Nr. 2 juni/juli 2005 INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK BILD: STEFAN LINDBLOM Lennart Ekström har varit Barsebäcks byalags talesman i kärnkraftsfrågan sedan 1989. Under den tiden har han skrivit en lång rad skrivelser till olika instanser och politiker. Lennart säger ifrån Lennart Ekström är en av de 321 närboende som överklagade beslutet att stänga Barsebäck 2 till regeringsrätten. Den 30 maj, dagen före stängningen, fick han beskedet att sakfrågan inte prövats eftersom han inte är behörig att överklaga. Nu undrar både Lennart och andra överklagande, till exempel Kävlinges komunalråd Roland Palmqvist, vem som kan överklaga regeringsbeslutet att stänga Barsebäck. Kommunen har ju inte heller fått rätt att klaga. Sidan 5 Barsebäck står kvar i 15 år Fram till den 1 juli töms den avstängda reaktorn Barsebäck 2 på bränsle. Bränslet får sedan svalna för att därpå transporteras vidare till mellanlagret i Oskarshamn. Transporterna beräknas pågå under tre år. Därefter går Barsebäck 2 in i samma servicedrift som råder i Barsebäck 1. Rivningen kommer att dröja i ungefär 15 år och tidpunkten är vald efter den tid då ett slutligt förvar för låg- och medelaktivt rivningsavfall finns färdigbyggt. Sidan 7 BILD: STEFAN LINDBLOM Sjung om studentens lyckliga dar Eleverna i avgångsklassen vid elprogrammet på Rönnowska skolan i Helsingborg firar att de just avslutat sina gymnasiestudier. Inför framtiden Vid midnatt den 31 maj stängdes Barsebäcks andra reaktor i enlighet med det regeringsbeslut som fattades den 16 december i fjol. Men kärnkraften tillhör ändå framtiden. I länder som Finland, Frankrike och USA satsar man för fullt på kärnkraften och här hemma i Sverige ökas effekten i de återstående tio reaktorerna till motsvarande tre Barsebäcksreaktorer. Så är du 17 20 år gammal och vill vara säker på att ha ett jobb när du blir 25 satsa då på en utbildning inom el eller mekanik. Sidan 6 Skiftlag 7 med skiftchefen Gunnar Enkvist gick på klockan 23:00 och förde in de sista styrstavarna så att klyvningsprocessen i reaktorn upphörde. Den 30 november 1999 fick samma skiftlag till uppgift att stoppa reaktorn Barsebäck 1. Stängningen Den 31maj kopplades Barsebäck 2 bort från elnätet. Över 100 journalister och gäster samlades för att tillsammans invänta stängningen vid midnatt. På plats fanns bland andra samtliga Barsebäcks kraftverkschefer, från verkets förste chef Åke Hansson fram till Ringhalsgruppens nuvarande VD Jan Edberg och Barsebäcks vvd Leif Öst. Sid 2 3 BILD: BARSEBÄCKS INFORMATIONSAVDELNING Enkät: Har du några frågor om stängningen av 1 Barsebäck? Sidan 3
Nedrä Ledare: Elproduktionen vid Barsebäck har upphört Det känns som en offentlig avrättning var en kommentar från flera av de 150 personer som var med när Barsebäck 2 togs av daga. Under dagen och kvällen den 31 maj bevakades stängningen av 73 journalister. Dansk och svensk radio/tv direktsände och när styrstavarna 23.55 slutligen sköts in för att efter fyra minuter avsluta kärnklyvningen var det många som associerade till giftsprutor i en avrättning. Nu är anläggningen stoppad och en ny epok tar vid. Under juni månad kommer bränslet att flyttas till kraftverkets kylbassänger i avvaktan på transport till mellanlagret i Oskarshamn. En minirevision kommer att genomföras. Den 1 juli sjösätts Barsebäckverkets nya organisation som har till uppgift att ta hand om anläggningen så länge använt kärnbränsle finns kvar. Att transportera bort det kan ta upp till tre år. I organisationen finns 117 befattningar. I dag har Barsebäck 350 anställda plus cirka 50 entreprenörer som svarar för bevakning, kök, arkiv och annan service. Det blir alltså många medarbetare som inte får plats i den nya organisationen. Alla har dock erbjudits jobb i kärnkraftverket i Ringhals, som är Barsebäcks moderbolag. Några kan jobba på distans, men för de flesta kräver det nya jobbet att de flyttar till Varberg eller till någon annan ort i närheten av Ringhals. En treårig anställningsgaranti gör också att många nu kan komplettera sin utbildning eller kan få en trygg start att komma igång med ett nytt jobb. Under våren 2005 har samtliga medarbetare jobbat med sin individuella plan för framtiden. Företagets förhoppning är att det ska finnas en lösning för alla. Men en sak är säker. Det blir aldrig som förr! Barsebäcksverket har producerat el i över 30 år. Jubileet var den 15 maj 2005. Under sina drygt 30 år har de två blocken levererat 201,5 TWh (miljarder kilowatttimmar). Sverige behöver 150 TWh el per år för att hålla igång industrier, hushållsmaskiner, m.m. Barsebäck har använt cirka 30 ton bränsle (uran) per block och år. Hade verket varit ett kolkraftverk hade man eldat 3 ton kol per minut och block och miljökonsekvenserna hade varit desamma som om ytterligare en miljon personbilar hade varit ute på de svenska vägarna. Barsebäck byggdes under 70- talet och