšperspektivÓ. Rapporten kan bestšllas frœn MiljšForum Halland. I fšreliggande rapport lšmnas fšrslag till aktiviteter/projekt inom fyra insatsomrœden som med materialet som underlag pekats ut som strategiskt viktiga fšr Halland fšr att uppnœ en hœllbar framtid. Parallellt bedrivs arbetet med att pœ regional nivœ konkretisera de nationella miljškvalitetsmœlen. Det genomfšrs i lšnsstyrelsens regi, i samverkan med ett flertal lokala och regionala aktšrer. Ambitionen har varit att inom ramen fšr miljšstrategiarbetet presentera ett fšrslag till gemensam struktur, dšr bœde regionala och lokala aktiviteter kan uppmšrksammas och dšr det finns utrymme fšr forsatta initiativ. Syftet Šr att initiera aktiviteter och projekt som vart och ett kan bidra till att fšrverkliga de švergripande mœlen och den vision som mer Šn 500 hallšnningar har varit med och skapat. 1

Genomförande Bred representation från olika delar av samhället Under vœren 1999 deltog ca 350 personer (177 kvinnor, 160 mšn) fšrdelade pœ 26 olika grupper i arbetet med en miljšstrategi fšr Halland. De bidrog med sin syn pœ vilka de stšrsta miljšproblemen fšr Halland Šr och hur framtiden ska se ut i ett miljšperspektiv. Resultatet finns presenterat delrapporten ÓFšrslag till Miljšstrategi fšr Halland, Miljšproblem Ð Framtiden i ett MiljšperspektivÓ (juni 1999). Under framfšrallt hšsten 1999 har flertalet grupper Œtersamlats fšr en fortsatt dialog kring vad och hur vi ska gšra i Halland fšr att uppnœ den framtidsbild som beskrivits. Grupperna representerar den inriktning som tillsammans med kommunerna, Agenda 21, valdes ut i projektets inledningsskede. Det bšr pœpekas att det inte ršr sig om ett statistiskt, vetenskapligt urval. MŒlsŠttningen har varit att i arbetet fœ en bred representation frœn olika delar av samhšllet och en geografisk spridning. Under etapp 2 har det alltsœ varit avsikten att bjuda in samma grupper som under etapp 1. Flertalet grupper har kunnat Œtersamlas, dock har dessa oftast varit annorlunda sammansatta Šn vid fšrsta tillfšllet. Det har ocksœ skett en komplettering med ytterligare nœgra grupper, varje kommun har samlat en grupp bestœende av fšretršdare frœn olika kommunala fšrvaltningar, tjšnstemšn (fšrvaltningschefer/handlšggare/assistenter) och/eller nšmndsordfšranden. NŒgra kommuner har valt att bredda sin grupp och bjudit in fšretršdare fšr det lokala nšringslivet och organisationer. Under perioden 20 maj 1999 till 11 februari 2000 har 31 mšten genomfšrts. Sammanlagt har 400 personer (169 kvinnor, 231 mšn) fšrdelade pœ fšljande grupper medverkat (se Šven bilaga 1): Fšretagarna, Kungsbacka Bildningsfšrbund Round Table, Varberg Onsala Fšrsamling JUNO (invandrarprojektet), Andersberg Fšrvaltningscheferna, Falkenbergs kommun Nya Realiteten (invandrargrupp), Hyltebruk Miljš- och hšlsoskyddscheferna REAK + energiproducenter, leverantšrer Miljšombud, Hylte kommun LRF, Laholm Landstingets miljšsamordnare Hšgskolan i Halmstad, teknisk biologi LŠnsstyrelsen Falkenbergs Gymnasieskola, Ung Fšretagsamhet, 2 grupper Presidier/AU i nšmnder som arbetar med miljš (kommun, landsting) 2

Naturskyddsfšreningen Hallandsidrotten* Positiva TvŒŒker Fackliga organisationer (LO) NŠringslivsfšretrŠdare + offentlig fšrvaltning Miljšpiloter, Halmstads kommun ppet mšte, Tre HjŠrtan, Halmstad Museet i Halmstad Projekt Framtidstro, 4 grupper* HŠlsoplanerare, Agenda 21 Forum Kommungrupper, 6 st SkogsvŒrdsstyrelsens utbildningsgrupp (arbetslšsa) De grupper som av praktiska skšl inte kunnat Œtersamlas (markerade med * ovan) har delgetts resultatet av etapp 1 och givits tillfšlle att bidra med synpunkter i det fortsatta arbetet. Elva sœdana enkštsvar har kommit in. Metaplan Det har varit viktigt att fšrsška skapa en kontinuitet i tankeprocessen. Mštena har inletts med en Œterkoppling till det material som gruppen vid fšrsta mštet lšmnade med hjšlp av den s.k. Metaplan-metoden. Metaplan kan beskrivas som ett verktyg fšr att samla in synpunkter under en process. Deltagarnas synpunkter lyfts upp med olikfšrgade kort som fšsts pœ skšrmar med brunt papper. De olika fšrslag och idžer som fšrs fram placeras i grupper pœ skšrmarna, och rubriker všljs gemensamt. Fšr att fœ en prioritering har ett viktningsfšrfarande tillšmpats. Fšr ytterligare beskrivning, se delrapporten ÓFšrslag till Miljšstrategi fšr Halland, Miljšproblem Ð Framtiden i ett MiljšperspektivÓ (juni 1999). Gruppens problembild respektive framtidsbild har sedan jšmfšrts med det sammanlagda resultatet frœn alla grupper. Vad som fšrenar och vad som skiljer har noterats infšr den fortsatta processen, dšr tyngdpunkten har lagts pœ det som fšrenar. Grupperna har ocksœ fœtt frœgan om de šnskar den framtid som beskrivs och fœtt mšjlighet att ÓlŠgga till och/eller dra ifrœnó. Perspektiv från framtiden I det fortsatta arbetet har ÓbackcastingÓ anvšnts. Deltagarna har uppmanats att Óplacera sigó 10 till 15 Œr framœt i tiden, och tšnka sig att det Šr sœ som de olika framtidsrubrikerna beskriver, om inte fullt ut sœ en bit pœ všg i rštt riktning. Deltagarna har dšrefter fœtt mšjlighet att fritt, utifrœn ett antal framtidsrubriker všlja ut tvœ, och ge minst ett konkret fšrslag under varje rubrik pœ Óhur vi gjorde i HallandÓ. Fšrslagen har skrivits pœ kort, som deltagarna satt upp pœ Metaplan-skŠrmarna under vald rubrik. En del grupper har valt att arbeta enskilt, andra i mindre arbetsgrupper. 3

