WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare Christina Hultmark

F RKORTNINGAR...3 1.INLEDNING...4 1.1 BAKGRUND...4 1.2 SYFTE OCH FR GEST LLNINGAR...5 1.3 METOD OCH AVGR NSNINGAR...6 1.4 DISPOSITION...8 2. DOM NNAMNSSYSTEMETS UPPBYGGNAD OCH FUNKTION...9 3. REGLER F R REGISTRERING AV DOM NNAMN...11 3.1 INLEDNING...11 3.2 REGISTRERING UNDER DE GENERISKA TOPPDOM NERNA...12 3.3 REGISTRERING UNDER DEN SVENSKA TOPPDOM NEN.SE...13 3.3.1 Nytt utredningsfšrslag...14 3.3.2 Analys av det nya fšrslaget...15 4. TILL MPLIGHETEN AV VARUM RKESR TT P DOM NNAMNSST LDER...18 4.1 SV RIGHETER I BED MNINGEN AV DOM NNAMNSST LDER ENLIGT SVENSK OCH AMERIKANSK VARUM RKESR TT...18 4.2 SAMMANFATTNING OCH ANALYS...21 5. WIPO:S TVISTL SNINGSSYSTEM...23 5.1 BAKGRUND...23 5.2 TVISTL SNINGSSYSTEMETS REGELVERK...24 5.2.1 Tvistlšsningssystemets policy...24 5.2.2 Tvistlšsningssystemets allmšnna regler...25 5.3 TILL MPNINGEN AV TVISTL SNINGSSYSTEMET...29 5.3.1 Inledning...29 5.3.2 Avgšranden i den administrativa processen...31 5.3.2.1 Inledning...31 5.3.2.2 www. worldwrestlingfederation.com...32 5.3.2.3 www. musicweb.com...33 5.3.2.4 www.telstra.org...34 5.3.2.5 www.sixnet.com och.net och www. telaxis.com och.net...35 5.3.2.6 www.arla.com...37 5.4 ANSLUTANDE AV NATIONELLA TOPPDOM NER TILL TVISTL SNINGSSYSTEMET...38 5.4.1 Nationella toppdomšner som har antagit tvistlšsningsreglerna...38 5.4.2 Diskussion kring ett eventuellt anslutande av den svenska toppdomšnen...39 5.5 FRAMTIDA F R NDRINGAR VAD G LLER DOM NNAMNSREGISTRERING...40 5.5 SAMMANFATTNING OCH ANALYS...42 6. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER...44 7. K LLF RTECKNING...49 2

F RKORTNINGAR ACPA cctld DNS gtld II-stiftelsen ISO NDR NNO N D NIC-SE NSI SLD TLD TCP/IP UDRP VML WIPO Anticybersquatting Consumer Protection Act Country Code Top Level Domain Domain Name System Generic Top Level Domain Stiftelsen Internet Infrastruktur International Standardization Organization NŠmnden fšr DomŠnnamnsregler i Sverige NŠmnden fšr Ompršvning NŠmnden fšr verpršvning Network Information Center Sweden Network Solutions, Inc. Second Level Domain Top Level Domain Transmission Control Protocol/Internet Protocol Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy VarumŠrkeslagen World Intellectual Property Organization 3

1.INLEDNING 1.1 Bakgrund Internet všxer snabbt och det kommersiella intresset har škat explosionsartat. Fšretagen har uppmšrksammat mšjligheten att anvšnda Internet som en ny och effektiv všrldsomspšnnande marknadsfšringskanal fšr sina produkter och tjšnster. Fšr att kunna utnyttja denna marknadsfšringskanal Šr det viktigt fšr fšretagen att kunna lokaliseras och identifieras pœ Internet. Detta har lett till att domšnnamnen har fœtt en framtršdande roll. DomŠnnamnen har fœtt ett eget kommersiellt všrde och har blivit eftertraktade varor som kan kšpas och sšljas. Det finns fšretag som bedriver organiserad auktionshandel med domšnnamn pœ Internet. Marknaden fšr domšnnamn har lett till en oerhšrd domšnnamnsregistrering i spekulationssyfte. Registreringen av domšnnamn har p.g.a denna utveckling kommit att kallas fšr Óthe goldrush of the 90«sÓ. 1 Fšrutom den spekulativa registreringen av populšra beskrivande ord har ocksœ varumšrken registrerats som domšnnamn av andra Šn varumšrkesinnehavarna. Syftet med registreringen av varumšrken Šr oftast att sšlja domšnnamnen till varumšrkesinnehavarna. Spekulativ registrering av varumšrken i domšnnamn har blivit ett stort problem. Denna nya fšreteelse har t.o.m fœtt ett eget namn, ÓcybersquattingÓ eller domšnnamnsstšld pœ svenska. FrŒgan har varit hur man ršttsligt kan definiera detta handlingssštt och om det Šr ett lagbrott. Man har pršvat om en sœdan domšnnamnsregistrering kan anses utgšra ett varumšrkesintrœng. De nationella domstolarna har dock haft problem med att tillšmpa varumšrkesrštten pœ domšnnamnsstšlder och dšrfšr har detta inte varit nœgon tillfredsstšllande lšsning pœ problemet. P.g a problemets internationella pršgel har globala samarbeten pœbšrjats genom WIPO 2 fšr att nœ en gemensam lšsning pœ problemet med domšnnamnstšlder. Detta har bl.a resulterat i utvecklandet av ett internationellt tvistlšsningssystem dšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder kan lšsas. Detta tvistlšsningssystem bšrjade anvšndas i december 1999. Det Šr tillšmpligt pœ alla domšnnamnsregistreringar under toppdomšnerna.com,.org och.net men Šven nationella toppdomšner har mšjlighet att ansluta sig. WIPO:s tvistlšsningssystem har fšrutsšttningar fšr att kunna utvecklas till en gemensam standard fšr att komma tillrštta med domšnnamnsstšlder i alla toppdomšner med fri domšnnamnsregistrering. 1 Det hšgsta pris som betalats fšr rštten till ett domšnnamn Šr 7,5 miljoner dollar och det var fšr domšnnamnet www.business.com 2 WIPO stœr fšr World Intellectual Property Organization och Šr ett FN-organ som arbetar fšr att fšrbšttra skyddet fšr immaterialrštter pœ ett globalt plan. 4

