Risk- och sårbarhetsanalys Hylte kommun 2010
Sammanfattning Varje kommun ska enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap inventera, identifiera och analysera sina risker och sårbarheter i en sammanställd risk- och sårbarhetsanalys. Med bakgrund av denna lagstiftning har Hylte kommun under 2009 tagit fram ett systematiskt arbetssätt för kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys samt sammanställt underlaget i denna rapport. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att identifiera riskobjekt och sårbara verksamheter inom kommunens geografiska område, identifiera och värdera oönskade händelser som kan påverka kommunen samt bedöma kontorens sårbarhet och kommunens förmåga att hantera dessa händelser. Denna risk- och sårbarhetsanalys har tagits fram i ett samarbete mellan Falkenbergs kommun, Hylte kommun och Halmstads kommun. Samarbetet inleddes med att ett dokumentationsverktyg skapades där respektive kommuns riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser dokumenterades, kommunens hanteringsförmåga och kontorens sårbarhet bedömdes, samhällsviktiga verksamheter identifierades och åtgärdsförslag diskuterades. WSP Brand & Risk anlitades för att sammanställa rapporten. Dokumentationen genomgicks i kommunens säkerhetsgrupp innan rapporten färdigställdes. Hylte kommun har i samband med den här risk- och sårbarhetsanalysen identifierat 24 riskobjekt och 33 sårbara verksamheter inom kommunens geografiska yta samt 43 oönskade händelser som kan få konsekvenser för kommunen. Riskobjekten är av varierande karaktär, men större delen utgör riskobjekt med anledning av att de hanterar brandfarlig vara. Gällande de sårbara verksamheterna ägs eller drivs merparten av Hylte kommun och är dessutom klassade som samhällsviktig verksamhet. De oönskade händelserna som identifierats är indelade i följande kategorier; infrastruktur, kriminell handling, naturolyckor, räddningstjänstolycka, sjukdomsspridning, social oro, vardagsolycka. Samtliga kategorier finns med bland de oönskade händelserna även om större delen är räddningstjänstolyckor. Förmågan att hantera de oönskade händelserna bedöms variera mellan god och viss. Åtgärdsförslag utifrån denna risk- och sårbarhetsanalys kommer att anges i kommunens nästa handlingsprogram för skydd mot olyckor. Utifrån Hylte kommuns första sammanställda risk- och sårbarhetsanalys kan följande slutsatser dras: Analysen har medfört att kommunen har en god överblick över rådande riskbild. Kommunen har genom denna risk- och sårbarhetsanalys fått god kännedom om riskobjekt, sårbara verksamheter, oönskade händelser samt förmågan att hantera de identifierade händelserna. Kommunen bedömer att hanteringsförmågan att hantera händelser i det inledande skedet med egen personal och eget material varierar. Dock har Räddningstjänsten genom RäddSam Halland (Räddningstjänster i Samverkan i Halland) möjlighet att utföra snabba och effektiva insatser. Hanteringsförmågan för oönskade händelser som påverkar dricksvattenförsörjningen bör utvecklas. Åtgärdsförslag från denna risk- och sårbarhetsanalys kommer att anges i nästa handlingsprogram. Rimlighetsbedömning och kostnad /nyttoanalys bör ligga till grund för beslut gällande vilka åtgärder som föreslås vidtas. Kommunen behöver ta fram en plan för kommande krisövningar med syfte att genomföra enkla seminarieövningar för kontoren med scenarier där hanteringsförmågan prövas. Sårbarhetsbedömning på kontorsnivå visar på att kontoren är sårbara för flera händelser. Denna bedömning utgör en grund till beslut om vilka verksamheter som bör stärkas genom exempelvis krisövningar, utbildningar och information. För att risk- och sårbarhetsanalysen ska kunna vara användbar i kommunens planering måste den vara ett levande dokument. Säkerhetsgruppen är viktig i arbetet med att hålla analysen uppdaterad.
Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 MÅL... 3 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 4 1.5 LAGSTIFTNING OCH STYRANDE DOKUMENT... 4 1.6 UNDERLAGSMATERIAL... 4 1.7 METOD... 5 1.8 SEKRETESS... 6 2 BESKRIVNING AV KOMMUNEN... 7 3 IDENTIFIERING OCH ANALYS AV RISKOBJEKT, SÅRBARA VERKSAMHETER OCH OÖNSKADE HÄNDELSER... 8 3.1 SAMMANSTÄLLNING AV RISKOBJEKT I KOMMUNEN... 8 3.2 SAMMANSTÄLLNING AV SÅRBARA VERKSAMHETER I KOMMUNEN... 9 3.3 SAMMANSTÄLLNING AV OÖNSKADE HÄNDELSER SOM KAN PÅVERKA KOMMUNEN... 10 4 VÄRDERING AV IDENTIFIERADE HÄNDELSER... 13 4.1 KRITERIER FÖR SANNOLIKHET OCH KONSEKVENS... 13 4.2 VÄRDERING AV HÄNDELSER SOM KAN PÅVERKA KOMMUNEN... 14 5 BEDÖMNING AV HANTERINGSFÖRMÅGA... 16 5.1 KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV HANTERINGSFÖRMÅGAN... 16 5.2 HYLTE KOMMUNS BEDÖMDA HANTERINGSFÖRMÅGA... 16 6 SÅRBARHETSBEDÖMNING FÖR HYLTE KOMMUNS KONTOR... 18 6.1 KRITERIER FÖR SÅRBARHETSBEDÖMNING... 18 6.2 SÅRBARHETSBEDÖMNING FÖR HYLTES KONTOR... 18 7 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER... 19 7.1 ÅTGÄRDER I KOMMUNENS HANDLINGSPROGRAM ENLIGT LSO OCH LEX... 19 7.2 BASNIVÅ FÖR INFORMATIONSSÄKERHET (BITS)... 19 7.3 ÅTGÄRDER UTIFRÅN RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSEN... 19 8 DISKUSSION... 20 8.1 RISKOBJEKT I KOMMUNEN... 20 8.2 SÅRBARA VERKSAMHETER I KOMMUNEN... 20 8.3 OÖNSKADE HÄNDELSER... 21 8.4 KOMMUNENS HANTERINGSFÖRMÅGA... 22 8.5 SÅRBARHETSBEDÖMNING... 23 8.6 KOMMUNENS FORTSATTA ARBETE... 23 8.7 RAPPORTENS OSÄKERHETER... 24 8.8 REVIDERING OCH UPPDATERING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSEN... 24 9 SLUTSATSER... 25 REFERENSER... 26 BILAGA A VERKTYG FÖR PRIORITERING AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET... 27 2 (27)