Mštena har avslutats med en dialog kring de olika fšrslagen. Det som dœ fšrts fram muntligt har noterats och frœn varje mšte finns minnesanteckningar med fšrslagen ordagrant Œtergivna jšmte eventuella kommentarer frœn det efterfšljande samtalet. MšteslŠngden har varierat frœn 30 minuter till ca 2 timmar. Vid de kortare mštena har synpunkter samlats in i enkštform och det har inte funnits tillfšlle till avslutande dialog. Vid sammanstšllningen av materialet har alla fšrslag till Óhur vi gjorde i HallandÓ summerats under respektive rubrik. SŒ lœngt som mšjligt har Šven fšrslagen fšrdelats pœ kvinnor och mšn, se bilaga 2. Margit Mared, LŠnsstyrelsen Halland, har bidragit till att jšmstšlldhetsfrœgorna har všgts in. Analysgrupp I den slutliga analysen har en mindre grupp varit behjšlplig. I gruppen har ingœtt: Barbro Maijgren, Duni AB, miljšchef sa Weibull-Moberger, konsult, nationalekonom/statsvetare Marianne Olovson/ Kristina Helgesson, Halmstads kommun, Agenda 21 Pontus Gršnvall, Promotion International, informationskonsult/geolog Per Sederblad, Hšgskolan i Halmstad, sociolog Bruno ToftgŒrd, LŠnsstyrelsen Halland, livsmiljšavdelningen Sten Liljedahl, Landstinget Halland, lšnsutvecklingsenheten Lisbeth Schultze, MiljšForum Halland, projektledare Analysgruppen har samlats vid fyra tillfšllen, varav ett internat, och hjšlpt till att strukturera de fšrslag som lšmnats in samt bidragit med konstruktiva synpunkter pœ utformningen av rapporten. 4

Två övergripande mål och fyra insatsområden Miljšproblem definieras olika av olika mšnniskor. Fšr nœgra utgšrs miljšproblemen av den pœtagliga effekten i den omgivande miljšn. Fšr andra innebšr det de handlingar och aktiviteter som ger upphov till effekterna. Fšr ytterligare nœgra Šr det istšllet de beslut som fattas och som ger upphov till att vi agerar pœ ett visst sštt. vergšdning och vattenfšroreningar jšmte fšrsurning var det som de flesta pekade ut som de stšrsta miljšproblemen fšr Halland. Bland de aktiviteter som nšmndes var utslšpp till luft frœn transporter och industriell verksamhet, och anvšndningen av fossila bršnslen. Nuvarande samhšllsplanering och bristen pœ ekonomiskt helhetstšnkande tillsammans med vœra attityder Šr exempel pœ miljšproblem som representerade beslutsnivœn. Framtidsbilden kan beskrivas utifrœn ett antal rubrikomrœden som lyfts fram i materialet. Begrepp som ren luft och rent vatten har mœnga tagit upp Ð uttryck som ligger nšra de nationella miljškvalitetsmœlen. n fler har valt att tala om livskvalitet och ett mšnskligare samhšlle som bland de viktigaste mœlen fšr att inrikta arbetet mot fšr en hœllbar framtid. En framtid dšr resurser anvšnds effektivt, dšr samhšllet fattar lœngsiktiga beslut med ett ekonomiskt helhetsperspektiv och dšr kunskaper och teknikutveckling Šr en grundstomme. Fšr en mer detaljerad beskrivning av miljšproblem och framtidsbild se delrapporten ÓFšrslag till Miljšstrategi fšr Halland, Miljšproblem Ð Framtiden i ett MiljšperspektivÓ. Med framtidsrubrikerna som utgœngspunkt har grupperna i etapp tvœ funderat kring hur vi ska gšra i Halland fšr att uppnœ den framtid som beskrivs. NŠrmare 500 fšrslag har lšmnats in. Dessa har delats in efter en struktur dšr som švergripande mœl definierats miljšmœlen (nationella, regionala och lokala) och livskvalitet, vilka illustreras med hjšlp av en liggande dubbelspiral i figur 1. Fšr att kunna nœ de švergripande mœlen kršvs aktiviteter inom fyra insatsomrœden: effektiv anvšndning av resurser, lœngsiktig samhšllsplanering, škade kunskaper och teknikutveckling samt helhetstšnkande (se figur 1). De fyra insatsomrœdena ska inte betraktas som Œtskiljda. MŒnga av de inlšmnade fšrslagen kan placeras in under flera omrœden Ð och beršr fler omrœden. BŒda de švergripande mœlen behšver uppfyllas fšr att kunna nœ visionen. 5

Insatsområden Övergripande mål Insatsområden Figur 1. De fyra insatsområdena (effektiv användning av resurser, långsiktig samhällsplanering, ökade kunskaper och teknikutveckling samt helhetstänkande) ska gemensamt bidra till att miljömålen kan uppfyllas och livskvaliteten öka. På detta sätt kan vi närma oss visionen om ett uthålligt Halland. De totalt 497 stycken inlšmnade fšrslagen fšrdelas i antal enligt fšljande: MiljšmŒl Ð 53 st Livskvalitet Ð 120 st Effektiv anvšndning av resurser Ð 154 st LŒngsiktig samhšllsplanering Ð 81 st kade kunskaper och teknikutveckling Ð 37 st HelhetstŠnkande Ð 52 st Genusfördelning De fšrslag som fšrts fram har fšrdelats pœ kvinnor och mšn, sœ lœngt mšjligt (se bilaga 2). Vissa har valt att inom den stšrre gruppen arbeta fram fšrslag i mindre arbetsgrupper sammansatta av bœde kvinnor och mšn, och hšr har inte nœgon uppdelning av materialet kunnat gšras. Inte heller bland de fšrslag som lšmnats in i enkštform. Genom dessa ÓmšrkertalÓ i de blandade grupperna och enkštsvaren blir en lšngre gœende analys svœr. Dock framgœr av sammanstšllningen att fler mšn Šn kvinnor valt att lšgga fšrslag under omrœdena Óeffektiv anvšndning av resurseró och Óškade kunskaper och teknikutvecklingó. Det motsatta fšrhœllandet gšller ÓlivskvalitetÓ och 6

