GRANSKNINGSHANDLING Plan- och miljöbeskrivning Gång- och cykelväg utmed Ryggebolvägen och Skallsjövägen

GRANSKNINGSHANDLING Plan- och miljöbeskrivning Gång- och cykelväg utmed Ryggebolvägen och Skallsjövägen VÄGPLAN, 2017-05-12 ÅF-Infrastructure AB

Medverkande: Beställare: Lerums kommun Bagges Torg, Brobacken 1 443 80 Lerum 0302-52 10 00 Hanna Jonsson, projektledare Rebecca Greek, biträdande projektledare Konsult: ÅF-Infrastructure AB Grafiska vägen 2A Box 1551 401 51 Göteborg 010-505 00 00 Birgitta Björklund, uppdragsledare Marcus Johansson, granskning Emelie Heijmans, trafikdesign Sara Henriksson, landskap Cecilia Norberg, redaktör Kajsa Sundsten, miljö Ann-Sofie Östlund, geoteknik Johan Svensson, projektör Foto: ÅF-Infrastructure AB, där inget annat anges

Innehåll Sammanfattning 6 Bakgrund... 6 Utformning... 6 Förutsättningar och effekter... 6 Miljöpåverkan... 6 Genomförande... 7 1 Beskrivning av projektet 1 1.1 Planläggningsprocessen... 1 1.2 Bakgrund... 1 1.3 Ändamål och Projektmål... 3 1.3.1 Lerums Trafikplan... 3 1.3.2 Projektmål... 3 2 Miljöbeskrivning 4 2.1 Om beskrivningen... 4 2.2 Geografisk avgränsning... 4 3 Förutsättningar 5 3.1 Väg och trafik... 5 3.1.1 Vägstandard, sektion... 5 3.1.2 Hastighetsbegränsning... 5 3.1.3 Trafikmängder... 5 3.1.4 Kollektivtrafik... 6 3.1.5 Trafiksäkerhet... 6 3.2 Markanvändning... 6 3.2.1 Befolkning och bebyggelse... 6 3.3 Gällande planer... 6 3.4 Landskap och visuella aspekter... 7 3.5 Byggtekniska förutsättningar... 10 3.5.1 Geologi och geoteknik... 10 3.5.2 Ledningar... 10 3.5.3 Hydrologi och hydroteknik... 11 3.6 Boendemiljö... 11 3.7 Naturmiljö... 11 3.8 Kulturmiljö... 19 3.9 Naturresurser... 26 3.9.1 Jordbruksmark... 26 3.9.2 Vattentäkter... 26 3.9.3 Berg och grus... 29 3.9.4 Vattenmiljö... 29 3.10 Rekreation och friluftsliv... 29 3.11 Förorenad mark... 29 4 Utformningsalternativ 32 4.1 Nollalternativ... 32 4.2 Trafikförslag... 32 4.3 Alternativ... 33

4.3.1 Sektion vid passage under E20... 33 4.3.2 Sektion vid Ryggebol gamla skola... 33 4.3.3 Sektion vid Skallsjö 3:28, där Ryggebolvägen övergår till Skallsjövägen... 33 5 Påverkan på skyddade och skyddsvärda områden 34 5.1 Skyddsvärda områden... 34 5.2 Natura 2000, riksintressen och andra skyddade områden... 34 5.3 Allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer... 35 5.3.1 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler... 35 5.3.2 Miljökvalitetsnormer... 35 6 Effekter och konsekvenser av projektet 36 6.1 Trafiktekniska konsekvenser... 36 6.2 Miljökonsekvenser... 36 6.2.1 Boendemiljö... 36 6.2.2 Naturmiljö... 36 6.2.3 Kulturmiljö... 37 6.2.4 Naturresurser... 37 6.2.5 Rekreation och friluftsliv... 37 6.2.6 Förorenad mark... 37 6.2.7 Landskapsbild... 38 6.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått... 38 6.4 Påverkan under byggnadstiden... 39 7 Samlad bedömning 39 8 Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 40 8.1 Allmänna hänsynsregler... 40 8.2 Miljökvalitetsnormer... 40 9 Markanspråk och pågående markanvändning 42 9.1 Vägområde för allmän väg... 42 9.2 Vägområde inom detaljplan... 42 9.3 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt... 42 9.4 Område med tillfällig nyttjanderätt... 42 9.5 Förändringar av väghållningsområde... 42 9.6 Område för enskild väg... 42 10 Fortsatt arbete 44 10.1 Verksamheter som skall prövas enligt annan lagstiftning... 44 10.2 Samordning ledningsägare... 44 10.3 Viktiga frågeställningar... 44 11 Genomförande 46 11.1 Formell hantering... 46 11.2 Genomförande... 46 11.2.1 Inarbetade skyddsåtgärder och försiktighetsmått under byggtiden... 46 11.2.2 Dispenser, anmälan och tillstånd... 47

11.3 Finansiering... 47 12 Underlagsmaterial och källor 48

Sammanfattning Bakgrund Längs Ryggebolvägen och Skallsjövägen, mellan tätorterna Lerum och Floda i Lerums kommun, saknas i dagsläget gång- och cykelväg. Detta medför att oskyddade trafikanter är hänvisade till körbanan längs sträckan. En vägplan är nu under framtagande för att bygga en gång- och cykelväg som ska förbättra trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter i området. Delsträckan Ryggebo Åsväg Höga Bron är en etapp i utbyggnaden av ett genomgående gång- och cykelstråk mellan tätorterna Lerum och Floda. Delsträckan är ca 2,5 km. Utformning Gång- och cykelvägen placeras på norra sidan av den befintliga vägen längs hela sträckan för att undvika passager över vägen. På vissa platser breddas vägen söderut för att undvika eller minimera fastighetsintrång på norra sidan. Slänterna utformas med lutning 1:3. För att minimera intrång på fastighetsmark väljs lutning 1:2 i kombination med stödmur på några platser längs sträckan. Sektionerna varierar utmed sträckan; från en smal sektion med 5,5 meter körbana och 2,5 meter gång- och cykelväg, till en bredare sektion där den befintliga körbanan bibehålls och en 3 m bred gång- och cykelväg anläggs med ett lika brett öppet dike som avskiljare. Två busshållplatser tas bort och de tre återstående hållplatserna byggs om och rustas upp med väderskydd och cykelparkering i mån om plats. Gång- och cykelpassager anläggs i anslutning till hållplatserna. Gång- och cykelvägen kommer att vara belyst. Förutsättningar och effekter Ryggebolvägen och Skallsjövägen sträcker sig genom ett jordbrukslandskap med bebyggelse och hästgårdar på båda sidor av vägen. Det finns även ett industriområde. Den föreslagna utbyggnaden av gång- och cykelväg medför att trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter förbättras, vilket kan leda till färre olyckor med dödade och svårt skadade i trafiken. Med utbyggnaden av gång- och cykelvägen ökar även tillgängligheten och pendlingsmöjligheterna. Detta sker utan någon större påverkan på omgivande miljö och kulturmiljö. Dock innebär utbyggnaden att en viss mängd betes- och brukad mark tas i anspråk för anläggningen. Miljöpåverkan Länsstyrelsen i Västra Götalands län har beslutat att projektet inte bedöms innebära betydande miljöpåverkan (BMP). Det innebär att det inte upprättas en separat miljökonsekvensbeskrivning i vägplanen utan miljöbeskrivningen och miljöfrågor hanteras i detta dokument samt på ritningarna.