1 Inledning Det huvudsakliga syftet med att upprätta kommunala risk- och sårbarhetsanalyser är att ta fram underlag för att skapa en trygg och säker miljö för alla som vistas i kommunen. Beslutsfattare och verksamhetsansvariga måste ha god kännedom om kommunens risker och sårbarheter för att kunna verka för att reducera antalet inträffade olyckor och andra oönskade händelser. En inventering och analys av kommunens risker och sårbarheter fungerar även som underlag för att utveckla förmågan att hantera oönskade händelser, då kännedom om vad som kan inträffa ökar möjligheten att bygga upp en god krishanteringsförmåga. Det är även viktigt att kommunens medborgare får en uppfattning om de risker och sårbarheter som finns i kommunen, då de enligt lagstiftning har ett ansvar att förebygga och hantera olyckor som inträffar. Genom tydlig information om kommunens riskbild kan riskmedvetenheten öka och därmed möjligheten att hantera en oönskad händelse. 1.1 Bakgrund Varje kommun ska enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap identifiera, värdera och analysera sina risker och sårbarheter i en sammanställd risk- och sårbarhetsanalys. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och säkerhetsskyddslag (1996:627) ställer krav på riskidentifiering. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska ligga till grund för kommunens plan för hantering av extraordinära händelser (Hylte kommuns lednings- och informationsplan) och kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor som ska tas fram under 2010, samt för kommunens säkerhetsanalys. Med bakgrund av ovanstående lagstiftning och kommunens behov av ett sammanställt underlag för att kunna arbeta vidare med säkerhetsarbetet har Hylte kommun under 2009 tagit fram ett systematiskt arbetssätt för kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys samt sammanställt underlaget i denna rapport. Denna rapport kommer att överlämnas till Länsstyrelsen i Hallands län. 1.2 Syfte Syftet med kommunens systematiska arbete med risk- och sårbarhetsanalys är att: Identifiera och analysera riskobjekt och sårbara verksamheter inom kommunens geografiska yta. Identifiera och värdera oönskade händelser som kan påverka kommunen. Bedöma kommunens förmåga att hantera dessa händelser och kontorens sårbarhet. Utgöra beslutsunderlag för åtgärder som är lämpliga att vidta för att göra kommunen mer robust. Utgöra beslutsunderlag i samband med revidering av handlingsprogram och lednings- och informationsplan samt framtagande av säkerhetsanalys. Denna rapport är skriven i syfte att vara ett levande dokument som presenterar en sammanställning av kommunens identifierade och värderade riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser samt kommunens bedömda förmåga att hantera olika händelser. 1.3 Mål Målet är att Hylte kommuns risk- och sårbarhetsanalys ska ge en övergripande bild av riskobjekt och sårbara verksamheter inom kommunens geografiska yta. Sammanställningen ska användas i arbetet med att ta fram åtgärdsförslag. Vidare är målet att kunna överlämna kommunens sammanställda risk- och sårbarhetsanalys till Länsstyrelsen i Hallands län. 3 (27)
1.4 Avgränsningar Denna rapport sammanställer de av kommunen identifierade riskobjekten, sårbara verksamheter och oönskade händelser inom Hylte kommuns geografiska yta eller som kan påverka Hylte kommun. Det bör förtydligas att det ej går att garantera att kommunen identifierat samtliga riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser. Med påverkan menas i denna rapport störningar för kommunal verksamhet, medborgare, infrastruktur, bebyggelse etc. Rapporten begränsas till att endast omfatta sådana objekt och händelser som medför en kommunal påverkan och därmed ska inkluderas i analysen till följd av kommunens geografiska områdesansvar. Bedömning av kommunens hanteringsförmåga och kontorens sårbarhet har gjorts för 18 av de 43 identifierade oönskade händelserna. Valet av vilka oönskade händelser som skulle analyseras vidare gjordes utifrån värderingen av de oönskade händelserna. 1.5 Lagstiftning och styrande dokument Rapporten är framtagen utifrån följande lagstiftning: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEX) Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Sevesolagstiftningen, lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Säkerhetsskyddslag (1996:627) Kommunens styrande dokument: Policy för säkerhetsarbete i Hylte kommun, 2008. Riktlinjer för säkerhetsarbete i Hylte kommun, 2008. Ledningsplan vid en kris eller extraordinär händelse i Hylte kommun, 2009. Informationsplan vid en kris eller extraordinär händelse i Hylte kommun, 2009. Handlingsprogram för Hylte enligt Lag om skydd mot olyckor, lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2007-2010, 2006. 1.6 Underlagsmaterial Rapporten baseras på följande underlag: Verksamhetsberättelse Säkerhetsarbete 2008, Hylte kommun. Riskanalys Räddningstjänsten Hylte kommun, 2004. POSOM-gruppen i Hylte kommun - policy, organisation och arbetsformer. Regler för hantering av en pandemi i Hylte kommun, 2009. Scenarier Ibero elavbrott och farligt godsolycka, 2007. Stora Enso riskanalyser, 1999. Hylte Bruks AB riskanalys, 1991. Konsekvenser av dammbrott i Nissan, Sydkraft 1988. Arbetsmöten med kommunens säkerhetsgrupp, 2009. Arbetsmöten tillsammans med Halmstads kommun och Falkenbergs kommun, 2009. Utöver detta underlagsmaterial har litteratur används, referenser anges i rapporten. 4 (27)
1.7 Metod I samband med hantering av risker används en rad olika begrepp. Några av de begrepp som används i denna risk- och sårbarhetsanalys utgår från den så kallade riskhanteringsprocessen 1,2, se figur 1, vars innebörd förklaras nedan. Risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod är känd. Kortfattat definieras risk = sannolikhet * konsekvens. Riskanalys avser riskidentifiering och riskuppskattning. Riskidentifieringen är en inventering av scenarier som kan medföra oönskade konsekvenser medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Riskbedömning avser riskanalys och riskvärdering. Riskvärderingen innebär att avgöra om uppskattade risker kan accepteras, om det finns behov av riskreducerande åtgärder samt att verifiera olika alternativ. Riskhantering avser riskanalys, riskvärdering och riskreduktion/kontroll. Riskreduktion/kontroll innebär att utifrån riskvärderingen fatta beslut kring riskreducerande åtgärder och kontrollera att de genomförs och följs upp. Dessutom ingår att bevaka eventuella förändringar i systemet som kan föranleda behov av ny riskanalys. Figur. Riskhanteringsprocessen. Markeringen visar vilka delar som behandlas i rapporten. Denna rapport bygger även på följande definitioner av nedanstående begrepp: Riskobjekt är ett fysiskt objekt som påverkar omgivningen negativt vid en oönskad händelse. Exempel på riskobjekt är en industri med farliga kemikalier eller en väg där farligt gods transporteras. 3 Sårbarhet uttrycker oförmåga hos ett objekt, system, verksamhet, individ etc. att stå emot och hantera en specifik påfrestning som kan härledas till inre eller yttre faktorer. En sårbar verksamhet är en verksamhet som påverkas negativt av en oönskad händelse genom sin närhet till ett riskobjekt. Ett exempel på sårbar verksamhet är ett äldreboende i närheten av en farlig industri. 4 Oönskad händelse avses i denna rapport vara en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga verksamheter och kräver skyndsamma insatser av en kommun. 5 Förmåga avses i det här sammanhanget den robusthet och kapacitet som behövs för att undvika och hantera allvarliga kriser i samhället. 6 5 (27)