ÓlŒngsiktig samhšllsplaneringó, dšr fšrslag frœn kvinnor švervšger. ÓMiljškvalitetsmŒlenÓ har samlat flest fšrslag frœn mšn medan fšrslag inom omrœdet Ó helhetstšnkandeó fšrdelas jšmnare. Redovisning I den fšljande redovisningen presenteras visionen inledningsvis, dšrefter de bœda švergripande mœlen och sedan fšljer de fyra insatsomrœdena. Fšr nœgra insatsomrœden har en ytterligare uppdelning gjorts fšr att ška tydligheten. Varje omrœde inleds med en kort text och dšrefter anges mœl fšr omrœdet, fšrslag till aktiviteter/projekt, exempel pœ aktšrer samt fšrslag till indikatorer fšr att kunna fšlja upp att genomfšrda aktiviteter ger šnskat resultat. Det har i tabellerna lšmnats utrymme fšr fler projektfšrslag. Det som redovisas hšr bygger pœ vad som framkommit i materialet, det finns ytterligare aktiviteter/projekt som kompletterar. UtgŒngspunkten har varit att redovisa en struktur fšr det fortsatta miljšarbetet pœ regional och lokal nivœ dšr vissa švergripande omrœden Šr gemensamma, men dšr det finns utrymme fšr fortsatta initiativ. De aktšrer som angetts ska ses som exempel. De representerar den lokala och regionala nivœn. De ska, dšr det Šr befogat, kompletteras med centrala aktšrer som fšr olika aktiviteter/projekt Šr všrdefulla sœvšl frœn kompetens som resurssynpunkt. Fšr att kunna fšlja upp att de aktiviteter/projekt som genomfšrs leder till att mœlen uppnœs presenteras fšrslag till indikatorer. Indikatorer ska všljas sœ att de ger ett enkelt mœtt pœ komplexa trender och hšndelser, de ska vara lštt mštbara och gœ att kommunicera med en bred allmšnhet. Ibland gœr det inte att finna den optimala indikatorn, utan det kan behšvas flera Ð en svšrm Ð som tillsammans ger en uppfattning om att utvecklingen gœr i linje mot de mœl som Šr uppsatta. Det ska pošngteras att den hšr delen av arbetet ytterligare behšver fšrdjupas. r 2000 skulle kunna utgšra basœr och en Œrlig uppfšljning gšras. UppfšljningsmŒtt anvšnds som begrepp i arbetet med miljškvalitetsmœlen och motsvarar i stort det som hšr benšmns indikatorer. Av de fšrslag som lšmnats under rubrikerna livskvalitet, ett mšnskligare samhšlle och god hšlsa Œterfinns flertalet under insatsomrœdet ÓHelhetstŠnkandeÓ. LŠnsstyrelsen arbetar i samverkan med ett flertal aktšrer i lšnet med att pœ regional nivœ konkretisera de nationella miljškvalitetsmœ- 7

len. Det som i arbetet med miljšstrategin fšrts fram och som beršr just miljškvalitetsmœlen kommer att všgas samman med det materialet. Vissa av de 500 fšrslag som framkommit har koppling till samhšllsekonomin i stort och beršr Šven den nationella nivœn. Delar av dessa fšrslag presenteras i bilaga 3, som nationalekonom sa Weibull-Moberger svarat fšr. Syftet Šr att sštta in fšrslagen i ett stšrre sammanhang, šversiktligt beskriva fšrvšntad effekt av denna typ av ekonomiska regleringar samt bidra till škade kunskaper. 8

Vision 2020 Vi som bor och verkar i Halland uppskattar och slœr vakt om den rena luften och vattnet och nšrheten till en rik natur. AttitydfšrŠndringar, škade kunskaper och miljšteknikutveckling har gjort Halland till ett i praktiken fungerande kretsloppssamhšlle. Halland Šr resurseffektivt vad gšller utnyttjandet av rœvaror och energi. Energibehovet tšcks till en allt hšgre andel av fšrnyelsebara energikšllor. Transporterna Šr i hšg grad behovsanpassade, och de transportmedel som utnyttjas ger liten miljšpœverkan. Den regionala produktionen erbjuder varor som hœller en hšg kvalitet och Šr ekonomiskt attraktiva tack vare lœga transportkostnader och všl fungerade distributionssystem. Samverkan mellan nšringsliv, hšgskola/universitet och offentlig fšrvaltning, sœvšl inom som utom Halland, bidrar till kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt skapar nya affšrsomrœden. Den goda livsmiljšn i Halland kombinerad med tid fšr eftertanke och reflexion utgšr grunden fšr hšlsa och všlbefinnande. Ett šppnare samhšlle inbjuder till dialog dšr mœnga vill och fœr mšjlighet att delta. De beslut som fattas Šr všl genomarbetade, fšrankrade och všger in ett ekonomiskt helhetsperspektiv - tillsammans skapar vi en hœllbar framtid. 9