En förundersökning av en nyupptäckt fornlämning har genomförts under november 2016. Vägplanens utformning har justerats för att bevara fornlämningen och aktuell utformning av vägplanen bedöms inte innebära någon direkt påverkan på kulturhistoriska värden i området. Det finns inga objekt som omfattas av generellt biotopskydd, inga strandskyddade områden, inga vattenområden som påverkas och inga artskyddsfrågor inom vägplanens utsträckning. Inga separata tillstånd enligt miljöbalken eller artskyddsförordningen krävs. Genomförande Vägplanen ställs ut för granskning under våren 2017 och därefter kommer vägplanen genomgå fastställelseprövning. Utbyggnaden planeras ske under våren år 2018. Projektet finansieras av Lerums kommun. Projektets totala kostnad uppskattas till 15 mnkr (bedömt utifrån en schablonkostnad av 5 000 kr/m 2 cykelväg).

1 Beskrivning av projektet 1.1 Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan, se Figur 1 för vägplaneprocessen. I början av planläggningen tas ett samrådsunderlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en separat miljökonsekvensbeskrivning tas fram till vägplanen. Om det beslutas att projektet inte medför betydande miljöpåverkan görs en miljöbeskrivning som ingår i plan- och miljöbeskrivningen. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan den färdigställs och sedan fastställs. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Lerums kommun tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att inhämta synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse. Figur 1 Planprocess för vägplan enligt Väglagen (Källa: Trafikverket) 1.2 Bakgrund Aktuellt projekt är beläget i Lerums kommun, mellan tätorterna Stenkullen och Floda, längs Ryggebolvägen och Skallsjövägen (väg 1747), se Figur 2. Ryggebolvägen sträcker sig från Säveån i väster, korsar under E20 och följer sedan E20 tills den övergår i Skallsjövägen som fortsätter utmed E20 fram till Floda. Det saknas i dagsläget gång- och cykelväg vilket medför att oskyddade trafikanter är hänvisade till körbanan. 1 (48)

Figur 2 Aktuellt projekt ligger i Lerums kommun och är markerat med en röd fyrkant i figuren ovan (Källa: Lerums kommun) Detta projekt innebär anläggning av en gång- och cykelväg för att skilja de oskyddade trafikanterna från övrig trafik. Delsträckan Ryggebo Åsväg Höga Bron är en etapp i utbyggnaden av ett genomgående gång- och cykelstråk mellan tätorterna Lerum och Floda, se Figur 3. Sträckan är knappt 2,5 km lång. Tre av fem befintliga busshållplatser behålls och byggs om. Gångpassager anläggas i anslutning till dessa. Figur 3 gul linje. Aktuell sträcka längs Ryggebolvägen och Skallsjövägen är markerad med 2 (48)

1.3 Ändamål och Projektmål 1.3.1 Lerums Trafikplan Lerums kommun har tagit fram ett koncept för en Trafikplan daterad 2012-12-12. Planen är inte politiskt antagen, men används av kommunens tjänstemän som stöd i planering av kommunens offentliga rum. Trafikplanen innehåller visioner och mål för fyra delområden; trafikens miljö-och hälsopåverkan, trafiksäkerhet, tillgänglighet samt trygghet. Nedan listas ett urval av beskrivningar och mål som bedöms vara relevanta i planeringen av gång- och cykelvägen. Det ska vara säkert att förflytta sig längs gator och gång- och cykelvägar och det ska vara lätt att hitta säkra korsningspunkter. Det är viktigt för Lerum att möjligheterna för kollektivtrafiken stärks och att cyklingen kan ges utrymme att öka. Gatusystemet ska vara utformat så att fotgängare och cyklister kan känna sig trygga i trafikmiljön. Korsningspunkter med fordonstrafiken ska ske på ett ordnat sätt. 1.3.2 Projektmål Syftet med gång- och cykelvägen är dels att förbättra trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna och dels att öka tillgängligheten genom att fler kan välja att cykla på sträckan. Projektet syftar även till förbättrad trafiksäkerhet i anslutning till de aktuella busshållplatserna. Följande projektmål är definierade för detta projekt Ökad säkerhet för oskyddade trafikanter Främja hållbart resande För att ovanstående mål ska uppnås är det viktigt att: Skapa en trygg miljö för fotgängare och cyklister Kulturella värden tas om hand och tillgodoses Naturvärden beaktas och vid påverkan ska kompensationsåtgärder eftersträvas 3 (48)

2 Miljöbeskrivning 2.1 Om beskrivningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län har 2016-08-22 beslutat att anläggningen ej bedöms medföra betydande miljöpåverkan. I enlighet med Trafikverkets planläggningsprocess görs därför en miljöbeskrivning av projektet. Det utförs ingen separat miljöbeskrivning utan miljöfrågorna hanteras i detta dokument samt på ritningarna. Under kapitel 3 Förutsättningar beskrivs befintliga förhållanden och under kapitel 6 Effekter och konsekvenser av projektet beskrivs de miljökonsekvenser som förslaget innebär. 2.2 Geografisk avgränsning I väster avgränsas vägplanen av anslutande bymiljöväg och i öster avgränsas planen av anslutande gång- och cykelväg vid Höga Bron. Under arbetets gång har utredningsområdet minskat i omfattning eftersom det i ett tidigt skede visade sig att den bästa placeringen av gång- och cykelvägen var på den norra sidan av vägen. Utredningsområdet är därmed begränsat till den norra sidan av Ryggebolvägen och Skallsjövägen, förutom på ett fåtal platser där det av utrymmesskäl är mest fördelaktigt att flytta vägbanan söderut för att få plats med gång- och cykelvägen, se Figur 4. Influensområdet är det område som åtgärderna ger indirekt påverkan på. Influensområdet för bland annat miljöaspekter är som regel större än utredningsområdet. Influensområdet för aktuell vägplan utgörs förutom av angränsande fastigheter till utredningsområdet även området Skallsjö ängar. Skallsjö Ängar Figur 4 Projektets utredningsområde (heldragen linje) och influensområde (streckad linje) 4 (48)

