Liv & hälsa år 2000 Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.
INNEHÅLL Inledning 3 Livsvillkor 4 Ekonomi 4 Ej råd med vård 5 Trygg i vardagen 5 Socialt stöd 5 Arbetsmiljö 6 Levnadsvanor 7 Behov av rörelse 7 Vi ökar i vikt 8 Rökning 9 Tobaksbruk 10 Ett glas till maten eller... 11 Hälsa 12 Allmänt hälsotillstånd 12 Långvarig sjukdom 13 Värk 14 Psykisk hälsa 15 Framtidstro 16 Livets villkor, vanor och hälsa 17 Vardagens villkor styr våra vanor 17 Vardag, vanor och hälsa 18 Karta 20 Kommunöversikt 21 Kontakt 22 2
INLEDNING Livsvillkoren viktiga! Varför genomför vi undersökningen Liv & hälsa? Vardagens villkor har stor betydelse för vilka vanor vi har. Dessa påverkar i sin tur vårt hälsotillstånd. Under många år har arbetet för folkhälsan uppehållit sig vid levnadsvanornas betydelse. Resultaten i den här undersökningen visar bland annat tydliga samband mellan dåliga livsvillkor och upplevd dålig hälsa. Den som upplever sig må dåligt, har dessutom mycket oftare sämre levnadsvanor än den som mår bra. Ett praktiskt exempel kan vara att det har mycket större betydelse för den upplevda hälsan om man har svårt att betala sina löpande hushållsutgifter än om man är rökare eller överviktig. Hur man upplever att man mår har visat sig vara ett mycket bra mått på människors faktiska hälsa. Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. Om människors hälsa och livskvalitet ska påverkas i positiv riktning måste såväl livsvillkor som levnadsvanor förändras. En unik undersökning Enkätundersökningen Liv & hälsa, där vi här presenterar de första resultaten, ger unik information om befolkningens livsvillkor, livsstil och hälsa år 2000. En jämlikare fördelning av villkoren för en god hälsa är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta väl underbyggda hälsopolitiska beslut och för att kunna arbeta med folkhälsofrågor måste vi veta hur befolkningen mår och lever. Bra underlag behövs också för att anpassa utvecklingen av till exempel hälso- och sjukvård och kommunal service. Ett sätt att skaffa denna kunskap är att göra enkätundersökningar, som bidrar med sådana uppgifter som inte går att finna i epidemiologiska register, till exempel levnadsvanor och livsvillkor. Genom enkätundersökningar kan vi också få kunskap om dold eller okänd ohälsa. Tolka resultaten rätt Det är främst de övergripande resultaten i undersökningen som du som läsare ska ta fasta på. Det är viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser av enskilda olikheter mellan till exempel olika kommuner eller grupper i befolkningen. De kan bero på skillnader i kön- och ålderssammansättning eller olikheter i utbildningsnivå. Landstingen i Sörmlands län, Uppsala län, Värmlands län, Västmanlands län och Örebro län samt fyra hälso- och sjukvårdsområden i södra Dalarna har samarbetat kring undersökningen, som genomfördes under våren 2000. Undersökningsområdet sträcker sig över hela Mellansverige och innefattar 58 kommuner med drygt 1 miljon invånare. Urvalet för undersökningen är knappt 72 000 människor i åldrarna 18-79 år och svarsfrekvensen är 65 procent. 3