under en tid då Sverige genomled två oljekriser. Stor tilltro sattes till kärnkraften som skulle göra Sverige mindre sårbart av oljepriset. Barsebäckverkets placering skedde också i samförstånd med danska myndigheter. Danmark såg på den tiden fram emot etableringen då de kunde räkna med elleveranser från Barsebäck i avvaktan på att de själva byggt sina kärnkraftverk på andra sidan sundet. De kom aldrig längre än till sina tre forskningsreaktorer. Men det blev ett så kallat saxningsavtal mellan Sverige och Danmark, som utöver ett löpande kraftutbyte innebar att danska Elkraft skulle köpa 100 MW från Barsebäck i fasta leveranser under fyra år. Nu stängdes inte Barsebäck med argumenten att det var tekniskt dåligt eller olönsamt. Så sent som 2004 slog nämligen Barsebäck 2 sitt tidigare produktionsrekord och levererade 4,7 TWh. Den politiska förklaringen till att det stängdes är att det var felplacerat. Lars-Gunnar Fritz Informationschef 31 maj 2005. I Barsebäck har det varit det lång dags färd mot natt inte minst för skiftlag sju som gick på klockan 23:00 med uppgift att koppla bort Barsebäck från elnätet och skjuta in de sista styrstavarna för att slutligen strypa elproduktionen. Den 30 november 1999 utförde samma skiftlag precis samma uppgift i Barsebäck 1. Utanför grindarna är människor upphetsade: några jublar, andra talar om ren idioti och om politisk maktfullkomlighet. Lars-Erik Lundin från Västerås har rentav tagit på sig uniform med tillhörande sabel för att kunna försvara Barsebäck med vapen i hand. Han skyller avvecklingen på danskarna medan andra menar att det är politiskt rävspel på den svenska sidan som ligger bakom. Även inne i anläggningen bär många känslorna utanpå huden. Vanliga år har vi kallat våra revisioner för RA (förkortningen står för revisionsavställning), säger Sonje Johansson, chef för driftstödet i Barsebäck. I år kallar vi i stället den minirevision som följer på stängningen för PA2 05. Det står för politisk avveckling av B2, 2005. Sonje är arg. När han får frågan om han förstår dem som varit oroliga för att det skulle kunna hända något i Barsebäck tänker han noga efter innan han svarar: Nej, det kan jag inte påstå att jag gör. Jag förstår dem inte för de förstår inte vad energi är för något eller hur ett kärnkraftverk som Barsebäck fungerar och de har ingen lust att sätta sig in i det heller. Sonje har sökt jobb i Ringhals men bestämt sig för att i stället acceptera en erbjuden tjänst i Barsebäck under både fas två och tre. Han kommer under den Produktionschef Agneta Nestenborg under en av stängningsdagens många intervjuer. Goda framtidsutsikter för Barsebäcks anställda om de flyttar Stängningen av Barsebäck innebär att 350 medarbetare efter den första juli blir 117 och efter ytterligare några år minskar till 38 personer. För dem som har möjlighet att flytta finns det dock goda framtidsutsikter. Drygt 250 personer sökte de utannonserade 117 tjänster som återstår efter den första juli i år, då genomgången av den avstängda reaktorn är färdig och bränsleelementen upplyfta ur reaktorstanken. Kärnkraftverket i Ringhals har hela våren försökt locka Barsebäcks personal till Ringhals och Varberg. Kommunen lovar hjälp i tomtköerna och hjälp att söka nytt jobb för medföljande partner. Ett hundratal personer har sökt utannonserade jobb i Ringhals, men många av dem har även sökt tjänsterna i Barsebäck. Ringhals upprättar nu ett distanskontor i Barsebäck. Där kommer 25 30 personer att arbeta med uppdrag för Ringhals. De tjänsterna förutsätter förstås en del tjänsteresor, säger Eva Telg, personalchef i Barsebäck. Men det är inte bara i Ringhals som kärnkraftbranschen expanderar. Sak samma gäller i Oskarshamn och Forsmark och även där försöker man locka Barsebäcks kompetenta personal. Även tyska kraftverk försöker värva medarbetare från Barsebäck. Alla anställda omfattas av en treårig anställningsgaranti och övertaliga medarbetare som fyllt 60 år erbjuds avgångspension. På tre år kommer det att beröra 90 medarbetare. BILD: BARSEBÄCKS INFORMATIONSAVDELNING 2
kningen Har du några frågor när det gäller stängningen av Barsebäck? BILD: BARSEBÄCKS INFORMATIONSAVDELNING sista fasen att vara en av 38 medarbetare, men han har tagit sig an uppgiften att sköta dokumentationen kring avvecklingen och ser det som en utmaning. En anläggning i toppform Johan Andersson har arbetat i Barsebäck sedan 1987. Jag sökte en tjänst i Barsebäck under fas två men har inte fått den. Jag är inte tillräckligt gammal, säger han och tillägger att han är glad för att han redan tidigare bestämde sig för att sluta arbeta skift i kontrollrummet för att i stället ta en dagtjänst som kvalitetsingenjör. Det gör att jag är mindre knuten till kärnkraftbranschen och har en bredare kompetens när jag nu ska söka nytt jobb inom annan industri, säger Johan. Inne i Barsebäcks hörsal är det trångt och stimmigt och ljudnivån står i skarp kontrast till den tystnad som sedan följer. Över 100 journalister och inbjudna gäster sitter bänkade framför storbildsduken från kontrollrummet som gör att man både ser och hör vad som pågår där inne. Barsebäcks tidigare kraftverkschefer blir intervjuade om deras mycket skiftande erfarenheter på verket. Samtliga finns på plats, från Åke VD Jan Edberg och informationschef Lars-Gunnar Fritz intervjuas i kontrollrummet. Nyheter från Barsebäck ges ut av Barsebäck Kraft AB. Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Fritz. Redaktion: Ann-Christine Buch, Lars-Gunnar Fritz, Gösta Larsen, Agneta Hansson och Evastina Törnqvist (projektledare). Produktion: Replik in Sweden AB. Tryckeri:NAtryck AB, Örebro 2005. Adress: Barsebäck Kraft AB Box 524, 246 25 Löddeköpinge. Telefon: 046/72 40 00. Telefax: 046/77 57 93 Nästa nummer kommer ut i oktober 2005 Klockan 23:55 låter skiftchef Gunnar Enkvist elmotorer sakta skjuta in de 109 styrstavarna i härden. Efterhand som styrstavarna förs in avstannar klyvningsprocessen mer och mer för att fyra minuter senare upphöra helt. Hansson, chef 1975 1981, till Leif Öst, vice VD sedan 2001. Per Lindell var VD från den 1 juni 1999 till den 31 december 2000 och han minns sina första tre veckor: Min första vecka förlängde vi revisionen av Barsebäck 1 med tre månader, vecka två beslöt vi att stoppa Barsebäck 2 för kontroller och den tredje veckan kom beslutet att inhibitionen för Barsebäck 1 var upphävd och att reaktorn skulle stängas den 30 november. Jag tror att man kan få en lugnare start på ett nytt jobb. Alf Lindfors, Vattenfalls chef för elproduktion, är den siste att bli intervjuad uppe på filmduken: De effekthöjningar vi utför på de övriga verken gör att vi räknar med en livslängd på 50 år, säger han och rundar kanske oavsiktligt av vad Ringhalsgruppens VD Jan Edberg sade några timmar tidigare: att Barsebäck 2 är en anläggning i toppform som hade produktionsrekord 2004. En anläggning som skulle haft mycket kvar att ge. Effekten stryps Uppe på tavlan med uteffekten blir siffran allt lägre. 356 megawatt, 351 211, 101 och vidare nedåt. Klockan 18:00 meddelar VD Jan Edberg att skiftet börjat skjuta in det första knippet styrstavar mellan bränsleelementen i reaktortanken och allt eftersom kvällen framskrider skjuts det in fler och fler sådana stavar. Bland de anställda som sitter i hörsalen och tittar på framstår det som en utdragen dödskamp: en avsiktlig strypning, som någon säger. En kvart i tolv stängs generatorn av. Barsebäck är nu bortkopplat från elnätet. Tio minuter senare skjuts de sista styrstavarna in och Barsebäck drar sitt sista andetag. Ute vid yttre vakten är det regntungt och mörkt. Lars-Erik Lundin står kvar i sin husaruniform och tycker att det hela är för dumt för att vara sant. Politikerna har gått hem, liksom byborna som tidigare var där för att visa sitt stöd. Inne i vakten sitter en liten klunga motståndare kvar och huttrar. Roland Rittman i gul motståndartröja förklarar att man tänker stanna tills det äntligen är slut och Lars- Erik Lundin teaterviskar att de planerar en segerdans runt blomkrukorna på framsidan av verket. Men de konstaterar att man får lov att vara oense och en sak är de överens om: Nu är det över. 3 Text: Evastina Törnqvist BILD: BARSEBÄCKS INFORMATIONSAVDELNING 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 BILDER:STEFAN LINDBLOM Vad de kommer att göra av området. Christina Christersson, Hjärup Jag undrar varifrån energin ska komma. Vi behöver ha kvar kärnkraften! Gerd Wahlström, Gotland (med en bror i Malmö) Jag är intresserad av vad vi ska använda i stället för kärnkraften. Dan Fredriksson, Ängelholm Vi undrar båda varifrån de ska hämta strömmen och hur mycket den får lov att kosta. Evald Bengtsson, Ängelholm Birgitta Bernelius, Helsingborg Jag tycker det är märkligt att man bestämmer sig för att stänga Barsebäck innan vi vet varifrån ersättningselen ska hämtas. Ska vi gå tillbaka till koks? Det skulle jag vilja veta. Det är ju i så fall inget särskilt bra miljöargument Marianne Lundberg, Bjärred
Stängningen steg för steg Sista dagen med Barsebäck i drift De första journalisterna är på plats redan före klockan halv sex på morgonen. I morgonens nyhetssändningar intervjuas vice VD Leif Öst, informationschef Lars-Gunnar Fritz och Kävlinges kommunalråd Roland Palmqvist. 10:30 Morgonmöte i Barsebäck. VD Jan Edberg passar på att tacka för ett gott arbete under årens lopp. Barsebäck under kvällen minskar sin elproduktion måste Kraftkontroll se till att det finns el som kommer från annat håll. BILDER: BARSEBÄCKS INFORMATIONSAVDELNING 16:00 Reaktorn har 68 procent effekt och turbinen levererar 362 megawatt el till kraftnätet. Nu är det skiftavlösning i Barsebäck: förmiddagsskiftet lämnar över till eftermiddagsskiftet, som kommer att arbeta fram till klockan 23:00. Nu pågår förberedelser enligt den driftorder som styr nedgången. Skiftpersonalen har varit i kontakt med Kraftkontroll i Stockholm, som ansvarar för balansen i det svenska kraftnätet. I takt med att 16:30 Leif Öst intervjuas av Radio Malmöhus: Det är en tung dag. Vi har haft lång tid att förbereda oss på stoppet och har varit fast beslutna att göra det med flaggan i topp. Förra året satte vi produktionsrekord, så vi har verkligen lyckats med den föresatsen. 