3 Förutsättningar 3.1 Väg och trafik 3.1.1 Vägstandard, sektion På aktuell vägsträcka är vägen 6,5 7,5 meter bred. Befintliga vägrenar är smala och det saknas i dagsläget separat gång- och cykelväg. Öster om aktuell sträcka finns det dock en befintlig gång- och cykelväg som fortsätter till Floda. Väster om vägporten under E20 har Ryggebolvägen benämningen bymiljöväg. Detta innebär att vägrenen framförallt är till för cyklister och gångtrafikanter men att motorfordonstrafik dock tillåts använda vägrenen vid möte. 3.1.2 Hastighetsbegränsning Hastighetsbegränsningen längs sträckan varierar från 30 km/tim till 70 km/tim enligt Figur 5. Figur 5 Aktuella hastighetsbegränsningar längs sträckan (Källa: NVDB, Nationell Vägdatabas samt Lerums kommun) 3.1.3 Trafikmängder Enligt mätningar som utförts 2016 är vardagsdygnstrafiken (ÅVDT) 1 152 fordon per dygn och andel tung trafik 15 procent. Förutom personbilstrafik trafikeras sträckan av lastbilar, bussar och jordbruksmaskiner. Vägen nyttjas även frekvent av ryttare/hästar från hästgårdarna som ligger utmed vägen. 5 (48)

3.1.4 Kollektivtrafik Busslinje 531 kör mellan Lerum och Floda och trafikerar Ryggebolvägen och Skallsjövägen med halvtimmestrafik stor del av dagen. Längs sträckan finns hållplatserna Ryggebol, Gunnebo, Ryggebols skola, Skallsjö kyrkoruin och Gröna vägen. 3.1.5 Trafiksäkerhet Längs aktuell sträcka har 8 olyckor rapporterats mellan 2006-01-01 och 2015-12-31. Någon specifik plats längs sträckan är inte olycksdrabbad. Vid en av olyckorna (fotgängare påkörd av bil) var det en person som skadades svårt. I övriga olyckor har endast lindrigt skadade noterats. Olyckstyperna fördelades enligt följande: 3 singelolyckor med bil 1 singelolycka med cykel 1 singelolycka med fotgängare 1 olycka mellan moped och bil 2 olyckor mellan fotgängare och bil 3.2 Markanvändning 3.2.1 Befolkning och bebyggelse Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån bodde det 40 692 personer i Lerums kommun år 2016. Utmed Ryggebolvägen och Skallsjövägen finns bebyggelse med utfarter och anslutande enskilda vägar. Det finns även ett flertal hästgårdar på båda sidor av vägen, samt flera ridvägar. Längs sträckan finns även ett antal industrier som i stort är koncentrerade till ett område strax väster om Skallsjö Skattegårdsvägs anslutning till Ryggebolvägen. Vid Skallsjö skattegårdsväg finns en hembygdsgård. 3.3 Gällande planer Den gällande översiktsplanen, Lerums framtidsplan ÖP2008, antogs 2008. Arbete med en ny översiktsplan pågår och målbild och program för ny översiktsplan finns framtaget. Längs sträckan finns ingen detaljplanelagd mark. 6 (48)

Figur 6 Inga pågående planer finns i anslutning till utredningsområdet som i huvudsak berör privat mark (kommunal mark är gulmarkerad på kartan) 3.4 Landskap och visuella aspekter Lerums kommun ligger beläget i den naturgeografiska regionen kallad sydvästra Sveriges kuperade barr- och lövskogslandskap. Detta sprickdalslandskap som domineras av stora, tämligen flacka småkuperade bergsområden är typiskt för regionen. Mellan de barrskogsbeklädda bergsområdena breder de lövrika och uppodlade dalgångarna ut sig. Strax söder om Säveåns dalgång sträcker sig Ryggebolvägen från väst till öst genom ett relativt flackt jordbrukslandskap. Längre ut från dalgången höjder sig skogbeklädda höjder i längsriktningen som omgärdar Ryggebolvägen. Även närmare vägen finns mindre variation i terrängen med mer sluten vegetation. Utmed Ryggebolvägen finns två stycken ridhus och flertalet hästhagar på de öppna gräsmarkerna. Vägen sträcker sig genom hästhagar, mark med bostäder, ett industriområde och passerar fornlämningar såsom en milsten, stenmurar och en kyrkoruin. I anslutning till kyrkoruinen finns även en stenavsats utanför murens nordöstra hörn som utgör fornminne. Nedan följer en beskrivning av landskapet längs den aktuella vägsträckningen: Vägplanens område börjar i väst precis innan en vägport under väg E20. Ryggebolvägen följer det flacka landskapet med hästhagar på båda sidor. Närmast vägen växer lövträd såsom björk, lönn och asp. Landskapet är öppet och bortom hästhagarna skymtar man skogbeklädda höjdpartier. 7 (48)

Figur 7 Utblick över det öppna landskapet. I mitten av bilden skymtas den stora kraftledningen och i bakgrunden de skogbeklädda höjderna. Beläget mellan hästhagar ligger villor och trädgårdar. Längs vägen ses flertalet gamla stenmurar. Landskapet varierar mellan det öppna och det slutna beroende vegetationens utbredning närmast vägen. Siktlinjer skapas ut mot de öppna partierna mellan träden. I horisonten ser man då de skogbeklädda höjderna som ramar in dalgångarna. Figur 8 längs vägen. På bilden syns bostäder närmast vägen och en av siktlinjerna som skapas 8 (48)

Kring Ryggebolvägen 72, ligger bostädernas trädgårdar tätt inpå vägen och landskapets känsla blir småskalig. I trädgårdarna skymtas fruktträd och rabatter. Vid hållplatsen Ryggebols skola har ett mindre industrilandskap etablerats. Industribyggnader står på öppna asfalterade ytor som inramas av löv- och barrskog. Efter industriområdet följer vägen landskapets naturliga terräng och passerar en höjd med björkdungar. Inslaget av tall bland lövträden ökar och väl uppe på höjden skymtas återigen hästhagar och öppna gräsmarker. Figur 9 Vägens stigning över höjden. Norrut, i något lägre marknivå, löper E20 parallellt med Skallsjövägen. Tvärs över vägen korsar den stora kraftledningen högt ovan mark. De stora kraftledningsstolparna står mitt i den gröna öppna ytan. Trots de stora kraftledningsstolparna har man visuell kontakt med skogslandskapet bakom. Efter kraftledningen finns en kyrkoruin på södra sidan av vägen. Kyrkoruinen omgärdas av en välbehållen gräsbeklädd stenmur. Vägen sträcker sig vidare österut, parallellt med E20, och landskapet fortsätter variera mellan öppet, slutet, naturmarker och villor med trädgårdar. I höjd med Höga bron slutar området för vägplanen. En särskild visuell aspekt att ta vara på är att bibehålla variationen i landskapet mellan det öppna och det slutna då detta skapar siktlinjer och dynamik längs med vägen. 9 (48)