Denna kvalitativa risk- och sårbarhetsanalys har tagits fram i ett samarbete mellan Falkenbergs kommun, Hylte kommun och Halmstads kommun. Samarbetet inleddes med att ett verktyg 7 togs fram för att kunna dokumentera respektive kommuns riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser som kan påverka kommunen. WSP Brand & Risk har på uppdrag av Hylte kommun sammanställt uppgifter framtagna av kommunen i denna rapport. Efter att kommunen dokumenterat ovan nämnda objekt, verksamheter och händelser värderades risken för att en oönskad händelse ska inträffa, kommunens sårbarhet och hanteringsförmåga bedömdes och samhällsviktiga verksamheter identifierades. Risk- och sårbarhetsanalysen diskuterades och analyserades därefter i kommunens säkerhetsgrupp innan rapporten färdigställdes. Denna rapport är en sammanställning av kommunens dokumentation avseende risker och sårbarheter inom kommunens geografiska yta samt oönskade händelser som kan påverka kommunen, vilket även omfattar händelser som inträffar utanför kommunens geografiska yta. Läsare som önskar ta del av mer detaljerad information om riskobjekt, sårbara verksamheter, oönskade händelser samt värderingar och bedömningar hänvisas till kommunens säkerhetssamordnare. 1.8 Sekretess Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen har klargjorts ovan och innefattar bland annat att risk- och sårbarhetsanalysen ska utgöra beslutsunderlag, ge samhället en god kunskap om risker och sårbarheter som kan påverka samhällets funktionsförmåga samt att analysen ska vara ett levande dokument. Med detta i åtanke är det olämpligt att belägga risk- och sårbarhetsanalysen med sekretess. De uppgifter som ingår i risk- och sårbarhetsanalysen i dagsläget är inte av sådan karaktär att de omfattas av 18 kap 13 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), det vill säga uppgifterna är inte av den typen att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. Dock kan analysen i framtiden komma att innehålla denna typ av uppgifter. Om så sker kommer dessa skyddsvärda uppgifter att presenteras i en separat bilaga. 6 (27)
2 Beskrivning av kommunen Hylte kommun har en yta på 1000 km 2 och är Hallands enda inlandskommun, belägen i två landskap, Halland och Småland. Största delen av kommunens yta består av skogsmark. Kommunen har tre större tätorter av varierande storlek med olika verksamheter och servicefunktioner. Antalet invånare i Hylte kommun är ca 10 200 personer. Hylte kommun har en väl utvecklad infrastruktur. I kommunen finns väg 26 (Nissastigen) som kommer från E20 (E6) och går igenom kommunen till väg 40 i Jönköpings län samt väg 150 från Falkenberg till Torup. Järnvägsförbindelse, i form av rälsbuss för persontransport, går från Halmstad till Nässjö. I övrigt trafikeras järnvägen av godståg med mycket stort godstonnage genom kommunen till Halmstads hamn. Andra infrastrukturella anläggningar är det eldistributionsnät som går igenom västra delen av kommunen och en ledning för naturgas. Figur. Karta över Hylte kommuns geografiska yta. Huvudorten är Hyltebruk, belägen öster om riksväg 26, grundad år 1907 kring pappersbruket Stora Enso. Pappersbruket är ett av världens största och producerar till största delen tidningspapper. Företaget är än idag, jämte Hylte kommun, den största arbetsgivaren i kommunen med drygt 900 anställda. Hylte kommun har av tradition en låg arbetslöshet. Utöver skogsnäringen domineras arbetsmarknaden av högteknologisk tillverkningsindustri. Kommunen har fyra kraftverk belägna längs Nissan. Ett av dessa fyra kraftverk har ett tunnelsystem som är ca 6 km långt. Kommunen är rik på sjöar och vattendrag och tillsammans med att kommunen till huvuddelen består av skogsmark så finns här ett väl fungerande friluftsliv. 7 (27)
3 Identifiering och analys av riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser I detta kapitel presenteras de riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser som identifierats och analyserats av Hylte kommun. Identifieringen bygger på diskussioner med representanter från kommunens kontor, tidigare framtagen riskanalys, händelser som inträffat, omvärldsbevakning samt material från Länsstyrelsen Hallands län 8 och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 9 (MSB). I rapporten listas objektens namn och verksamhet samt händelsernas kategori och typ av oönskad händelse. 3.1 Sammanställning av riskobjekt i kommunen Riskobjekten omfattas ofta av någon lagstiftning, som exempelvis lagen om skydd mot olyckor (LSO), sevesolagstiftningen, elsäkerhetslagstiftning, lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE), miljöbalken m.fl. Flera av ovan nämnda lagstiftningar ställer krav på att verksamhetsutövare eller ägare ska analysera riskerna med verksamheten. ADR är ett europagemensamt regelverk för transport av farligt gods på landsväg. Tabell. Sammanställning av riskobjekt i Hylte. Riskobjekt Beskrivning av verksamhet Lagstiftning Stora Enso Hylte AB Produktion av tidningspapper 2:4 LSO, Seveso, LBE Hylte damm Kraftverk 2:4 LSO Bensinstation Statoil, Hyltebruk Försäljning av brandfarlig vara 2:2 LSO, LBE Bensinstation Din-X, Hyltebruk Försäljning av brandfarlig vara 2:2 LSO, LBE Bensinstation Bilisten Söd Ind Hyltebruk Försäljning av brandfarlig vara 2:2 LSO, LBE Bensinstation Bilisten RV 26 Hyltebruk Försäljning av brandfarlig vara 2:2 LSO, LBE Dieselmack Såifa, Hyltebruk Försäljning av brandfarlig vara 2:2 LSO, LBE Bensinstation Rejmes, Torup Försäljning av brandfarlig vara 2:2 LSO, LBE Bensinstation Q-star, Unnaryd Försäljning av brandfarlig vara 2:2 LSO, LBE Bensinstation, Din-X Kinnared Försäljning av brandfarlig vara 2:2 LSO, LBE Farligt gods-led väg (RV 26, Södra/Norra Industrigatan, Landerydsvägen) Transporter på väg LSO / ADR Kraftledningar (130 kva) Eldistribution Elsäkerhetslagstiftning Skredzoner längs Nissan, Långaryd Lantbruk, skogsnäring Gasolstation Gasoldistribution LBE Naturgasledning Naturgasdistribution LBE Förorenad mark Bostadsfastighet, kontors- och industrilokal Miljöbalken Transformatorstation Eldistribution Elsäkerhetslagstiftning Reningsverk Rening av avloppsvatten Miljöbalken Borabo deponi Deponiverksamhet Miljöbalken Nedlagda deponier Avslutad deponiverksamhet Miljöbalken Kinnaredssågen/ Derome Bioenergi Sågverk, pelletstillverkning Miljöbalken Åg-Es Metallgjuteri Gjuteri Miljöbalken ITB Teknik Verkstadsindustri Miljöbalken Arise Vindkraftverk Miljöbalken 8 (27)
