Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Metodutredning Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Uppföljning av Malmö Stads miljömål Malmö Stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 Carola Lund och Olga Schlyter

Metodutredning Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Uppföljning av Malmö Stads miljömål Malmö Stad Skåne län

Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Metodutredning Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Uppföljning av Malmö Stads miljömål Malmö Stad. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 Författare: Carola Lund och Olga Schlyter Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Exempel på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Malmö. Foto Olga Schlyter. ISSN: 1653-493X Malmö Kulturmiljö 2008

Innehåll Förord 5 Inledning 5 Miljömålet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 5 Att följa upp miljömålet 5 Metodutredningens upplägg 6 Inventerad bebyggelse 7 Metod 7 Uppföljning april 2008 7 Kommentar 7 Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner 9 Metod 9 Uppföljning april 2008 9 Kommentar 9 Bebyggelse inom planlagt område 10 Metod 10 Uppföljning april 2008 10 Kommentar 10 Skyddade byggnader 11 Metod 12 Uppföljning april 2008 12 Kommentar 12 Hantering av rivningslov 13 Metod Uppföljning april 2008 13 13 Kunskapsspridning 14 Metod 14 Uppföljning april 2008 14 Kommentar 14 Antikvarisk kompetens 15 Metod 15 Uppföljning april 2008 15 Kommentar 15 Avslutning 16 Det fortsatta miljömålsarbetet 16 Referenser 17 Bilagor Bilaga 1 Inventerad bebyggelse Bilaga 2 Byggnader i Malmö stad med skydd enligt Kulturminneslagen Bilaga 3 Detaljplaner med skydd i sedan 1998

4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

Förord På uppdrag av Miljöförvaltningen i Malmö Stad har Malmö Kulturmiljö tagit fram en metod för uppföljning av miljömålet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Föreliggande rapport innehåller resonemang kring möjligheterna att följa upp målet, samt ett förslag på metod. Arbetet är utfört i februari och april 2008 av byggnadsantikvarierna Carola Lund och Olga Schlyter. I styrgruppen för projektet har ingått Ulf Imander och Lars Nerpin från Miljöförvaltningen, Cecilia Hansson från Stadsbyggnadskontoret samt Mats Riddersporre från Malmö Kulturmiljö, sedermera ersatt av Anders Reisnert. Inledning Miljömålet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse M47. År 2010 ska minst 25% av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. Miljömålet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är ett delmål inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. På nationell nivå har delmålet reviderats och har en ny lydelse: Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Denna målformulering har kritiserats av bland annat Boverket eftersom den anses omöjlig att följa upp. På regional nivå i Skåne och på lokal nivå i Malmö har man ännu inte reviderat målformuleringen. Än så länge gäller det ursprungliga målet, som är formulerat på ett sätt som ger bättre förutsättningar för uppföljning. Att följa upp miljömålet En uppföljning av miljömålet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse innebär att man ska omvandla komplexa kvalitativa samband till en kvantitativ beskrivning. Detta reser många frågor. Hur räknar man procent på kulturmiljöer? Vilken enhet är relevant att använda antal byggnader, fastigheter eller miljöer? Det kanske största hindret för att exakt kunna följa upp målet är dock att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i Malmö inte är identifierad i dagsläget, och därmed inte kvantifierbar. Det finns också många olika sätt att långsiktigt skydda värdefull bebyggelse, vilket gör även den faktorn svår att beräkna. Inom kulturmiljövården finns en skepticism vad gäller statistik som arbetsredskap. Orsaken ligger delvis i sektorns rädsla för att sammansatta orsakssamband reduceras och att bilden av det kulturmiljöarbete som bedrivs därigenom inte är fullödig. Detta stämmer naturligtvis, statistik kan aldrig komplett återge en hel sektors arbete och utveckling. Den kan däremot ge en bild av det kommunala arbetet som görs för att värna vår stads kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse och därigenom skapa en bättre kulturmiljö. Genom att använda sig av indikatorer som kvantifierar kulturmiljöarbetet kan man därigenom visa på tendenser och belysa förändringar över tid. Miljömålet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är inte möjligt att uppfylla en gång för alla. Bedömningen av vad som är värdefullt förändras över tid, samtidigt som kulturmiljöer förändras, utvecklas och nya kommer till. Omvärderingar måste göras kontinuerligt och kulturmiljöarbetet är en aktiv, fortgående process. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 5

