Hårda bandage Vårdförbundet Avdelning Stockholms tidskrift Nr 4 December 2012 Vård i förvandling sid 4 5 Sören fick pris 6 Arbetsplatsturné 7 Betald specialistutbildning 8
LEDAREN Specialiserad vård kräver specialiserad kunskap! I detta nummer av Hårda Bandage kan du bland annat läsa om Vårdförbundets strategi, Vi ska arbeta för att kompetensutveckling och specialistutbildning sker inom ramen för din anställning. För den allra bästa vården krävs den allra bästa kunskapen inom samtliga av vårdens kunskapsområden. Att personer inom våra yrken själva måste finansiera sin specialistutbildning är orimligt när kunskapen behövs i verksamheten. Det kan på sikt innebär stora problem för vårdens kunskapsförsörjning. I Stockholmregionen utvecklas framtidens hälso- och sjukvård i ett högt tempo. Vilka kunskaper krävs i framtiden i hälso- och sjukvården? Hur skapar arbets givaren förutsättningar för kompetensbehovet i framtiden? Vårdförbundet anser att det behövs förutsättningar inom anställningen för att gå specialistutbildning. Det är vårdgivarens ansvar att det finns tillräcklig kompetens och kunskap i vården. Personalpolitik handlar om att behålla och utveckla personal, tillvarata kompetensen hos medarbetare, ge utvecklingsmöjligheter och bra löneutveckling som gör att vi stannar och utvecklas inom vården. Betald specialistutbildning krävs för att kunna möta framtidens hälso- och sjukvård! När ska politiker i Stockholms Läns landsting ta sitt ansvar? Läs om forskaren Linda Aiken från USA som är känd för att ha uppmärksammat världen på hur viktiga sjuksköterskor är för patientsäkerheten. Flera studier visar att ju färre sjuksköterskor inom vården desto fler infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall! När ska politikerna ta sitt ansvar, vad väntar de på? Hälsosamma arbetstider vad är det? För mig betyder det återhämtning, tid för reflektion efter arbetet, tid att umgås med familj och vänner och att orka arbeta ett helt yrkesliv. Vi behöver alla fundera på hur vi vill ha det när vi tackar ja till olika arbetstidsmodeller. Gagnar det vår professionsutveckling och löneutveckling? Läs om reportaget från medlemsresan till Åland. Många medlemmar gör varje dag ett fantastiskt arbete! Salus Ansvars stora Vårdpris 2012 delades ut till Sören Sanz leg. sjuksköterska, vårdadministratör på Södersjukhuset för hans projekt arbete Våldets konsekvenser, preventionsarbete för ett växande folkhälsoproblem. Vi som lyssnade på Sörens föreläsning, blev påminda och in på bara skinnet medvetna om det våld som många medlemmar möter på sina arbetsplatser dagligen. Det är enorma kostnader för samhället, lidandet av de som skadas och anhöriga som påverkas. Vi behöver ta krafttag mot våldet i samhället. Det är genom de små stegen värden kan förändras! Stort grattis Sören! Och tänk att vi redan pratar om sommaren trots att snön yr och julen står för dörren! Jag önskar er alla ett Gott Nytt År! Tack för 2012 och vi ses 2013! Sommaren är i antågande, tro det eller ej! Flera arbetsgivare har signalerat hur de vill hantera sommaren 2013. De förslag som Vårdförbundet fått är dels att dela upp personalen i delade sommarperioder och dels att arbetsgivaren önskar förlänga semesterperioden. Från tre semestermånader (juni, juli och augusti) till att även maj och september ska gälla som månader att förlägga sommarsemester på. Arbetsgivaren hänvisar i sina argument till svårigheten att hitta vikarier och att täcka vakanser till sommaren. Vårdförbundet Avdelning Stockholms styrelse kommer att diskutera hur vi ska förhålla oss till förslagen i de förhandlingar som kommer. Vårdförbundets uppfattning är att sommaren 2012, och de brister som då fanns, handlade om arbetsgivarens ovilja att ge medlemmar individuell löne sättning. Genom delade semesterperioder kan Vårdförbundet se att det införs en viss stabilitet i en befintlig personalgrupp. Erfarna medarbetare är kvar under sommaren då vikarier tillsätts och det borde gagna en mer patientsäker vård. Verksamheten kan tryggas och det är en väsentlig ingrediens i diskussionen. Det finns all anledning att tro att frågan återkommer. Jane Stegring VÅRDFÖRBUNDET, Avdelning Stockholm Box 55633, 102 14 Stockholm Besöksadress: Linnégatan 12 14 Tel 020-35 35 00 e-post: info.stockholm@vardforbundet.se www.vardforbundet.se/stockholm Ansvarig utgivare: Eva Nowak Redaktionssekreterare: Seppo Sinimaa Redaktionskommitté: Eva Nowak, Jane Stegring Layout: Eva Byberg Omslagsfoto: Seppo Sinimaa Tryck: Danagårds Grafiska