1.2 Syfte och frœgestšllningar Syftet med denna uppsats Šr att analysera det nya internationella tvistlšsningssystemet fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder. Jag ska undersška om det Šr en bra lšsning fšr att komma tillrštta med problemet med domšnnamnsstšlder. Jag kommer att gšra en utfšrlig redogšrelse av detta tvistlšsningssystem och dess regelverk. Tvistlšsningssystemet har funnits i drygt ett halvœr och jag ska analysera hur dess tillšmpning har fungerat. I USA, dšr dessa problem fšrst uppkom, har detta beteende bl.a kallats fšr ÓcybersquattingÓ, ÓcyberpiracyÓ och Óname nappingó. I Sverige har den vedertagna benšmningen blivit domšnnamnsstšld. Med dessa begrepp avses att ett domšnnamn registreras med vetskap om att det motsvarar ett varumšrke eller en firma som nœgon annan har rštten till. Avsikten med registreringen Šr att pœ nœgot sštt snylta pœ kšnnetecknet. Syftet Šr oftast att sšlja domšnnamnet till kšnneteckensinnehavaren men kan ocksœ vara att utnyttja det i egen marknadsfšring eller fšr att fšrhindra en konkurrent att anvšnda detta. Det gšller alltsœ fall dšr domšnnamnsinnehavaren inte kan anses ha nœgot legitimt intresse till domšnnamnet utan har registrerat detta enbart i spekulativt syfte eller missbrukssyfte. Den vedertagna benšmningen domšnnamnsstšld pœ detta beteende Šr alltsœ missvisande eftersom det inte ršr nœgon stšld i laglig mening. Jag kommer att analysera svensk varumšrkeslags tillšmplighet pœ domšnnamnstšlder. Flera problem uppkommer vid en bedšmning av om en domšnnamnsstšld kan anses vara ett varumšrkesintrœng. RŠttslŠget Šr ocksœ oklart eftersom inget ršttsfall gšllande domšnnamnsstšld Šnnu har bedšmts i svensk domstol. I amerikanska domstolar har ett hundratal fall gšllande domšnnamnsstšld bedšmts enligt varumšrkesršttsliga lagar och en ršttspraxis har utvecklats. DŠrfšr tar jag Šven upp slutsatserna i amerikansk ršttspraxis. I USA har man ocksœ antagit ny lagstiftning som reglerar just domšnnamnstšlder. En bšttre lšsning pœ problemet Šn att fšrsška tillšmpa nationell varumšrkesrštt eller stifta nya nationella lagar bšr istšllet kunna vara att inrikta sig pœ registreringsorganisationernas privatršttsliga regelverk och registreringsavtal fšr domšnnamnsregistrering. Den internationella utvecklingen gœr ocksœ Œt detta hœll i och med de internationella samarbeten som har pœbšrjats genom WIPO. Det nya tvistlšsningssystemet som har utvecklats av WIPO binder domšnnamnsinnehavarna genom deras domšnnamnsregistreringsavtal. 5

Jag kommer att kort beskriva reglerna fšr registrering av domšnnamn under de generiska toppdomšnerna 3 och den svenska toppdomšnen.se. Dessa har olika typer av regler fšr domšnnamnsregistrering vilket har pœverkat mšjligheterna fšr uppkomsten av domšnnamnsstšlder. Stora fšršndringar gšllande reglerna fšr registrering under den svenska toppdomšnen.se har fšreslagits. Jag kommer att redogšra fšr det nya fšrslaget och analysera hur detta skulle kunna pœverka fšrekomsten av domšnnamnsstšlder under den svenska toppdomšnen. ven nationella toppdomšner kan ansluta sig till tvistlšsningssystemet. Det finns fšrhoppningar om att tvistlšsningssystemet ska kunna utvecklas till en gemensam standard fšr att lšsa tvister gšllande domšnnamnsstšlder i alla toppdomšner. Jag kommer att analysera mšjligheterna fšr en sœdan utveckling. Ett antal nationella toppdomšner har redan anslutit sig till tvistlšsningssystemet och jag kommer att analysera om detta skulle vara en bra ŒtgŠrd Šven fšr den svenska toppdomšnen om det nya regelfšrslaget antas. En aspekt pœ problemet med domšnnamnsstšlder Šr att domšnnamnen mycket všl kan fšrlora den betydelse de har idag genom ny teknisk utveckling vad gšller kommunikation och informationssškning pœ Internet. Eftersom det dock Šnnu Šr oklart vad den tekniska utvecklingen kommer att betyda fšr domšnnamnens funktion och betydelse anser inte jag att detta Šr nœgot skšl fšr att inte utveckla en lšsning pœ dagens problem med domšnnamnsstšlder. 1.3 Metod och avgršnsningar I analysen av den svenska varumšrkeslagens tillšmplighet pœ domšnnamnsstšlder anvšnds gšllande varumšrkesršttslig lagstiftning och doktrin. Inget ršttsfall gšllande domšnnamnsstšld har avgjorts i svensk domstol men det finns numera svensk juridisk litteratur som behandlar frœgan utifrœn svensk rštt. Utšver juridiska artiklar finns det ocksœ juridiska examensarbeten som behandlar domšnnamnsproblematiken. Avsikten med analysen av varumšrkeslagens tillšmplighet pœ domšnnamnsstšlder Šr att belysa de speciella problem som kan uppkomma i en sœdan bedšmning. Jag gšr ingen utfšrlig genomgœng eller analys av sjšlva rekvisiten i varumšrkeslagen eftersom det faller utanfšr syftet med uppsatsen. Jag har ocksœ valt att inte analysera de jurisdiktionsproblem som uppkommer vid en bedšmning av en domšnnamnsstšld. 3 De generiska toppdomšnerna Šr.com,.org,.net,.edu,.gov och.mil. 6