Metodutredningens upplägg Denna utredning visar på möjligheter och svårigheter med att följa upp miljömålsarbetet när det gäller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Malmö Stad. Utredningen är indelad i kapitel som representerar olika aspekter av arbetet med den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen: Inventerad bebyggelse Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner Andel bebyggelse inom planlagt område Byggnader med skydd enligt Kulturminneslagen Byggnader med kommunalt skydd Rivningslov Kunskapsspridning Antikvarisk kompetens Inom vart och ett av dessa områden har förslag på indikatorer tagits fram. Indikatorerna är av varierande slag, och sammanvägt kan de ge en bild av hur arbetet med att uppfylla miljömålet fortgår. Under rubriken Metod redovisas hur uppgifterna kan plockas fram. För att testa mätbarheten i de föreslagna indikatorerna har nuläget redovisats, och i vissa fall även en uppföljning ett antal år bakåt i tiden. Det finns också en Kommentar om hur beräkningarna gjorts, och under den rubriken finns i vissa fall även en diskussion kring för- och nackdelar med olika beräkningar. De föreslagna indikatorerna Indikator 1: Hur många byggnader omfattar de inventeringar som är att betrakta som aktuella och där kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierats? Indikator 2: Hur många procent av Malmös fastigheter omfattas av aktuella inventeringar där kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierats? Indikator 3: Finns aktuell översiktsplan där stadens värdefulla kulturmiljöer redovisas? Indikator 4: Hur många fördjupade översiktsplaner har gjorts sedan den gällande översiktsplanen antogs, och hur många av dessa behandlar kulturmiljöfrågan? Indikator 5: Hur stor del av Malmös yta är planlagd? Indikator 6: Antalet byggnader med skydd enligt Kulturminneslagen. Indikator 7: Antalet byggnader med rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser. Indikator 8: Antalet byggnader årligen som förses med skydds- och/eller varsamhetsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Indikator 9: Hur många byggnader som har bedömts kulturhistoriskt intressanta av antikvarisk remissinstans har beviljats rivningslov i Stadsbyggnadsnämnden? Indikator 10: Har Malmö stad genomfört informationsinsatser med syfte att sprida kunskap och medvetenhet kring kulturhistoriskt värdefull bebyggelse sedan senaste uppföljningen? Indikator 11: Antal byggnadsantikvarietjänster finansierade av Malmö stad. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

Inventerad bebyggelse Den grundläggande utgångspunkten i arbetet med att långsiktigt skydda våra värdefulla byggnader och kulturmiljöer är att identifiera vilka dessa är. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen som nämns i miljömålet måste urskiljas. Det traditionella arbetssättet för att identifiera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är att utföra inventeringar, då man vid ett samlat tillfälle tittar på en större massa byggnader och miljöer. Man samlar på sig ett brett jämförelsematerial och får en överblick för att kunna göra likvärdiga bedömningar. Inventeringar kan exempelvis utföras för avgränsade geografiska områden, för byggnader och miljöer i en särskild kategori eller av en viss ålder. Inventeringar kan vara av varierande karaktär och detaljeringsgrad. I vissa fall har man studerat enskilda byggnader, medan man i andra har tittat på hela miljöer. Det är heller inte alla inventeringar som innehåller en kulturhistorisk värdering eller bedömning av objekten, utan deras syfte har varit att utgöra kunskapsunderlag och faktainsamling. Bedömningen av vad som är kulturhistoriskt intressant och värdefullt varierar över tid, och inventeringar är en färskvara. Inventeringar utförda för 40 år sedan kan utgöra mycket värdefulla kunskapsunderlag, men kan inte betraktas som aktuella och användbara underlag när det gäller de kulturhistoriska bedömningarna. Miljöerna och bebyggelsen som sådan har ofta också förändrats. Indikator 1: Hur många byggnader omfattar de inventeringar som är att betrakta som aktuella och där kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierats? Indikator 2: Hur många procent av Malmös fastigheter omfattas av aktuella inventeringar där kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierats? Metod Uppdatera sammanställningen av aktuella inventeringar. Stadsbyggnadskontoret och Malmö Kulturmiljö har information om aktuella inventeringar och deras omfattning. Stadsmätningsavdelningen (Ulf Minör, Håkan Kristersson) har information om det totala antalet fastigheter och byggnader i staden. Uppföljning april 2008 Det finns aktuella inventeringar där kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierats som omfattar ca 3003 byggnader. Totalt finns 47 999 byggnader i Malmö. 4,21 % av Malmös fastigheter (1307 fastigheter av totalt 31 044) omfattas av aktuella inventeringar där kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierats. Se bilaga 1. Kommentar Indikatorerna ska visa i vilken utsträckning Malmös bebyggelse är inventerad och värderad. Det är svårt att hitta en metod som på ett enkelt sätt kan ge en rättvis bild av detta. De två indikatorerna som presenteras utgår från olika enheter, byggnader respektive fastigheter, och båda mätmetoderna medför sina komplikationer. Indikator 1: Att exakt beräkna antalet byggnader är komplicerat, då det finns många sätt att definiera vad en byggnad är. Siffrorna blir därför ungefärliga. Totalsiffran 47 999 byggnader har tagits fram av Stadsmätningsavdelningen, som tillämpat följande definition: Antalet byggnader enligt översiktskartan tryckt i Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 7