En gemensam faktor för många av de riskobjekt som kommunen identifierat är att de hanterar farliga ämnen, där anledningen till att objekten anges är risken för utsläpp av något farligt ämne. Utsläpp från dessa riskobjekt kan få konsekvenser för människors hälsa, egendom och/eller miljö. En stor del av de riskobjekt som identifierats är bensinstationer. Men även objekt kopplade till energiförsörjningen och miljöstörande verksamheter har identifierats. 3.2 Sammanställning av sårbara verksamheter i kommunen Större delen av de sårbara verksamheterna i Hylte kommun ägs eller drivs av Hylte kommun och har dessutom bedömts som samhällsviktig verksamhet. Denna bedömning grundar sig på kriterier framtagna av MSB och Sydlänssamverkan. Sydlänssamverkans a verktyg för prioritering av samhällsviktig verksamhet 10, presenteras i bilaga A. Samhällsviktig verksamhet är enligt MSB verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor. 11 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. I tabellen nedan anges om kommunen bedömt de sårbara verksamheterna som samhällsviktig verksamhet. Tabell. Sammanställning av sårbara verksamheter i Hylte. Sårbar verksamhet Kommunens IT-infrastruktur Kommunens telefoni, växel Journaler och ärendehantering Skolor, barnomsorg Skolskjuts Trygghetslarm Hemtjänst/hemsjukvård Särskilt boende Vattenverk Vattentäkter El-, teleinfrastruktur Fjärrvärme Centralkök/ mottagningskök Operativ räddningstjänst Renhållning Gruppbostäder/ LSS Personlig assistans IFO Familjecentralen/Arbetsmarknadsenheten Vildmarksgymnasium Samhällsviktig verksamhet Nej Nej a Sydlänssamverkan är ett samarbetsprojekt mellan de enheter som arbetar med krisberedskapsfrågor på länsstyrelserna i Jönköping, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland och Västra Götalands län. 9 (27)
Sårbar verksamhet Översvämningskänsliga områden Samlingslokaler, mer än 150 pers Transformatorstationer Naturgasledning Hotell/camping Idrottsanläggningar Vinterväghållning Reningsverk Kommunens miljöenhet Kommunens krisledning Kommunens informationsenhet Kommunens personalenhet Kommunens ekonomienhet Kommunala fastigheter Samhällsviktig verksamhet Nej Nej Nej Nej Utifrån sammanställningen av sårbara verksamheter kan man i stora drag utläsa att kommunen bedömt kommunaltekniska system, el/it/tele-system och skola/vård/omsorg som sårbara verksamheter. Hela 27 av 33 verksamheter har klassats som samhällsviktig verksamhet. Det bör tilläggas att även de verksamheter som ej bedömts som samhällsviktiga har en väsentlig funktion i samhället för att kunna erbjuda kommunens medborgare och besökare en god service. 3.3 Sammanställning av oönskade händelser som kan påverka kommunen Hylte kommun har identifierat oönskade händelser som kan påverka kommunen. Identifieringen är inte heltäckande, utan ska ses som ett första steg i identifieringsprocessen som ingår i kommunens systematiska riskhanteringsarbete. I arbetet med att ta fram kommunens Handlingsprogram 2007-2010 sammanställdes statistiskt underlag från MSB (verktyget IDA) 12, Trafikverket (verktyget Strada) 13, kommunens statisk över fallolyckor och uppgifter från kommunens skaderapporteringssystem, där uppgifter gällande egendomsskador registreras. Som underlag till kommunens identifiering av oönskade händelser i denna analys har handlingsprogrammet enligt LSO och erfarenhet från inträffade händelser utgjort värdefull information. Händelserna delas in i följande kategorier: Räddningstjänstolycka (benämns RTJ olycka) Infrastruktur Naturolyckor Vardagsolycka (fall, självmord, hot, drunkning, händelser som ej klassas som räddningstjänst) Sjukdomsspridning (epidemi, pandemi) Kriminell handling (våld, terror, brott) Social oro 10 (27)
Tabell. Sammanställning av oönskade händelser som kan påverka Hylte kommun. Nr Kategori Oönskad händelse Konsekvenser för kommunen H1 RTJ olycka Tågolycka med utsläpp av farligt gods i kommunen Risk för miljökonsekvenser, svårt att avgränsa, ämnets farlighet är avgörande, evakuering, fara för liv och hälsa H2 RTJ olycka Kärnkraftsolycka Radioaktivt utsläpp som påverkar människor och miljö H3 RTJ olycka Trafikolycka med utsläpp av farligt gods på väg Risk för miljökonsekvenser, svårt att avgränsa, ämnets farlighet är avgörande, evakuering, fara för liv och hälsa H4 RTJ olycka Stor trafikolycka i kommunen Komplicerad räddningsinsats, fara för liv och hälsa H5 RTJ olycka Trafikolycka, bussolycka skolan Komplicerad räddningsinsats, fara för liv och hälsa H6 RTJ olycka Flygolycka Komplicerad räddningsinsats, fara för liv och hälsa H7 RTJ olycka Brand i särskilt boende/gruppbostad Komplicerad räddningsinsats, fara för liv och hälsa H8 RTJ olycka Brand i kommunens högstadieskola Komplicerad räddningsinsats, utebliven undervisning, fara för liv och hälsa, störningar för kostenheten H9 RTJ olycka Brand i skola, förskola, övningsbyggnad, lärcentrum, Vildmarksgymnasium H10 RTJ olycka Brand i publiklokal, festlokal, hotell, idrottsanläggning, mm Utebliven undervisning, fara för liv och hälsa Komplicerad räddningsinsats, fara för liv och hälsa H11 RTJ olycka Brand i större industrilokal Komplicerad räddningsinsats, fara för liv och hälsa H12 RTJ olycka Brand i centralkök Komplicerad räddningsinsats, mat kan ej tillagas och distribueras till skolor och äldreboende, fara för liv och hälsa H13 RTJ olycka Brand i flerfamiljshus Fara för liv och hälsa, behov av bostäder H14 RTJ olycka Brand i lantgård Fara för liv och hälsa H15 RTJ olycka Skogsbrand Samordning, resurskrävande, fara för liv och hälsa H16 RTJ olycka Båtolycka, Bolmenfärjan Fara för liv och hälsa H17 RTJ olycka Drunkningsolycka Fara för liv och hälsa H18 RTJ olycka Utsläpp av farliga ämnen i Nissan Risk för miljöpåverkan H19 Infrastruktur Avbrott i telesystemet, fast alt mobilt Trygghetslarm fungerar ej, irritation, kommunikationsbrist H20 Infrastruktur Långvarigt elavbrott, vintertid Samordning, prioriteringar, irritation, evakuering, mathållning H21 Infrastruktur Avbrott i datakommunikationen Kommunikationsproblem, irritation, ekonomisk oro H22 Naturolycka Storm Miljökonsekvenser, egendomsskador, personalbrist, fara för liv och hälsa H23 Naturolycka Isstorm, kraftigt snöoväder, omfattande snöröjning Miljökonsekvenser, egendomsskador, personalbrist, begränsad framkomlighet, fara för liv och 11 (27)