Övergripande mål: Miljömål Riksdagen har antagit 15 nationella miljškvalitetsmœl enligt regeringens proposition Svenska miljšmœl Ð miljšpolitik fšr ett hœllbart Sverige (1997/98:145). Frisk luft Grundvatten av god kvalitet Levande sjšar och vattendrag Myllrande vœtmarker Hav i balans & levande kust och skšrgœrd Ingen švergšdning Bara naturlig fšrsurning Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjšllmiljš God bebyggd miljš Giftfri miljš SŠker strœlmiljš Skyddande ozonskikt BegrŠnsad klimatpœverkan Hallänningarna vill ha: Ren luft Rent vatten levande hav Natur i balans Frisk skog Biologisk mångfald Giftfri miljö LŠnsstyrelserna har fœtt i uppdrag att regionalt anpassa och konkretisera 14 av de 15 miljškvalitetsmœlen. Fšr miljškvalitetsmœlet Levande skogar har skogsvœrdsstyrelsen ansvaret pœ regional nivœ men ska samverka med lšnsstyrelserna. LŠnsstyrelsen ska i sin tur samverka med beršrda centrala och regionala myndigheter, landsting, regionala sjšlvstyrelseorgan, kommuner, organisationer, nšringsliv och andra aktšrer, fšr att stimulera miljšmœlsarbetet inom olika samhšllssektorer och fšr att mœlen ska fœ genomslag i den lokala och regionala samhšllsplaneringen. LŠnsstyrelsen har pœbšrjat arbetet och lšmnat en fšrsta delrapport till regeringen den 1 oktober 1999 och en andra den 1 mars 2000. LŠnsstyrelserna har gemensamt och i samverkan med švriga aktšrer tagit fram ett fšrslag till ett regionalt uppfšljningssystem (RUS-rapporten). 10

I arbetet med att ta fram ett fšrslag till miljšstrategi fšr Halland har det kommit in material som ansluter till miljškvalitetsmœlen. Ren luft, rent vatten, levande hav, frisk skog, giftfri miljš Šr nœgra av de rubriker som lyfts fram, utan att i detalj ange till exempel hur ren luften bšr vara. Denna typ av beskrivning gšrs inom ramen fšr lšnsstyrelsens miljšmœlsarbete, miljšstrategin visar fšrankringen i samhšllet i stort. Under etapp tvœ av miljšstrategiarbetet har fšrslag lšmnats pœ hur vi ska gšra i Halland fšr att kunna uppnœ de mœl som pekats ut. Det som har direkt koppling till miljškvalitetsmœlen kommer att lšmnas šver till respektive arbetsgrupp som underlag fšr det fortsatta arbete med handlingsprogram. De uppfšljningsmœtt som fšreslœs i RUS-rapporten (Regionalt UppfšljningsSystem) ligger nšra den typ av indikatorer som fšreslœs i miljšstrategin och samma struktur fšr det fortsatta arbetet bšr dšrfšr kunna utnyttjas. Ett fšrslag till regional anpassning och konkretisering av de nationella miljškvalitetsmœlen ska fšreligga den 1 mars 2001. Fšrslaget ska dessfšrinnan varit fšremœl fšr en bred remissbehandling i lšnet. 11

Övergripande mål: Livskvalitet Individen sštts i centrum och synliggšrs. Varje individ fœr mšjlighet att utvecklas efter sina fšrutsšttningar och det finns tid att upptšcka och se olika kvalifikationer. De allt fler Šldre lever ett gott liv eftersom kommande generation under sin uppvšxttid fœr tillršckligt stšd fšr att všxa upp till trygga, ansvarskšnnande individer. De unga Šr med och formar det nya samhšllet, bjuds in och tillœts vara med och pœverka. kat inflytande och delaktighet efterstršvas, representationen i beslutande fšrsamlingar och styrelser Šr jšmnare fšrdelad mellan olika samhšllsgrupper. Det finns en vilja att lyssna och fšra dialog Ð Šven utanfšr den egna gruppen. Hallänningarna vill ha: Ett mänskligare samhälle Livskvalitet God hälsa MŠnniskorna blir en allt viktigare resurs i fšretag och verksamheter och ŒsŠtts ett všrde i de ekonomiska redovisningarna. Investeringar i personal handlar om bœde kompetenshšjning och friskvœrd. Det ges mšjlighet att i hšgre utstršckning fšrdela sin arbetstid, šver sœvšl dygnet som šver arbetslivet som helhet. En god hšlsa sštts allt mer i fokus och fšrebyggande verksamhet inspirerar till škat intresse fšr mat, matproduktion och motion. Det psykiska všlbefinnandet Šr en lika viktig faktor och uppmšrksammas av samhšllet som helhet. Mštesplatser fšr samtal skapas. Den nya tekniken utnyttjas fšr att underlštta det vardagliga livet och frigšra tid fšr mšten mellan mšnniskor, dšr till exempel kultur och/eller idrott fungerar sammanhœllande. Mer fri tid fylls av upplevelser och umgšnge med všnner Ð men ocksœ av egen eftertanke och reflexion. 12

Insatsområde: Effektiv användning av resurser Resurshushållning Hallänningarna vill ha: Rättvis och effektiv resurshushållning Kretslopps- Samhälle Återvinning Mindre skräp RŒvaror och energi utnyttjas effektivt. Marknaden fšr Œtervunnet material všxer och antalet restproduktfšretag škar. Industrins tillverkningsprocesser sker i slutna system. I all produktutveckling ingœr planering fšr hur produkten kan Œtertas/ŒteranvŠndas. Produkterna orsakar minimal belastning dœ alla lšnkar i Œtervinningskedjan fungerar optimalt. Fšretag, fšrvaltningar och organisationer arbetar med livscykelanalyser och livscykelkostnader liksom miljšledningssystem. Fšr škade kunskaper och erfarenhetsutbyte byggs restproduktcentra upp. Begreppen Faktor 4 och Faktor 10 utgšr en ledstjšrna fšr arbetet med resurseffektivisering; produkter och tjšnster produceras med en fjšrdedel/en tiodel av tidigare material och energiœtgœng. Mål BegrŠnsade naturtillgœngar nyttjas pœ ett ansvarsfullt sštt och hšnsyn tas till kommande generationers behov Material som ingœr i kretsloppet anvšnds effektivt och marknaden fšr Œtervinning všxer Slutna industriprocesser fšr minimerad miljšpœverkan Förslag till aktiviteter/projekt Aktiviteter/Projekt Bildande av ett restproduktcentrum i Halland Fler restproduktfšretag i Halland Exempel på regionala/ lokala aktörer Fšretag, hšgskola, kommuner, ALMI, MiljšForum Halland Fšretag, hšgskola, kommuner, ALMI, MiljšForum Halland Indikatorer (årsbasis) Antal restproduktfšretag, omsšttning 13