3.5 Byggtekniska förutsättningar 3.5.1 Geologi och geoteknik Enligt jordartskartan från SGU framgår att de översta jordlagren längs Ryggebolvägen utgörs av lera och berg i dagen. I höjd med Skallsjö Åsväg förekommer finsand och längs Skallsjövägen förekommer isälvssediment. Djup till berg bedöms variera mellan 3 och 30 meter. Enligt SGUs karttjänst avseende jordskred och raviner återfinns ravin i lösa jordlager inom området, se Figur 10. Figur 10. Utdrag från SGU:s karttjänst. Aktuell vägsträcka är markerad med svart streckad linje. Rött inringat område visar var ravin i lösa jordlager återfinns inom sträckan. Topografin i området kring Ryggebolvägen/Skallsjövägen är varierad. Inom delar av sträckan återfinns såväl höjdpartier som raviner vilket kan innebära stabilitetsproblematik. Förekomsten av lera kan också innebära risk för sättningar inom området. Inom ramen för vägplanen har en geoteknisk utredning och behoven avseende förstärkningsåtgärder klarlagts. 3.5.2 Ledningar Ledningsägare som berörs av anläggningen är: Lerum Energi AB Skanova Lerums kommun 10 (48)

3.5.3 Hydrologi och hydroteknik Avvattning av gång- och cykelvägen sker till öppna diken. Vid sektion 0/527, 1/352 och vid kyrkomuren anläggs kulvertar på grund av utrymmesbrist. Mellan sektion 1/520 och 1/660 anläggs dagvattenledningar som leds vidare till befintliga öppna diken Det finns inga kända markavvattningsföretag inom området för vägplanen. 3.6 Boendemiljö Vid byggnation av vägar är det buller man avser när man bedömer påverkan på boendemiljön. Det finns bostäder längs vägen. Det är dock inte aktuellt att utreda buller i detta projekt, dels eftersom det handlar om anläggande av gång- och cykelväg och dels för att inga befintliga bullerskydd påverkas. 3.7 Naturmiljö I början av Skallsjövägen finns ett område sydöst om befintlig väg som i Lerums naturvårdsprogram benämns Skallsjö hembygdsgård, se Figur 11. Området ligger ovanför en vägslänt. I naturvårdsprogrammet klassas utpekade områden utifrån en tregradig skala (1 högsta värde, 2 mycket högt värde och 3 högt värde) för både deras naturvärde och deras värde för friluftsliv. Det aktuella området har i naturvårdsplanen givits friluftsklass 2 mycket högt värde på grund av att det är en viktig utgångspunkt och aktivitetsplats för föreningsliv. Det har även givits naturvårdsklass 2 mycket höga naturvärden, då det är en slåtteräng på sandjord som lieslås. Området redovisas även i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering där det är klassat som ett ekologiskt känsligt område. Enligt den naturvärdesinventering som gjorts inom ramen för denna vägplan och som redovisas i avsnittet nedan så är det aktuella området idag en upplöjd och odlad åker. De värden som identifierats under ängs- och betesinventering finns därmed inte längre kvar. Under samrådet har det framkommit att backsippa växer ovanför/utmed övre kanten av vägslänten i utkanten av det utpekade området Skallsjö hembygdsgård. Backsippa är fridlyst enligt 8 i artskyddsförordningen och rödlistad som sårbar i den svenska rödlistan. Backsippan växer på öppna, soliga och torra platser. Marken där den växer är ofta sandig. Den är starkt hävdberoende och missgynnas av igenväxning. Hävden kan utgöras av bete eller slåtter. I höjd med det ekologiskt känsliga området går vägen i utkanten av ett stort orört område. Enligt MB 3 kap 2 ska stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. 11 (48)

Figur 11 Kartan visar kända naturvärden utmed aktuell sträcka av Ryggebolvägen och Skallsjövägen. En naturvärdesinventering har genomförts av företaget Pro Natura. Fältarbetet genomfördes i slutet av juni 2016. Det undersökta området består av en smal remsa, ca 20 meter på ömse sidor om vägen och inventeringsarbetet i dessa marker genomfördes med en detaljeringsgrad som beskrivs i SIS-standarden som Fältnivå detalj. Detta innebär att naturvärdesobjekt med en yta om 10 m 2 eller mer ska kunna identifieras samt linjeformade objekt med en längd om minst 10 meter samt en bredd om minst 0,5 meter. De naturvärdesklasser som används i naturvärdesinventeringen är: Naturvärdesklass 1 - högsta naturvärde Naturvärdesklass 2 - högt naturvärde Naturvärdesklass 3 - påtagligt naturvärde Naturvärdesklass 4 - visst naturvärde Nedan följer en genomgång av resultatet av naturvärdesinventeringen. Ingen del av det inventerade området är avgränsat som Natura 2000 område. Inventeringsområdet är inte beläget inom område som avgränsats som riksintresse för naturvård eller friluftsliv och det omfattas inte heller av strandskydd. Ett objekt från ängs- och betesmarksinventeringen återfinns i anslutning till inventeringsområdet. I övrigt har inga av de andra tematiska inventeringar som har genomförts i landet (nyckelbiotopsinventeringen, sumpskogsinventeringen, lövskogsinventeringen eller våtmarksinventeringen) identifierat några objekt inom inventeringsområdet. I artportalen finns ett antal noteringar av naturvårdsintressanta arter från det inventerade området. Dessa är guldlockmossa, silverlav och blyorangelav. 12 (48)

Generellt är naturmiljöerna artfattiga och på ett eller annat sätt påverkade av mänsklig aktivitet. I väst finns framförallt betesmark, åkermark och tomtmark. På tomtmark återfinns solitära träd vilka ofta är något äldre, bland annat av trädslag som lind och ask. Enstaka bestånd med träd växer också på ytor mellan betesmarker och Ryggebolvägen. Här är det framförallt asp, björk och tall. På sina håll noterades också alm och fågelbär men i begränsat antal. Markerna kring industrierna sköts med vad som kan beskrivas som parkskötsel med klippta gräsmattor och mindre och täta trädbestånd med medelålders träd. Vägrenen är tämligen artfattig och för det mesta slagen tidigt. I de slagna gräsmarkerna växte bland annat åkervädd, käringtand, ängshavre, trift, gulvial, gråfibblor, rotfibblor och även blåmonke på sandigare marker i söderläge. Dagfjärilar använde vägrenen och anslutande öppna gräsmarker, bland annat i öst mellan Skallsjövägen och E20. Här noterades arter som slåttergräsfjärilar och luktgräsfjäril. Nedan beskrivs de delområden som bedömdes hysa naturvärden motsvarande naturvärdesklass 4 eller högre. Delområden anges med nummer, linje- och punktobjekt anges med bokstäver i Figur 12, Figur 13 och Figur 14. Inventeringen har helt och hållet genomförts intill en befintlig landsväg och samtliga ytor är att betrakta som vägkanter. Därmed hamnar alla beskrivna delområden inom biotopgruppen Infrastruktur och bebyggd mark enligt framtagen SIS-standard. För att i någon mån öka beskrivningens värde har dessutom, under biotop, ytterligare en typ, förutom vägkant angivits. Detta för att det ska bli enklare att avgöra vilken typ av vägkantsmiljö det är fråga om. Figur 12 Delområden samt linje- och punktobjekt med naturvärden som identifierats i östra delen av utredningsområdet under fältinventeringen. Källa: Naturvärdesinventering längs tänkt GC-bana vid Ryggebol, Lerums kommun, Pro Natura 2016. 13 (48)