Nr Kategori Oönskad händelse Konsekvenser för kommunen H24 Naturolycka Översvämningar, kraftig nederbörd Utslagning av reningsverk och vattenverk, evakuering, fara för liv och hälsa H25 Naturolycka Ras och skred Fara för liv och hälsa, psykiskt lidande, materiella skador hälsa H26 Naturolycka Värmebölja Fara för liv och hälsa H27 Naturolycka Dammbrott Läckage, evakuering H28 Vardagsolycka Utflykt vid stranden där det förekommer bad. Alt. studieresa eller liknande utflykt Fara för liv och hälsa, psykiskt lidande H29 Vardagsolycka Fallolyckor Fysiska skador, vårdbehov, Rehab H30 Vardagsolycka Kommuninvånare som drabbas av olycka utanför kommungränsen Fara för liv och hälsa, psykiskt lidande H31 Vardagsolycka Hot och våld i skolan Fara för liv och hälsa, psykiskt lidande, kränkande särbehandling H32 Vardagsolycka Självmord Psykiskt lidande H33 Sjukdomsspridning Förorenat dricksvatten Beroende på föroreningen risk för långvarig sanering av täkten eller i värsta fall att täkten är förstörd, renvattenbrist kan uppstå på grund av minskad råvattentillgång H34 Sjukdomsspridning Smittspridning/ pandemier Stor personalbrist, arbetsuppgifter kan ej utföras, ekonomiska bekymmer, omflyttning av personal H35 Sjukdomsspridning Smittspridning via livsmedel Personalbrist och sjukdomsutbrott H36 Kriminell handling Bombhot mot kommunal förvaltning/bolag /anläggning/evenemang Beroende på vad som händer, psykiskt lidande, fara för liv och hälsa, avstannande verksamhet H37 Kriminell handling Sabotage, el och fjärrvärme Avbrott i el- och värmeförsörjningen, fara för liv och hälsa H38 Kriminell handling Sabotage mot dricksvattenförsörjningen/avloppshanteringen Vattenbrist, sjukdom, fara för liv och hälsa H39 Kriminell handling Förorenad vattentäkt Svårt att distribuera rent vatten till kunderna H40 Kriminell handling Hot och våld, verksamhet, personal Fara för liv och hälsa, psykiskt lidande, kränkande särbehandling H41 Kriminell handling Hot och våld politiker Fara för liv och hälsa, psykiskt lidande, störning i den demokratiska ordningen H42 Kriminell handling Skadegörelse kommunala objekt Krossade glas, inbrott, förstörelse, ekonomiska konsekvenser H43 Social oro Förtroendekris, upplopp, demonstrationer Ekonomiska, fara för liv och hälsa Knappt hälften av alla de identifierade händelserna är inom kategorin räddningstjänstolycka (18 av 43). Inom kategorin kriminell handling har sju händelser identifierats och sex händelser har identifierats som naturolyckor. Många händelser påverkar antingen den kommunaltekniska försörjningen eller verksamheter inom skola, vård och omsorg. Ett stort informationsbehov är en tydlig konsekvens som kommunen måste hantera för flertalet av händelserna. Många händelser skapar oro hos medborgarna, vilket ställer krav på kommunens förmåga att se deras behov och i vissa fall omhänderta medborgarna. 12 (27)
4 Värdering av identifierade händelser I detta kapitel värderas de identifierade oönskade händelserna gentemot uppsatta kriterier för sannolikhet och konsekvens. Resultatet av värderingen presenteras i en riskmatris, detta i syfte att kunna samla alla värderade händelser och därmed ge läsaren en tydlig bild över hur riskbilden ser ut i Hylte kommun. 4.1 Kriterier för sannolikhet och konsekvens Kriterierna för sannolikhet och konsekvens har tagits fram utifrån litteratur samt diskussion i arbetsgruppen med representanter från Halmstads kommun, Falkenbergs kommun, Hylte kommun och WSP Brand & Risk. Kriterierna för sannolikhet och konsekvens presenteras i nedanstående tabeller. Tabell. Beskrivning av kriterier för att bedöma sannolikhet. Sannolikhet S1 - Liten S2 - Medelstor S3 - Stor S4 - Mycket stor Frekvens Inträffar mer sällan än en gång på tio år Inträffar under en tioårsperiod Inträffar årligen Inträffar dagligen/varje vecka Tabell. Beskrivning av kriterier för att bedöma konsekvens. Konsekvens K1 - Liten K2 - Medelstor K3 - Stor K4 - Mycket stor Påverkan på samhället Drabbas inte av störningar - verksamheten kan upprätthållas Drabbas av mindre störningar - verksamheten kan upprätthållas Drabbas av kraftiga störningar - verksamheten kan hjälpligen upprätthållas Drabbas av sådana störningar och av sådan grad att den inte fungerar utan att åtgärder vidtas verksamheten kan inte upprätthållas I rapporten presenteras kommunens bedömning av den sammanvägda konsekvensen utifrån en konsekvensbedömning gjord av kommunens säkerhetsgrupp som bygger på följande faktorer: Kommunal verksamhet Kommunens medborgare Omgivning och miljö Tid innan berörd verksamhet är återställd Ekonomiska konsekvenser Efter att den oönskade händelsens sannolikhet och konsekvens har bedömts beräknas risknivån enligt definitionen för risk; risk = sannolikhet * konsekvens. För att enkelt kunna åskådliggöra den oönskade händelsens risknivå placeras händelsen in i en så kallad riskmatris, se figur 3. 13 (27)