LIVSVILLKOR Vardagslivet präglas av en mängd livsvillkor. Det kan vara allt från ålder och kön till etnisk tillhörighet. Andra faktorer som också påverkar vardagens villkor är utbildning, ekonomi, vänner och vad du jobbar med. De villkor du lever under har ett avgörande inflytande på både dina levnadsvanor och din hälsa. Ekonomi De kraftiga försämringarna av den offentliga ekonomin och arbetsmarknaden under 1990-talet har påverkat hushållens ekonomi. De flesta grupper i samhället har fått en sämre ekonomisk standard, framförallt ungdomar och barnfamiljer. Ekonomisk otrygghet kan påverka hälsan negativt. Var femte person uppger att de under de tre senaste månaderna har haft svårigheter att klara sina löpande utgifter. Svårast att klara utgifterna har man i Bergslagsområdet och i nordvästra Värmland, bäst betalningsförmåga har man i några av de mindre kommunerna. nämnvärt åt mellan könen. Däremot är det tydligt att yngre personer, 18-34 år, har svårast att betala sina räkningar. I de åldrarna finns många som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. I hela regionen uppger 28 procent att de inte har någon buffert för oväntade utgifter. Andelen som inte kan skaffa fram 18 000 kronor på en vecka (ett halvt basbelopp) är högst i Bergslagsregionen, där mer än var tredje person inte har denna ekonomiska trygghet. Förmågan att klara sina löpande utgifter skiljer sig inte Andel som har haft svårt att klara sina löpande utgifter under de tre senaste månaderna 4
Ej råd med vård Ur ett jämlikhetsperspektiv är det viktigt att undersöka om det finns ekonomiska hinder för att söka vård. I Sverige har hälso- och sjukvårdspolitiken hittills varit inriktad på att erbjuda vård på lika villkor. På senare år har patientens kostnadsansvar för främst tandvård och läkemedel ökat, vilket kan ge upphov till ökade skillnader i vårdnyttjande. Detta kan i sin tur leda till ytterligare skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper. % 30 25 20 Undersökningen visar att det framförallt är unga människor som avstår från tandläkarbesök på grund av brist på pengar. Yngre avstår från vård och läkemedel i större utsträckning än äldre. Det är ingen större skillnad mellan könen, kommunerna eller länen. Avstått tandläkarbesök Avstått läkarbesök Avstått ta ut läkemedel 15 10 14 13 18 11 16 Andel som avstått från vård på grund av höga vårdkostnader. 5 0 8 8 8 8 8 7 6 6 6 5 5 4 4 3 3 3 2 3 2 18-34 35-49 50-64 65-79 18-34 35-49 50-64 65-79 Män Kvinnor Ålder Trygg i vardagen Att vara trygg i sin vardagsmiljö och kunna gå ut utan att vara rädd är viktigt för varje människa. En otrygg miljö påverkar i sig hälsan negativt. Det hindrar också individen från att upprätthålla och etablera sociala kontakter på ett naturligt sätt och på sikt ökar det segregationen i samhället. Var tionde person har någon gång under de tre senaste månaderna avstått från att gå ut av rädsla för att bli utsatt för våld/ofredande. Tryggast känner man sig i mindre kommuner, där som lägst tre procent uppger att de känner sig otrygga. Det finns avsevärda skillnader mellan könen i fråga om trygghet. Kvinnor känner sig i betydligt högre grad otrygga (ca 19 procent) jämfört med män (ca 7 procent). Speciellt unga och äldre kvinnor avstår från att gå ut. Socialt stöd Socialt stöd har stor inverkan på hälsan. Tillgång till socialt stöd kan gälla ett känslomässigt stöd vid personliga svårigheter eller ett mer fysiskt stöd, det vill säga tillgång till hjälp med praktiska göromål. Tillgång till socialt stöd kan på sätt och vis sägas var en aspekt av trygghet i vardagen. Det är mycket stora skillnader i psykiskt välbefinnande mellan grupper av personer som känner svagt socialt stöd och grupper med starkt socialt stöd. I grupper med starkt socialt stöd förekommer nedstämdhet och sömnproblem hos 10-15 procent. I grupper med svagt socialt stöd upplever 40 procent av kvinnorna och 25-30 procent av männen ofta nedstämdhet och sömnproblem. 5