Specialistutbildade sjuksköterskor sänker dödligheten bland patienter Socialstyrelsen ser allvarligt på platsbristen och att patienter placerats på fel avdelning där specialistkunskap kan ha saknats. Forskaren Linda Aiken från USA är känd för att ha uppmärksammat världen på hur viktiga sjuksköterskor är för patientsäkerheten. Ju färre sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus desto fler infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall. I studie efter studie har hon visat att så är fallet. Men det är inte bara antalet sjuksköterskor som avgör utan även graden av kunskap. Linda Aiken har visat att det verkligen lönar sig med specialistutbildning. På sjukhus där mer än 20 procent av sjuksköterskorna har en påbyggnadsutbildning är dödligheten bland patienterna drygt tio procent lägre än på sjukhus med nästan enbart grundutbildade sjuksköterskor. Sjunkande andel Under de senaste 20 åren i Sverige har andelen specialistutbildade sjuk sköters kor gått ner från 70 procent till 40 procent. Detta är ett mycket stort problem för vårdens kunskapsutveckling, säkerhet och kvalitet. Denna utveckling sker samtidigt som vården utvecklas i snabb takt. På flera av universitetssjukhusen är andelen specialistsjuksköterskor ännu lägre kring 35 procent. Betald specialistutbildning är en nyckelfråga för att vi ska kunna upprätthålla vårdens kunskapsutveckling och kvalitet. Idag utarmas vården på kunskap när arbetsgivarna inte tar ansvar för sjuksköterskors specialisering. Även legitimerade sjuksköterskor råder det stor brist på i framtiden. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, är det den akademikergrupp som det blir störst brist på. År 2030 saknas 30 000 sjuksköterskor samtidigt som behoven ökar med en åldrande befolkning. Det är vårdgivaren har ansvaret för att det finns tillräcklig kompetens och rätt kunskap i vården. Det krävs också en organisation som tar tillvara kompetensen, utvecklar den och kanske viktigast av allt erbjuder lönevillkor som uppmuntrar till specialistutbildning. Betald utbildning nyckelfråga Betald specialistutbildning är en nyckelfråga för att vi ska kunna upprätthålla vårdens kunskapsutveckling och kvalitet. Arbetsgivarna tar inte ansvar för sjuksköterskors specialisering. Det borde vara lika självklart för sjuksköterskor som det idag är för läkare att det finns betald specialistutbildning och tydliga karriärvägar för den som väljer att specialistutbilda sig, med en rejäl löneutveckling som följd. Även kunskapsutvecklingen för biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och barnmorskor behöver säkras. Mälarsjukhuset nattintensiv. Otydlig situation I Stockholmsregionen utvecklas just nu framtidens hälso- och sjukvård. Situationen är otydlig om vilka kunskaper som krävs inom våra medlemmars kunskapsområden för att matcha verksamheten i framtiden. Planeringen är långt från färdig. Ständiga påtryckningar från Vårdförbundet sker om hur alla våra medlemsgrupper ska vara rätt rustade för framtiden till politiker och tjänstemän i regionen. En god personalpolitik handlar om att behålla och utveckla personal och anställa dem på anställningar som ger trygghet. Det är viktigt att påvisa utvecklingspotentialer och skapa förutsättningar inom anställningen för specialistutbildningar. Problemet med att allt färre medlemmar har fördjupad kunskap