skala 1:10000 som är med i byggnadsregistret eller har en markyta större än 12 kvm. De är delade i tomtgräns men inte efter brandvägg. Att beräkna antalet inventerade byggnader utifrån denna definition skulle kräva en större arbetsinsats. Den redovisade siffran 3003 inventerade byggnader baseras på vad som definierats som en byggnad i de enskilda inventeringarna, eller på en bedömning utifrån kartmaterial i inventeringarna. En annan faktor som komplicerar beräkningen är att en del av de byggnader som inventerats kan ha rivits sedan inventeringstillfället, eftersom inventeringarna i många fall har utförts i utvecklingsområden som står inför stora förändringar. Det är därför inte korrekt att säga att antalet byggnader som ingår i inventeringarna är detsamma som antalet inventerade byggnader i Malmö idag. Av den anledningen blir det också missvisande att presentera resultatet som en procentsats av det totala antalet byggnader i staden. Det kan dock vara av intresse att som en jämförelse ange hur många byggnader som finns i staden totalt sett. I princip skulle det vara möjligt att följa upp hur många av de inventerade byggnaderna som finns bevarade i dagsläget. Indikator 2: En beräkning av antalet inventerade fastigheter lämnar mindre åt godtyckligheten när det gäller vad som räknas som en enhet. Men resultatet ger heller inte någon exakt bild, eftersom fastigheter varierar mycket vad gäller storlek och antal byggnader. Antalet fastigheter inom ett visst område förändras också över tid, i och med att avstyckningar och sammanslagningar sker. Indikatorn är en procentsats som visar hur stor del av stadens fastigheter som är inventerade. Eftersom det totala antalet fastigheter inte är konstant är procentsatsen inte jämförbar från år till år. Antalet fastigheter inom eller utanför inventerade områden kan öka eller minska och förändra procentsatsen utan att det säger något om hur inventeringsarbetet framskrider. Antalet fastigheter inom inventerade områden anger antalet fastigheter i området vid räkningstillfället, inte vid inventeringstillfället. En tredje variant skulle vara att mäta andelen inventerad bebyggelse med hjälp av en ytenhet, som exempelvis kvadratkilometer. Det ger dock en skev bild eftersom flertalet byggnader ligger i de centrala, tätbebyggda delarna av staden medan landsbygden är glest bebyggd. En karta med inventerade områden markerade är däremot en bra illustration som visar vilka ytor som kvarstår att inventera. Kartan visar de aktuella inventeringarnas ytmässiga utbredning. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner Översiktsplanen är kommunens övergripande instrument för fysisk planering. I planen redovisas kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. I översiktsplanen redovisas bland annat hur kommunen avser tillgodose områden av riksintresse, exempelvis riksintressanta kulturmiljöer. Även områden av regionalt och lokalt kulturmiljöintresse kan tas upp. Varje kommun ska enligt Plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska vara vägledande i framtida beslut men är inte juridiskt bindande. Fördjupade översiktsplaner kan göras för mindre områden, särskilda verksamheter eller intressen. De har samma status som en översiktsplan, men är mer detaljerade. Indikator 3: Finns aktuell översiktsplan där stadens värdefulla kulturmiljöer redovisas? Indikator 4: Hur många fördjupade översiktsplaner har gjorts sedan den gällande översiktsplanen antogs, och hur många av dessa behandlar kulturmiljöfrågan? Metod Kontrollera gällande översiktsplan. Sammanställ de fördjupade översiktplaner som utförts. Stadsbyggnadskontoret har information gällande aktuella översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. Uppföljning april 2008 Översiktsplan för Malmö 2000 antogs av kommunfullmäktige i december 2000. I den redovisas kulturmiljöer av såväl riksintresse som lokalt och regionalt intresse. 2005 gjordes en aktualisering och komplettering av översiktplanen som också i viss mån behandlar hanteringen av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Sedan år 2000 har det gjorts fyra fördjupade översiktsplaner. Samtliga redovisar värdefulla kulturmiljöer. Fördjupad ÖP för Oxie 2005 Fördjupad ÖP för Fortuna och Hemgården 2006 Fördjupad ÖP för Nyhamnen 2007 Fördjupad ÖP för UMAS Medeon Triangeln 2008 Kommentar Om fördjupade översiktsplaner har gjorts som inte behandlar kulturmiljöfrågan, bör man kommentera anledningen till detta. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 9