Eftersom det har utvecklats en amerikansk ršttspraxis gšllande bedšmningen av domšnnamnsstšlder har jag valt att kort redogšra fšr slutsatserna i denna ršttspraxis. Jag redogšr ocksœ kort fšr den nya amerikanska lagstiftningen som reglerar domšnnamnsstšlder. P.g.a att domšnnamnsstšlder Šr ett internationellt problem som fšrst uppkom i USA anser jag det vara intressant att redogšra fšr hur problemet har fšrsškt att lšsas i USA. Redogšrelsen fšr amerikansk ršttspraxis och lagstiftning bygger pœ material hšmtat frœn amerikanska juridiska webbsidor pœ Internet. Vad gšller redogšrelsen fšr reglerna fšr registrering av domšnnamn har jag valt att begršnsa denna till registrering under den svenska toppdomšnen.se och de generiska toppdomšnerna. Detta Šr de toppdomšner som Šr intressantast ur svensk synvinkel och de ger en jšmfšrande bild av tvœ olika typer av registreringssystem. Mycket av materialet om domšnnamnsregistreringssystemen har jag hšmtat frœn registreringsorganens egna webbsidor. Det nya tvistlšsningssystemet har haft en snabb utveckling. Drygt ett halvœr efter tvistlšsningssystemets infšrande har flera hundra tvister angœende domšnnamnsstšlder hunnit avgšras. I analysen av tvistlšsningssystemets tillšmpning har jag lšst ett stort antal avgšranden och valt att bœde ta upp och analysera enskilda avgšranden och gšra generella kommentarer om avgšrandena i stort. Tvistlšsningsprocessen Šr offentlig och alla avgšranden Šr tillgšngliga pœ en av WIPO:s webbsidor. Regelverken fšr tvistlšsningsprocessen finns ocksœ pœ WIPO:s webbsidor. Material till bakgrunden och tolkningen av regelverken har jag fœtt genom en rapport om bl.a tvistlšsningssystemet som Šr gjord av WIPO. Under arbetets gœng har det varit nšdvšndigt att kontinuerligt fšlja utvecklingen gšllande detta Šmne pœ Internet fšr att fœ med det nyaste pœ omrœdet och undvika att arbeta med inaktuellt material. MŒnga uppgifter om den senaste utvecklingen kring frœgan om domšnnamnsstšlder Šr hšmtade frœn bœde svenska och utlšndska IT-tidskrifters webbsidor pœ Internet. 7

1.4 Disposition I kapitel tvœ gšrs inledningsvis en kort beskrivning av domšnnamnssystemets uppbyggnad och funktion. I kapitel tre beskrivs reglerna fšr registrering av domšnnamn under de generiska toppdomšnerna och den svenska toppdomšnen. Skillnaden mellan olika regelsystem vad gšller fšrekomsten av domšnnamnsstšlder tas upp. HŠr beskrivs ocksœ det nya fšrslaget angœende den svenska toppdomšnen och jag gšr en analys av hur detta skulle kunna pœverka fšrekomsten av domšnnamnsstšlder. I kapitel fyra redogšr jag fšr tillšmpligheten av varumšrkesrštt pœ domšnnamnsstšlder. Detta gšrs bœde utifrœn den svenska varumšrkeslagen och amerikansk varumšrkeslagsstiftning och ršttspraxis. I kapitel fem behandlas tvistlšsningssystemet och dess regler. Anslutandet av nationella toppdomšner till tvistlšsningssystemet tas upp och fšrdelarna med ett eventuellt anslutande av den svenska toppdomšnen diskuteras. Jag redogšr Šven fšr framtida fšršndringar vad gšller domšnnamnssystemet som har samband med tvistlšsningssystemet. I kapitel sex gšrs en sammanfattning och slutsatserna presenteras. 8

2. DOM NNAMNSSYSTEMETS UPPBYGGNAD OCH FUNKTION Internet Šr ett nštverk av nštverk som Šr sammankopplade med varandra. Fšr att kommunikationen mellan datorerna ska fungera kršvs det att varje ansluten dator har en unik adress. Adresserna Šr nummerserier som tilldelas varje dator. Dessa kallas fšr IP-adresser eftersom de Šr kopplade till protokollet IP. Fšr att gšra Internet mer anvšndarvšnligt Šr IPadresserna kopplade till s.k domšnnamn. Dessa fungerar som kšnnetecken fšr IP-adresserna. Vid Internetkommunikation anvšnds protokollet TCP/IP fšr att kommunikationen mellan nštverken ska kunna fungera. Det finns en TCP/IP-tjŠnst som kallas DNS (Domain Name System) som gšr det mšjligt fšr en dator att šversštta domšnnamnen till IP-adresser och tvšrtom. 4 Alla domšnnamn Šr uppbyggda enligt samma struktur. De har en s.k toppdomšn, Top-Level Domain (TLD), som sista led i adressen. Sedan kommer en eller flera underdomšner, Second- Level Domain (SLD), varav den nšrmast under toppdomšnen kallas fšr huvuddomšn. Ett exempel pœ en domšnadress Šr www.law.gu.se dšr toppdomšnen Šr.se och underdomšnerna Šr gu. och law., varav gu. Šr huvuddomšnen. HuvuddomŠnen kallas ocksœ fšr det individuella domšnnamnet eftersom det Šr den delen som sšrskiljer vem domšnnamnet tillhšr. Denna del všljer anvšndaren sjšlv, med undantag fšr inskršnkande registreringsregler i vissa toppdomšner. Bokstavsgruppen www saknar betydelse som kšnnetecken eftersom det inte finns nœgon central kontroll eller administration av denna. AnvŠndaren kan fritt všlja vad denne vill ha som fšrsta bokstavsgrupp men de flesta všljer www eftersom det har kommit att bli standard och dšrfšr underlšttar sškningen. 5 Ett domšnnamn mœste vara unikt p.g.a sin tekniska adresseringsfunktion och kan bara ges till en enda anvšndare i hela všrlden. P.g.a detta kolliderar domšnnamnssystemet med kšnneteckensrštten eftersom ett kšnnetecken kan anvšndas av flera fšretag parallellt om det ršr sig om olika varugrupper eller olika geografiska marknader. Problemet med flera ršttighetsinnehavare till samma kšnnetecken kan inte lšsas i det nuvarande domšnnamnssystemet. HŠr gšller fšrst till kvarn-principen genom att den som fšrst registrerar sitt kšnnetecken som ett domšnnamn under respektive toppdomšn fœr rštten till detta domšnnamn. Det enda alternativ som finns idag fšr att lšsa detta problem Šr att de konkurrerande kšnneteckensinnehavarna fœr dela pœ en hemsida som har det domšnnamn som bœda vill ha. Sedan fœr de olika kšnneteckensinnehavarna lšgga lšnkar frœn denna gemensamma 4 SOU 2000:30 s.27f. 5 Lundberg, J, Internet, domšnnamn och svensk rštt, 1997, s. 34. 9