inom framtidens kunskapsfält är redan allt för uppenbart i vården. Dessutom går en stor andel specialister i pension de närmaste åren. Politikernas löften inför valet har fortfarande inte infriats om betald specialistutbildning för Vårdförbundets grupper. Frågan är hur länge det går att vänta. Jane Stegring Foto: Ulf Huett Kontaktuppgifter Avdelning Stockholm och Centra Vårdförbundet Avdelning Stockholm Box 55633, 102 14 Stockholm Besöksadress: Linnégatan 12 14, Stockholm Tel: 020-35 35 00 info.stockholm@vardforbundet.se www.vardforbundet.se/stockholm Centra Danderyd Besöksadress: Danderyds sjukhus, B-Villan, Stockholm Tel: 08-123 570 70 vardforbundet@ds.se Centra Huddinge Besöksadress: Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Röntgenvägen 3, 12 tr, Stockholm Tel. 08-585 80 350 vardforbundet@karolinska.se Centra Kungsholmen Besöksadress: Stadshuset H3L, Stockholm Tel: 08-508 40 630 vardforbundet@stockholm.se Centra Solna Besöksadress: Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Blindhemmet T8a, Stockholm Tel: 08-517 72 968 vardforbundetsolna@karolinska.se Centra Söder Besöksadress: Södersjukhuset, Jägargatan 20, 2 tr, Stockholm Tel: 070-484 33 10 vardforbundet@sodersjukhuset.se Centra Värtahamnen Besöksadress: Hangövägen 25, 3 tr, hiss mellan hus 6 7, Stockholm Tel: 08-123 404 90 Lokalexpeditioner med begränsade öppettider Södertälje sjukhus Besöksadress: Södertälje sjukhus, Rosenborgsgatan 6 10, Södertälje Tel: 08-550 24 306 vardforbundet@sodertaljesjukhus.se S:t Görans Sjukhus Besöksadress: S:t Görans Sjukhus, S:t Göransplan 1, Stockholm Tel: 08-587 027 35 Praktikertjänst Besöksadress: Adolf Fredriks kyrkogata 8, Stockholm Tel: 070-795 29 34 3
Nya KS förändrar vården Jag träffar Lena Frejd HR-direktör på Karolinska Universitetssjukhuset, vi ses på nya hemmet som ligger bredvid den jättelika byggarbetsplatsen för den nya sjukhusbyggnaden. Utgångs punkten för samtalet är bland annat Vårdförbundets inställning att kompetensutveckling och specialistutbildning ska ske inom ramen för anställningen, vilket ses som en viktig fråga för vårdutveckling i regionen kopplat till NKS och länets behov. Vad gör då en HR-direktör? Personaldirektör kan man ju också säga, jag har ett övergripande ansvar för det som handlar om personalförsörjning, HRfrågor och har även tillsammans med vår FOU-direktör ett övergripande ansvar för utbildningsfrågorna. Jag har det mer utifrån ett personalförsörjningsspår. För att det är viktigt att se till att de studenter vi har här kan få en så bra tid som möjligt och att det finns en bra organisation som kan ta emot dem. Men också att alla de som går vidare till vidareutbildningar och så vidare också får en så bra tid som möjligt och att de blir kvar hos oss. Sen ligger mycket av det här med kompetensutveckling och utbildning nere på arbetsplatsnivå, det är ju en chefsfråga, till att börja med, men sen måste man ju även agera på övergripande nivå, och det är de frågorna som jag är ansvarig för, säger Lena Frejd. Personalförsörjningen till Nya Karolinska är en jätteuppgift, säger Lena Frejd. Har ni någon slags stödfunktion till cheferna när det gäller de här frågorna? Det finns HR på varje division, sedan finns det inom kvalitet och patientsäkerhet medarbetare som jobbar med mer ämnesspecifika utbildningar löpande, för mycket handlar om det livslånga lärandet. Och sedan har vi vår FOU-avdelning som jobbar mycket med vårdplatsförlagd utbildning (VFU). De jobbar med AT- och ST-utbildning, det finns ju flera olika intressenter. Det vi har gjort och som jag tror kommer vara en framgångsfaktor, är att vi har märkt att det varit ett lite spritt ansvar för de här frågorna. Därför bildade vi här under våren det vi kallar ett kompetensråd på Karolinska och som vi fortfarande är i en uppbyggnadsfas av. Där har jag krokat arm med vår FOU-direktör som heter Jan-Inge Henter och en av våra divisionschefer som heter Monika