Bebyggelse inom planlagt område Byggnader som ligger inom detaljplanerat område har en form av grundskydd i och med att yttre förändringar är bygglovpliktiga och att lov krävs vid rivning. I bygglovshanteringen skall bland annat prövas om förändringarna är förenliga med det generella varsamhetskravet i Plan- och bygglagens 3 kap 10. När det gäller kulturhistoriskt särskilt värdefull bebyggelse skall förvanskningsförbudet i PBL 3 kap 12 beaktas. Rivningslov kan nekas med hänvisning till en byggnads kulturhistoriska värde, enligt PBL 8 kap 16. Bebyggelse utanför detaljplanerat område står utanför detta grundläggande kontrollsystem. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse utanför planlagt område befinner sig därför i en riskzon. Indikator 5: Hur stor del av Malmös yta är planlagd? Metod Ta fram statistik på andel planlagd yta. Stadsmätningsavdelningen (Ulf Minör) har information om kommunens landareal inom och utom planlagt område. Uppföljning april 2008 56,3 % av Malmös landareal ligger inom planlagt område (90,4 km 2 av totalt 160,5 km 2 ). Kommentar Indikatorn visar på en positiv utveckling för skyddet av den värdefulla bebyggelsen om andelen yta innanför planlagt område ökar. Ur ett bredare kulturmiljöperspektiv behöver en ökad planläggning dock inte betyda något positivt. När nya detaljplaner görs för icke planlagd mark beror det ofta på att området ska exploateras med ny bebyggelse, vilket ibland kan stå i konflikt med exempelvis bevarandet av ett värdefullt kulturlandskap. Den större delen av stadens byggnader ligger inom det planlagda området, vilket blir tydligt om man istället ser till antalet fastigheter. Av Malmös totalt 31 044 fastigheter ligger ca 1544 utanför planlagt område (april 2008). Vi har dock valt att som indikator titta på yta istället för antal fastigheter, eftersom antalet fastigheter ständigt varierar både inom och utom planlagt område och det blir svårt att skönja en tendens. En variant på denna indikator kan vara att titta på antalet byggnader inom respektive utom planlagt område, något som Stadsmätningsavdelningen sannolikt kan ta fram siffror på. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

Skyddade byggnader Målet för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är att den ska vara långsiktigt skyddad. Värdefull bebyggelse kan erhålla juridiskt bindande skydd antingen genom Kulturminneslagen eller genom Plan- och bygglagen, som började gälla 1987. Innan dess användes begreppet stadsplan, och även då fanns möjligheten ge skydd för värdefull bebyggelse. Dessa äldre typer av skydd ligger kvar i dag och är giltiga så länge stadsplanen inte ersätts av en ny plan. Byggnadsminnesförklaring är en form av skydd enligt Kulturminneslagen för byggnader som är av stort kulturhistoriskt värde sett ur ett nationellt perspektiv. Byggnadsminnesförklaring är det starkaste skyddet en byggnad kan ha i Sverige. Länsstyrelsen utser byggnadsminnen, och de utfärdar även skyddsföreskrifter för dem. När det gäller byggnader som ägs av staten är det regeringen som beslutar om byggnadsminnesförklaring och Riksantikvarieämbetet ansvarar för tillsynen. Samtliga kyrkobyggnader tillhörande Svenska kyrkan som är byggda före 1940 är skyddade enligt Kulturminneslagen, och får inte ändras utan tillstånd från Länsstyrelsen. Även kulturhistoriskt värdefulla kyrkor som tillkommit efter detta år och som tillhör Svenska kyrkan kan efter beslut från Riksantikvarieämbetet skyddas genom denna lag. Plan- och bygglagen började gälla 1987. Den innehåller ett generellt varsamhetskrav för all bebyggelse, som innebär att ändring av en byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess kulturhistoriska värden tas till vara. Det finns också lagstadgat att byggnader som är särskilt värdefulla från kulturhistorisk synpunkt inte får förvanskas. För att säkerställa att dessa regler efterlevs bör kommunen införa varsamhetsbestämmelser (k-märkning) och skyddsbestämmelser (q-märkning) i detaljplaner eller områdesbestämmelser. På så vis pekar man ut och tydliggör vilken den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är och hur den ska hanteras. Rivningsförbud är en form av skyddsbestämmelse, och det är det starkaste skyddet en byggnad kan få på kommunal nivå. Skydds- och varsamhetsbestämmelser är de viktigaste instrumenten för att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse på kommunal nivå. Det finns dock även många andra sätt att använda detaljplaner och områdesbestämmelser för att skydda kulturhistoriska värden i bebyggelsen, exempelvis genom ändrad bygglovplikt. Indikator 6: Antalet byggnader med skydd enligt Kulturminneslagen. Indikator 7: Antalet byggnader med rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser. Indikator 8: Antalet byggnader årligen som förses med skydds- och/eller varsamhetsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 11