Arbetsmiljö Arbetet upptar mycket tid av en vuxen persons liv. Det påverkar och styr våra livsvillkor samt har inverkan på vår hälsa. Ett engagerande arbete kan bland annat innefatta att ha kontroll och inflytande över sin arbetssituation, arbetsbörda och framtid. Även stöd från kollegor och chef är viktigt för såväl trivsel som vår psykiska hälsa. Den psykosociala arbetsmiljön har försämrats de senare åren och lett till ökade sjukskrivningar på grund av stressrelaterade symtom och sjukdomar. Tunga lyft, buller och monotona arbetsställningar kan, om det blir ett återkommande inslag i arbetsmiljön, påverka hälsan negativt. Hälften av de tillfrågade upplever att de får starkt stöd från kollegor och chef medan nästan var tredje upplever det motsatta. Ingen skillnad finns mellan kvinnor och män eller mellan länen. En svag tendens finns att ju högre upp i åldrarna man kommer, desto mindre stöd upplever man sig ha av chefer och kollegor. Varannan person i undersökningen anser sig ha en låg fysisk belastning i arbetet medan var femte har en hög fysisk belastning med inslag av buller, tunga lyft eller ensidig arbete. Hög fysisk arbetsbelastning förekommer betydligt oftare bland män. Skillnaderna mellan kvinnor och män är lägre i Uppsala län än i regionen som helhet. Inflytande över det egna arbetet, psykologiska krav och socialt stöd har stor betydelse för hur hälsofrämjande en arbetsplats är. Dessa faktorer, var och en för sig eller i kombination, är mått på den psykosociala arbetsmiljön. Ett arbete med höga krav kan, om det samtidigt finns hög grad av inflytande, lindra stressens verkan. I genomsnitt trivs majoriteten (75-80 procent) ganska bra eller mycket bra på sitt arbete. Det är inga större regionala skillnader i inflytande över arbetet, men däremot finns stora skillnader mellan könen. Män har i större utsträckning än kvinnor inflytande över sitt arbete; de kan oftare påverka hur arbetet ska genomföras, kan avbryta arbetet eller själv bestämma arbetstakt. Inte oväntat finns de största andelarna med hög kontroll bland egna företagare. Därefter kommer privata arbetsgivare och staten. De lägsta nivåerna av kontroll finns inom de två sektorer som utgör merparten av kvinnors arbetsmarknad, kommuner och landsting. Även män som arbetar inom kommun och landsting upplever i större utsträckning att de har lågt inflytande över arbetet. 26 procent av kvinnorna och 20 procent av männen med lågt inflytande över sitt arbete har varit sjukskrivna en eller flera gånger under de senaste tolv månaderna. För kvinnor och män med högt inflytande över arbetet är motsvarande andelar 12 respektive 9 procent. % 100 80 Kvinnor Män Andel med hög kontroll i arbetet fördelat på kön och arbetsgivare. 60 40 20 0 67 60 50 51 37 42 41 32 22 22 Privat Egen företagare Kommun Landsting Staten 6
LEVNADSVANOR Under senare år har det visat sig att vardagslivets villkor har mycket stor betydelse för vilka levnadsvanor man har. Personer med låg utbildning och dålig ekonomi röker mer, motionerar mindre och dricker mer alkohol än de som har hög utbildning och god ekonomi. Behov av rörelse Människokroppen är byggd för rörelse. Brist på fysisk aktivitet har stor inverkan på människors hälsa. Stillasittande personer löper dubbelt så hög risk att dö i hjärtoch kärlsjukdom som sina fysiskt mer aktiva jämnåriga. Mycket tyder på att bristen på fysisk aktivitet i det moderna samhället kommer att leda till förändringar i utvecklingen av våra folksjukdomar. Det finns en risk för att den idag nedåtgående trenden för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar planar ut. Det finns även risk för en ökning av antalet personer med kroniska sjukdomar, såsom belastningssjukdomar, psykiska besvär, åldersdiabetes, benskörhet sjukdomar som leder till långa sjukskrivningsperioder, stort personligt lidande och höga