17:20 Roland Palmqvist (s), kommunalråd i Kävlinge kommun och uttalat kritisk till Barsebäcks chefer under 30 år. Fr. v: Jan Edberg, Gert Lyngsjö, Bengt Ahlmann, Leif Bergström, Åke Hansson, Per Lindell och Leif Öst. Vice VD Leif Öst och Kävlinges kommunalråd Roland Palmqvist (s) intervjuas. regeringens stängningsbeslut, intervjuas av Sveriges Radio Malmö: Det är en sorglig stämning i dag. Det är gravöl och det känns inte bra. Barsebäck är en stor arbetsplats för en liten kommun. 17:30 Demonstrationer utanför staketet. Barsebäck upplever de förmodligen sista demonstrationerna i anläggningens historia. 18:00 Effektminskningen inleds. 18:10 Journalister och inbjudna gäster hälsas välkomna. I hörsalen samlas representanter för press, radio och TV tillsammans med inbjudna gäster, bland dem samtliga tidigare kraftverkschefer. 19:15 Journalister och gäster får följa med på en rundvandring där man för sista gången besöker turbinhallen medan turbinen fortfarande är igång. 21:30 Arbetet framskrider. Reaktoreffekten är nu cirka 35 procent och eleffekten 167 MW. 22:00 Barsebäcks verkschefer genom tiderna besöker kontrollrummet. 22:45 Nattskiftet med skiftchef Gunnar Enkvist tar över i kontrollrummet. Reaktoreffekten är nu 20 procent och eleffekten 92 megawatt. 23:45 Kontrollrumstekniker Bengt Sandin skiljer generatorn från elnätet genom en knapptryckning. Elproduktionen upphör klockan 23:45. Stämningen i kontrollrummet är tryckt. 23:55 Gunnar Enkvist låter elmotorer sakta skruva in de 109 styrstavarna i härden. Efterhand som styrstavarna förs in avstannar klyvningsprocessen och upphör helt efter fyra minuter. 00:00 Barsebäck är stängt. Vi har satt punkt för Barsebäcks elproduktion efter lång och trogen tjänst, säger Leif Öst strax efter tolvslaget då Barsebäcks effektmätare visar på 000 megawatt. Utanför grindarna samlas demonstranter. De som förespråkar en fortsatt drift är ungefär tre gånger så många som motståndarna. 4 Per Lindell, VD för Barsebäck Kraft 1999 2001, tar med sig en grupp på en sista rundvandring med B2 i drift tillsammans med informatören Maria Taranger.
BILD: STEFAN LINDBLOM Lennart Ekström tycker att man som privatperson ska ifrågasätta politiska beslut. Bla, bla, bla får man till svar när man undrar över något. Då gäller det att inte ge sig. Lennart Ekström, en av 321 överklagande: Man måste säga ifrån! Lennart Ekström är en av de 321 närboende som i mars skrev till regeringsrätten för att överklaga beslutet att stänga Barsebäck 2. Varför det? Lennart Ekström. Åkare, bosatt i Barsebäcks by sedan 1972. Innehavare av en vackert uppvuxen trädgård. Byalagets talesman i kärnkraftsfrågan. Har i ärendet under årens lopp skrivit brev till Göran Persson, Ingvar Carlsson, Stig Malm, Carl Bildt med flera. Barsebäck 9 mars 2005 Till Regeringsrätten Ansökan om rättsprövning med anledning av beslut om nedläggning av kärnkraftsreaktorn Barsebäck 2. Som närboende till kraftverket befarar vi att vår miljö allvarligt försämras vid en nedläggning av kärnkraftverket. Vi oroas över att produktion av ersättningskraft i huvudsak kommer att ske med dansk kolkraft, vilket väsentligt skulle försämra vår miljö. Användningen av fossila bränslen är miljöförstörande både lokalt och globalt. Vi kräver därför att det upprättas en miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med miljöbalken, och att samrådsmöten hålls med oss närboende där vi får diskutera vår framtida miljö. Vi kräver att nedläggningsbeslutet inte verkställs förrän en miljökonsekvensbeskrivning upprättats och att vi närboende blivit informerade på samrådsmöten om densamma. Lennart Ekström vald talesman för de närboende i Barsebäck Jag skriver och frågar vad de menar med olika beslut. Bla, bla, bla skriver deras pressekreterare till svar. Det är ju så politiker uttrycker sig. Men jag tycker ändå att man måste visa att man bryr sig och ifrågasätter deras beslut. Det är en demo- kratisk skyldighet, skulle man kunna säga. Barsebäck ska väck. Varför det? Vi flyttade till Barsebäck 1972. Bygget av Barsebäck var igång, men det var ingenting som bekymrade oss. När kärnkraftdebatten sedan kom igång följde alla demonstrationstågen. Till en början gick de rakt genom byn. En gång kom min son Mathias hem och var ledsen. Han kan ha varit en tre fyra år gammal. Pappa, pappa, sade han, de säger att Barsebäck ska väck. Varför det? Då tog jag honom i handen och så gick vi och tittade på demonstranterna. Jag har för mig att det vid den tiden fanns någon som flyttade härifrån, av oro för Barsebäck. Annars är ju tilltron till verksamheten större desto närmare verket man kommer. År 1980 följde kärnkraftsomröstningen med sina tre avvecklingsalternativ, som Lennart säger. Vad var det för val? Och vad är det de håller på med nu, tjugofem år senare? Jo, de stänger Barsebäck och sedan blir det inget mer. Bara för att det ska se ut som om de har någon sorts ideologisk övertygelse. Inte har de bekymrat sig med att först se om det finns något vettigt alternativ heller. 