Metod Uppdatera antalet byggnadsminnesförklarade byggnader. Länsstyrelsens kulturmiljösektion har uppgifter om detta. Uppdatera antalet byggnader med rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser genom att gå igenom nyantagna planer. Observera att det är antalet byggnader som räknas. En bestämmelse kan gälla för flera byggnader. Antagna planer finns på Stadsbyggnadskontoret. Sammanställ det årliga utfallet av antalet byggnader med skydds- och varsamhetsbestämmelser i de detaljplaner och områdesbestämmelser som antagits. Antagna planer finns på Stadsbyggnadskontoret. Uppföljning april 2008 I Malmö finns 45 byggnader som är skyddade enligt Kulturminneslagen. 24 av dessa är byggnadsminnen och 21 kyrkobyggnader. Se bilaga 2. I Malmö finns 169 byggnader som är försedda med rivningsförbud i detaljplan. Tabellen nedan visar det årliga antalet antagna detaljplaner eller områdesbestämmelser som innehåller skydds- och/eller varsamhetsbestämmelser för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, tio år bakåt i tiden. Den visar också hur många byggnader bestämmelserna omfattar, och hur stort antal av dessa som är försedda med rivningsförbud. Se bilaga 3. Antal detaljplaner och områdesbestämmelser med skydds- och/eller varsamhetsbestämmelser Antal byggnader med skydds- och/eller varsamhetsbestämmelser. Antal byggnader med rivningsförbud. 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 6 3 12 5 7 4 5 5 5 3 16 9 42 9 20 43 6 8 28 12 8 0 23 9 19 43 2 6 28 1 Kommentar Dessa tre indikatorer visar antalet byggnader i Malmö med starkt lagskydd, samt hur arbetet fortgår på kommunal nivå med att ge värdefull bebyggelse skydd. En sammanställning av det totala antalet byggnader med någon typ av skydd är komplicerad att göra, eftersom det finns så många olika sorters skyddsformer. I äldre stadsplaner är det ofta en tolkningsfråga vad skyddet egentligen innebär och vilka byggnader som avses. Tittar man på planer utförda efter lagändringen 1987 är de ofta tydligare och innehållet mer kvantifierbart. Vid en uppföljning skulle man kunna göra en sammanställning av byggnader försedda med skydd efter lagändringen 1987, och på så vis få en totalsumma för antalet byggnader med skydd enligt Plan- och bygglagen. Eftersom rivningsförbud är det starkaste skydd en byggnad kan få på kommunal nivå är det relevant att urskilja denna skyddsform och följa upp den med en egen indikator. Indikator 7 visar i vilken takt kommunen arbetar med att uppfylla miljömålet att skydda den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. I en sådan sammanställning kan man också redovisa hur stor andel av dessa byggnader som försetts med rivningsförbud. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

Hantering av rivningslov En stor del av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i Malmö är inte identifierad och/eller saknar långsiktigt skydd. För den bebyggelsen är det avgörande att de kulturhistoriska värdena beaktas i hanteringen av bygglov och rivningsärenden. Rivningslov krävs för att riva en byggnad inom detaljplanelagt område, eller där krav på rivningslov införts i områdesbestämmelser. Stadsbyggnadsnämnden är beslutande instans, men i enklare ärenden tas beslut på delegation av tjänstemännen på Stadsbyggnadskontoret. Samtliga rivningsärenden i Malmö stad går på remiss till stadsantikvarien, som kan avstyrka rivningslov om den aktuella byggnaden bedöms vara av kulturhistoriskt värde. Ärendet får då prövas i Stadsbyggnadsnämnden, där politikerna sammanväger de olika intressen som finns i frågan och tar beslut. Även byggnader som ansetts mycket värdefulla ur kulturhistorisk synvinkel kan beviljas rivningslov om det finns andra viktiga samhällsintressen som väger tyngre. Indikator 9: Hur många byggnader som har bedömts kulturhistoriskt intressanta av antikvarisk remissinstans har beviljats rivningslov i Stadsbyggnadsnämnden? Metod Ta fram information om vilka rivningslov som varit uppe för beslut i stadsbyggnadsnämnden, om de har gällt kulturhistoriskt intressanta byggnader samt vilket beslut som fattats. Stadsbyggnadskontoret (Ingvar Ström, Stadsarkitektavdelningen) har information om nämndsärenden. Malmö Kulturmiljö har information om den antikvariska remissinstansen hållning. Uppföljning april 2008 Antal rivningsärenden som behandlats i Stadsbyggnadsnämnden. Antal av ovanstående som gällt kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Antal av ovanstående som beviljats rivningslov av Stadsbyggnadsnämnden beviljat. 2005 2006 2007 2 5 10 1 4 9 1 3 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 13

Kunskapsspridning Det långsiktiga skyddandet av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen kan inte enbart uppnås genom fysisk planering, utan det är också beroende av en god och fungerande förvaltning. Genom att ta fram kunskapsunderlag och sprida information om kulturmiljöer eller enskilda byggnaders historia och kulturhistoriska värden kan man skapa medvetenhet hos såväl förvaltare som brukare. Denna typ av material bör därför kunna ses som en indikator på kommunens ambition att uppfylla miljömålet avseende god bebyggd miljö. Indikator 10: Har Malmö stad genomfört informationsinsatser med syfte att sprida kunskap och medvetenhet kring kulturhistoriskt värdefull bebyggelse sedan senaste uppföljningen? Metod Sammanställ utförda informationsinsatser. Stadsbyggnadskontoret och Malmö Kulturmiljö har information om detta. Uppföljning april 2008 Exempel på informationsskrifter utgivna av Malmö stad de senaste tio åren, med syfte att sprida kunskap och medvetenhet kring kulturhistoriskt värdefull bebyggelse: Färgprogram för Malmö 2000 Karaktär Malmö handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad 2005 Davidshall - ett kulturhistoriskt värdefullt område i Malmö 1998 Riktlinjer för Fridhem, Västervång, Bellevue och Nya Bellevue 2000 Bostadsmiljöer i Malmö, del 1-3, 2001-2002 (i samarbete med Länsstyrelsen) Riktlinjer för fönster 2005 Kommentar Material som tas med i beräkningen ska vara riktat till och fått spridning bland allmänheten. Allmänheten ska ha kunnat tillgodogöra sig informationen utan större kostnad, exempelvis bör inte dyrare bokverk tas med i beräkningen. 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