samhällskostnader. Var femte person i regionen motionerar mindre än två timmar per vecka. I de största kommunerna har man bättre motionsvanor än i de små kommunerna. I Sörmlandskommunerna finns den största andelen invånare som motionerar två timmar eller mer per vecka. Bland kvinnorna finns fler motionärer än bland männen. I gengäld motionerar mänen regelbundet i större utsträckning än kvinnorna. Regelbunden motion och träning avtar med ökande ålder. Välutbildade har bättre motionsvanor än personer med lägre utbildning oavsett kön och ålder. De sämsta motionsvanorna finns hos män och kvinnor i åldern 35-49 år med enbart grundskoleutbildning. Andelen som motionerar lite, dvs promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt mindre än två timmar per vecka. 7
Vi ökar i vikt Andelen överviktiga ökar stadigt i Sverige. I slutet av 80- talet var drygt en tredjedel av männen och kvinnorna i Sverige överviktiga. 1996 var nästan hälften av männen och kvinnorna överviktiga. Övervikt är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän. I Sörmland, Västmanland och Örebro, där motsvarande enkätundersökningar tidigare genomförts, visar det sig att andelen överviktiga ökar över tid. Männen är de som är mest överviktiga. Övervikt ökar risken för diabetes, högt blodtryck, sjukdomar i cirkulationsorganen, sömnapné (andningsstillestånd vid snarkning) och vissa cancerformer. Kraftigt överviktiga har betydligt oftare symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga än normalviktiga. Nästan två tredjedelar av kommunerna i undersökningsområdet har en befolkning där mer än 50 procent är överviktiga. I de stora kommunerna samt i Sörmlandskommunerna är andelen överviktiga mindre än i övriga kommuner. Männen är, oavsett ålder, överviktiga i större utsträckning än kvinnorna. Andelen överviktiga tenderar att öka med stigande ålder. Personer med förgymnasial utbildning är i högre grad överviktiga än personer med eftergymnasial utbildning. Dessa skillnader blir större med ökande ålder. Män och kvinnor i Uppsala län är överviktiga i mindre utsträckning än män och kvinnor i de övriga länen. Högst andel överviktiga finns bland männen i Värmland (57%) och den lägsta andelen överviktiga finns bland kvinnorna i Uppsala län (36%). Störst andel kraftigt överviktiga män och kvinnor finns i de delar av Dalarna som var med i undersökningen. BMI (Body Mass Index) beräknas med följande formel: BMI = vikt (kg)/längd (m) 2. Övervikt = BMI över 25 Kraftig övervikt = BMI över 30. % 60 50 40 41 44 40 47 45 44 31 29 Överviktiga Kraftigt överviktiga 32 30 30 30 26 20 Andel män och kvinnor i regionen som är överviktiga och kraftigt överviktiga. 10 14 15 12 10 11 10 10 11 10 11 12 13 0 Delar av Dalarna män Södermanland män Uppsala män Värmland män Västmanland män Örebro män Södermanland kvinnor Delar av Dalarna kvinnor Uppsala kvinnor Värmland kvinnor Västmanland kvinnor Örebro kvinnor 8
Andel som röker dagligen. Rökning Rökning är en av de största hälsoriskerna i västvärlden. Varannan rökare dör i förtid och förlorar i genomsnitt 13 år av sitt liv. Hälften av dem som dör i förtid, det vill säga var fjärde rökare, dör i åldern 25-69 år och förlorar i genomsnitt 20-25 år av sitt liv. Mer än 7 000 dödsfall 1995 i Sverige orsakades av rökning. Rökning ökar risken att insjukna i cirka 40 olika sjukdomar, i vissa fall med 10-20 gånger. Passiv rökning ökar risken för både lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Andelen rökare minskar stadigt i Sverige, speciellt bland män. Rökningen är en allt viktigare förklaring till skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Ett