5 Sedan 1989 är Lennart Ekström byalagets talesman i kärnkraftsfrågor. Det är ett uppdrag han ser allvarligt på. Han läser olika publikationer i ämnet: NucNet, skrifter från SKI, facktidskrifter, och på köksbordet ligger en diger bunt med de senaste utgåvorna. Och han har som sagt engagerat sig och ifrågasatt händelseutvecklingen kontinuerligt. Kastar pengar i sjön Avvecklingen av Barsebäck är ett rent politiskt beslut. Politikerna kastar människors skattepengar i sjön. Att stänga Barsebäck 2 kommer att kosta miljarder som vi inte får någonting för. Och för andra gången, dessutom. Vad hade inte man inte kunnat göra för så mycket pengar? När Lennart läste i tidningen att Kävlinge kommun inte var behörig att överklaga Barsebäcksbeslutet men att man kunde göra det som privatperson, ja då tvekade han inte. Jag tycker som sagt att man har både rätt och skyldighet att ifrågasätta politiska beslut. Jag vill ha kvar Barsebäck, både för miljön och för ekonomins skull. Och jag vill absolut inte ha en skock vindmöllor här i trakten. Om Regeringsrättens beslut: Det är riktigt, riktigt dåligt att beslutet kom så sent. Enligt brevet jag fick fattades beslutet redan i april, men det första jag hörde var en radiosändning måndagskvällen den 30 maj. Om inte vi närboende är behöriga att överklaga enligt gällande miljöbalk skulle jag gärna vilja veta vem som är det. Och om det finns någon som är det. Hemma i arbetsrummet i Barsebäcks by har Lennart en tjock pärm med de brev han skrivit om olika beslut som rört Barsebäck. BILD: STEFAN LINDBLOM
500 nya jobb på fem år! Är du 17 20 år gammal och vill vara hyggligt säker på att ha ett arbete när du blir 25? Ja, då kan det vara idé att läsa el, mekanik eller någon annan teknisk utbildning som leder till kvalificerade jobb vid något av de svenska kärnkraftverken. Barsebäck är stängt men kärnkraften i Sverige är en framtidsbransch! I Finland uppförs just nu landets femte kärnkraftsreaktor och diskussionerna om en sjätte är redan igång. Även Frankrike satsar på ny kärnkraft och i USA är det återigen kärnkraften som ska svara för framtidens energi. I Sverige planeras moderniseringar och en effekthöjning i de kvarvarande tio reaktorerna med motsvarande tre Barsebäcksreaktorer. Svensk kärnkraft en stor industriell satsning Samtidigt som kärnkraftverken i Ringhals, Oskarshamn och Forsmark satsar på utbyggnad och modern teknik som sin tur leder till fler arbeten, kommer en stor del av personalen inom en tioårsperiod att gå i pension. Vi räknar med att byta ut en sjättedel av personalen under den kommande femårsperioden, och det är likadant i Oskarsham och Forsmark, säger Ringhalsgruppens personalchef Birgitta Dahte, och eftersom landets tre återstående kärnkraftverk tillsammans har cirka 3.000 anställda motsvarar en sjättedel ungefär 500 nya jobb under de närmaste fem åren. Bara inom Vattenfall Sverige med drygt 8 000 anställda rekryteras varje år mellan 400 och 500 personer. Det är en väldigt stor industriell satsning och vi arbetar aktivt för att locka intresserade nya medarbetare men framförallt med att locka skolungdomar att läsa teknik. Bilden av kärnkraft förändras Det är ingen hemlighet att tekniska utbildningar under de senaste åren inte lockat mängder av unga. Kärnkraftstekniken har dessutom i debatten kallats förlegad och hotet om avveckling har länge vilat över de svenska kärnkraftverken. I dag håller den bilden på att förändras. Ute i världen forskar man fram nya generationers kärnkraftreaktorer och satsar dessutom för att bevara dagens reaktorer med bibehållen säkerhet och lönsamhet. Den tekniska livslängden på 40 år som det så länge talades om är överspelad: allt i en kärnkraftreaktor går att byta ut och förbättra. Ett exempel är Barsebäck 2 som genomgick många investeringsprogram under sina sista år och som 2004 slog produktionsrekord. Traditionellt har en hög procentandel av våra anställda varit gymnasie-ingenjörer som sedan internutbildats, säger Birgitta Dahte. Knappt 15 procent av Ringhals anställda är akademiker, i huvudsak civilingenjörer. Eftersom gymnasieingenjörsutbildningen inte finns längre inriktar företaget sig numera på att anställa högskoleingenjörer med olika inriktningar. Låtom oss fröjdas Killarna och den enda tjejen på bilden har just avslutat sina studier vid Rönnowska skolans elprogram. Prioriterar