Antikvarisk kompetens För hanteringen av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är det en avgörande faktor om det finns antikvarisk kompetens att tillgå i den kommunala organisationen. Dels kan en sådan resurs verka genom kunskapsspridning och rådgivning riktad till allmänheten, dels som expertkompetens i arbetet med den fysiska planeringen. I vilken mån de kulturhistoriska aspekterna får genomslagskraft i planeringsprocesser och byggnadsärenden är bland annat beroende av vilka resurser som finns på den antikvariska sidan. Med en större personalstyrka blir förutsättningarna för att värna om stadens kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse bättre. Den antikvariska kompetensen kan då delta i arbetsprocesser i ett tidigt skede och kulturmiljöfrågorna blir en naturligt integrerad del i stadsbyggnadsarbetet. Indikator 11: Antal byggnadsantikvarietjänster finansierade av Malmö stad. Metod Sammanställ antal byggnadsantikvarietjänster. Stadsbyggnadskontoret och Malmö Kulturmiljö har information om detta. Uppföljning april 2008 Tabell över antal byggnadsantikvarietjänster finansierade av Malmö stad: 2006 2007 2008 0,5 1 2 Kommentar Före år 2006 bekostades stadsantikvarietjänsten i Malmö bara delvis av kommunala medel. Från år 2007 fanns full kommunal täckning för den tjänsten. Från och med 2008 bekostar Malmö Stad genom Kulturförvaltningen ytterligare en tjänst på Malmö Kulturmiljö, Enheten för Kulturmiljövård. Utöver dessa kommunalt finansierade tjänster har Malmö Kulturmiljö haft byggnadsantikvarier anställda på pengar som dels tagits in på uppdrag, dels i form av regionalt driftsbidrag från Riksantikvarieämbetet. I beräkningen räknas stadsantikvariens tjänst förutsatt att stadsantikvarien är byggnadsantikvare (tidigare stadsantikvarier har varit arkeologer). I beräkningen tas inte hänsyn till eventuella administrativa uppgifter och liknande som tjänsterna innehåller. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 15

Avslutning Det fortsatta miljömålsarbetet I denna metodutredning har vi prövat varje indikator utifrån dagsläget. Sammantaget visar detta att Malmö stad är en bit på väg när det gäller miljömålsarbetet avseende kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Dock är det en lång väg kvar för att nå målet. En förutsättning för att uppnå miljömålet är att ytterligare bebyggelseinventeringar görs. Genom identifiering av den värdefulla bebyggelsen kan man arbeta med skydd på olika nivåer från översiktsplan ner till planbestämmelser, och i förlängningen även att skapa ökad medvetenhet bland brukare och förvaltare. Värdefulla kulturmiljöer av nationellt, regionalt och lokalt intresse ska redovisas i översiktsplanen. Fördjupade översiktplaner är ofta ett bra tillfälle att identifiera och värdera kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Genom att aktivt arbeta med att detaljplanera eller införa områdesbestämmelser för icke planlagt område kan den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen som pekats ut i aktuella inventeringar skyddas långsiktigt. Aktuellt underlagsmaterial för detta finns framtaget i den nyss genomförda Byinventeringen. Kommunen ska kontinuerligt införa skydd för värdefull bebyggelse i de nya detaljplaner som tas fram i samband med exploatering och liknande. Kommunen bör även arbeta mer aktivt för att långsiktigt skydda värdefulla miljöer genom att själv ta initiativ till nya detaljplaner eller tillägg till detaljplaner. På så sätt kan intentionerna i översiktsplanen för värdefulla områden förankras i juridiskt bindande planer. För byggnader av mycket stort kulturhistoriskt värde kan kommunen väcka fråga om byggnadsminnesförklaring hos länsstyrelsen. Kunskap och information gällande utpekade byggnader och miljöer i översiktsplanen bör tas fram kontinuerligt som ett led i att uppnå miljömålet. Att sprida info till allmänhet, brukare och förvaltare är ett led i att långsiktigt skydda bebyggelsen. Tillgången på antikvarisk kompetens inom kommunen har i studier visat sig vara en av grundförutsättningarna för att peka ut, värna och på långsikt också skydda den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Med en mer resursstark byggnadsantikvarisk verksamhet inom Malmö stad skulle möjligheterna till ett aktivt arbete för att uppnå öka miljömålet öka. De indikatorer som tagits fram i denna utredning kan ge en bild av utvecklingen inom olika delar av kulturmiljöarbetet. Man får dock inte glömma vikten av en helhetssyn. De aspekter av kulturmiljöarbetet som tagits upp i utredningen ingår som länkar i en kedja. Från arbetet med underlag i form av inventeringar, via den översiktliga planeringen till det faktiska skyddandet av enskilda byggnader varje moment är nödvändigt i processen för att nå miljömålet. 16 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