Samuelsson, och Marie-Louise Orton som är chef för omvårdnadsenheten inom Patient och kvalitetssäkerhet, säger Lena Frejd vidare. Vidare ingår en verksamhetschef och en projektledare i kompetensrådet, och Lena Frejd beskriver att tanken är att förbättra arbetet inom detta område. Att för det första skapa en mer enhetlig bild, bli starkare på att fånga upp behov, mycket handlar också om att vara kravställare mot SLL. Vi äger inte alla frågor och kan inte driva alla frågor från Karolinska. I många delar har vi jobbat jättebra med de här frågorna, det som har varit problemet ibland är att det varit lite spritt och inte ett samlat kravställande utåt och vi har inte alltid på ett systematiskt sätt samlat ihop de behov som finns och inte haft ett riktigt systematiskt sätt att arbeta med det. Så vi har bildat ett kompetensråd där vi dels säger att vi ska få till ett bra ledningssystem, och en bra kompetensförsörjning. Vi vill förstås vara en attraktiv arbetsgivare, säger Lena Frejd och fortsätter. Till viss del kommer vårdkartan i Stockholms Läns Landsting att skrivas om, man kommer att skifta ut vård från akutsjukvård till kanske specialistcentra eller till andra enheter. Det här ställer jättestora krav på att hela Landstinget får rätt kompetens på rätt plats och en fullgod bemanning. Det måste ju vara en jätteuppgift? Ja det är en otroligt stor uppgift och det handlar både om att saker inte blivit gjorda tidigare, och att vi inte alla gånger har ett riktigt tydligt system när det gäller vilken kompetens vi behöver ha och det är långa ledtider om jag ska uttrycka mig så. För en sjuksköterska är det en relativt lång ledtid 4
och ska man bli specialistsjuksköterska krävs ytterligare tid, om man tittar på andra grupper typ läkargrupperna så är det också en lång ledtid, säger Lena Frejd. Hon pekar också på att tillsammans med Landstinget kunna ställa krav mot olika vårdskolor och högskolor, både när det gäller dimensionen och innehållet i utbildningarna så att de på bästa sätt är formade för att möta dagens behov i sjukvården. När det gäller sjuksköterskor finns en särskild fråga, hur vi ska kunna behålla dem i vården, ofta blir det en karriär, man blir lärare eller forskare. Vi behöver de goda sjuksköterskorna som jobbar i kliniken men som ändå har en möjlighet att växa. Jag tror det kan behövas kombinationstjänster, möjlighet att forska och arbeta i vården och därigenom lättare få in forskningsresultat in i verksamheten, säger Lena Frejd. Vi resonerar kring löneproblematiken, vilken utveckling får man på arbetsplatsen, eller måste man ta egna initiativ och egna pengar ur fickan med tanke på hur lite det lönar sig ekonomiskt utifrån lönesumman man får ut av att vidareutbilda sig. Dessutom gör jag jämförelsen med branscher där okvalificerad arbetskraft tjänar lika mycket som en avancerad sjuksköterska. Hur gör man, hur kommer man runt detta? Det vi jobbar med är lönebildningen och att skapa en lönespridning. Vi inte är riktigt bra på att våga sprida, att de som är riktigt duktiga och att de som har rätt kompetens ska uppfatta att det lönar sig. Det räcker kanske inte att bara ha gått en utbildning, utbildningarna ska ju vara kopplade till vad som är viktigt i vår verksamhet och hur jag som medarbetare kan tillämpa kunskapen. Då ska man också kunna se att det händer någonting med lönen. Men vi har en väg att vandra, för det finns en kultur av att man har svårt för lönespridning, jag kan förstå det, det här är svårt och man tycker nog ibland att man inte har så mycket pengar heller att röra sig med vid löneöversynen, säger Lena Frejd avslutningsvis. Text och foto: Seppo Sinimaa Medlemsresa med tema Hälsosamma arbetstider Cecilia Helldén. Den 4 december åkte 27 medlemmar med Viking line på en utbildningsdag med temat Hälsosamma arbetstider. Föreläsare var förbundsombudsman Cecilia Helldén från Vårdförbundets nationella kansli. Hon var delaktig i framtagandet