rökstopp ger en viss riskminskning omedelbart. Denna effekt ökar ju längre rökstoppet varar. Även små förändringar i en befolknings rökvanor ger stora effekter på folkhälsan. I undersökningsområdet varierar andelen dagligrökare mellan 14 och 17 procent. Högst andel dagligrökare finns i sydöstra Värmland, norra delen av Örebro län, västra delen av Västmanland och mellersta delen av Sörmland. Fler kvinnor än män (18 procent respektive 14 procent) röker dagligen. Den högsta andelen dagligrökare, 22 procent, finns bland kvinnor i åldern 35-49 år. Av de som har eftergymnasial utbildning är 8 procent dagligrökare jämfört med 23 procent av de med enbart förgymnasial utbildning. 9
Tobaksbruk Snusning ökar risken för tandlossning och högt blodtryck. Dessutom skapar snusning ett starkare nikotinberoende än rökning. Andelen kvinnor som snusar varje dag är cirka 2 procent. Drygt 20 procent av männen snusar dagligen. Dagligsnusandet är mest utbrett bland yngre män och avtar med stigande ålder. De högsta andelarna finns i Dalakommunerna, norra Västmanland samt i norra och västra Värmland. Snusbruket är mindre utbrett i de stora kommunerna jämfört med de små. Tobaksbruket är mest utbrett bland män, främst beroende på deras snusbruk. De flesta dagligbrukarna av tobak finns bland män och kvinnor i åldern 35-49 år. Kvinnor är dock så gott som uteslutande rökare. Unga och medelålders kvinnor röker betydligt mer än män i samma ålder. Detta kan få konsekvenser för hälsan bland kvinnor. Andelen män och kvinnor som röker eller snusar dagligen minskar med högre utbildningsnivå. % 40 35 30 27 22 13 Röker dagligen Röker och snusar dagligen Snusar dagligen 25 2 20 15 2 2 7 2 1 10 1 1 Dagligt tobaksbruk fördelat på kön och ålder. 5 0 8 14 16 11 16 22 19 10 18-34 35-49 50-64 65-79 18-34 35-49 50-64 65-79 Ålder Män Kvinnor 10
Ett glas till maten eller... Antalet alkoholrelaterade dödsfall i Sverige beräknas vara 5000 per år. Det innebär att ungefär vart 20:e dödsfall är alkoholrelaterat. Manliga, ej yrkesutbildade arbetare har tre gånger så hög dödlighet i alkoholrelaterade sjukdomar som manliga tjänstemän på mellannivå eller högre. Kvinnor utan yrkesutbildning har dubbelt så hög dödlighet som kvinnliga tjänstemän på mellannivå eller högre. Alkoholdödligheten följer i stort utvecklingen av Systembolagets försäljning. Ungefär tio procent av de vuxna männen i Sverige är högkonsumenter av alkohol och dubbelt så många kommer under sin livstid att få skador eller problem relaterade till alkoholkonsumtion. Kvinnorna är i betydligt mindre utsträckning högkonsumenter. Hög alkoholkonsumtion kan leda till olycksfall, skador, våld och alkoholrelaterade sjukdomar som till exempel skrumplever. Dessutom orsakar hög alkoholkonsumtion ofta sociala problem. Alkoholskador drabbar inte bara de som är högkonsumenter. Personer som uppger sig dricka alkohol motsvarande en halv flaska starksprit eller två flaskor vin eller sex burkar starköl eller tolv burkar folköl vid ett och samma tillfälle kan anses berusa sig. Var tredje man och var nionde kvinna i den yngsta åldersgruppen (18-34 år) dricker ovanstående mängd alkohol minst två gånger i månaden. Yngre berusar sig oftare än äldre. Högutbildade personer berusar sig betydligt mer sällan än personer med lägre utbildning. Berusningsbenägenheten är mest utbredd i Bergslagskommunerna och i norra Värmland. % 30 25 28 Män Kvinnor 20 15 17 16 10 11 9 Andel som berusar sig minst två gånger per månad. 5 0 5 5 3 18-34 35-49 50-64 65-79 18-34 35-49 50-64 65-79 Ålder Män Kvinnor 11