Referenser Länsstyrelsen i Västmanlands län (2006). Miljömålsindikatorer för kommunala planbestämmelser. En studie av indikatorsystem för uppföljning av delmål 2 inom miljömålet God bebyggd miljö. Rapport 2006:1. Västerås. Länsstyrelsen i Skåne län (2006). K-märkt på riktigt! En studie av tillvaratagandet av kulturmiljön med hjälp av planbestämmelser enligt PBL i Skåne län. Skåne i utveckling 2006:09. Malmö. Länsstyrelsen i Halland (2002). Indikatorer för kulturhistorisk bebyggelse. Rapport om miljömålsuppföljning inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Meddelandeserie 2002:23. Länsstyrelsen i Stockholms län (2004). Kulturmiljövården och God bebyggd miljö. Miljömålsuppföljning i Stockholms län. Stockholm. Boverket (2003). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Delmål 2 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Karlskrona. Malmö stadsbyggnadskontor (2008). Skydd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden i Malmö. Malmö. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 17

Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:001 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Flensburgska gården Fasadändring samt förnyad VS-anläggning. Fastigheten Oscar 25 och 26 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:002 Carola Lund Arbeten utförda 1955 2007. Malmö Stadsteater Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser gällande Malmö Stadsteater. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:003 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk studie. Tripasin. Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola. Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:004 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Oxie kyrka. Nytt läktarräcke. Oxie församling, Oxie socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:005 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Mobilia. Från manufaktur till köpcentrum. Fastigheten Bohus 8 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:006 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Örsjö kyrka. Invändig restaurering. Villie församling, Örsjö socken i Skurups kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:007 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Hipp. Förändringsarbeten gård. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:008 Carola Lund Arbeten utförda 2002 2007. Kvarndala gård. Malmö Försköningsoch Planteringsförenings insatser gällande Kvarndala gård. Fastigheten Västra Klagstorp 11:70 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:009 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Malmö stadsteater. Tillbyggnad. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 Carola Lund och Olga Schlyter Metodutredning. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Uppföljning av Malmö stads miljömål. 18 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010

Bilaga 1. Inventerad bebyggelse Följande inventeringar för områden i Malmö är att betrakta som aktuella i dagsläget (april 2008), samt innehåller en kulturhistorisk värdering av bebyggelsen: 1. Folkets Park, Malmö Kulturmiljö 1998 2. Fortuna Hemgården, Malmö Kulturmiljö 2001 3. Inre hamnen och Frihamnen, Malmö Kulturmiljö 2002 4. Västra Hamnen, Malmö Kulturmiljö 2002 5. Kvarteret Gyllenstjärna, Malmö Kulturmiljö 2002 6. Område kring Gamla Borrebackevägen, Malmö Kulturmiljö 2003 7. Norra Sorgenfri, Malmö Kulturmiljö 2006 8. Simrishamnbanans järnvägsverkstäder, Malmö Kulturmiljö 2006 9. Område kring Strandgårdsvägen, Malmö Kulturmiljö 2006 10. Varvsstaden - Kockumsområdet söder om Stora Varvsgatan, Malmö Kulturmiljö 2007 11. Område söder om Sjötorpsvägen i Tygelsjö, Malmö Kulturmiljö 2007 12. Byinventeringen (Malmös landsbygd och byar utanför planlagt område), Malmö Kulturmiljö och Stadsbyggnadskontoret 2006-2008 Inventering Antal byggnader Antal fastigheter 1. Folkets Park, 12 1 2. Fortuna Hemgården (ingår i Byinventeringen) (ca 100, ingår i Byinventeringen) 3. Inre hamnen och Frihamnen ca 110 ca 70 4. Västra Hamnen ca 60 (exkl. de ca 60 byggnader som omfattas av Varvsstadeninventeringen) 5. Kvarteret Gyllenstjärna 8 1 6. Område kring Gamla Borrebackevägen (ingår i Byinventeringen) (10, ingår i Byinventeringen) 7. Norra Sorgenfri ca 95 ca 40 8. Simrishamnbanans järnvägsverkstäder 6 2 9. Område kring Strandgårdsvägen (ingår i Byinventeringen) (20, ingår i Byinventeringen) 10. Varvsstaden - Kockumsområdet söder om Stora Varvsgatan 28 (1, ingår i Västra Hamnen) 11. Område söder om Sjötorpsvägen i 14 3 Tygelsjö 12. Byinventeringen (Malmös landsbygd och 2670 1130 byar utanför planlagt område) Summa: ca 3003 ca 1307