av skriften Dygnets alla timmar som antogs på extrakongressen 1999. Dokument har varit ledande inom Vårdförbundet när det gäller arbetstid, arbetsorganisation, karriärutveckling och lön. Idag arbetar Cecilia Helldén i den förhandlingsdelegation som träffar Sveriges kommuner och landsting SKL. Cecilia Helldén gav oss först en historisk tillbakablick på vad medlemmar har tyckt och tänkt sen 1990-talets början. Ett konstaterande var att arbetstidsfrågorna har fått stå tillbaka i de centrala avtalen på grund av att det har varit viktigare att få till en löneutveckling. Lokala kollektivavtal om arbetstid har skapats men de har alla, enligt Cecilia Helldén, sin grund i den så kallade tvättstugemodellen. Väldigt lite skiljer dem åt och de är inte framtagna ur behoven i verksamheten utan bygger på när personalen inte vill vara på arbetet. Vad gör alla våra arbetstidsmodeller för vår professionsutveckling och löneutveckling? Inte mycket, enligt Cecilia Helldén. Modellerna har varit arbetsgivarpåfund för att kunna rekrytera och behålla personal och för att vara ett alternativ till högre löner. Modellerna motverkar vår professionsutveckling då den gör oss helt utbytbara. Rätt kompetens på rätt tid är inte det som är grunden, utan det är att huvudena finns på raderna. Det ger troligtvis konsekvenser för både vårdmiljö och patientsäkerhet. Arbetstid är ingen enkel fråga. Idag har vi lokala avtal (på sjukhus eller enheter) som lätt kan sägas upp av arbetsgivaren när de vill. Vårdförbundet vill få till ett centralt avtal som reglerar våra arbetstider på ett varaktigt sätt, för vår bransch, och finns i våra anställningsavtal. Vi är olika, vilket gör att vi alla inte kan falla in i samma mall. Nattarbetstiden är en het fråga. Enligt Cecilia Helldén finns det belägg i forskningen för att det är mer ohälsosamt att arbeta ständig natt än att arbeta blandad dag och natt. Alla i gruppen var inte överens om att det är så. Blandade dag och natt är slitsamt tycker flera, och samtidigt är den ekonomiska ersättningen något som inte alla medlemmar vill förlora. Det är dags att Vårdförbundets förtroendevalda och medlemmar driver frågorna i de samverkansforum som finns. Vad skulle hända om medlemmar gick ut med rubriken Kom inte hit, för här bedriver vi inte vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet eller hur länge kan vi köpa att det inte finns någon överlappningstid kvar som möjliggör kompetensutveckling och kollegiala diskussioner? Varför använder vi oss inte av våra yrkesetiska kod och det som förbundet beslutat som gemensamma mål mera i våra olika forum på arbetsplatserna? Ledarskapet i vården måste efterfråga kunskapsutvecklingen i vården och bland våra professioner. Idag har vi cirka 1 000 disputerade, men hur kommer denna kunskapsmassa till gagn i vården? Vi behöver efterfråga både tid och förutsättningar för att utveckla vården. Vi behöver lyfta oss ur den situation som gör att vi inte kan freda den tid vi behöver för att utföra vårt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Sammanfattningsvis så upplevde jag att alla hade fått något med sig tillbaka till sina arbetsplatser att arbeta vidare med. Förändringen måste starta hos var och en av oss. Det är på arbetsplatserna som den förändringen startar. Text och foto: Susanne Björkman 5
Grattis Sören! Den 19 november delades Salus Ansvars stora Vårdpris 2012 ut till Sören Sanz. Avdelning Stockholm vill ge våra innerligaste gratulationer till Sören för ett väl genomfört arbete av allra största betydelse. Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro och Sören Sanz vid prisutdelningen. Juryns motivering löd: Ett stort och osynligt problem där våldets verkningar idag är ett stort folkhälsoproblem. Till akutmottagningen inkommer betydligt fler personer som utsatts för våld av andra människor, än patienter med de vanligaste diagnoserna som stroke, hjärtinfarkt, astma och diabeteskomplikationer. Projektet visar på ett föredömligt folkhälsoarbete som berör alla åldrar, alla samhällsklasser och etnicitet. Arbetet omfattar såväl ett bra omhändertagande av patienterna för att minska olika former av såväl psykiska som fysiska komplikationer som att påverka och minska våldet i samhället. Det engagerade ledarskapet skapar ett mervärde och meningsfullhet för medarbetarna i att arbeta på detta sätt. Ett arbetssätt som också innebär att skapa kontakter utanför den egna verksamheten med samarbetspartners som polis, sociala myndigheter, skola osv. Att vara opinionsbildande och delge rapporter från sjukvården om våldets verkningar och utbredning. Spridits utanför kliniken och till andra landsting. Avdelning Stockholm gratulerar Sören till priset och några dagar senare firades priset med tårtkalas på Akutmottaningen på Södersjukhuset för att även uppmärksamma medarbetarnas bidrag i detta arbete. Gunilla George Foto: Linda Engshagen Röntgensjuksköterskans dag 8 november 2012 Avdelning Stockholm uppmärksammade dagen med att inte bara bjuda in röntgensjuksköterskor utan också övriga yrkesgrupper som tillhör Vårdförbundet till en kvällsaktivitet. Kvällen startade med att en representant från Salus Ansvar informerade om kommande nyheter som kommer att gälla från 2013 i gruppförsäkringen. Förändringen skickas till dig som försäkringstagare under december. Kvällens föreläsare var en av de fyra nominerade kandidaterna till Salus Ansvars Vårdpris 2012 med temat Folkhälsa och hälsa. Sören Sanz leg. Sjuksköterska, vårdadministratör, Södersjukhuset var en av de fyra kandidaterna som var inbjuden att prata om sitt projektarbete Våldets konsekvenser, preventionsarbete för ett växande folkhälsoproblem. Han hade en väldigt intressant föreläsning om hur han har kunnat studera gatuvåldet på nära håll i sitt arbete på akutmottagningen. Hans intresse för området och dess konsekvenser startade redan på 80-talet på Sabbatsbergs akutklinik. De började studera gatuvåldets verkningar i Stockholm för att de såg effekter och de ville påvisa skadorna som blev. Det framkom att över 70 procent av offren är påverkade av alkohol och de allra flesta våldsskadade är ensamstående ungdomar mellan 15 24 år. Händelserna inträffar utomhus i offentlig miljö natten mot lördag och natten mot söndag mellan klockan 23.00 04.00. När nedläggningen av Sabbatsbergs akutsjukhus var ett faktum 1993 övertogs arbetet med våldsskadade i så kallat gatuvåld av Södersjukhusets akutmottagning. Sören Sanz följde också med till Södersjukhuset och fortsatte sitt arbete med gatuvåldet. Han startade upp Antivåldsgruppen. Den har en målsättning att verka förebyggande för att minska gatuvåldet. Gruppen är ute och föreläser internt och externt om gatuvåldets konsekvenser. De samarbetar med ett antal stadsdelsförvaltningar och kommuner. De är opinionsbildare mot det utökade gatuvåldet. De har många samarbetspartners i sitt viktiga och svåra arbete. Elisabeth Lindgren 6
Arbetsplatsturné Som ett led i Vårdförbundets strävan att bli ett bättre och än mer medlemsnära förbund genomförde Avdelning Stockholm två kampanjveckor med besök på 35 arbetsplatser. Stina Wirén rapporterar. Besök på LIVA, Karolinska sjukhuset Astrid Lindgrens barnsjukhus. Från höger Åsa Magnusson, som är förtroendevald för BIVA, samt Lena-Mi Nelson, rekryteringscoach från Skåne till vänster. Så som beskrevs i förra Hårda Bandage är det mycket på gång i Vårdförbundet för att bli ännu bättre. Jag följer det med stor nyfikenhet. Både det jag möter som förtroendevald och som rekryteringscoach, men också men också på Vårdförbundets hemsida. Vårdförbundet ska vara ett fackoch yrkesförbund som alla med självklarhet vill vara medlem i, när de väljer våra yrken. Där du som medlem ska kunna känna ett värde av att vara med och där du absolut vill vara kvar! För att nå dit satsar Vårdförbundet på flera olika förbättringsarbeten både nationellt och