HÄLSA Sambanden mellan levnadsvanor och hälsa är än mer komplicerade än man tidigare trott. Att ha sämre vardagliga villkor ökar benägenheten för sämre levnadsvanor. Detta förklarar delvis skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper, bostadsområden och kommuner. Det är nödvändigt att se människors livsvillkor och levnadsvanor i ett sammanhang. De är båda viktiga förutsättningar för vår hälsa. Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har dock visat sig vara ett bra mått på den faktiska hälsan. Vetenskapliga undersökningar har visat på ett klart samband mellan dålig självupplevd hälsa och sjuklighet/dödlighet. I hela regionen uppger 70 procent att de mår mycket bra eller bra. Männen upplever sig må bra i något högre grad än kvinnorna. Som väntat minskar andelen som anger sin hälsa som mycket bra eller bra med ökande ålder. Cirka 8 procent uppger att de mår dåligt eller mycket dåligt och det är vanligast förekommande i Bergslagsregionen. Länen skiljer sig inte nämnvärt från varandra, men det finns däremot stora skillnader mellan de olika kommunerna. Andelen som uppger sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt. 12
Andel som har någon långvarig sjukdom (längre än 6 månader), bestående besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem. Långvarig sjukdom Antalet fall av långvarig sjukdom i befolkningen är ett mått på behovet av vård. Begreppet långvarig sjukdom (längre än 6 månader) innefattar här också bestående besvär efter olycksfall, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem. Var tredje person uppger att de lider av långvarig sjukdom. Detta förekommer oftare bland kvinnor än män. långvarig sjukdom om man har låg utbildning än om man är högutbildad. Bland dem som är över 65 år ser man dock inget sådant samband. Långvarig sjukdom är något vanligare i Sörmland. Bland sörmlänningarna hade 36 procent något av dessa problem jämfört med 32 procent i de övriga länen. Det finns ett klart samband mellan låg utbildningsnivå och långvarig sjukdom. Upp till 65 års ålder är det vanligare med 13
Värk Rörelseorganens sjukdomar är den dominerade sjukdomsgruppen bland personer med långvariga sjukdomar och besvär. De kräver sällan sjukhusvård, men orsakar mycket lidande och funktionsnedsättningar. I undersökningen har invånarna fått besvara frågor om besvär eller symtom från tre olika delar av kroppen: skuldror, axlar eller nacke, rygg eller höfter samt händer, armar, ben, knän eller fötter. De som svarat att de haft värk i en del av kroppen Vid ett flertal tillfällen eller I stort sett hela tiden under de senaste tre månaderna, redovisas här som ett symtom. På så vis kan en person högst ha tre symtom. Kvinnor har i större utsträckning än män besvär eller symtom från rörelseorganen. Andelen med besvär ökar upp till pensionsåldern för att sedan avta. De högsta andelarna med värk finns i Dalakommunerna och Sörmland medan den lägsta andelen finns i Uppsala län. % 70 60 3 symtom 2 symtom 1 symtom 50 14 21 18 40 8 12 11 8 30 4 9 12 12 11 15 18 18 15 20 Andel med värk i rörelseorganen fördelat på kön och ålder. 10 0 20 20 20 18 24 23 20 18 18-34 35-49 50-64 65-79 18-34 35-49 50-64 65-79 Ålder Män Kvinnor 14