tjejer Birgitta Dahte och hennes personal arbetar aktivt för att locka unga att satsa på teknik och kärnkraft. I sommar går till exempel Tjejer i teknik i Ringhals, en tre dagars kurs för sommarlediga, blivande åttondeklassare som vill prova på hur det kan vara att arbeta i ett kärnkraftverk. Det är tyvärr för få tjejer som går vidare till tekniska högskoleutbildningar. För oss är det ett prioriterat område. Vidare arbetar Ringhals direkt med gymnasieskolan i framförallt Varberg Schweiz behöver mer kärnkraft Schweiz bör bygga ett nytt kärnkraftverk för att motverka den elbrist landet annars kommer att drabbas av efter år 2030. Det konstaterar energikoncernen Axpo, vars VD Heinz Karrer vid en presskonferens informerat om att företaget fram till 2010 avser att investera 100 miljoner schweizerfrancs i förnybar energi och två miljarder schweizerfrancs i vattenkraft. Han varnade samtidigt för att elproduktionen någon gång mellan 2020 och 2030 inte längre kommer att motsvara behovet. Schweiz kommer då att tvingas importera el producerad av gas, kol eller kärnkraft. Han sade att bristen kommer att bli uppenbar ungefär år 2020 men att det är omöjligt att färdigställa ett nytt kärnkraftverk till dess. Efter 2030 kommer kärnkraftsel att få stor betydelse, antingen via inhemska kärnkraftverk eller importerad från utlandet. Axpo föredrar då att bygga ett nytt schweiziskt kärnkraftverk. Schweiz har i dag fem kärnkraftsreaktorer som under 2004 stod för 40 procent av landets elproduktion. Den schweiziska elkonsumtionen steg samma år med 1,9 procent. Källa: Nucnet genom att delta i industriprogram, ta emot praktikanter och så vidare Vi har en omfattande dialog med Campus i Varberg, och med Chalmers Lindholmen i Göteborg samarbetar vi om en sjöingenjörsutbildning, det är en utbildning som lägger en god grund för vår kontrollrumspersonal. Vi samarbetar också med andra högskolor i regionen. Framtidsbransch? Absolut! Birgitta Dahte är en av dem som gärna kallar kärnkraften för en framtidsbransch: Att utbilda sig till högskole- eller civilingenjör i dag tror jag är ett mycket bra val. Jag har själv en dotter som har valt naturvetenskapligt program på gymnasiet vilket jag tycker är mycket roligt. Vattenfall och Ringhals erbjuder många spännande och kvalificerade möjligheter med jobb i Sverige men Den 10 maj höll det tyska Atomforum sitt årliga möte i Nürnberg och då uppmanade talare landets rödgröna regering att ägna större resurser på att upprätthålla Tysklands kärnkraftstekniska kompetens och att investera mer på forskning och utveckling. Klaus Rauscher från Vattenfall Europa kritiserade den tyska regeringens tilltagande entusiasm för vindkraftverk: Visst finns det en framtid för vindkraften, men den är inte lösningen på Tysklands framtida energiförsörjning. Oresonligheten i dagens tyska politik har blivit en påtaglig fara, sade han och tillade: Det finns absolut ingenting som inte går att ompröva inom politiken och kärnkraften behövs som en stor del av vår basproduktion. Gudrun Kopp är energitaleskvinna för också möjligheten till att arbeta eller praktisera utomlands. Vi anställer varje år mellan 20 och 30 stationstekniker till våra kontrollrum. De personerna kommer att genomgå många kvalificerade internutbildningar, vilket naturligtvis på sikt gör honom eller henne attraktiv ute på arbetsmarknaden. Då gäller det, säger Birgitta Dahte, att erbjuda en så attraktiv arbetsplats att personalen väljer att stanna kvar. Ringhals och Barsebäck har traditionellt haft mycket låg personalomsättning. På grund av den pågående generationsväxlingen kommer de återstående tre svenska kärnkraftverken att behöva anställa personal både från tekniska högskoleutbildningar och tekniska yrkesutbildningar. Lämpliga gymnasieutbildningar är t. ex. de treåriga naturoch teknikprogrammen. Den tyska regeringen bör ompröva sin energipolitik Tyska industriledare och politiker vädjar nu till den tyska koalitionsregeringen om att åsidosätta politiska ideologier och ompröva sin kärnkraftsfientliga energipolitik. det tyska fria demokratiska partiet (FDP). Hon kritiserade dagens statliga subventioner för att bygga vindkraftverk, som uppgår till cirka tre miljarder euro. Hon sade att utan dessa bidrag skulle uppförandet av nya vindkraftverk avta eftersom de då inte skulle vara lönsamma. Anne Lauvegeon leder den franska energikoncernen Areva. Hon sade: Den tyska regeringen står kanske inför svåra beslut, men en dag kan den komma att tvingas ompröva sin energipolitik. Vi får inte vara rädda för att gå ut till allmänheten och förklara vad kärnkraften innebär, om och om igen. Vi får inte vara rädda för att presentera fakta för dem eftersom ju mer debatt vi kan skapa, desto bättre är det för kärnkraften. Källa: NucNet BILDER: STEFAN LINDBLOM. 6