Delområde 1 Detta delområde utgörs av en äldre kyrkoruin med tillhörande murar. Innanför murarna finns en hel del lövträd varav tre stycken har bedömts som särskilt skyddsvärda träd. Lavfloran är påverkad av närheten till trafikerade vägar och riktigt känsliga arter saknas. Här finns dock rikligt med exempelvis silverlav Parmelina tiliacea, en art som tidigare var uppförd på den nationella rödlistan. Delområdet bedöms sammantaget hysa förhöjda naturvärden, motsvarande klass 2. I delområdet finns dessutom mycket höga kulturhistoriska värden. Den smala remsan av gräsmattekaraktär mellan den gamla kyrkomuren och vägen är dock av trivial karaktär och hyser i sig inga förhöjda naturvärden. Delområde 2 Detta delområde består av en lövdunge där medelålders till lite äldre triviallövträd som sälg och björk dominerar. Området betas av hästar och dessa har skadat en del av träden. Som en konsekvens finns relativt gott om död ved. Dungen är bitvis gles vilket gör att såväl träd som död ved delvis blir solbelysta. I veden finns en hel del spår efter vedlevande insekter. Delområdet bedöms sammantaget hysa förhöjda naturvärden, motsvarande klass 4. Figur 13 Delområden samt linje- och punktobjekt med naturvärden som identifierats i mellersta delen av utredningsområdet under fältinventeringen. Källa: Naturvärdesinventering längs tänkt GC-bana vid Ryggebol, Lerums kommun, Pro Natura 2016. 14 (48)

Delområde 3 Delområdet utgörs av en mindre damm samt intilliggande högörtsängar. Dammen är av betydelse som reproduktionsplats för flera olika arter troll- och flicksländor och är sannolikt också viktig för groddjur. Under fältinventeringen noterades inga groddjur i dammen men detta kan bero på tidpunkten för inventering. Däremot noterades snok i dammkanten. Möjligen kan snoken jaga i vattenmiljöerna här. Omgivande högörtsängar med bland annat tistlar, älgört, videört och snärjmåra, är bland annat intressant för olika fjärilar, både natt- och dagfjärilar. Delområdet bedöms sammantaget hysa förhöjda naturvärden, motsvarande klass 3. Denna bedömning gäller hela det avgränsade delområdet, både själva dammen och högörtsmiljöerna intill som tillhandahåller viktiga pollen- och nektarmiljöer samt tillhandahåller skydd för bland annat grod- och kräldjur. Dammen omfattas av generellt biotopskydd. Delområde 4 Delområdet består av en hästbetad hage på äldre åkermark. Delområdet tillhör samma betesfålla som delområde 5 men skiljs åt av tomtmark. Betestrycket var vid besökstillfället måttligt vilket gör att blomrikedomen var relativt god. Gulvial utgör här en viktig nektarresurs. Detta i sin tur innebär att delområdet med sin örtrika vegetation är värdefull för insektsfaunan. Bland annat noterades en relativt artrik förekomst av fjärilar här. Några nämnvärda dagfjärilar är slåttergräsfjäril, kamgräsfjäril, luktgräsfjäril och ängssmygare. Området bedöms hysa vissa naturvärden motsvarande klass 4. Delområde 5 Delområdet består av en hästbetad hage på äldre åkermark. Betestrycket var vid besökstillfället måttligt vilket gör att blomrikedomen var relativt god. Gulvial och älggräs utgör en viktig nektarresurs. Vitklöver förekommer i måttlig mängd. De östra partierna är något fuktigare med inslag av älggräs. Detta i sin tur innebär att delområdet med sin örtrika vegetation är värdefull för insektsfaunan. Bland annat noterades en relativt artrik förekomst av fjärilar här. Några nämnvärda dagfjärilar är ängssmygare, kamgräsfjäril, luktgräsfjäril, violettkantad guldvinge (NT) och ängsblåvinge. Delområdet utgör en liten del av ett betydligt större område med relativt örtrik, hästbetad åkermark. En eventuell gång- och cykelväg här skulle enbart beröra en mindre dela av åkermarken och förekommande naturvärden. Området bedöms hysa naturvärden motsvarande klass 3. 15 (48)

Figur 14 Delytor samt linje- och punktobjekt med naturvärden som identifierats i västra delen av utredningsområdet under fältinventeringen. Källa: Naturvärdesinventering längs tänkt GC-bana vid Ryggebol, Lerums kommun, Pro Natura 2016. Delområde 6 Längst i nordväst, på vägens norra sida, finns en fuktig dalgång. Delar av bäcken ligger längre än 20 meter från vägkanten men vissa delar ligger inom denna zon. Det är enbart en sydslänt och i någon mån bäcken längst i väst som faller inom 20 meter men biotopen sträcker sig utanför detta och bör bedömas i sin helhet då ett eventuellt ingrepp förändrar förutsättningarna även för utanför liggande delar. Från slänterna tränger ytligt grundvatten fram och präglar floran med arter som älggräs, skogssäv, och flädervänderot närmast bäcken. Kanterna är bevuxna med ett glest bestånd av ung klibbal närmast vägen och har en mer betespräglad flora norr om bäcken. Hagtorn och sälg växer glest Marken förefaller tidigare ha varit en öppen fuktäng men är idag stadd i viss igenväxning. Längs dalbottnen rinner en mindre bäck i ett naturligt meandrande lopp. På hassel växer krusig ulota Ulota crispa. Hägg och brakved förekommer också. Även om bäcken och bäckravinen idag är under igenväxning kan delområdet ses som en del av det tidigare odlingslandskapet. Den naturliga bäckfåran omfattas därmed möjligen av generellt biotopskydd. Dalgången och den lilla bäcken bedöms hysa påtagliga naturvärden motsvarande klass 3. Värdena är främst knutna till fuktigare partier i släntens mer låglänta delar. Olika typer av störningar i torrare partier intill vägbanan kan dock ge effekter även i låglänta delar. 16 (48)