lokalt. Organisationsförändringen i Stockholm var ett sådant kliv. Arbetsplatsturnén i Stockholm ett annat litet steg. Vi ville med arbetsplatsturnén göra något som vi känner är viktigt och ofta uppskattat. Det är något som vi redan gör, men tyvärr inte lyckats göra så mycket eller så ofta, som vi verkligen skulle vilja, nämligen att vara ute och träffa våra medlemmar och icke medlemmar på arbetsplatserna. Ofta. Vi satte upp en plan att besöka så många vi kunde i hela Stockholmsområdet under två veckor, vecka 45 46. Vi lade extra krut på att försöka prioritera arbetsplatser som vi inte hunnit besöka på länge, eller som saknade förtroendevald. Man måste se turnén som ett startskott på att vara ute på arbetsplatser mycket mera hela tiden. Våra yrkesgrupper finns på enormt många arbetsplatser i Stockholm och turnén blir som en nål i en höstack. Var vi på arbetsplatsen där du är anställd? Eller skulle du och dina kollegor också vilja ha ett besök? Bara hör av er! Vi kommer! Med korgar fyllda med frukt och godsaker, profilprodukter och broschyrer, och ibland lunchmat, gav vi oss av till arbetsplatserna. På schemat stod cirka 35 bokade möten på olika arbetsplatser, men även två centrala lunchbjudningar på två sjukhus. Dessutom passade vi på att gå förbi och hälsa på folk oannonserat på en mängd arbetsplatser. Vi som deltog var dels rekryteringscoacher från olika delar av Sverige, men också lokalt förtroendevalda som finns i de olika centrana. Vår utgångspunkt för besöken var att höra hur folk har det på arbetsplatserna, berätta mer om värdet av att vara medlem och efterfråga synpunkter på Vårdförbundet. Glädjande nog fick vi veta att vårt besök oftast var både mycket uppskattat och efterlängtat. Vi fick en mängd kommentarer som liknande denna: Vad kul att ni äntligen har kommit på besök så här hos oss! Ni måste synas mer på arbetsplats. Det här är alldeles rätt. Vår information om medlemsskapets värde togs också ofta emot med både nyfikenhet och engagemang. En av många roliga kommentarer, lät ungefär så här: Jag har varit medlem länge. Men först nu när vi pratat, förstår jag varför det är viktigt! Men vi fick det också lite hett om öronen när vi efterfrågade vad vi borde bli bättre på i Vårdförbundet. Livliga diskussioner. Det kom massor av bra och värdefulla synpunkter! Jag har sammanställt synpunkterna och sänt dem vidare till olika personer i Vårdförbundet, för att plockas upp och tillföras i den organisationsutveckling som pågår lokalt och nationellt. Frukostmöte på medicinmottagningen på S:t Göran. Jag vill verkligen tacka för alla de roliga och livliga diskussionerna! Era synpunkter, kunskap och berättelser från er vardag är guld värd att få höra. Tillsammans tror jag att vi på sikt kan skapa ett Vårdförbund med bättre villkor för våra yrken och en bättre vård. Ser redan fram emot nästa arbetsplatsbesök. Kanske på din arbetsplats? Stina Wirén, rekryteringscoach Vårdförbundet Foto: Stina Wirén Foto: Pernilla Bjering Dahlén Foto: Stina Wirén 7
Posttidning B Vårdförbundet Avdelning Stockholm Box 55633 102 14 Stockholm Betald specialistutbildning Vad finns det egentligen för behov av specialistkunskap på arbetsplatserna och vad är det som gör att det är möjligt på en arbetsplats men inte på den andra? Tänker vi traditionellt i för snäva banor? På en akutvårdsavdelning där äldre kvinnor vårdas borde det vara en självklarhet att till exempel specialistkunskap i form av geriatrisk specialistutbildning är ett krav. En eftermiddag i november diskuterade jag, Anna Andrée och Linn Andersson om hur verkligheten på deras respektive arbetsplats ser ut kring möjligheten att få sin specialistutbildning betald av arbetsgivaren. Vilka förutsättningar har de att kompetensutveckla sig på betald arbetstid och hur de ser på Vårdförbundets strategi att Vi skall arbeta för att kompetensutveckling och specialistutbildning sker inom ramen för anställningen. Anna Andrée är