Barsebäcks rivning dröjer i 15 år Sydkrafts dåvarande VD Göran Ekberg fasar här in Barsebäck 1 på elnätet. Dagens datum var den 15 maj 1975. Lågmält 30-årsjubileum Det blev varken kaviar eller champagne i Barsebäck på 30-årsdagen den 15 maj. I stället väntade gravölet bara drygt två veckor senare. Barsebäck har varit en samhällsnyttig anläggning i precis 30 år. Det konstaterade vice VD Leif Öst i samband med att Barsebäck den 15 maj i år varit i drift i 30 år: på Sofias namnsdag år 1975 startade reaktorn Barsebäck 1. Barsebäck 2 fasades sedan in på nätet den 21 mars 1977, på dagen Bengt. Reaktorn skulle ha startats redan den 9 mars men starten sköts upp på grund av ett tekniskt fel i generatorn. Därmed undveks Torbjörn Fälldins namnsdag, som möjligen varit politiskt olämplig. Vid avställningen den 31 maj i år hade Barsebäck producerat 201,5 terawattimmar el. En jämförelse kan vara en svensk årsförbrukning av el: år 2003 var den siffran 145,3 terawattimmar. En annan jämförelse är att en reaktor i Barsebäck varje år minskat utsläppen av växthusgaser med motsvarande fem miljoner ton koldioxid. Siffran motsvarar utsläppen från en tredjedel av alla Sveriges personbilar. Under 2004 slog Barsebäck 2 produktionsrekord: 4,7 terawattimmar el, och Ringhalsgruppens VD Jan Edberg konstaterar att det är en anläggning i toppform som nu avvecklas. Strandängen blev elfabrik Hade vi träffats här i Barsebäck 1971 hade vi stått på en strandäng. Sedan tog bygget snabbt fart, säger Leif Öst. Den 15 maj 1975 fasade Sydkrafts dåvarande VD Göran Ekberg in Barsebäck 1 på elnätet. Verksamheten var till en början okontroversiell: både svenska och danska myndigheter tyckte att det var bra att det producerades el så nära elkonsumenterna i Sydsverige och på Själland. Men 1973 startade kärnkraftsdebatten och intensifierades sedan inför valet 1976. Den nyvalde statsministern Torbjörn Fälldin lovade att inte dagtinga med sitt samvete utan se till att Barsebäck 2 aldrig startades, vilket som bekant ändå skedde. År 1980 hölls den svenska folkomröstningen om kärnkraft. Resultatet blev att avveckla med förnuft. Något slutdatum nämndes inte. Direkt efter folkomröstningen beslutade däremot riksdagen att de tolv reaktorer som var byggda skulle få användas men avvecklas senast 2010, ett slutår som senare omprövats. I februari 1997 gjorde socialdemokraterna, centern och vänsterpartiet en uppgörelse om den svenska energipolitiken. I den ingick att Barsebäcks båda reaktorer skulle stängas. Avvecklingen inleddes den 30 november 1999 då Barsebäck 1 fasades ut, fortsatte med Barsebäck 2 den 31 maj i år och kommer att avslutas när anläggningen rivs om ungefär 15 år. Högt förtroende särskilt i närområdet Vi har under 30 år producerat billig och miljövänlig el, summerar Leif Öst. Produktionspriset i Barsebäck låg under den sista tiden på cirka 15 öre per kilowattimme. Under sin driftstid har Barsebäck betalt 120 miljoner kronor per år i effektskatt det är mer än lönerna till alla anställda. Omgivningens förtroende har varit högt. En opinionsundersökning gav i år resultatet att 96 procent i närområdet kände förtroende för verksamheten. I hela Skåne var motsvarande siffra 86 procent och i Köpenhamnsområdet hela 68 procent. Kärnkraften förnyas Under de närmaste tio åren planerar de svenska kärnkraftverken att investera 30 miljader kronor i verksamheten. Arbetet med att modernisera Sveriges återstående tio reaktorer är i full gång. Totalt rör det sig om mycket stora investeringar vid de tre verken. Investeringarna kommer att kraftigt öka förmågan att producera el: om tio år ska de svenska reaktorerna ha 2000 megwatt större kapacitet än i dag. Den siffran motsvarar tre Barsebäcksreaktorer. I enlighet med regeringens beslut stängdes Barsebäcks andra reaktor den 31 maj. Ringhalsgruppens båda delar befinner sig i rakt motsatt situation, konstaterar VD Jan Edberg: medan Barsebäck förtidsavvecklas satsar Ringhals för fullt på moderniseringar och effekthöjningar och fram till 2012 kommer företaget att investera cirka tretton miljarder kronor på reaktorerna i Ringhals. När Barsebäck 2 kopplats bort från nätet inleddes en översyn, en minivariant av den årliga revisionen. Någon avveckling av reaktorn kommer inte att inledas förrän stängningsbeslutet miljöprövats i domstol, men i väntan på miljödomen planerar man att kring midsommar börja tömma anläggningen på bränsle och transportera det till mellanlagret för använt kärnbränsle (CLAB) i Oskarshamn. Arbetet beräknas pågå i omkring tre år och under den tiden kommer 117 av tidigare 360 medarbetare att finnas kvar i Barsebäck. Rättar oss efter demokratiska beslut Vi har levt med avvecklingsbeslutet i åtta år, ända sedan socialdemokraternas energiuppgörelse med vänsterpartiet och centern i februari 1997. Vi rättar oss och planerar efter de demokratiska beslut som fattas och inriktar oss därför nu på att ta hand om anläggningen på ett sådant sätt att en rivning kan inledas om ungefär 15 år. Det