Aktiviteter/Projekt Regional analys av kostnader/vinster av kšllsortering fšr olika material Exempel på regionala/ lokala aktörer Hšgskola, kommuner Indikatorer (årsbasis) kad kšllsortering genom vidareutveckling av mottagningskšrl och hšmtningsfšrfarande Uppmuntra fler att infšra miljšledningssystem LCA (livscykelanalyser) anvšnds i produktutveckling BerŠkna/lista livscykelkostnader fšr olika produkter pœ marknaden Nationell miljštekniktšvling Information, kunskapsšverfšring Kommuner, fšretag MiljšForum Halland, hšgskola, konsultfšretag/fšretag, kommuner, organisationer Fšretag, hšgskola Hšgskola, fšretag MiljšForum Halland, hšgskola, kommuner, lšnsstyrelse, landsting, fšretag MiljšForum Halland, hšgskola, fšretag, kommuner Antal Œtervinningsstationer/ invœnare, mšngd hushœllssopor Ð industriavfall som kšllsorteras, total avfallsmšngd Antal fšretag/organisationer som Šr registrerade/ certifierade enligt EMAS och/eller ISO 14001 Antal produkter fšr vilka det finns beršknat LCA/LCC Miljöanpassade transporter genomtänkt logistik PŒverkan pœ miljšn frœn transporter minimeras. Kollektivtrafiken fungerar všl och Šr prissatt sœ att den utnyttjas av samhšllsmedborgarna. Fšr att underlštta byte till anslutningstransporter byggs resecentra. LŠngre jšrnvšgsstršckor trafikeras av snabbtœg. PŒ kortare stršckor finns pendeltœg som stannar Šven vid mindre stationer. Fordon som anvšnds fšr sœvšl kollektivtrafik som privattransporter, drivs med drivmedel av icke-fossilt ursprung som Šr lšttillgšngligt i tštorter och utmed de stšrre transportlederna. SamŒkning och bilpooler Šr vanliga former fšr minskade transportkostnader. System av sškra gœng- och cykelbanor i och kring tštorterna gšr att fler och fler všljer cykel Ð inte bara med tanke pœ miljšn utan Šven av hšlsoskšl. Hallänningarna vill ha: Miljöanpassade transporter Minimerade utsläpp 14

Informationsteknologin utnyttjas fšr optimering av alla transporter och godstransporterna sker i allt stšrre utstršckning samordnat. Effektiva omlastningscentraler ger mšjlighet att všlja optimalt transportslag fšr varje transport. I takt med att nšrproduktionen av vissa produkter škar, minskar ocksœ transportarbetet. En škad handel via Internet minskar hushœllens inkšpsresor. Mål Minimerad miljšpœverkan frœn transporter Ð fšršndrat transportarbete VŠl fungerande kollektivtrafik som utnyttjas av samhšllsmedborgarna MŒnga všljer att gœ eller cykla Förslag till aktiviteter/projekt Aktiviteter/Projekt Genomfšra ÓStrategi fšr ett miljšanpassat transportsystem i VŠstsverigeÓ Forskning kring hur IT i trafiken (všginformatik) kan utnyttjas fšr minskad miljšbelastning Persontransporter: Identifiera hur byte till anslutningstransporter kan underlšttas, ex uppbyggnad av resecentra Utbyggd spœrbunden pendeltrafik med fler pendelstationer Uppmuntra škat kollektivœkande kad samœkning Uppbyggnad av bilpooler ÓEco-drivingÓ, utbildning i miljšanpassat kšrsštt Fler sškra gœng- och cykelbanor, šversyn av befintliga, utbyggnad av nya švervšgs vid all všgplanering Exempel på regionala/ lokala aktörer Se ÓStrategi fšr ett miljšanpassat transportsystem i VŠstsverigeÓ VŠgverket, transportfšretag/fšretag, hšgskola, kommuner, lšnsstyrelse, landsting Transportfšretag, kommuner, land s- ting, lšnsstyrelse, všgverket Transportfšretag, kommuner, landsting, lšnsstyrelse Stšrre arbetsplatser (offentliga och privata), transportfšretag, kommuner, landsting, lšnsstyrelse Fšretag, kommuner, landsting, všgverket, organisationer Fšretag, kommuner, landsting, všgverket, organisationer, allmšnhet Bilskolor, kommuner, landsting, fšretag Kommuner, všgverket, lšnsstyrelse Indikatorer (årsbasis) UtslŠpp av koldioxid och kvšveoxider frœn všgtrafik Antal resenšrer med olika typer av delvis samhšllsfinansierade transporter Antal avgœngar, antal resenšrer, antal pendelstationer, km spœr Antal anstšllda som Œker kollektivt till och frœn arbetet Antal pendlarparkeringar, belšggning pœ pendlarparkeringar Antal bilpooler, antal medlemmar i bilpooler Antal personer som erhœllit ÓEcodrivingÓ- utbildning Antal km cykelbanor/kommun, antal olyckor mellan cykel och bil 15

Aktiviteter/Projekt Mšjlighet till miljšanpassade transporter i samband med rekreation, bœde fšr bofasta och t il lf Šl l ig t g Šstand e h al l Šn n in g ar Godstransporter: Uppbyggnad av effektiva system fšr bšttre styrning av transporter Omlastningscentraler fšr gods med mšjlighet att všlja transportslag Exempel på regionala/ lokala aktörer Kommuner, landsting, lšnsstyrelse, organisationer, fšretag Fšretag, všgverket, kommuner, landsting Fšretag, všgverket, kommuner, landsting Indikatorer (årsbasis) Antal tunga fordon pœ E6 genom Halland Förnyelsebar energi AnvŠndningen av energi frœn fšrnyelsebara energikšllor škar. Energieffektivisering i bœde producent- och anvšndarled efterstršvas och gšr att den totala energianvšndningen minskar och sšrskilt den med fossilt ursprung. Lokal och regional energiproduktion byggs upp genom utnyttjande av till exempel vindkraft, biobršnslen och biogas. Befintlig vattenkraft tas till vara. Samarbete mellan industri och energiproducenter gšr att det restavfall frœn industrin som inte pœ bšttre sštt kan utnyttjas i kretsloppet, anvšnds fšr energiproduktion. Samma sak gšller spillvšrme som kan utnyttjas inom fšretaget och/eller i det všl utbyggda fjšrrvšrmenštet. Halland fšljer noga den teknikutveckling som pœgœr, bœde med avseende pœ redan etablerade produktionsmetoder som nyare; solceller, bršnsleceller och vœgkraft. Halland deltar Šven i utvecklingsprojekt och fšrsšker finna nya systemlšsningar. Tankar kring den framtida energifšrsšrjningen i Halland utvecklas i en energistrategi. Hallänningarna vill ha: Förnyelsebar energi Minimerade utsläpp Mål Hšg andel energi frœn fšrnyelsebara energikšllor Genom effektivisering minskad energianvšndning 16