leg. sjuksköterska sedan sju år och jobbar på avdelning 24 på Södersjukhuset som är en ortopedisk akutvårdsavdelning. Linn Andersson är leg. sjuksköterska och specialistutbildad inom intensivvård, sedan fem år tillbaka, och arbetar på IVA på Capio St Göran. Andelen specialistutbildade på deras arbetsplatser ser väldigt olika ut. På IVA har alla en specialistutbildning, vissa är dubbelkompetenta och på Anna Andrées arbetsplats är det idag ingen med specialistutbildning som arbetar i vården. Anna Andrée beskriver dock att behovet finns och ser att till exempel geriatrisk specialistkunskap är något som skulle vara önskvärt att det fanns på avdelningen. När jag frågar Anna Andrée och Linn Andersson hur det ser ut med utbildningsinsatser på betald arbetstid så är det två olika bilder som de beskriver. Visa typer av utbildningsinsatser i form av lunchseminarier förekommer på ortopeden. Ett par anställda har på betald arbetstid fått möjlighet att läsa till magisternivå. Utifrån givna ansvarsområden får även de anställda emellanåt förkovra sig under arbetstid. Ortopedikursen finns som alla ska få gå. Den är i princip obligatorisk men tyvärr kan det ibland dröja innan man har möjlighet att gå den, berättar Anna Andrée. Linn Andersson beskriver att på IVA finns arbetsgrupper med huvudansvar för olika teman. Dessa grupper ansvara för att under en given period stimulera till kunskaps fördjupning i form av framtagna aktuella artiklar, förläsningar etc. Vissa delar i detta är obligatoriskt och en tidsåtgång beräknas för att kunna inhämta detta och det görs på betald arbetstid. Möjligheten till träning i Kliniskt kunskapscentrum finns och det är bara att schemalägga, berättar Linn Andersson. Arbetsgrupperna har också till uppdrag att se till att aktuella dokument finns kring varje område och då utgår man både utifrån en medicinsk evidens men även evidensen inom omvårdnad. Du som legitimerad personal har ett ansvar att bevaka och utveckla ditt kunskapsområde inom din profession. Vilket behov finns och vilken kunskap behövs för att säkerställa vården där du är verksam? Gunilla George Foto: Ulf Huett 1: erbjuds du kompetensutveckling på betald arbetstid? 2: Ja, genom: 3: Nej, hur söker du då själv kunskap? Catharina Färnqvist, Anestesi sjuksköterska, Ortopedoperation, Karolinska, Solna 1: Ja. 2: En gång per år anordnas utbildningsdagar där alla har möjlighet att delta. I år skall jag delta på Anestesi och intensivvårdsmässa på betald arbetstid. Programmet innehåller föreläsningar som är relevanta för mig. Frida Björkman, Ssk, Danderyds sjukhus Kardiologen, avd 94 1: Ja. 2: På arbetsplatsen finns ett kompetensprogram i två steg som man får gå. Som sjuksköterska erbjuds man även att läsa en fördjupningskurs i Kardiologi på Sophiahemmet. Delar av den studietiden betalar arbetsgivaren. Shila Zahiry, sjuksköterska, medicinskbehandlingsavdelning, P53 Radiumhemmet Solna 1: Ja. 2: Vi har möjlighet att få betald specialistutbildning inriktning onkologi. Då läser man på distans och har lön under tiden. Vi erbjuds också olika enstaka kurser som till exempel cytostatikakursen som även den sker på betald arbetstid. Isabella Holmquist, Sjuksköterska med specialistutbildning inriktning Geriatrik, Kosmo, Vintertullens Vård- och omsorgsboende. 1: Nej inte i dagsläget. Vi har precis fått en ny arbetsgivare. De är väldigt positiva till möjligheten till kunskapsutveckling på schemalagd arbetstid. I framtiden kommer vi erbjudas detta. Idag ligger de stora utbildningsinsatserna på omsorgspersonalen som har stort behov av det. Christina Thorildsson, Barnmorska, Avd 17, Danderyds sjukhus 1: Ja, i form av aktuella genomgångar för nya rutiner på arbetsplatsen men egentligen ingen fördjupning i mitt eget kunskapsområde. 3: För att hitta den kunskapen försöker jag ha erfarenhetsutbyte med kollegor på min arbetsplats eller andra arbetsplatser. Jag söker information via nätet för att hitta ny kunskap.