säger Leif Öst, platschef och vice VD i Barsebäck och själv anställd sedan i juni 1973. Under Barsebäcks sista halvår i drift låg fokus på reaktorsäkerheten, medarbetarna och drift fram till 31 maj med en stark betoning på medarbetarna, som spelar en viktig roll för säkerheten. Kärnkraftbranschen är naturligtvis tekniktung, men när avvecklingsbeslutet kom tyckte vi att det var klokt att sätta medarbetarna i fokus för att garantera en säker drift. Man kan väl säga att vi har gått en balansgång mellan teknik och ledarskap, säger Agneta Nestenborg, produktionschef i Barsebäck. Töms på bränsle Det första som sker i Barsebäck är att att härden töms på bränsle, vilket beräknas vara klart den 1 juli i år. Bränslet får sedan stå och svalna för att därpå transporteras vidare till mellanlagret (CLAB) i Oskarshamn. Transporterna sker med specialfartyget Sigyn och beräknas pågå till 2008. Barsebäck 2 går därefter in i vad som kallas för servicedrift. Antalet medarbetare minskar då till 38 personer. Rivningen av anläggningen kommer att dröja i ungefär 15 år. Tidpunkten är vald efter den tid då ett slutligt förvar för låg- och medelaktivt rivnings-avfall finns färdigbyggt. Enligt planeringen ska ett sådant slutförvar, SFR-3, stå klart i Forsmark cirka år 2020. Själva rivningsarbetet beräknas därefter ta ungefär åtta år. Avveckling och rivning finansieras helt via medel som Barsebäck fonderat under sina 30 år i drift. Tiden fram till 2017 kommer Barsebäcksorganisationen att använda till att skaffa kunskap om kärnkraftavveckling. År 2028 beräknas Barsebäcks område vara helt återställt. Vad strandängarna i Barsebäck sedan ska användas till är än så länge oklart. Återstart möjlig Går Barsebäck att återstarta? VD Jan Edberg: Tekniskt och ekonomiskt är svaret ja. Det skulle ta ungefär tre år att starta Barsebäck 1 igen, men det är fullt möjligt. Barsebäck 2 är naturligtvis enklare eftersom reaktorn inte stått avställd lika länge. Ekonomiskt skulle det absolut vara billigare än att investera i nya kraftverk. Figuren illustrerar den fortsatta planeringen för Barsebäck 1 och 2. Barsebäck 1 stängdes den 30 november 1999 och var i avställningsdrift till 2002, då allt bränsle forslats bort och servicedriften inleddes. Efter stoppet den 31 maj 2005 kommer nu bränsle att lyftas ut ur reaktortanken och efter hand fraktas med Sigyn till mellanlagret i Oskarshamn. Från 2008 är Barsebäck 2 i servicedrift, tills en organisation för rivningsarbete upprättas. Anledningen till den långa servicedriften är att lagret för låg- och mellanaktivt rivningsavfall ännu inte är färdigställt. 7
BARSEBÄCK KRAFT BOX 524 246 25 LÖDDEKÖPINGE Och sedan då? När Barsebäck hade öppet hus kom ungefär 400 besökare för att få veta vad som händer när Barsebäcks stängs och ta den kanske sista chansen att få se anläggningen i drift. Jan Hagnell och Kerstin Wortman från Barsebäcks hamn passade på att besöka Barsebäck. Kan Barsebäck bli till ett stort rekreationsområde? Försvinner ledningarna? Och hur vet vi att det inte blir något kolkraftverk här? Frågorna var många när Barsebäck inför stängningen passade på att bjuda in allmänheten. Bland besökarna fanns gäster från till exempel Gotland, Båstad, Stockholm och Barsebäcks hamn. Jag vill gärna veta vad som händer här sedan, sade Anki Pivén som bor i Barsebäcks hamn och därmed är nästan granne till kärnkraftverket. Hon är långt ifrån ensam om att undra över den saken: alla barn och ungdomar inbjöds till exempel att delta i en teckningstävling om hur det ska se ut på området när anläggningen är riven. Bland alstren fanns många roliga förslag med bryggor och badplatser, parker med fontäner, stora lekplatser och caféer. Europadomstolen? Vi har bott här i åtta år men aldrig varit här tidigare så det är väl bäst att passa på. Den frågan jag ställer mig är varför ingen överklagar stängningen till Europadomstolen? säger Jan Hagnell, Barsebäckshamn. En bit från Jan Hagnell sitter Paul Erik Nystrup från Köpenhamn i solen och äter grillade hamburgare tillsammans med familjen. Jan är medlem i beredskapsstyrelsen och ville ta tillfället i akt och visa familjen Barsebäck. Bernth Gustafsson höll sig däremot inne i utställningsanläggningen, var fullt sysselsatt med att lära mer om kärnklyvning. Han är ordförande för en PRO-förening i Landskrona och vårutflykten till Barsebäck hade nostalgiska orsaker: Jag följde byggandet av Forsmark när jag bodde i Uppsala och har följt hela kärnkraftsdebatten. Nu kom jag hit för att få se Barsebäck en gång till. Solen sken, hamburgarna tog slut och hela tiden tickade klockan sakta mot den 31 maj. Avveckling eller utveckling? BILDER: STEFAN LINDBLOM Den mäktiga silhuetten kommer att stå kvar i många år men från och med nu utan att bidra till vårt välstånd. Den danska familjen Nystrup Paul Erik, Lene och Natasja, hade kommit farande från Köpenhamn för att besöka Barsebäck. 8