Förslag till aktiviteter/projekt Aktiviteter/Projekt Ta fram en energistrategi fšr Halland Energieffektivisering i sœvšl producent- som anvšndarled Utveckla miljšledningssystem med inriktning pœ resurseffektivisering, bl a med avseende pœ energi Utbyggnad av lokalt producerad fšrnyelsebar energi Utnyttja spillvšrme frœn industriprocesser EnergiinnehŒllet i restavfall som inte pœ annat sštt Œterfšrs till kretsloppet tas till vara fšr energiproduktion Exempel på regionala/ lokala aktörer REAK Energikontoret Halland koordinerar arbetet REAK Energikontoret Halland, energirœdgivare, fšretag, kommuner, landsting, lšnsstyrelse, hšgskola, organisationer MiljšForum Halland, hšgskola, fšretag, kommuner, landsting Kommuner, fšretag, ALMI Kommuner, fšretag, hšgskola Kommuner, fšretag Indikatorer (årsbasis) Totala energianvšndningen i lšnet. Antal energirœdgivningstillfšllen. Privatkonsumtion: energianvšndning/person. Verksamheter: energianvšndningen/omsšttning. EnergianvŠndning i fšretag, verksamhet som infšr system fšr resurseffektivisering/omsšttning Antal MWh frœn t ex vindkraft, biobršnslen, biogas, vattenkraft/totala energianvšndningen MWh spillvšrme/totala energifšrbrukningen MWh frœn restavfall/totala energifšrbrukningen 17

Insatsområde: Långsiktig samhällsplanering Bra boende- och arbetsmiljö MŒlet Šr ett miljšanpassat och hšlsosamt boende fšr alla i attraktiva miljšer med všl utbyggd kollektivtrafik. SamhŠllsstrukturen bidrar till en fungerande tillvaro Šven fšr medborgare utan bil. I de byggnader som uppfšrs, fšr sœvšl boende som arbete, utnyttjas i hšg grad miljšdeklarerat material, och de producerande fšretagen har infšrt miljšledningssystem. Ett resurssnœlt synsštt tillšmpas i hela byggkedjan, och de fšrdiga byggnaderna Šr mindre energikršvande. En škad delaktighet i planeringsprocesser gšr att de omrœden som skapas pœ ett tillfredsstšllande sštt mšter den efterfrœgan som finns. Det gršna inslaget i tštortsmiljšerna Šr pœtagligt. NŠrheten till havet och de mœnga sjšarna betraktas som en tillgœng fšr alla och en resurs fšr Halland. Turismen utvecklas och miljšanpassas. Mšjligheter att bo och arbeta nšra Ð pœ cykelavstœnd - utvecklas, bland annat genom gemensamma distansarbetsplatser. En utbyggd infrastruktur fšr IT Šr en fšrutsšttning, ocksœ fšr en levande landsbygd. Hallänningarna vill ha: Grön stadsplanering Levande stadskärna Bra boende- och arbetsmiljö, bullerfritt Levande landsbygd Mål Ett miljšanpassat och hšlsosamt boende i attraktiva miljšer NŠra arbetsplatser med god miljš NŠra, eller med kollektiva transportmedel lštt tillgšnglig service, handel och kultur fšr ett minskat bilberoende Förslag till aktiviteter/projekt Aktiviteter/Projekt Exempel på regionala/ lokala aktörer ka delaktigheten i planeringsprocesser Kommuner, lšnsstyrelse, landsting, fšretag, organisationer Utveckla MKB (miljškonsekvensbeskrivning) som instrument i sam- všgverket, hšgskola, fšretag LŠnsstyrelse, kommuner, landsting, hšllsplaneringen Indikatorer (årsbasis) Antal personer som deltar i planeringsprocesser fšrdelat pœ olika grupper (t ex kvinnor/mšn) 18

Aktiviteter/Projekt Skapa attraktiva omrœden fšr miljšoch hšlsoanpassat boende KartlŠgga befintliga, redan exploaterade kustnšra/sjšnšra omrœden, som kan utnyttjas fšr bebyggelse eller annan verksamhet Utarbeta gršnstrukturplaner fšr tštorterna ka kunskapen om miljšriktigt byggande i alla led i produktionsprocessen genom information och utbildning ka tillgšngligheten pœ miljšdeklarerat byggmaterial ka tillgœngen pœ miljšdeklarerat boende Studera hšlsoeffekter relaterat till geografiskt omrœde/viss typ av bebyggelse Fortsatt uppbyggnad av s k experimenthus (energi- och miljšhus) fšr škad information och kunskapsspridning Samordna boende med všl utbyggd kollektivtrafik Skapa hšlsosamma arbetsmiljšer Gemensamma distansarbetsplatser Exempel på regionala/ lokala aktörer Kommuner, lšnsstyrelse, landsting, fšretag, organisationer Kommuner, lšnsstyrelse Kommuner Hšgskola, fšretag, MiljšForum Halland, kommuner, landsting, organisationer Fšretag, hšgskola, kommuner, landsting, organisationer Kommuner, fšretag Kommuner, landsting, hšgskola, fšretag Kommuner, hšgskola, fšretag Kommuner, lšnsstyrelse, landsting, transportfšretag/ byggfšretag Kommuner, landsting, fšretag, fackliga organisationer Kommuner, landsting, lšnsstyrelse, ALMI, fšretag, fackliga organisationer Indikatorer (årsbasis) Antal boende i tštorter/totala antalet invœnare, antal allergiker/1000 invœnare Antal gršnstrukturplaner/ kommun, andel gršnyta m 2 /detaljplanelagt omrœde Antal byggfšretag som arbetar med miljšledningssystem (ex EMAS, ISO 14001) verksamma inom regionen Andel miljšdeklarerat byggmaterial i nybyggda/renoverade fastigheter Antal miljšdeklarerade lšgenhetervillor/ kommuninvœnare Antal experimenthus, antal besškare/experimenthus Antal bostšder med nšra tillgœng till kollektivtrafik Antal som distansarbetar en eller flera dagar per vecka/ kommuninvœnare, antal fšr flera verksamheter gemensamma distansarbetsplatser nšra boende 19