startwebbsida till sina respektive webbsidor. 6 Troligtvis Šr det dock mœnga kšnneteckensinnehavare som inte vill dela webbsida med nœgon annan varfšr detta inte kan gšras till nœgon standard i domšnnamnssystemet. 7 Det finns tvœ olika kategorier av toppdomšner; de generiska (gtld) och de nationella (cctld). En generisk toppdomšn har ett sšrskiljande, beskrivande syfte och har ingen nationell anknytning till skillnad frœn de nationella toppdomšnerna. De fšrsta toppdomšnerna var generiska och hade sitt ursprung i USA. Det fanns inget behov av att visa nœgon nationell anknytning i toppdomšnen eftersom Internet bara fanns i USA frœn bšrjan. Syftet bakom de generiska toppdomšnerna var att de skulle sšrskilja de olika verksamhetsomrœdena som de olika nšten skulle kunna insorteras under. I och med Internets utveckling och tillvšxt uppkom ett behov av att utška antalet toppdomšner. Man valde dœ att infšra ett system med nationella toppdomšner och nationsfšrkortningarna bestšmdes enligt standarden i ISO-3166. 8 Sverige har enligt denna standard toppdomšnen.se och nœgra andra exempel Šr Danmark som har.dk, Storbritannien som har.uk och Frankrike som har.fr. Det finns idag cirka 240 olika toppdomšner i všrlden. Uppdelningen av toppdomšner i generiska och nationella stšmmer inte alltid med hur dessa anvšnds i praktiken. De generiska toppdomšnerna.gov och.mil t.ex Šr reserverade fšr amerikanska myndigheter respektive amerikansk militšr verksamhet och Šr alltsœ bœde beskrivande och nationella. Det finns Šven en hel del nationella toppdomšner som inte alls bygger pœ nœgon nationell anknytning utan anvšnds pœ ett generiskt sštt. De administreras av nœgon som inte har hemvist i det aktuella landet. Ett exempel Šr det lilla šriket Niues toppdomšn.nu som Šr všldigt populšr i Sverige och det ska idag finnas cirka 30.000 registreringar av svenska fšretag, organisationer och privatpersoner under denna domšn. 6 Ett exempel Šr kommunerna Habo och HŒbo som delar pœ en gemensam hemsida eftersom bokstaven Œ inte gœr att ha i en domšnadress. 7 Fšretaget INternetONE erbjuder dock en frivillig tjšnst fšr fšretag att dela en hemsida under.io-domšnen.se www.io.io 8 Maunsbach, U, Internet-ansvaret fšr domšnnamnstilldelningen, JT 1999 s. 318. En fšrteckning šver nationskoderna finns pœ www.iana.org/cctld/cctld.htm. 10

3. REGLER F R REGISTRERING AV DOM NNAMN 3.1 Inledning Det finns ingen internationell samstšmmighet vad gšller reglerna fšr registrering i de olika toppdomšnerna. Vissa toppdomšner har en fšrpršvning av domšnnamn vilket innebšr att den som ansšker om att fœ ett domšnnamn registrerat mœste kunna styrka sin rštt till namnet t. ex med en varumšrkes- eller firmaregistrering. De flesta generiska toppdomšner och Šven en del av de nationella toppdomšnerna saknar dock en sœdan fšrpršvning fšr registrering av domšnnamn. 9 De tillšmpar istšllet fšrst till kvarn-principen och det enda kravet fšr att kunna registrera ett domšnnamn Šr att det Šr ledigt. Ett domšnnamnssystem utan nœgon fšrpršvning innebšr att registreringsfšrfarandet fšrenklas. Registreringar kan gšras i stort sštt automatiskt vilket ger de fšrdelarna att det gœr snabbt och att det blir billigt fšr den sškande. Utvecklingen har visat att det oftast finns fler domšnnamn registrerade i de system som inte har nœgon fšrpršvning. Som exempel kan tas den danska toppdomšnen som inte har haft nœgon fšrpršvning sedan tvœ Œr tillbaka och som nu har mer Šn dubbelt sœ mœnga registreringar som den svenska toppdomšnen som har fšrpršvning. 10 Kurvan šver antalet nya registreringar per Œr i den svenska domšnen.se Šr nedœtgœende medan den i švriga lšnders toppdomšner visar pœ en škning. Detta beror pœ att nšrmare tvœ tredjedelar av de svenska anvšndarna registrerar sina domšnnamn under andra toppdomšner Šn den svenska. De registrerar sig fršmst under.com-domšnen men.nu-domšnen Šr ocksœ populšr. Enligt vissa berškningar šverstiger t.o.m antalet registreringar i nu-domšnen antalet registreringar i se-domšnen. 11 Den i sšrklass mest populšra toppdomšnen Šr.com som idag har mer Šn 9 miljoner registreringar och škar med uppskattningsvis cirka 13.000 nya registreringar varje dag. 12 Nackdelarna med att inte ha nœgon fšrpršvning Šr att vem som helst dœ kan registrera ett varumšrke eller en firma som annan har den juridiska rštten till. Detta har lett till mœnga konflikter mellan kšnneteckensinnehavare och domšnnamnsinnehavare p.g.a att otillbšrliga registreringar av kšnda varumšrken har satts i system med syfte att sšlja tillbaka dessa till varumšrkesinnehavaren, s.k domšnnamnsstšlder. 9 Maunsbach, U, Internet-ansvaret fšr domšnnamnstilldelningen, JT 1999 s. 318f. 10 Se www.domainstats.com. 11 Enligt www.domainstats.com. De statistiska uppgifterna skiljer sig dock mycket Œt beroende pœ vilken metod som anvšnts. 12 SOU 2000:30 s.30f. 11

3.2 Registrering under de generiska toppdomšnerna Det finns sju generiska toppdomšner:.com.org.net.edu.int.gov.mil fšr kommersiell verksamhet. fšr icke vinstdrivande organisationer. fšr nštverksoperatšrer och liknande verksamhet. fšr utbildningsinstitutioner. fšr internationella organisationer. fšr amerikanska myndigheter. fšr amerikansk militšr verksamhet. Fšr att kunna registrera ett domšnnamn under de fyra fšrsta toppdomšnerna;.com,.org,.net och.edu, kršvs det inte att anvšndaren verkligen Šr en sœdan organisation eller bedriver sœdan verksamhet som toppdomšnen stœr fšr. 13 Registrering under toppdomšnen.int kan bara gšras av internationella organisationer som har sin grund i internationella traktater. 14 Under de tvœ sista toppdomšnerna.gov och.mil kan bara amerikanska myndigheter respektive amerikansk militšr verksamhet registreras. Fšr.int,.gov och.mil sker alltsœ en fšrpršvning som sškerstšller att de som šnskar anvšnda toppdomšnerna verkligen Šr behšriga. Organisationen The Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) ansvarar internationellt fšr frœgor angœende tilldelningen av IP-nummer och domšnnamn. SjŠlva administrationen av de generiska toppdomšnerna har sedan bšrjan av 1990-talet skštts av det amerikanska fšretaget Network Solutions Inc. (NSI). 15 NSI har fœtt rštten att ha hand om administrationen genom ett avtal med den amerikanska regeringen. ICANN har dock beslutat att NSI inte lšngre ska ha monopol pœ registreringen av domšnnamn under de generiska toppdomšnerna. Hitintills har ca 90 alternativa registreringskontor blivit godkšnda fšr att fœ administrera ansškningar om domšnnamnsregistreringar under.com,.org och.net. 16 Man kan alltsœ registrera domšnnamn under.com,.net och.org antingen hos NSI eller hos ett av de andra registreringskontoren som numera ocksœ fœr registrera domšnnamn. I princip gšller samma regler fšr registrering hos alla registreringskontor. Det enda som kršvs fšr att ett domšnnamn ska fœ registreras Šr att det Šr ledigt. Registreringen sker alltsœ helt utan nœgon fšrpršvning. P.g.a denna fria registrering har dessa toppdomšner fœtt stora problem vad gšller domšnnamnsstšlder. Fšr att komma tillrštta med detta problem har ett tvistlšsningssystem 13 Maunsbach, U, Internet-ansvaret fšr domšnnamnstilldelningen, JT 1999 s. 323f. 14 Reglerna fšr registrering under TLDn.int finns pœ www.isi.edu/div7/int. 15 Se vidare www.networksolutions.com 16 Se vidare www.icann.org/registrars/accredited-list.html fšr en fšrteckning šver registreringskontor. 12