Delområde 7 Detta delområde utgörs av en brant vägslänt i nordvänt läge. I vägslänten finns en frodig, ofta örtrik vegetation med arter som vitmåra, åkertistel, kärrtistel, skogssäv och rörflen. Den frodiga örtrikedomen gör att ytan är uppehållsort för flera olika fjärilsarter exempelvis slåttergräsfjäril, luktgräsfjäril och ängssmygare. Delområdet bedöms hysa vissa naturvärden motsvarande klass 4. Delområde 8 Detta delområde utgör endast en liten del av en annars större åkermark. Här finns också en relativt örtrik vegetation. Här är det dock fråga om äldre åkermark som sedan en tid nyttjas som upplag. Det verkar som om ett lager grus har lagts ovanpå den äldre åkermarken vilket gjort att floran är örtrik och till viss del av ruderatkaraktär. Här finns exempelvis penningblad, fingerborgsblomma, kråkvicker, gulvial, brunört och rödklöver. Även här innebär örtrikedomen att ytan är en viktig födosöksplats för insekter. Delområdet bedöms hysa vissa naturvärden motsvarande klass 4. Delområde 9 Delområdet utgörs av en medelålders lövdunge på frisk till fuktig mark med dominans av sälg. Här finns också inslag av äldre körsbärsträd och viss förekomst av död ved, både liggande och stående. Fältskiktet består av gräs och högvuxna örter som älgört, flädervänderot och nejlikrot. Delområdet bedöms hysa vissa naturvärden motsvarande klass 4. Ytans värde förstärks av närhet till andra ytor med vissa naturvärden. Delområde 10 Delområdet består av en frodig lövskog i en bäckravin. Trädskiktet domineras av ung till medelålders klibbal. Här finns en viss förekomst av död ved, främst i klenare dimensioner. Bäckravinen är lerig och floran frodig. Högvuxna örter dominerar, exempelvis kirskål, älgört och blekbalsamin. Delområdet bedöms hysa vissa naturvärden motsvarande klass 4. Delområde 11 I sluttningen ned mot de lägre liggande delarna av det inventerade området finns denna vägslänt på sandigt/grusigt underlag med en relativt artrik flora. Här finns exempelvis ängshavre, bockrot, tjärblomster och kärringtand, arter som annars förekommer på sandiga naturbetesmarker. Förekomst av örter är av betydelse för insektslivet som kan nyttja dessa som pollen- och nektarkälla. Här finns också ett glest trädskikt bestående av yngre tall, sälg och björk. Ovanför vägslänten finns en yta som redovisats i ängs- och betesmarksinventeringen. Denna yta är idag en upplöjd och odlad åker. De värden som identifierats under ängs- och betesinventering finns därmed inte längre kvar. 17 (48)

Delområdet bedöms hysa vissa naturvärden motsvarande klass 4. Delområde 12 Delområdet består delvis av trädbärande marker och följer vägbanan som sluttar åt väster. På sina håll utgör delområden en smal remsa på ett par meter för att sedan slutta kraftigt norrut mot industritomter. De trädbärande partierna består av en högväxt men ung aspklon, björk och tall. Själva trädskiktet utgör inga förhöjda naturvärden i dagsläget. Enstaka tall har fällts och utgör ett viktigt substrat av död ved. Floran är något artfattigare i de trädbärande partier och övergår i en torrängsflora närmast vägrenen. Arter som noterades är backglim, tjärblomster, åkervädd, liten blåklocka, käringtand och ängshavre. Floran är mycket sannolikt en rest från en tid då markerna betades. En tämligen dåligt utvecklad brynmiljö bestående av rosor återfinns också. Delområdet hyser ett visst naturvärde motsvarande klass 4 med en artrik torrängsflora med viktiga nektarresurser för fjärilar och andra insekter. Linjeobjekt A Detta linjeobjekt utgörs av en trädrad bestående av medelålders popplar och lindar. Träden växer på tomtmark men gränsar till åkermark. Trädraden har en sådan struktur att den skulle kunna tolkas som en allé och skulle därmed kunna omfattas av generellt biotopskydd. Endast en del av trädraden ligger i zonen 20 meter från vägbanan. Punktobjekt B Detta punktobjekt består av två äldre, beskurna lövträd som båda växer på tomtmark. Båda träden har kvaliteter som ungefär motsvarar de man finner hos särskilt skyddsvärda träd men båda träden växer som nämnts ovan på tomtmark. Det ena av dessa träd växer nära vägkanten. Linjeobjekt C Detta linjeobjekt utgörs av en delvis övervuxen stenmur som sannolikt, en gång i tiden var belägen i odlingslandskapet. Idag ligger den omgiven av träddungar, bebyggelse och industrimark. Sannolikt omfattas denna stenmursrest inte av generellt biotopskydd. Utöver vad som redovisats finns en del stenmurar upplagda intill bostadshus. Dessa förefaller vara av yngre datum och sannolikt upplagda som trädgårdsdekorationer eller insynsskydd. Dessa bedömdes inte vara av sådan karaktär att de omfattas av generellt biotopskydd. 18 (48)

3.8 Kulturmiljö Det finns två områden inom utredningsområdet för aktuell vägplan som är utpekade som värdefulla kulturmiljöer, Ryggebol (A) och Skallsjö kyrkoruin (B), se Figur 15 nedan. Figur 15 Värdefulla kulturmiljöer inom utredningsområdet. Område Ryggebol är markerat med A i kartan och Skallsjö kyrkoruin med B. Källa: Lerum kommuns kulturmiljöprogram, Kulturmiljöer i Lerums kommun, godkänd 2001 Område A, Ryggebol, är en bymiljö med delvis bevarad äldre struktur. Skattegården, Gategården och Bergsgården ingår samt bygata och skifteslandskap. Område B, Skallsjö kyrkoruin, är en ruin efter Skallsjö medeltida kyrka (se Figur 16), kyrkogård med stiglucka, fornlämning av järnålderskaraktär och hembygdsgård. Kyrkan har sedan kristendomens införande markerat centralpunkten i socknen och gårdarna i Skallsjö kyrkby låg tidigare i anslutning till kyrkan. Av den gamla byn finns idag hembygdsgården kvar, i övrigt är omgivningarna och den äldre byn närmast utplånad av motorvägen och nya industrietableringar. 19 (48)

Figur 16 Ruinen efter Skallsjö medeltida kyrka. Bilden kommer från Lerum kommuns kulturmiljöprogram, Kulturmiljöer i Lerums kommun, godkänd 2001. I Riksantikvarieämbetets nationella fornminnesinformationssystem, FMIS, finns ett antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar registrerade inom utredningsområdet, se Figur 17. De lämningar som ligger inom 100 meter från aktuell sträcka av Ryggebol- och Skallsjövägen har numrerats 1-11 och listas även i Tabell 1. Två av lämningarna utmed Skallsjövägen, markerade med rött kryss i kartan, är borttagna och finns inte längre kvar. Det gäller lämningarna Skallsjö 10:1, ett röse som togs bort i samband med motorvägsbygget och Skallsjö 151:1, en stenåldersboplats som efter en förundersökning 2011 betraktas som undersökt och borttagen. Fornlämningen Skallsjö 20:1 (nummer 7 i kartan) är en milstolpe som togs bort i samband med motorvägsbygget men har sedan dess återförts till ungefär samma plats som tidigare. 20 (48)