Aktiviteter/Projekt Utbyggnad av bredbandskommunikation Ekologiskt anpassad turism Exempel på regionala/ lokala aktörer Kommuner, landsting, lšnsstyrelse, hšgskola, fšretag Fšretag, ALMI, kommuner, landsting, lšnsstyrelse, organisationer Indikatorer (årsbasis) Antal km bredband i Halland, antal hushœll anslutna till bredband/totala antalet hushœll Antal turistfšretag som erbjuder ekologiskt anpassad turism, omsšttning Närproducerade produkter Livscykelanalyser och livscykelkostnader anvšnds fšr optimering av nšrproduktion. Ett hšgt kvalitetstšnkande och en utvecklad vidarefšršdling bidrar till attraktiva produkter som genom všl utbyggda distributionskedjor och saluhallar Šr lšttillgšngliga pœ marknaden. Befintliga butiker salufšr i stšrre utstršckning nšrproducerade produkter dœ efterfrœgan - utbud lšttare kan samordnas. Stšrre upphandlingar av ekologiska livsmedel bidrar till att produktionen škar, vilket gagnar en biologisk mœngfald och ett šppet landskap. Mšjligheten till nšra fšrsšrjning inom olika omrœden hœller landsbygden levande. Mål Hallänningarna vill ha: Levande landsbygd Närsamhälle Småskalighet Ekologiska, närproducerade livsmedel MiljšmŠssigt motiverad nšrproduktion Ekologisk, eller frœn miljšsynpunkt likvšrdig, produktion av livsmedel God tillgšnglighet genom všl utbyggda distributionssystem Förslag till aktiviteter/projekt Aktiviteter/Projekt Stimulera ekologisk odling genom information och ekonomiskt stšd Exempel på regionala/ lokala aktörer Intresseorganisationer, lšnsstyrelse, kommuner, landsting, fšretag Indikatorer (årsbasis) Antal ekologiska producenter, areal ekologiskt brukad mark/totalt brukad areal 20

Aktiviteter/Projekt kad fšršdling inom lšnet Uppbyggnad av distributionskedjor fšr nšrproducerade produkter, saluhallar Exempel på regionala/ lokala aktörer Intresseorganisationer, lšnsstyrelse, kommuner, landsting, fšretag, ALMI Intresseorganisationer, lšnsstyrelse, kommuner, landsting, fšretag, ALMI Indikatorer (årsbasis) Antal produkter som vidarefšršdlas i Halland Antal fasta kšpstšllen fšr nšrproducerade produkter 21

Insatsområde: Ökade kunskaper och teknikutveckling I undervisning pœ alla nivœer ingœr miljškunskap, anpassad och med anknytning till utbildningen i švrigt. Arbete med miljšledningssystem, som bœde fšretag och offentlig sektor driver, innebšr en kunskapshšjning fšr alla beršrda. Behovet av en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad gšr att nštverk fšr erfarenhetsutbyte všxer fram. Samverkan mellan nšringsliv, hšgskola/universitet och offentlig fšrvaltning Šr en orsak till att allt fler, Šven med hšgre utbildning, všljer att stanna i Halland. Samverkan nationellt och internationellt medfšr att Halland aktivt deltar i och leder internationella projekt med miljšfšrtecken med syfte att ška den egna kompetens, men Šven fšr att dela med sig av tidigare vunna erfarenheter. Nya innovationer och idžer uppmuntras och uppmšrksammas och stšd ges fšr marknadsintroduktion. SŠrskilt uppmuntras teknikutveckling med avseende pœ resurseffektivisering och inom energiomrœdet, fšr att minska klimatpœverkan. En utbyggd infrastruktur fšr IT-anvŠndning prioriteras. Hallänningarna vill ha: Ökade kunskaper Teknikutveckling Mål Miljškunskap ingœr som en del i all utbildning pœ alla nivœer Samverkan sker regionalt, nationellt och internationellt fšr škad kompetens och kunskapsspridning Förslag till aktiviteter/projekt Aktiviteter/Projekt Miljškunskap integreras i all undervisning Miljšledningssystem infšrs pœ fšretag, offentlig fšrvaltning och organisationer Exempel på regionala/ lokala aktörer Skola/hšgskola/universitet, kommuner, landsting Fšretag, kommuner, lšnsstyrelse, landsting, organisationer Indikatorer (årsbasis) Antal kurser - program dšr miljškunskap ingœr/totalt antal kurser - program, antal skolor som arbetar med - infšrt miljšledningssystem, antal skolor med Gršn Flagg - Miljšskolor/totalt antal skolor Antal fšretag/verksamheter registrerade/certifierade enligt EMAS och/eller ISO 14001 22