infšrts dšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder ska kunna lšsas. Detta tvistlšsningssystem Šr tillšmpligt pœ alla domšnnamnsregistreringar under.com,.net och.org. 3.3 Registrering under den svenska toppdomšnen.se Stiftelsen Internet Infrastruktur (II-stiftelsen) Šr ansvarig fšr domšnnamnsregistreringen under den svenska toppdomšnen.se. SjŠlva den praktiska hanteringen av domšnnamnsregistreringen har aktiebolaget NIC-SE 17 ansvaret fšr. Reglerna fšr domšnnamnsregistreringen 18 faststšlls av II-stiftelsen pœ fšrslag av ett privatršttsligt organ, NŠmnden fšr domšnnamnsregler (NDR). 19 Den svenska toppdomšnen har strikta regler fšr registrering av domšnnamn vilket har gjort att domšnnamnsstšlder inte har kunnat uppkomma. Fšr att kunna registrera ett domšnnamn direkt under toppdomšnen kršvs det att man kan visa upp en registrerad firmaršttighet och domšnnamnet mœste Œterspegla firmanamnet. Som privatperson kan man bara registrera ett domšnnamn under huvuddomšnen.pp.se. Vissa fšršndringar har dock nyligen infšrts i regelverket. Numera Šr det mšjligt att registrera varumšrken som domšnnamn under huvuddomšnen tm.se. VarumŠrket mœste vara skyddat som nationellt kšnnetecken genom en varumšrkesregistrering hos PRV eller som internationellt kšnnetecken som Šr skyddat i enlighet med Madridprotokollet eller genom en registrering som GemenskapsvarumŠrke. VarumŠrken som bara har ett inarbetningsskydd kan alltsœ inte registreras som domšnnamn. Ett antal andra huvuddomšner har ocksœ infšrts;.org.se fšr ideella fšreningar,.parti.se fšr politiska partier och.press.se fšr periodiska tidskrifter. NIC-SE avslœr en domšnnamnsansškan om den strider mot registreringsreglerna, mot gšllande lag eller mot en lagakraftvunnen dom. 20 NIC-SE har Šven rštt att avregistrera ett domšnnamn om det strider mot nœgon av de nšmnda punkterna. 21 Om sškanden fœr avslag pœ sin registreringsansškan finns det mšjlighet att begšra ompršvning av beslutet. 22 17 NIC-SE stœr fšr Network Information Center Sweden AB. NIC-SE Šgs av II-stiftelsen. Se vidare www.nicse.se. 18 NIC-SE:s allmšnna villkor och Regler fšr registrering av domšnnamn under toppdomšnen.se. Se www.iis.a.se/regler20.shtml. Fšrklaringar till reglerna finns pœ www.iis.a.se/regler_app1.shtml 19 Styrelsen i NDR utses av II-stftelsen. Se vidare http://ndr.iis.a.se. 20 5 i NIC-SE:s allmšnna villkor. 21 6 i NIC-SE:s allmšnna villkor. 22 Ompršvningen gšrs i NŠmnden fšr ompršvning (NNO) som Šr ett privatršttsligt organ. Sškanden kan Šven begšra en šverpršvning av NNO:s beslut i nšmnden fšr šverpršvning (N D) som ocksœ Šr ett privatršttsligt organ. 13

3.3.1 Nytt utredningsfšrslag Problemet med domšnnamnsstšlder har dock blivit en aktuell frœga fšr den svenska toppdomšnen i och med att ett nytt fšrslag presenterats i en utredning dšr man fšreslœr att domšnnamnsregistreringen ska slšppas fri. 23 Fšrslaget innebšr att regelverket ska Šndras pœ sœ sštt att fšrpršvningen tas bort helt. NŠr man registrerar ett domšnnamn ska man dock vara tvungen att acceptera vissa avtalsvillkor som ska garantera att de som registrerar domšnnamn Šr serišsa och fšljer svenska lagar och regler. Fšrslaget tar upp de grundlšggande villkor som bšr finnas med i registreringsavtalen. Dessa Šr att sškanden ska ha hemvist i Sverige eller ha en verksamhet med koppling till Sverige och att sškanden ska acceptera att svenska lagar och regler gšller samt att svenska domstolar har behšrighet att pršva tvister som har anknytning till domšnnamnet. 24 Kravet pœ att svenska lagar och regler ska fšljas bšr ocksœ specificeras t. ex genom att domšnnamnsinnehavaren ska acceptera att domšnnamnet inte fœr utgšra ett intrœng i nœgon annans i Sverige giltiga kšnneteckensrštt. Fšrslaget innebšr i praktiken att II-stiftelsens underorgan som har stœtt fšr utvecklandet av regler och šverpršvning av beslut kommer att ersšttas genom infšrandet av ett effektivt registreringsavtal och mšjligheten till pršvning i domstol. Utredningen har gjort en bedšmning av risken fšr att ett borttagande av fšrpršvningen kommer att leda till kšnneteckensršttsliga konflikter. En jšmfšrelse gšrs med den danska toppdomšnen som tog bort sin fšrpršvning fšr tvœ Œr sedan. Under denna tid har bara en kšnneteckensršttslig konflikt angœende domšnnamn blivit pršvad i domstol i Danmark. I.comdomŠnen har dock ett hundratal konflikter mellan kšnneteckensinnehavare och domšnnamnsinnehavare blivit pršvade i domstol under de senaste Œren. Utredningen framhšver att man mœste ta hšnsyn till det stora antal registreringar som finns under denna domšn och skillnaden mellan det amerikanska ršttssystemet och det svenska vad gšller anvšndandet av domstolsprocesser fšr att lšsa tvister. 23 DomŠnnamnsutredningens betšnkande Ó.se?Ó SOU 2000:30 som lades fram den 4 april 2000. Se vidare www.domannamnsutredningen.gov.se 14