4.2 Värdering av händelser som kan påverka kommunen I nedanstående riskmatris presenteras de oönskade händelser som kommunen identifierat och därefter värderat utifrån kriterier för sannolikhet och konsekvens. I matrisen anges endast den oönskade händelsens nummer, fullständig förteckning finns i kapitel 3.3, tabell 3. För händelser som klassas som räddningstjänst, enligt LSO, finns statistiskt underlag som varit till hjälp vid värderingen. Detta har medfört att bedömningen bygger på både kvalitativa och kvantitativa grunder utifrån en dialog med kommunens säkerhetsgrupp, bestående av representanter från kommunens kontor. Värderingen av övriga händelser bygger på kvalitativa bedömningar i samråd med kommunens säkerhetsgrupp. Tabell. Förklaring av hur riskmatrisens färger tolkas. Färgerna på riskmatrisens olika fält är ett hjälpverktyg som syftar till att utgöra underlag till beslut om åtgärder som bör vidtas för att reducera risken för att den oönskade händelsen ska inträffa. I tabellen nedan ges en förklaring till tolkning av fältens färger. Svart Röd Gul Grön Akut risk, genomför åtgärd omedelbart Reducera risk, åtgärder är nödvändiga Aktiv riskhantering, överväg åtgärder Förenklad riskhantering, upprätthåll förebyggande åtgärder Konsekvens Sannolikhet K1 liten K2 medelstor K3 stor K4 mycket stor S4 - mycket stor H29, H42 S3 stor H32, H40, H41 H19, H21, H31 S2 - medelstor H4, H11, H13, H16, H17, H30 H3, H7, H15, H20, H23, H24, H39 H5, H22, H33 S1 liten H14, H18, H36, H43 H1, H6, H9, H10, H12, H25, H26 H28, H35, H37 Figur. Riskmatris där identifierade händelser har värderats av Hylte kommun. H8, H34 H2, H27, H38 14 (27)
Utifrån färgerna i riskmatrisen bör åtgärder som reducerar risken för den oönskade händelsen i första hand vidtas för händelser som placerats i röda eller svarta fält. Då Hylte kommun är en relativt liten kommun och riskbilden inte bedöms vara komplex har kommunens värdering av de oönskade händelserna medfört att 18 av de 43 oönskade händelserna har värderats som gul risknivå. Händelser i gula fält ska hanteras genom aktiv riskhantering och kommunen ska överväga om åtgärder bör vidtas. Därav har Hylte kommun valt att arbeta vidare med dessa händelser genom att bedöma hanteringsförmågan och kontorens sårbarheter vid dessa händelser. Kommunens nästa steg blir att ta fram åtgärdsförslag för de utvalda händelserna Det är av stor vikt att en rimlighetsbedömning, i form av exempelvis kostnad/nyttoanalyser, ligger till grund för beslut gällande om åtgärder ska vidtas för att reducera sannolikheten och/eller konsekvensen för dessa oönskade händelser. I tabellen nedan presenteras oönskade händelser som värderats till gul risknivå. Tabell. Oönskade händelser som utifrån riskmatrisen bör hanteras i första hand. Nr Kategori Oönskad händelse Värdering i Riskmatris H2 RTJ olycka Kärnkraftsolycka, radioaktivt utsläpp Överväg åtgärd H3 RTJ olycka Trafikolycka med utsläpp av farligt gods på väg Överväg åtgärd H5 RTJ olycka Trafikolycka, bussolycka skolan Överväg åtgärd H7 RTJ olycka Brand i särskilt boende/gruppbostad Överväg åtgärd H15 RTJ olycka Skogsbrand Överväg åtgärd H19 Infrastruktur Avbrott i telesystemet, fasta eller mobila systemet Överväg åtgärd H20 Infrastruktur Långvarigt elavbrott vintertid Överväg åtgärd H21 Infrastruktur Avbrott i datakommunikation Överväg åtgärd H22 Naturolycka Storm Överväg åtgärd H23 Naturolycka Isstorm, kraftigt snöoväder, omfattande snöröjning Överväg åtgärd H24 Naturolycka Översvämningar, kraftig nederbörd Överväg åtgärd H27 Naturolycka Dammbrott Överväg åtgärd H29 Vardagsolycka Fallolyckor Överväg åtgärd H31 Vardagsolycka Hot och våld i skolan Överväg åtgärd H33 Sjukdomsspridning Förorenat dricksvatten Överväg åtgärd H38 Kriminell handling Sabotage mot dricksvattenförsörjningen/avloppshanteringen Överväg åtgärd H39 Kriminell handling Förorenad vattentäkt Överväg åtgärd H42 Kriminell handling Skadegörelse kommunala objekt Överväg åtgärd Med anledning av att åtgärder ska övervägas för händelserna i tabellen ovan kommer kommunens hanteringsförmåga och kontorens sårbarhet att bedömas för dessa händelser. För de händelser som placerats i gröna fält anges att enbart förenklad riskhantering behövs samt att kommunen ska upprätthålla förebyggande åtgärder. Detta medför att dessa händelser inte kommer att studeras vidare i den här risk- och sårbarhetsanalysen. Då vi lever i ett föränderligt samhälle kan riskbilden ändras och därmed ska dessa händelser värderas på nytt i samband med revidering av risk- och sårbarhetsanalysen. 15 (27)
5 Bedömning av hanteringsförmåga I detta kapitel presenteras en bedömning av kommunens förmåga att hantera de oönskade händelserna som placerats i riskmatrisens gula fält, dessa redovisades i tabell 7. Denna bedömning bygger på framtagna kriterier och grundas på tillgången av både materiella och personella resurser, operativ förmåga, beroendet av andra verksamheter, produkter eller tjänster, krisledningsförmågan, förmågan att skapa en lägesbild, hantera informationen, samverka med andra aktörer samt ta hand om medborgarna. 5.1 Kriterier för bedömning av hanteringsförmågan Bedömningen av hanteringsförmågan bygger på kriterier som är framtagna för analysverktyget Ibero. 14 Tabell. Kriterier för bedömning av kommunens hanteringsförmåga. God I huvudsak god Viss Ingen/bristfällig Behövs ej Kan ej bedöma Resurser och behov motsvarar förväntningarna uppgiften kan lösas Brister/störningar nedsätter förmågan uppgiften kan i huvudsak lösas Brister/störningar nedsätter förmågan uppgiften kan till viss del lösas Svåra brister uppgiften kan inte lösas Ej relevant för denna händelse Hanteringsförmågan kan ej bedömas 5.2 Hylte kommuns bedömda hanteringsförmåga Hylte kommun har bedömt hanteringsförmågan för oönskade händelser i riskmatrisens gula fält, som redovisades i tabell 7. Kommunens säkerhetsgrupp har deltagit i arbetet med att bedöma hanteringsförmågan utifrån framtagna kriterier. I tabellen nedan presenteras den bedömda hanteringsförmågan. Tabell. Bedömning av kommunens förmåga att hantera oönskade händelser. Nr Kategori Oönskad händelse Bedömd hanteringsförmåga H2 RTJ olycka Kärnkraftsolycka, radioaktivt utsläpp Kan ej bedöma H3 RTJ olycka Trafikolycka med farligt gods på väg God (med stöd) H5 RTJ olycka Trafikolycka, bussolycka skolan God (med stöd) H7 RTJ olycka Brand i särskilt boende/gruppbostad God (med stöd) H15 RTJ olycka Skogsbrand God (med stöd) H19 Infrastruktur Avbrott i telesystemet, fast alt mobilt Viss H20 Infrastruktur Långvarigt elavbrott, vintertid Viss H21 Infrastruktur Avbrott i datakommunikation Viss H22 Naturolycka Storm I huvudsak god H23 Naturolycka Isstorm, kraftigt snöoväder, omfattande snöröjning I huvudsak god H24 Naturolycka Översvämningar, kraftig nederbörd I huvudsak god H27 Naturolycka Dammbrott I huvudsak god H29 Vardagsolycka Fallolyckor God 16 (27)