Aktiviteter/Projekt Stimulera hšgskoleutbildade att komma till/stanna i Halland Samverkan mellan nšringsliv, hšgskola/universitet och offentlig sektor. Ett fšrslag Šr att ta fram listor šver fšrslag till examensarbete kad satsning pœ teknikutveckling inom energiomrœdet (fšrnyelsebara energikšllor, fšrbršnningsteknik) och resurseffektivisering Nationell miljštekniktšvling kad forskning/uppmšrksamhet kring miljšfrœgor som beršr Halland Exempel på regionala/ lokala aktörer Hšgskola/universitet, fšretag, kommuner, lšnsstyrelse, landsting, organisationer Hšgskola/universitet, fšretag, kommuner, lšnsstyrelse, landsting, organisationer Hšgskola/universitet, fšretag, kommuner, lšnsstyrelse, landsting, REAK Energikontoret Halland, organisationer MiljšForum Halland, hšgskola, kommuner, lšnsstyrelse, landsting, fšretag LŠnsstyrelse, kommuner, landsting, hšgskola/universitet, organisationer, fšretag Indikatorer (årsbasis) Antal hšgskoleutbildade verksamma i Halland/totalt antal yrkesverksamma Antal šppna forum fšr samverkan och erfarenhetsutbyte, antal medlemmar i MiljšForum Halland, antal fšrslag till examensarbete - antal utfšrda examensarbete med anknytning till Halland och/eller hallšndska fšretag Antal kr som satsas pœ teknikutveckling inom detta omrœde regionalt, antal forskare, antal projekt Antal pœgœende miljšforskningsprojekt i Halland, antal EU-projekt med miljšinriktning dšr Halland ingœr, antal EU-projekt med miljšinriktning som Halland koordinerar 23

Insatsområde: Helhetstänkande Ekonomiskt helhetstänkande I beslutsprocesser všgs ekonomiska, miljšmšssiga och sociala konsekvenser samman till ett heltšckande underlag. Miljš- och sociala faktorer ŒsŠtts ett sœ korrekt všrde som mšjligt. Livscykelanalyser och livscykelkostnader ger všgledning vid upphandlingar. Gemensamma upphandlingar škar mšjligheten att stšlla hšga miljškrav. Gršna bokslut efterstršvas i bœde offentlig och privat verksamhet. Vid fšretagsvšrderingar spelar miljš och etik en allt viktigare roll fšr marknaden. LŒngsiktiga beslut lšgger grunden till en hœllbar utveckling dšr hšnsyn tas till de resurser som utnyttjas. Fšrsšk med utslšppskvoter/utslšppsršttigheter škar industrins intresse fšr ytterligare teknikutveckling och slutna produktionsprocesser. Flexibel arbetstid škar arbetstillfredsstšllelse och minskar risken fšr utbršndhet. Alla mšnniskor ses som en resurs. En trygg miljš och goda fšrebilder fšr uppvšxande generationer skapar ett mšnskligare samhšlle. Hallänningarna vill ha: Ekonomiskt helhetstänkande Demokrati Modiga tydliga politiker Globalt tänkande Mål De beslut som fattas grundas pœ en bedšmning av ekonomiska, miljšmšssiga och sociala konsekvenser. Förslag till aktiviteter/projekt Aktiviteter/Projekt UpprŠtta fšrslag till checklistor fšr bedšmning av miljš- och sociala konsekvenser av olika typer av beslut AnvŠndning av livscykelanalyser som beslutsunderlag vid inkšp av produkter Stimulera fšretag och offentliga fšrvaltningar att upprštta gršna bokslut Exempel på regionala/ lokala aktörer LŠnsstyrelse, kommuner, landsting, hšgskola, fšretag, organisationer LŠnsstyrelse, kommuner, landsting, hšgskola, fšretag, organisationer LŠnsstyrelse, kommuner, landsting, hšgskola, fšretag, organisationer Indikatorer (årsbasis) Antal (andel) beslut som fšregœtts av en konsekvensbeskrivning, antal beslut som pœverkats av konsekvensbeskrivningen Antal produkter fšr vilka det finns beršknat livscykelkostnader Antal fšretag och offentliga fšrvaltningar som uppršttar gršna bokslut 24

Aktiviteter/Projekt UpprŠtta underlag och sprida information om gršna upphandlingar, fšrsšk med gemensamma upphandlingar ka antalet studenter inom omrœdet miljšekonomi Fšrsšk med utslšppskvoter inom ett omrœde i Halland ka intresset att infšra flexibla arbetstider fšr fler yrkesgrupper Stimulera till škad fysisk aktivitet t ex i skola, pœ arbetsplatser Skapa ett mœngkulturellt samhšlle dšr olikheter tas till vara ka jšmstšlldheten mellan kvinnor och mšn Samverkan mellan samhšlle och skola. ka de vuxnas nšrvaro i grundskolan, t ex fšrsšk med klassmor- och farfšršldrar Inspirera till ansvarsfulla medborgare och goda fšrebilder Skapa ett tryggare samhšlle Exempel på regionala/ lokala aktörer Kommuner, landsting, lšnsstyrelse, hšgskola, fšretag, organisationer Skola/hšgskola/universitet, kommuner, landsting, fšretag LŠnsstyrelse, kommuner, fšretag /verksamheter, organisationer Fackliga organisationer, fšretag, kommuner, landsting Fšretag, skola, landsting, kommuner, organisationer och fšreningar Fšretag, landsting, kommuner, lšnsstyrelse, organisationer LŠnsstyrelse, landsting, kommuner, hšgskola, fšretag, organisationer Kommuner, landsting, organisationer, fšretag Fšretag, kommuner, landsting, lšnsstyrelse, organisationer och fšreningar Kommuner, landsting, lšnsstyrelse, f šr et ag, o rg ani sati o n er o ch fš ren in gar Indikatorer (årsbasis) Antal offentliga upphandlingar dšr miljšaspekter všgs in och spel ar rol l vid val av produkt - leverantšr, omsšttning/total omsšttning Ant al elever - studen ter so m všlj er kurser - program med miljšekonomiinriktning jšmfšrt med andra ekonomiska kurser - program Antal fšretag och verksamheter som omfattas av system med utslšppskvoter Antal arbetsplatser som tillšmpar flexibel arbetstid Ant al timmar fy sisk aktivit et i skola/ vecka, antal arbet splatser med avsat t tid fšr motion, antal anstšllda som utnyttjar mšjligheten Antal anstšllda fšrdelat pœ olika kategorier, antal arbetslšsa fšrdelat pœ olika kategorier Representation i beslutande fšrsamlingar, styrelser Antal vuxna tillgšngliga i skolan/elev, under raster/elev Antal fall av ekonomisk brottslighet, antal personer fšllda fšr miljšbrott Antal vœldsbrott/invœnare, antal inbrott/invœnare 25