Utredningen drar slutsatsen att om fšrpršvningen tas bort i den svenska toppdomšnen kommer detta uppskattningsvis leda till nœgon enstaka konflikt per Œr som gœr till domstol. 25 I sin analys tar utredningen inte hšnsyn till alla de fall som inte gœtt till domstol šverhuvudtaget p.g.a att mœnga kšnneteckensinnehavare har valt att betala domšnnamnsinnehavaren fšr att fœ domšnnamnet istšllet fšr att fœ frœgan ršttsligt pršvad i domstol. Utredningens bedšmning Šr alltsœ att borttagandet av fšrpršvningen inte kommer att leda till sšrskilt mœnga kšnneteckensršttsliga konflikter och att det dšrfšr inte behšvs nœgra sšrskilda regler fšr att komma tillrštta med detta problem. De anser dock att eftersom firmor och varumšrken Šr av mycket stor betydelse fšr innehavarna kan det finnas anledning att vidta vissa fšrsiktighetsœtgšrder. 26 Ett fšrslag pœ en sœdan ŒtgŠrd Šr att de som har registrerade kšnneteckensršttigheter ska ha mšjlighet att fšrst registrera dessa som domšnnamn under en švergœngsperiod innan andra anvšndare utan registrerade ršttigheter fœr registrera domšnnamn. 27 Ett annat fšrslag Šr att infšra ett anvšndningskrav fšr att minska riskerna fšr att domšnnamn registreras bara fšr att sšljas vidare. Med anvšndning avses att domšnnamnet ska vara tekniskt operativt, d.v.s att en server svarar dœ domšnnamnet anropas. Ett sœdant anvšndningskrav finns i flera toppdomšner. NIC-SE bšr alltsœ ha rštten att avregistrera domšnnamn som inte Šr operativa efter att ha gett domšnnamnsinnehavaren rimlig tid pœ sig att uppfylla detta krav. Att kontaktuppgifterna Šr tillfšrlitliga svarar domšnnamnsinnehavaren fšr och NIC-SE har redan nu rštten att avregistrera ett domšnnamn om kontaktinformationen inte stšmmer. Om domšnnamnsinnehavaren bryter mot registreringsavtalet kan detta som alltid i avtalsrelationer leda till hšvning vilket dœ innebšr en avregistrering. 28 3.3.2 Analys av det nya fšrslaget 24 SOU 2000:30 s. 58f. 25 SOU 2000:30 s. 65. 26 SOU 2000:30 s. 66. 27 SOU 2000:30 s. 60f. 28 SOU 2000:30 s. 59f. 15

Regelverket fšr en toppdomšn bšr balansera intressena av reglering och frihet sœ att systemet blir funktionellt. Om man bara ser till intresset att skydda kšnneteckensršttigheter frœn intrœng Šr det regelverk som finns idag det bšsta. P.g.a de strikta reglerna fšr registrering under.sedomšnen har inga domšnnamnsstšlder kunnat fšrekomma. Men frœgan Šr om detta har varit ett funktionellt system. De strikta reglerna har stšngt ute mœnga som har velat registrera domšnnamn utan nœgra otillbšrliga syften under.se-domšnen. Detta har lett till att mœnga svenskar registrerar domšnnamn under andra toppdomšner istšllet. Fšretagen har ocksœ ett delat intresse i denna frœga. De vill ha skydd fšr sina kšnneteckensršttigheter samtidigt som de ocksœ vill ha stšrre mšjligheter att registrera vad de vill som domšnnamn. De nuvarande reglerna har inte nœgon balans mellan de tvœ intressena utan Šr fršmst inriktat pœ att fšrhindra att tvister uppkommer. Om registreringen under.se-domšnen slšpps fri enligt fšrslaget skulle detta fšrbšttra domšnens funktionalitet. Men man mœste dœ infšra ŒtgŠrder fšr att undvika att de problem med domšnnamnsstšlder som fršmst fšrekommer under de generiska toppdomšnerna ocksœ uppkommer under.se-domšnen. Det finns redan nu problem i Sverige vad gšller otillbšrlig registrering av svenska varumšrken i domšnnamn fast detta inte sker under.se-domšnen utan under.com-domšnen. De svenska fšretagen Control Alt Delete och PDS všckte stor uppmšrksamhet nšr de 1996 registrerade flera hundra kšnda svenska varumšrken, firmanamn och personnamn under den amerikanska toppdomšnen.com. Enligt uppgifter frœn Control Alt Delete sjšlva har de registrerat 350 domšnnamn och har lagt ut ca 1 miljon kronor i registrerings- och Œrsavgifter till registreringskontoret NSI och i advokatarvoden i domšnnamnstvister i amerikansk domstol. 29 Swedish Match och Folksam Šr de enda fšretag som har stšmt Control Alt Delete angœende rštten till domšnnamnen. Swedish Match stšmde fšretaget i East Virginia i USA eftersom domšnnamnen swedishmatch.com och blend.com var registrerade hos NSI som ligger dšr. Domstolen dšmde att domšnnamnen skulle šverfšras och att Control Alt Delete skulle betala Swedish Matchs kostnader och advokatarvoden. 30 Folksam stšmde ocksœ Control Alt Delete i USA och utgœngen i det mœlet blev densamma. 29 Sjšgren, N, Namnnappare pœ Internet stšms pœ miljoner, ComputerSweden, den 11 maj 1998. Det finns Šven andra svenska fšretag som tidigare har registrerat svenska varumšrken som domšnnamn. 30 Froste, C, Fler rœkar ut fšr namnnappning pœ nštet, Svenska Dagbladet, den 13 juni 1998, s. 39. 16