Nr Kategori Oönskad händelse Bedömd hanteringsförmåga H31 Vardagsolycka Hot och våld i skolan I huvudsak god H33 Sjukdomsspridning Förorenat dricksvatten, medför smittspridning Viss H38 Kriminell handling Sabotage mot dricksvattenförsörjningen/avloppshanteringen Viss H39 Kriminell handling Förorenad vattentäkt Viss H42 Kriminell handling Skadegörelse kommunala objekt God Bedömningen gällande hanteringen av räddningstjänstolyckor har till stor del resulterat i god (med stöd). Anledningen till detta är att Hylte kommun genom RäddSam Halland (Räddningstjänster i Samverkan i Halland) utformat gemensamma larmplaner, rutiner samt samordnat inköp av materiella resurser. Detta ökar Hylte kommuns möjlighet att erbjuda sina kommuninvånare snabba och effektiva insatser med erforderlig utrustning. Kommunen bedömer att förmågan är viss för händelser kopplade till dricksvattenförsörjningen. Denna bedömning grundar sig på att kommunen inte har tagit fram handlingsplaner eller uppdaterat checklistor för händelser som påverkar dricksvattenförsörjningen efter organisationsförändringen. Dessutom har ej övningar eller utbildningar med fokus på störningar i dricksvattenförsörjningen genomförts. Förmågan att hantera en kärnkraftsolycka med utsläpp av radioaktivt ämne har inte kunnat bedömas. Anledningen är att kommunen anser att konsekvenserna är svåra att bedöma och därmed saknas tillräckligt underlag för att kunna bedöma kommunens förmåga att hantera konsekvenserna av en kärnkraftsolycka. Vidare påtalas en saknad av kärnkraftsövningar och utbildningar inom området. Kommunens förmåga att hantera konsekvenserna av avbrott i el/it/tele-system bedöms enbart vara viss. Motiveringen till bedömningen är att en komplex situation uppstår som i många fall andra aktörer (elbolag, telebolag) måste hantera genom att vidta åtgärder. Kommunen upplever att det är svårt att kunna vidta åtgärder för att lösa orsaken till att situationen uppstått. Kommunens uppgift blir att försöka hantera konsekvenserna av händelsen. I Hylte kommun pågår ett säkerhetsarbete kring IT-system, basnivå för informationssäkerhet (BITS). Arbetet följer en vägledning som är framtagen av MSB. Naturolyckor bedöms kunna hanteras relativt väl i huvudsak god. Anledningen är att kommunen hanterat flera av dessa händelser i samband med att stormar, översvämningar och snöoväder inträffat, vilket medfört möjligheter för kommunen att utveckla sin hanteringsförmåga gällande naturolyckor. 17 (27)
6 Sårbarhetsbedömning för kommunens kontor I detta kapitel presenteras kriterierna för sårbarhetsbedömning och en övergripande bild av sårbarheten i kommunens kontor för de oönskade händelser som studerats djupare i denna risk- och sårbarhetsanalys. 6.1 Kriterier för sårbarhetsbedömning I sårbarhetsbedömningen analyseras olika verksamheters möjligheter att upprätthålla sin verksamhet om en viss oönskad händelse inträffar. I jämförelse med bedömningen av hanteringsförmågan så görs sårbarhetsbedömningen i den här risk- och sårbarhetsanalysen på kontorsnivå. Hanteringsförmågan studerar hela kommunens förmåga att hantera en viss oönskad händelse. Bedömningen bygger på nedanstående kriterier för sårbarhetsbedömning. Tabell. Kriterier för sårbarhetsbedömning. S1 - liten S2 - medelstor S3 - stor S4 - mycket stor Drabbas inte av störningar - verksamheten kan upprätthållas Drabbas av mindre störningar - verksamheten kan upprätthållas Drabbas av kraftiga störningar - verksamheten kan hjälpligen upprätthållas Drabbas av sådana störningar och av sådan grad att den inte fungerar utan att åtgärder vidtas verksamheten kan inte upprätthållas 6.2 Sårbarhetsbedömning för Hylte kommuns kontor Hylte kommun har analyserat kontorens sårbarhet för de identifierade oönskade händelserna som studeras vidare, redovisades i tabell 7. Sårbarhetsbedömningen syftar till att kartlägga i vilken grad de olika kontoren kommer att drabbas av störningar om de oönskade händelserna inträffar. Vidare visar sårbarhetsbedömningen på vilka verksamheter som kommer att behöva stöttning från andra för att kunna upprätthålla sin verksamhet. Händelserna kärnkraftsolycka, stormar, kraftigt snöoväder och dammbrott bedöms kommunens kontor vara mest sårbara för. Med anledningen av att så gott som samtliga kontor gjort bedömningen att de är sårbara för dessa händelser bör fördjupade analyser genomföras i det fortsatta arbetet. Trafikolycka med utsläpp av farligt gods och långvarigt elavbrott bedöms berört kontor vara sårbara för, med anledning av den omfattande insats som krävs för att hantera händelsen. Vardagsolyckor eller mindre omfattande räddningstjänstolyckor bedöms kommunens kontor vara betydligt mindre sårbara för. Detta med anledningen av att dessa händelser hanteras så gott som dagligen och det finns en vana att upprätthålla verksamheten trots att dessa händelser inträffar. 18 (27)
7 Förslag på åtgärder I detta kapitel ges förslag på hur Hylte kommun kan arbeta utifrån denna risk- och sårbarhetsanalys med att ta fram förslag på åtgärder i syfte att reducera risken för att en oönskad händelse inträffar och får konsekvenser för kommunen. 7.1 Åtgärder i kommunens handlingsprogram enligt LSO och LEX I kommunens Handlingsprogram 2007-2010 presenteras åtgärder som syftar till att förebygga olyckor och kommunens operativa förmåga att hantera händelser som omfattas av LSO och LEX. I handlingsprogrammet presenteras kommunens åtgärder som ska leda till att fastställda säkerhetsmål uppnås. För varje åtgärd anges berörda kontor samt ansvarigt kontor. Med anledning av att dessa åtgärder redan är framtagna och antagna av Kommunfullmäktige anges de inte i denna risk- och sårbarhetsanalys. Det är dock av stor vikt att arbetet med att vidta de åtgärder som anges i handlingsprogrammet samordnas med de åtgärder som beslutas utifrån denna analys. 