Psykisk hälsa Den psykiska hälsan har kommit att uppmärksammas alltmer. I undersökningen har en välkänd metod (GHQ 12) använts för att mäta allmänt psykiskt välbefinnande. Deltagarna har besvarat tolv frågor som ger ett samlat mått på psykiskt välbefinnande. Kvinnor har oftare sämre psykisk hälsa än män. Det är även vanligare med psykisk ohälsa bland yngre personer än bland äldre. I hela regionen uppger 14 procent av kvinnorna och 8 procent av männen att de har ett dåligt psykiskt välbefinnande. Diagrammet visar förekomsten av dåligt psykiskt välbefinnande i förhållande till familjesituation, kön och ålder. Ensamboende har ett sämre psykiskt välbefinnande än samboende. Unga och medelålders kvinnor är de som mår sämst. Bland männen är det ensamboende i övre medelåldern med barn under 18 år som mår sämst. % 30 18-34 år Andelen personer med dåligt psykiskt välbefinnande, fördelat på kön, ålder och familjesituation. 25 20 15 10 5 0 12 14 10 Ensam utan barn 13 13 16 Ensam med barn 20 8 Män 9 8 6 Sambo utan barn 6 6 8 11 Sambo med barn 18 22 24 24 16 Ensam utan barn 27 18 Ensam med barn Kvinnor 15 14 13 13 9 Sambo utan barn 35-49 år 50-65 år 16 Sambo med barn 15
Andel som ser optimistiskt på framtiden. Framtidstro En människas tro på framtiden utgår från nutiden. På frågan om man ser optimistiskt eller pessimistiskt på sin egen framtid svarar två tredjedelar att de är optimistiska. Optimismen sjunker med stigande ålder. Det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor. Däremot finns intressanta geografiska skillnader. I och i närheten av de befolkningsmässigt största kommunerna finner man en högre andel optimistiska personer. En förklaring till detta är att det finns fler högutbildade personer i de större kommunerna vilka också ser mer optimistiskt på framtiden. Detta samband gäller alla åldrar. 16
LIVETS VILLKOR, VANOR OCH HÄLSA Vardagens villkor styr våra vanor Ekonomisk stress och brist på socialt stöd eller annan trygghet påverkar vilka vanor vi har. Riskfyllda levnadsvanor som att röka varje dag, vara kraftigt överviktig, inte motionera eller dricka sig berusad flera gånger i månaden är mer vanligt bland personer som är utsatta för till exempel ekonomisk stress eller svagt socialt stöd. Den som är trygg och mår bra har lättare att ha goda levnadsvanor. Bland kvinnor som är utsatta för ekonomisk stress är det mer än dubbelt så vanligt att man har minst två riskfyllda vanor jämfört med kvinnor som inte är utsatta för ekonomisk stress. Ensamstående män med försörjningsansvar uppvisar ett liknande mönster. 0 5 10 15 20 25 30 35 % Ekonomisk stress Ej ekonomisk stress 16 34 Svagt socialt stöd Starkt socialt stöd 16 29 Arbetslös Förvärvsarbetande 20 16 29 Andel som har två eller fler riskfyllda vanor mot bakgrund av livsvillkor. Ensam med barn Samboende med barn Ej född i Norden Född i Norden 15 14 17 19 28 17
Vardag, vanor och hälsa Uppskattningen av det egna hälsotillståndet (hur man mår) orsakas av en rad samverkande faktorer. Både livsvillkor och levnadsvanor är viktiga förutsättningar för hälsan. Levnadsvanorna är de som vanligtvis fått störst uppmärksamhet i folkhälsoarbete. Av de faktorer som vi valt att visa har dåligt hälsotillstånd starkast samband med ekonomisk stress och svagt socialt stöd. Dessa faktorer tycks ha större betydelse för hur man mår än till exempel för lite motion eller kraftig övervikt. Av personer som känner ekonomisk stress har 22 procent uppgett sitt hälsotillstånd som dåligt medan sju procent av dem som inte känner någon ekonomisk stress uppger att de mår dåligt. Den hälsa vi får som gamla påverkas av det liv vi lever idag. Livsvillkor, som till exempel ekonomi eller socialt stöd, påverkar tillsammans med de traditionella riskfaktorerna vårt välbefinnande. De är grundförutsättningarna för hur vi ska må, både idag och längre fram i livet. 0 10 20 30 40 50 % Ekonomisk stress Ingen ekonomisk stress 7 22 Svagt socialt stöd 20 Starkt socialt stöd 6 Lite motion 15 Regelbunden motion 4 Kraftig övervikt Undervikt Normalvikt 6 14 13 Riskfyllda alkoholvanor Ej riskfyllda alkoholvanor 9 13 Röker dagligen Röker ej 6 12 Andel som anger ett dåligt hälsotillstånd. Lågt inflytande över arbetet Högt inflytande över arbetet 3 11 Det här är en första övergripande redovisning av resultaten. Nästa steg blir att göra fördjupade analyser. För ytterligare information, kontakta ditt landsting, se sista sidan. 18