Det verkar dock bara vara nœgra fœ fšretag som har betalat Control Alt Delete fšr att fœ domšnnamnen som innehœller deras varumšrken. SkŠlet till detta Šr troligtvis att Control Alt Deletes registreringar av svenska firmor och varumšrken under.com-domšnen inte har tagit bort dessa fšretags mšjlighet att registrera ett bra domšnnamn. De svenska fšretagen har kunnat registrera sin firma under.se-domšnen och detta Šr i mœnga fall attraktivare Šn att ha en adress under.com-domšnen. Konsumenters sškbeteende borde ju vara att fšrst prova med en adress under.se-domšnen om de letar efter ett svenskt fšretag. DŠrfšr har inte problemen med domšnnamnsstšlder blivit sœ stora i Sverige. Men problemet blir aktuellt om fšrslaget om att slšppa.se-domšnen fri gœr igenom. De personer som har registrerat.com-domšnnamnen innehœllande svenska varumšrken skulle ju ha en stšrre mšjlighet att tjšna pengar pœ att registrera dessa under.se-domšnen istšllet. Mot bakgrund av detta anser jag att det finns en betydande risk att.se-domšnen kommer att fœ problem med domšnnamnsstšlder om denna slšpps fri utan att fšrebyggande ŒtgŠrder vidtas. De ŒtgŠrder som utredningen har fšreslagit fšr att kšnneteckenstvister ska kunna undvikas Šr enligt min mening effektiva. Ett anvšndningskrav fšr domšnnamn och att felaktiga kontaktuppgifter Šr skšl fšr avregistrering Šr bra fšr att fšrebygga domšnnamnsstšlder. Att ha en švergœngsperiod dœ innehavare av kšnneteckensršttigheter fœr mšjlighet att registrera domšnnamn fšre alla andra tror jag ocksœ Šr nšdvšndigt fšr att undvika uppkomsten av domšnnamnsstšlder. Infšrandet av en sœdan ŒtgŠrd kommer troligtvis att lšsa en stor del av problemet eftersom fšretagen numera har insett domšnnamnens všrde och kommer att registrera sina varumšrken som domšnnamn under denna švergœngsperiod. Att sœ mœnga domšnnamnsstšlder har kunnat uppkomma under de generiska toppdomšnerna beror mycket pœ att nšr fšretagen všl insœg potentialen i domšnnamnen hade redan ett flertal fšrutseende personer registrerat domšnnamnen som innehšll deras varumšrken. Numera ingœr domšnnamnsregistrering i mœnga fšretags affšrsstrategier och man registrerar ett domšnnamn innan man registrerar varumšrket. 17

4. TILL MPLIGHETEN AV VARUM RKESR TT P DOM NNAMNSST LDER 4.1 SvŒrigheter i bedšmningen av domšnnamnsstšlder enligt svensk och amerikansk varumšrkesrštt Nationella domstolar har haft problem med att gšra en ršttslig bedšmning av den nya fšreteelsen domšnnamnsstšld. Det har diskuterats om detta beteende Šr ett lagbrott och vilken lag som i sœ fall Šr tillšmplig. De flesta nationella domstolar har valt att tillšmpa varumšrkesrštten i sin bedšmning av domšnnamnsstšlder. 31 Inget fall gšllande domšnnamnsstšld har Šnnu bedšmts i svensk domstol 32 men i amerikanska domstolar har ett hundratal fall avgjorts. En amerikansk ršttspraxis har skapats vad gšller bedšmningen av domšnnamnsstšlder. Amerikanska domstolar har varit benšgna att ingripa mot domšnnamnsstšlder genom tillšmpning av varumšrkeslagstiftningen. Den allmšnna internationella ršttsuppfattningen Šr att domšnnamnen fšrutom sin ursprungliga tekniska adresseringsfunktion ocksœ har erhœllit fšrmœgan att fungera som varumšrken. 33 Det finns dock flera problem vad gšller tillšmpningen av varumšrkesrštten pœ domšnnamnsstšlder. Fšr att ett varumšrkesintrœng ska anses ha skett kršvs det att varumšrket har anvšnts i nšringsverksamhet. 34 Detta krav har visat sig vara det stšrsta problemet vad gšller att applicera varumšrkesrštten pœ domšnnamnsstšlder. SjŠlva registreringen av ett domšnnamn kan inte anses vara ett varumšrkesintrœng i sig utan man mœste se hur domšnnamnet anvšnds i det enskilda fallet. 35 I de flesta fall innehar domšnnamnstjuvar ofta domšnnamnen helt passivt utan att koppla nœgon webbsida till dem. I de fall dšr det finns en webbsida kopplad till domšnnamnet finns det oftast ingen information pœ denna som kan kopplas till nœgon vara eller tjšnst. Problemet Šr att domšnnamnstjuvarnas varor som de bjuder ut Šr just sjšlva domšnnamnen. 36 De amerikanska domstolarna har utvidgat rekvisitet vad gšller anvšndning i nšringsverksamhet genom att anse att om syftet med registreringen av domšnnamnet Šr att sšlja detta ršcker det 31 Se Report of the WIPO Internet Domain Name Process not 135 s.58 fšr exempel pœ nationella ršttsavgšranden. 32 I tvœ fall gšllande domšnnamnsstšld har dock fšrhandlingar pœbšrjats i svensk domstol. I det ena fallet, Mobicom HB mot Mobile Communication Europe AB (MŒl nr. T 7102-98), blev det en tredskodom. I det andra fallet, Gustavsberg VVS AB mot SBJ Investment AB ( MŒl nr. T-1829-98), blev det aldrig nœgon dom p.g.a fšrlikning. 33 Se bl.a kerman, R, Jurisdiktions- och lagvalsproblem pœ Internet, JT 1997-98 s. 451 och Pawlo, M, DomŠnnamnets juridiska status, NIR 1998 s. 146 ff. 34 VML 6 1 st. 35 Lindqvist, T, DomŠnnamn- stšld, strategi och utveckling, Ny Juridik 2:99, s. 22. 36 Lundberg, J, Internet, domšnnamn och svensk rštt, 1997, s. 83-85 18