7.2 Basnivå för informationssäkerhet (BITS) I kommunen pågår ett säkerhetsarbete kring IT-system, information med tillhörande genomgång av ansvar och roller. Fokusområden för arbetet är dels IT-infrastrukturen (nät, servrar, system för administration och distribution av data), dels de viktigaste verksamhetssystemen. Ansvaret för att säkerhetsarbetet genomförs vilar både på IT-avdelningen och på kommunens olika verksamheter. Strukturen i detta säkerhetsarbete följer MSB:s riktlinjer i BITS. 15 Huvudsyftet med BITS är att myndigheten, kommunen i det här fallet, ska besluta om policys och rutiner samt klargöra roller och ansvar för att säkerheten kring IT-system och informationen i dessa, når upp till godkänd nivå. För att få genomslag i arbetet krävs att samtliga kontor är delaktiga i processen samt att de ansvarar för att ta fram systemsäkerhetsplaner för sina respektive verksamhetssystem. Det är av yttersta vikt att BITS-arbetet uppfattas som en integrerad del av kommunens generella säkerhetsarbete och inte som något som pågår separat vid sidan om. För den generella säkerheten är det idag helt avgörande att IT fungerar både tekniskt via elförsörjning, kommunikationer och i övrigt väl fungerande infrastruktur, men även säkerhetsmässigt via roller, ansvar och rutiner kring system och data. 7.3 Åtgärder utifrån risk- och sårbarhetsanalysen Arbetet med att ta fram förslag på prioriterade åtgärder utifrån den här risk- och sårbarhetsanalysen kommer att påbörjas under 2010. I samband med att åtgärdsförslag prioriteras är det av stor vikt att även ansvarig, berörda kontor, kostnad för åtgärden och tidplan anges. Bedömningen av vilka åtgärder som bör vidtas samt omfattningen av dessa bör göras i samråd mellan säkerhetssamordnaren och berörda kontor. I sammanhang där åtgärder diskuteras måste ett rimlighetstänk finnas med, kostnaden får inte överstiga nyttan och åtgärden ska kunna motiveras. Det är även viktigt att beakta att alla oönskade händelser inte kan förebyggas men eventuellt kan hanteringsförmågan förbättras och på så sätt konsekvenserna lindras om händelsen inträffar. För att kunna ta fram och arbeta med åtgärdsförslag krävs en prioritering, eftersom det är nästintill omöjligt att genomföra samtliga åtgärder samtidigt. Därför bör en kostnad/nyttoanalys genomföras som sedan ligger till grund för prioriteringen av vilka åtgärder som i första hand bör vidtas. Fokus bör vara oönskade händelser som efter värdering placerats i något av de gula fälten. För oönskade händelser i gröna fält räcker det att arbeta med förenklad riskhantering och att upprätthålla förebyggande åtgärder. Åtgärdsförslag utifrån denna risk- och sårbarhetsanalys kommer att samordnas med de åtgärder som ska genomföras enligt Handlingsprogram 2007-2010. I samband med revideringen av handlingsprogrammet inför nästa mandatperiod kommer denna risk- och sårbarhetsanalys ligga till grund för de beslut som fattas om åtgärdsförslag. Detta resulterar i att kommunens risk- och sårbarhetsanalys inte kommer att innehålla några åtgärdsförslag, dessa presenteras enbart i handlingsprogrammet. Anledningen är att handlingsprogrammet ska antas av Kommunfullmäktige, vilket ger åtgärderna en högre juridisk status. 19 (27)
8 Diskussion I detta kapitel förs en diskussion gällande riskobjekt, sårbara verksamheter, oönskade händelser, kommunens hanteringsförmåga, kontorens sårbarhetsbedömning, kommunens fortsatta arbete, rapportens osäkerheter samt revidering och uppdatering av risk- och sårbarhetsanalysen. Diskussionen bygger på de uppgifter som presenteras i kapitel 3-6. 8.1 Riskobjekt i kommunen Hylte kommun har i samband med den här risk- och sårbarhetsanalysen identifierat 24 riskobjekt inom kommunens geografiska yta. Kännedomen om riskobjekten i kommunen uppfattas som god. Objekten är av varierande karaktär, men större delen utgör riskobjekt med anledning av att de hanterar brandfarlig vara. För att även i fortsättningen ha god kännedom om objekten kan exempelvis följande tillvägagångssätt användas: Anläggningar/verksamheter som lyder under Sevesolagstiftningen eller 2 kap 4 LSO är skyldiga att göra riskanalyser för sina verksamheter. Dessa riskanalyser bör i framtiden användas i större utsträckning i arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys. För att skapa en god riskhantering bör dialog mellan kommunen och dessa verksamheter föras i samband med att anläggningens/verksamhetens riskanalys tas fram eller revideras. De riskobjekt som hanterar brandfarliga eller explosiva varor ska enligt LBE identifiera och analysera sina risker i en riskanalys. Vidare är dessa verksamheter inom räddningstjänstens tillsynsområde, vilket medför att med hjälp av information från regelbundna och konsekventa tillsyner kan riskerna med dessa verksamheter kartläggas mer detaljerat. Risker kopplade till förorenad mark, deponier och skredkänsliga områden bör studeras djupare om de ligger inom områden som redan idag är bebyggda eller som planeras att bebyggas. Alternativt om de bedöms kunna påverka andra värdefulla områden, exempelvis naturområden. Risker förknippade med farligt godstransporter på väg eller järnväg kan vara komplicerade att analysera då mängd och innehåll som transporteras kan vara tidsödande att kartlägga. Kommunen bör med jämna mellanrum, förslagsvis en gång per mandatperiod, se över primära och sekundära farligt godsvägar i syfte att utvärdera om de är bäst lämpade eller om annan dragning är att föredra. Genom att kontakta Trafikverket, MSB, Green Cargo, företag i kommunen m.fl. kan mer information om lokala förhållanden gällande farligt gods eventuellt tillhandahållas. Även riskanalyser för farligt gods framtagna i samband med plan-, väg-, eller järnvägsprocessen kan utgöra ett bra underlag. 8.2 Sårbara verksamheter i kommunen I samband med den här risk- och sårbarhetsanalysen har Hylte kommun identifierat 33 sårbara verksamheter inom kommunens geografiska yta. Större delen av dessa ägs eller drivs av Hylte kommun (26 av 33) och är dessutom klassade som samhällsviktig verksamhet. Kännedomen om vilka verksamheter som är sårbara i Hylte bedöms som god, men sårbarheterna i dessa verksamheter är i många fall stora och mer detaljerade analyser inom respektive verksamhet skulle behövas för att kunna arbeta med att utveckla robustheten. En anledning till att kännedomen är god kan vara att kommunen det senaste året har arbetat mycket med att identifiera samhällsviktig verksamhet, kritiska beroendeförhållanden, resurser etc. i samband med pandemiplaneringen. Genom att Hylte kommun börjar fokusera på de egna verksamheterna som kommunen äger/driver och som dessutom bedöms vara samhällsviktiga kan sårbarheter i kommunens verksamhet reduceras. Efter att kommunen själva vidtagit åtgärder inom sina verksamheter kan liknande åtgärder diskuteras med andra aktörer. Detta då det oftast är enklast att börja med den egna verksamheten och därefter fortsätta med andra verksamheter. 20 (27)