Gång- och cykelväg utmed Ryggebolvägen och Skallsjövägen 8 9 10 7 X4 X 5 11 2 6 3 1 Figur 17 Kartan visar de fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som finns registrerade i FMIS. De lämningar som ligger inom 100 meter från aktuell sträcka av Ryggebol- och Skallsjövägen har numrerats 1-11 och listas i Tabell 1. 21 (48)

Tabell 1 En kort genomgång av de fornlämningar och övriga historiska lämningar som finns registrerade i FMIS och som ligger inom 100 meter från aktuell sträckning av Ryggebol- och Skallsjövägen. Numreringen i vänsterkolumnen härrör från kartan i Figur 17. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i FMIS Nr i karta 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 RAÄnummer Skallsjö 104:1 Skallsjö 11:1 Skallsjö 103:1 Skallsjö 10:1 Skallsjö 151:1 Skallsjö 205:1 Skallsjö 20:1 Skallsjö 23:1 Skallsjö 23:2 Skallsjö 22:1 Skallsjö 184:1 Beskrivning Bevakningsobjekt. Ev. stenåldersboplats, flintafynd, obestämbar begränsning. Övrig kulturhistorisk lämning. Fyndplats för brandgrav. Fornlämning. Stenåldersboplats, fynd av tvärpilar, skrapor, flintavslag etc, obestämbar begränsning (men ca 180x90 m). Övrig kulturhistorisk lämning. Röse. Borttagen i samband med vägbygge. Undersökt och borttagen. Stenåldersboplats. Fornlämning. Gränslinjebestämt område omfattande RAÄ-nr 21:1-21:3 kyrkoruin, ödekyrkogård och minnessten. Värdefull miljö i Lerum kommuns kulturmiljöprogram, Skallsjö kyrkoruin. Fornlämning. Milstolpe i kalksten med texten ½ MIL 1754. Borttagen vid motorvägsbygge men senare återförd till ungefär samma plats. Fornlämning. Domarring av 4 klumpstenar (urspr. 5 st.), 6 m diameter. Fornlämning. Rest sten i granit, kan ha ingått i en domarring. Gravar. Längs åsrygg har vid olika tillfällen påträffats flatmarks- och brandgravar, även ett bronssmycke har påträffats inom området. Offerkälla. Källutflöde som täcks av cementring med lock. Berörs lämningen Nej* Nej* Nej* Nej Nej Nej* *Bedömningen grundar sig i resultat av arkeologisk utredning genomförd i augusti 2016 av Västarvet Kulturmiljö. Nej Nej Nej Nej Nej 22 (48)

Utformningen av vägplanen görs med utgångspunkten att i så stor utsträckning som möjligt inte göra åverkan på några fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar. En arkeologisk utredning genomfördes i augusti 2016 av Västarvet Kulturmiljö, Lödöse museum. I utredningen schaktades det ett flertal provgropar utmed den aktuella vägsträckan. I början av Skallsjövägen, sydöst om befintlig väg och ovanför en vägslänt, påträffades en nyupptäckt fornlämning bestående av boplatslämningar, se Figur 18. Den nyupptäckta fornlämningen ligger nära de tidigare kända fornlämningarna med RAÄ-nummer Skallsjö 11:1 och 103:1 men eftersom den innehåller andra typer av lämningar klassas den som en nyupptäckt lämning. I redovisningen av utförd undersökning skriver Västarvet Kulturmiljö att utöver den nyupptäckta fornlämningen framkom inget av arkeologiskt eller antikvariskt intresse. Det vill säga det framkom inte heller något inom arbetsområdet som härrör från de närliggande lämningarna som sedan tidigare finns registrerade i FMIS. Boplats Figur 18: Kartan visar det under den arkeologiska utredningen har schaktats provgropar och position för den nyupptäckta boplatsen/fornlämningen. Källa: Redovisning av utförd undersökning enligt 11-13 KML, länsstyrelsens diarienummer 431-22335-2016, Västarvet Kulturmiljö. I november 2016 genomfördes en förundersökning av den nyupptäckta fornlämningen av Västarvet Kulturmiljö. Länsstyrelsen redogör för resultatet av förundersökningen i ett meddelande till Lerum kommun den 2 februari 2017 (Diarienummer 431-33071-2016). Förundersökningen visar att fornlämningen utgörs av en boplats belägen på platån ovanför slänten, sydöst om Skallsjövägen, se Figur 19. Boplatsen består av härdar, huslämningar av järnålderskaraktär och rännor vilka 23 (48)

bedöms vara äldre än byggnaderna. Rännanläggningen är utformad så att den genom sin placering avgränsar en platå. Den utgörs av ett grävt dike i vilket man iakttagit rester efter stolpar, vilket antyder att det kan röra sig om någon form av hägnad. Vidare meddelar länsstyrelsen att de observerade lämningarna på platsen tillsammans bildar en värdefull sammanhållen fornlämningsmiljö som har ett högt kulturmiljövärde och stor vetenskaplig potential. Figur 19 Kartan visar resultatet av den arkeologiska förundersökningen av nyupptäckt fornlämning som genomfördes av Västarvet Kulturmiljö i november 2016. Källa: Meddelande om resultat av arkeologisk förundersökning, daterad 2017-02-01, länsstyrelsens diarienummer 31-33071-2016. 24 (48)

Två av de fornlämningar som sedan tidigare finns registrerade i FMIS är viktiga att beakta vid det fortsatta arbetet med vägplanen och projektering samt under byggskedet. Det gäller lämning 6 (Skallsjö 205:1) och 7 (Skallsjö 20:1), se Figur 17 för position. Lämning nummer 6, med RAÄ-nummer Skallsjö 205:1, är ett gränsbestämt område som omfattar RAÄ-nummer 21:1-21:3 och som ingår i kulturmiljöområdet Skallsjö kyrkoruin. Området avgränsas i huvudsak mot vägen av en mur, se foto i Figur 20, förutom en stenavsats utanför murens nordöstra hörn som även den ingår i aktuell fornlämning. Figur 20 Muren som avgränsar lämning nummer 6 mot Skallsjövägen. Lämning nummer 7, med RAÄ-nummer Skallsjö 20:1, är en milsten som tidigare har tagits bort i samband med vägbyggnation och som senare återförts. Foto på milstenen finns i Figur 21. Figur 21 Milsten (lämning nummer 7, RAÄ-nummer Skallsjö 20:1). 25 (48)