Bilaga 2. Byggnader i Malmö stad med skydd enligt Kulturminneslagen Enskilda byggnadsminnen Inom parentes årtal för byggnadsminnesförklaring. 1. Centralposthuset (1935) 2. Flensburgska gården (1968) 3. Malmö centralstation (1986) 4. Sjöbergska palatset (1987) 5. Hedmanska gården (1993) 6. Hippodromteatern (1993) 7. Jörgen Kocks gård (1993) 8. Kommendanthuset (1993) 9. Rosenvingehuset och Beijerska huset (1993) 10. Slottsmöllan och möllarebostaden (1993) 11. Malmö stadsteater (1994) 12. Hovrätten (1994) 13. Riksbankshuset (1995) 14. Ribersborgs kallbadhus (1995) 15-21. Djäknegatshusen (1997) 22. Kompanihuset (1999) Statliga byggnadsminnen 1. Malmöhus slott (1935) 2. Länsresidenset (1935) Kyrkobyggnader med skydd enligt KML 1. S:t Petri kyrka 2. Caroli kyrka 3. S:t Andreas kyrka 4. S:t Pauli kyrka 5. S:t Johannes kyrka 6. Kirsebergs kyrka 7. Limhamns kyrka 8. Södra Sallerups kyrka 9. Västra Skrävlinge kyrka 10. S:t Matteus kyrka 11. Fosie kyrka 12. Bunkeflo kyrka 13. Heliga trefaldighetskyrkan 14. S:t Mikaels kyrka 15. Husie kyrka 16. Oxie kyrka 17. Lockarp kyrka 18. Glostorp kyrka 19. Tygelsjö kyrka 20. Västra Klagstorp kyrka 21. S:t Nikolaikapellet

Bilaga 3. Detaljplaner med skydd i sedan 1998 År Plan Kvarter/Objekt Antal byggnader med q eller k 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Dp 4455 Väveriet 1 0 Dp4454 Björnen 5 5 Dp 4496 Heleneholm 1 1 Dp 4483 Lärkträdet 2 0 Dp 4507 Vattnet 1 1 Dp 4389 Ekorren 6 1 Dp 4551 Norsen 3 0 Dp 4115 Bunkeflo och Vintrie 5 1 0 Dp 4571 Åttingen 1 0 Dp 4503 Sankt Jörgen 2 1 Dp 4649 Humle 3 3 Dp 4241 Hjärpen 10 7 Dp 4523 Prinsen 1 1 Dp 4481 Fridhem 1 1 Dp 4535 Peterstorp 3 3 Dp 4505 Rönnen 1 1 Dp 4548 Staren 3 2 0 Dp 4655 Stolpaberga 3 3 Dp 4355 Hyllie Gård 3 3 Dp 4565 Högaholm Almvik 8 0 Dp 4585 Norr om Bunkeflov. 4 3 0 Dp 4525 Blomman 4 4 Dp 4629 Sankt Jörgen 2 2 Dp 4675 Hälsingland 1 1 Dp 4587 Hjälmarekajen 1 1 Dp 4717 Sjölejonet 1 1 Dp 4613 Von Conow 1 1 Dp 4660 Centralstationen 2 2 Dp 4692 Kungsörnen 6 4 6 Dp 4657 Sämjan 1 1 Dp 4479 Tuborg 4 4 Dp 4661 Rönnen 5 5 Dp 4685 Intäkten 1 - Dp 4701 Gyllenstjärna 12 5 12 Dp 4704 Kranen 1 1 Dp 4729 Brandvakten 1 1 Dp 4709 Lingonet 29 6 29 Dp 2004 Liljan 1 7 0 Dp 4824 Bagers Plats 1 1 Dp 4859 Kranen 1 0 Dp 4800 Ängsslätts gård 1 1 Dp 4693 Kulladalstorget 2 0 Dp 4889 Gamen 2 2 Dp 4870 Ruth 2 2 Dp 4756 Bilen 1 1 Dp 4884 Vendelsfrid 1 1 Dp 4713 Sjötorpsvägen 2 0 Dp 4928 Fridhem 1 1 Dp 4438 Västra Station 3 3 Dp 4310 Kristinebergs gård 1 1 Dp 4776 Gamla Borrebackevägen 6 6 Ädp 4782 Tallen, Björken mfl 17 17 Dp 4963 Sågen 1 1 Dp 4520 Bryggeriet 10 0 Dp 4830 Dådet 1 0 Varav byggnader med rivningsför bud Antal planer med q eller k per år Antal byggnader med q eller k per år 6 16 8 3 9 0 12 42 23 5 9 9 7 20 19 4 43 43 5 6 2 5 8 6 5 28 28 3 12 1 Antal byggnader med rivningsförbud per år 1 Tre q-märkta byggnader på Stolpaberga gård är inte medräknade här, då de omfattas av nyare plan antagen år 2000 som redovisas nedan. 2 Parhus beläget på två fastigheter räknat som två hus. 3 Det finns ytterligare två varsamhetsbestämmelser i planen, men de är felaktigt använda då de gäller nybyggnation. 4 Parhus beläget på två fastigheter räknat som två hus. 5 Hedmanska gården räknat som fem olika byggnader. Palladiums gatuhus och salongsbyggnad räknat som en byggnad 6 Radhuslänga med 29 hus belägna på separata fastigheter. 7 Det finns två skyddsbestämmelser (q:n) i planen, men en av dem är felaktigt använd då den gäller nybyggnation.