19
Karta över regionen Värmland 1 Torsby 2 Eda 3 Arvika 4 Sunne 5 Hagfors 6 Filipstad 7 Årjäng 8 Säffle 9 Grums 10 Kil 11 Munkfors 12 Forshaga 13 Karlstad 14 Storfors 15 Hammarö 16 Kristinehamn Örebro län 17 Hällefors 18 Ljusnarsberg 19 Lindesberg 20 Karlskoga 21 Nora 22 Örebro 23 Degerfors 24 Lekeberg 25 Kumla 26 Laxå 27 Askersund 28 Hallsberg Södra Dalarna 29 Ludvika 30 Smedjebacken 31 Hedemora 32 Avesta Västmanland 33 Norberg 34 Sala 35 Heby 36 Fagersta 37 Skinnskatteberg 38 Surahammar 39 Västerås 40 Köping 41 Hallstahammar 42 Arboga 43 Kungsör Södermanlands län 44 Eskilstuna 45 Strängnäs 46 Vingåker 47 Katrineholm 48 Flen 49 Gnesta 50 Nyköping 51 Trosa 52 Oxelösund Uppsala län 53 Älvkarleby 54 Tierp 55 Enköping 56 Håbo 57 Uppsala 58 Östhammar 20
KOMMUNÖVERSIKT Befolkning Befolkning Disponibel Medellivs- Medellivs- Befolkning Befolkning Disponibel Medellivs- Medellivs- 1999 1999/1980 inkomst längd, kv längd, m 1999 1999/1980 inkomst längd, kv längd, m Håbo 17 287 +30 213 481 80,77 77,04 Lekeberg 7 002 +5 150 801 80,90 76,63 Älvkarleby 8 972-8 159 732 80,08 75,78 Laxå 6 770-22 150 136 79,41 76,14 Tierp 19 803-4 147 140 80,99 76,56 Hallsberg 15 775-9 156 745 79,48 77,32 Uppsala 188 478 +29 143 841 81,71 77,12 Degerfors 10 746-12 153 597 80,20 75,56 Enköping 36 195 +11 158 792 80,77 76,90 Hällefors 8 095-23 140 262 78,78 74,36 Östhammar 21 680 +3 163 999 81,62 77,32 Ljusnarsberg 5 755-18 134 097 81,33 75,09 Örebro 123 503 +12 141 222 80,86 76,31 Vingåker 9 335-4 154 701 79,80 76,51 Kumla 18 932 +7 157 984 80,25 76,01 Gnesta 9 743 +21 167 685 80,78 75,82 Askersund 11 621-2 151 370 80,24 76,54 Nyköping 49 070 +3 158 224 80,97 76,19 Karlskoga 31 530-14 151 021 80,01 75,08 Oxelösund 10 973-23 167 941 80,14 75,05 Nora 10 420 +2 153 496 80,65 76,31 Flen 16 726-8 147 785 80,35 75,90 Lindesberg 23 673-5 153 854 79,28 76,64 Katrineholm 32 527 +1 147 351 81,12 76,22 Eskilstuna 88 138-2 142 936 80,40 74,50 Skinnskatteberg 4 859-9 150 268 79,67 75,25 Strängnäs 29 271 +23 168 111 80,82 75,75 Surahammar 10 498-8 171 781 81,14 75,17 Trosa 10 107 +15 189 497 81,95 76,98 Heby 13 616 +2 150 772 79,32 76,66 Kungsör 8 155-5 159 146 80,78 74,65 Kil 11 937 +7 162 719 80,90 77,86 Hallstahammar 15 189-17 157 247 81,74 75,52 Eda 8 689-9 135 619 78,83 72,73 Norberg 6 087-10 150 483 79,17 77,97 Torsby 13 943-11 132 085 79,60 75,41 Västerås 124 433 +7 153 820 80,79 76,09 Storfors 4 807-13 152 846 80,30 77,67 Sala 21 530 +3 145 078 80,53 75,76 Hammarö 14 141 +17 182 369 79,47 75,71 Fagersta 12 583-17 147 081 80,18 73,29 Munkfors 4 204-18 135 906 80,92 73,77 Köping 24 915-8 147 443 80,76 74,93 Forshaga 11 651-3 162 688 79,52 76,37 Arboga 14 036-6 149 267 81,09 76,62 Grums 9 673-11 155 797 78,51 74,03 Årjäng 9 784 0 134 806 79,47 75,94 Smedjebacken 11 873-11 157 469 79,67 75,18 Sunne 13 613 +2 138 475 79,67 75,48 Hedemora 16 108-6 144 796 81,23 75,57 Karlstad 79 985 +8 141 271 80,79 75,80 Avesta 22 714-14 150 463 79,88 74,69 Kristinehamn 24 731-8 144 502 79,73 75,90 Ludvika 26 810-15 143 803 79,15 74,86 Filipstad 11 893-19 133 462 80,20 73,89 Hagfors 14 400-18 143 986 80,27 74,07 Sverige 8 861 426 +6 151 168 80,80 75,84 Arvika 26 353-2 137 790 78,97 74,79 Säffle 16 796-12 142 941 79,85 75,29 21
Vill du veta mer? Kontakta landstinget: 021-17 45 77 018-611 62 06 016-10 40 35 019-602 58 00 054-61 40 00 0240-49 50 00