fšr att anse att varumšrket anvšnts i nšringsverksamhet. 37 DomŠnnamnen innehœllande varumšrkena anses alltsœ vara varor i sig i och med den omfattande handel som har uppkommit med domšnnamn. Det andra stora problemet Šr att kunna visa att domšnnamnet Šr fšrvšxlingsbart med ett skyddat varumšrke. KŠnnetecken Šr som huvudregel fšrvšxlingsbara endast om de avser varor och tjšnster av samma eller liknande slag. 38 Detta fšrvšxlingsbarhetskrav uppfylls inte i fall av domšnnamnsstšlder dšr domšnnamnet inte anvšnds till att bjuda ut nœgon annan vara Šn just domšnnamnet. Det finns dock ett utvidgat skydd fšr všl ansedda varumšrken som Šr tillšmpligt Šven om det inte finns nœgon risk fšr varu- eller verksamhetsfšrvšxling. Detta skydd gšller situationer dœ varumšrket anvšnds i syfte att dra otillbšrlig fšrdel av dess anseende och anvšndningen av varumšrket riskerar att urvattna varumšrkets igenkšnnandegrad. 39 DomŠnnamnsstšlder gšrs oftast av všl ansedda varumšrken eftersom detta škar mšjligheten att tjšna mycket pengar vid en fšrsšljning. Det kan dšrfšr finnas en viss mšjlighet att detta utvidgade skydd skulle kunna anses tillšmpligt pœ fall av domšnnamnsstšlder. 40 I amerikansk ršttspraxis har man tillšmpat detta utvidgade skydd mot urvattning, ÓdilutionÓ, pœ domšnnamnsstšlder. I amerikansk varumšrkesrštt har dock detta skydd ett stšrre tillšmpningsomrœde Šn vad det har enligt svensk rštt. 41 Ett ytterligare problem vad gšller tillšmpningen av den svenska varumšrkeslagen vid en bedšmning av en domšnnamnsstšld Šr hur všl lagens sanktioner passar in pœ en sœdan situation. En varumšrkesinnehavare som har drabbats av en domšnnamnsstšld vill oftast kunna fœ domšnnamnet šverfšrt frœn domšnnamnsinnehavaren till sig sjšlv eller att detta avregistreras. Det verkar inte finnas stšd fšr nœgon av dessa sanktioner i VML eller i varumšrkesršttslig praxis. 42 Den enda sanktion som det finns ett klart stšd fšr i VML Šr ett fšrbud fšr domšnnamnsinnehavaren att anvšnda domšnnamnet. En sœdan sanktion lšser dock inte problemet med domšnnamnsstšlder dšr syftet inte Šr att anvšnda domšnnamnen utan att sšlja dem. I amerikanska ršttsavgšranden har domstolarna fšrordnat om šverfšring av domšnnamn men utan att ange nœgot lagstšd. Ett problem med att beordra en šverfšring av ett domšnnamn Šr att en sœdan sanktion inte bara innebšr att svaranden hindras frœn att anvšnda domšnnamnet utan ocksœ att domstolen tvingas avgšra vem som har bšst rštt till domšnnamnet. Detta Šr 37 Se de amerikanska ršttsfallen Intermatic v. Toeppen och Panavision v. Toeppen. 38 VML 6 1 st. 39 VML 6 2 st och Koktvedgaard/Levin, LŠrobok i ImmaterialrŠtt, 1997, s.333f. 40 Lundberg, J, Internet, domšnnamn och svensk rštt, 1997, s.86f. 41 En ny amerikansk federal lagstiftning mot urvattning av varumšrken, Trademark Dilution Act, antogs 1996. 42 Carlsrud, H, VarumŠrkesrŠttsliga spšrsmœl pœ Internet, examensarbete Gšteborg, 1997, s. 54 och Lundberg, J, Internet, domšnnamn och svensk rštt, 1997, s. 89f. 19

ingen tillfredsstšllande lšsning i fall dœ det finns andra parter som ocksœ kan tšnkas ha rštt till domšnnamnet p.g.a konkurrerande kšnneteckensršttigheter. En annan frœga Šr om inte domšnnamnsinnehavaren som blir beordrad att šverfšra sitt domšnnamn borde fœ ersšttning fšr de kostnader denne haft fšr domšnnamnet, t.ex fšr registreringsavgifter. Att beordra en šverfšring av ett domšnnamn kan dock ha processekonomiska fšrdelar. 43 Om domstolen bara beordrar ett fšrbud mot att inneha domšnnamnet kan det ju leda till att en tredje part registrerar namnet efter att detta blivit avregistrerat. Detta skulle leda till att en ny process skulle behšva inledas mot den nya domšnnamnsinnehavaren och sœ skulle det kunna fortsštta. Det uppstœr Šven komplicerade jurisdiktionsfrœgor vid en bedšmning av domšnnamnsstšlder. DomŠnnamnet mœste kunna anses vara anvšnt i Sverige fšr att ett varumšrkesintrœng ska fšreligga. Bara sjšlva tillgšngligheten av ett varumšrke pœ Internet ršcker inte fšr att anse att detta anvšnts i Sverige utan det kršvs nœgon annan anknytning. 44 I USA har man nyligen infšrt ny lagstiftning som bara Šr inriktad pœ regleringen av domšnnamnsstšlder, The Anticybersquatting Consumer Protection Act (ACPA). 45 Syftet med den nya lagstiftningen Šr att kodifiera tidigare ršttspraxis i frœgan men ocksœ att utvidga mšjligheterna att komma Œt domšnnamnsstšlder. ACPA infšr ett civilršttsligt ansvar fšr en person som registrerar och handlar med eller anvšnder ett domšnnamn som Šr identiskt eller fšrvšxlingsbart med nœgon annans varumšrke eller urvattnar detta. Det kršvs ocksœ att personen registrerade eller anvšnde domšnnamnet i ond tro med syfte att fœ ekonomisk vinning av varumšrket. Lagen innehœller en lista šver faktorer som bšr beaktas vid bedšmningen av om ett ondtrossyfte fšreligger. Exempel pœ sœdana faktorer Šr om domšnnamnsinnehavaren har en icke-kommersiell legitim anvšndning av domšnnamnet eller om denne har erbjudit sig att sšlja domšnnamnet till varumšrkesinnehavaren eller nœgon annan i ekonomiskt syfte. 46 Den nya lagen infšr en ny ršttsfšljd vid domšnnamnsstšlder. Det Šr ett lagstadgat skadestœnd, Óstatutory damagesó, mellan 1,Ê000 dollar och 100,Ê000 dollar per domšnnamn som varumšrkesinnehavaren kan yrka pœ istšllet fšr ett skadestœnd utršknat frœn den egentliga skadan och vinningen hos parterna. P.g.a denna mšjlighet till stora skadestœnd kan det finnas en risk att stora fšretag kommer att anvšnda denna nya lag som ett hot fšr att fœ mindre 43 Oppedahl, C, How is a domain name like a cow?, 1997, s. 14 44 kerman, R, Jurisdiktions- och lagvalsproblem pœ Internet, JT 1997-98 s. 454. 45 ACPA tršdde i kraft den 29 november 1999. 46 New law gives trademark owners weapon to combat cybersquatting, december 1999, www.finnegan.com/pubs/tmark/tmreport2.htm. Lagen finns pœ www.thomas.loc.gov. 20