3.9 Naturresurser 3.9.1 Jordbruksmark Inom utredningsområdet finns både betesmark och brukad mark. Arealen utmed aktuell vägsträcka är förhållandevis jämnt fördelat på norra respektive södra delen av vägen. 3.9.2 Vattentäkter Enligt SGU:s brunnsarkiv finns det inga enskilda vattenbrunnar i direkt anslutning till aktuell sträckning av Ryggebolvägen och Skallsjövägen, se Figur 22. Figur 22 Utdrag ur SGU:S brunnsarkiv. Skallsjö vattentäkt Utmed Skallsjövägen finns Skallsjö vattentäkt som skyddas av ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt primär och sekundär skyddszon. Vattentäktszonen är ett inhägnat område kring själva brunnarna vid Skallsjö vattentäkt och där är all annan verksamhet än vattentäktsverksamhet förbjuden. Vattentäktszonen ligger utanför vägplansområdet. Den primära och sekundära skyddszonen visas i Figur 23. Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. Syftet med den sekundära zonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. 26 (48)

Figur 23 Vattenskyddsområde (primär och sekundär) för Skallsjö vattentäkt. Vid anläggningsarbeten, som omfattar borrning, schaktning, sprängning med mera, handlar riskerna för vattentäkten inte om specifika föroreningar utan om ändrade markförhållanden. Till exempel kan borrning av energibrunnar medföra att nya transportvägar från markytan till grundvattenmagasinet skapas. Det är därför viktigt att planera anläggningsarbeten inom vattenskyddsområdet så att skyddsföreskrifterna följs och så att risken för att skapa nya vägar för föroreningar att nå vattenmagasinet minimeras. Vid beläggningsarbete för vägar utgör drivmedelstankar och hydrauloljor på arbetsfordon en risk för grundvattenförorening. För att förebygga risk bör den som utför arbetet informeras om vattenskyddsområdets existens och hur utsläpp skall förebyggas och, i det fall utsläpp sker, hur det ska hanteras. Risk för allvarlig vattenförorening kan också minskas genom att sorberande material finns tillgängligt under arbetet. Vid anläggning av planerad gång- och cykelväg kommer skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet att följas. I Tabell 2 finns ett utdrag ur skyddsföreskrifterna med de punkter som bedöms vara primära vid anläggandet av gång- och cykelvägen. Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av grundvattentäkter i sin publikation Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden, samt i de allmänna råden om vattenskyddsområde (NFS 2003:16). 27 (48)

Tabell 2 Utdrag ur skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet för Skallsjö vattentäkt. Primär skyddszon 2 Petroleumprodukter med mera Annan hantering än transport av mer än 250 liter petroleumprodukter får ej ske utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Föreskriften avser inte drivmedel i fordon, arbetsmaskiner och liknande. Där petroleumprodukter hanteras, ska skylt uppsättas som erinrar om vattenskydds-områdets existens. Skyltarna tillhandahålls av huvudmannen för vattentäkten men bekostas av verksamhetsutövaren. Fordonstvätt annat än avsköljning med vatten är förbjudet. 6 Upplag och deponier Upplag och deponering av förorenade massor och massor med okänd miljöstatus är förbjudet. Otät förvaring i upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt är förbjudet. Upplag av snö som härrör från trafikerade ytor utanför primär skyddszon är förbjudet. 7 Täkter och markarbeten Materialtäkt är förbjudet. Husbehovstäkt får ej ske utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Schaktningsarbeten som kan påverka yt- eller grundvatten får ej ske utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Borrning i jord eller berg får ej ske utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Sekundär skyddszon Samma föreskrift som i primär skyddszon. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Upplag av snö som härrör från trafikerade ytor utanför primär och sekundär skyddszon är förbjudet. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Samma föreskrift som i primär skyddszon. Anläggningsarbetet inom vattenskyddsområdet ska planeras i samråd med och erforderliga tillstånd ska sökas hos tillsynsmyndigheten. Särskild hänsyn ska tas till arbetsmetoder och hantering av massor inom område där det förekommer föroreningshalter över KM och MKM. Tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdet är Miljö- och Byggnadsnämnden i Lerums kommun. Skallsjö vattenverk är ett grundvattenverk som renar grundvattnet från Skallsjö vattentäkt till dricksvatten. I dagsläget pågår projektering för ombyggnation av 28 (48)

Skallsjö vattenverk och det är därför avstängt. Lerums VA-enhet som ansvarar för driften av Skallsjö vattenverk har via mejl meddelat att den planerade gång- och cykelvägen inte kommer i konflikt med planerad utbyggnad. 3.9.3 Berg och grus Enligt SGU:s jordartskarta finns det berg i dagen i den västra delen av planområdet. Det finns ett mindre sandtag utmed Ryggebolvägen. 3.9.4 Vattenmiljö För all vattenverksamhet enligt 11 kapitlet i Miljöbalken gäller generell tillståndsplikt, omfattningen av verksamheten avgör om det krävs ett tillstånd eller om det räcker att anmäla verksamheten till länsstyrelsen. Det finns även undantag från tillstånds- och anmälningsplikten om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen påverkas av den planerade vattenverksamheten. I de fall där vägplanen innebär att det blir aktuellt med vattenverksamhet bedöms åtgärderna vara av sådan karaktär att de i dagsläget inte bedöms vara varken tillstånds- eller anmälningspliktiga. Om vägplanen ändras eller det framkommer uppgifter som innebär att bedömningen ändras kommer anmälan av vattenverksamhet göras i god tid före arbetet påbörjas. 3.10 Rekreation och friluftsliv Utmed aktuell sträcka av Ryggebolvägen och Skallsjövägen finns två ridhus och flertalet hästhagar på de öppna gräsmarkerna. Vägen sträcker sig även genom mark med bostäder, ett industriområde och passerar fornlämningar såsom en milsten, stenmurar och en kyrkoruin. Det är ett populärt område att rida och vandra i och boende i området förflyttar sig gärna utmed vägen både till fots och på cykel. 3.11 Förorenad mark Enligt kommunens databas finns det utmed den planerade gång- och cykelbanan sex fastigheter där det kan förekomma förorenad mark, se Figur 24. Av dessa ligger fem inom område där marken kan komma att beröras av anläggningsarbeten, varav fyra inom industriområdet strax innan Ryggebolvägen övergår till Skallsjövägen (markerat med en röd elips på kartan). Enligt länsstyrelsens databas över potentiellt eller konstaterade förorenade områden, EBH-stödet, kan det finnas förorenad mark på de fyra fastigheterna inom industriområdet. Inom industriområdet rör det sig om tre verkstadsindustrier (två med halogenerade lösningsmedel och en utan) samt ett lackeringsföretag. Lackeringsföretaget har riskklass 3 Måttlig risk medan det för de övriga inte finns någon uppgift om riskklass. 29 (48)

Figur 24 Kartan visar var det utefter den planerade gång- och cykelvägen som det finns mark som kan vara förorenad enligt Lerum kommuns databas samt enligt länsstyrelsens databas EBH-stödet (röd markering). I Figur 25 visas flygfoto över industriområdet och var det finns verksamheter som kan ha genererat förorenad mark. Figur 25 Bilden visar flygfoto över industriområdet och var det finns verksamheter som kan ha genererat förorenad mark. Källa: Lerum kommun. 30 (48)