Amningsrådgivning i Östergötlands län

Linköping och Amningsrådgivning i s län 1(53) Amningsrådgivning i s län Innehållsförteckning Sid nr Inledning 3 De tio stegen 4 Till amningsrådgivare 5 Mjölkbildning, mjölkens sammansättning och mjölkmängd 11 Allergi 20 Kostråd, alkohol, tobak 21 Amningsproblem 23 - fysiologisk svullnad - mjölkstockning (icke infektiös mastit) - såriga bröstvårtor - ytliga bakteriella infektioner - sekundärinfekterat eksem - bakteriell infektion (mastit) - bröstböld (abscess) - svampinfektion Nästäppa hos barn 32 Barn som ökar dåligt i vikt 33 Urmjölkning för hand 35 1

Linköping och Amningsrådgivning i s län 2(53) Koppmatning, skedmatning 37 Flaskmatning 39 Att amma ett för tidigt fött barn 40 Tvilling amning 42 Bröstmjölk 44 Hantering av bröstmjölk 46 Bröstmjölksgivare 47 Avvänjning 50 Nedläggning av mjölkproduktion 51 Litteraturförteckning 53 2

Linköping och Amningsrådgivning i s län 3(53) Inledning Sedan mitten av 1990 talet är sjukhusen i amningsvänliga sjukhus. En gemensam amningsstrategi är viktig så att samma råd ges på Mödravården, Förlossningen, BB, Barn- och ungdomsklinikerna och Barnhälsovården. Syfte: Att all personal inom Kvinno- barnsjukvård och Kvinno- barnhälsovård i s Län ska ha ett gemensamt förhållningssätt i amningsfrågor. Materialet vänder sig till all personal, både inom och utanför sjukhuset, som arbetar med någon form av amningsrådgivning. WHA: Spädbarn bör upp till sex månaders ålder, enbart ammas för att uppnå bästa tillväxt, utveckling och hälsa. För att möta barnets ökade nutritionsbehov efter 6 mån ålder, bör näringsmässigt adekvat och trygg tilläggskost ges, samtidigt som amning fortsätter upp till två års ålder eller längre. ( World Health Associations rekommendation) 3

Linköping och Amningsrådgivning i s län 4(53) Tio steg till en lyckad amning För att uppnå målet med amningsstrategin bör varje enhet som ger mödravård och tar hand om nyfödda: 1. Ha en skriven amningsstrategi/handlingsplan som rutinmässigt delges all hälsopersonal. 2. Undervisa all berörd personal i nödvändig kunskap för att genomföra denna handlingsplan. 3. Informera alla gravida och nyblivna mammor om fördelarna med amning och hur man upprätthåller amningen. 4. Uppmuntra och stödja mammor att börja amma sitt nyfödda barn vid barnets första vakenhetsperiod, vilket vanligen sker inom två timmar. 5. Visa mammor hur de skall amma och upprätthålla amningen även om de måste vara åtskilda från sina barn. 6. Nyfödda barn ska ej ges mat eller dryck utöver bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt indikerat. 7. Praktisera samvård tillåta mammor och barn att vistas tillsammans dygnet runt. 8. Uppmuntra fri amning. 9. Ej ge nappar till ammande spädbarn, varken sug- eller dinappar. (gäller ej förtidigt födda barn) 10. Uppmuntra bildandet av amningshjälpgrupper och sedvanlig kontakt med barnhälsovården genom att hänvisa mammorna till dem vid utskrivningen från sjukhuset/kliniken. Innocentideklarationen Vi deklarerar därför att ett globalt mål för optimal hälsa och näringsstatus hos kvinnor och barn är att göra det möjligt för alla kvinnor att amma enbart och att alla spädbarn skall få enbart bröstmjölk från födelsen fram till 4-6 mån ålder. Därefter skall barnen fortsätta att ammas med tillägg av annan lämplig föda, upp till två års ålder eller längre. Detta skall uppnås genom att man skapar en sådan miljö av medvetenhet och stöd så att kvinnor kan amma på detta sätt. Sverige rekommenderar nu att man ammar helt tills barnet är 6 mån. 4

Linköping och Amningsrådgivning i s län 5(53) Till amningsrådgivare Du kan bli en mycket viktig person för den nyblivna mamman och genom din kompetens ge henne goda möjligheter att påverka sin inställning till amning och att göra denna så problemfri som möjligt. Några ord på vägen Mammor som vill och kan amma utgör inte något problem. Mammor som vill men inte kan amma, eller har olika problem med amningen initialt. De ger ofta upp för tidigt i brist på kunskap och uppmuntran. Denna grupp behöver mycket stöd. Mammor som pga medicinering inte får amma behöver också stöd i sin situation. Mammor som både vill och inte vill amma, dvs de är ambivalenta i sin inställning till amning. Bättre än att pressa i riktning mot amning är att lyssna på ett respektfullt, icke värderande sätt. Det ger mamman möjlighet att själv komma fram till de beslut som är bäst för henne. Mammor som absolut inte vill amma. Ibland är orsaken av psykologisk art. Man bör gå försiktigt tillväga. Man vinner ingenting med att ge dessa mödrar dåligt samvete. Information och individuell rådgivning är mycket viktig. De mammor som inte ammar behöver få råd om andra uppfödningssätt. Några goda råd att ge till mammor som inte kan amma sitt barn Närhet och hud mot hudkontakt är viktig både för mor och barn, speciellt den första tiden. Barnet upplever värme och trygghet och lär sig känna igen sin mamma och pappa. Mamma mår bra när barnet är nära. Hormonet oxytocin frigörs när barnet är hud mot hud. Oxytocin hjälper till så att mammas livmoder drar ihop sig, blödningar och infektionsrisk minskar. Göra måltiderna till sköna stunder. Hålla barnet nära kroppen när hon flaskmatar, gärna hud mot hud. Låta barnet vila på bröstet en stund efter varje måltid. 5

Linköping och Amningsrådgivning i s län 6(53) Positivt samarbete Rådgivarrollen Att vara en bra amningsrådgivare är svårt därför att varje rådgivningssituation kräver individuella lösningar. Vi ska vara lyhörda och inge förtroende. Trygghet skapas när vi förmedlar kunskap. Vi får inte vara stressade och inte auktoritära. En nybliven mamma är oftast villig att lyssna till andra. Hon kopplar lätt bort sitt eget förnuftsjag och söker svar från flera olika personer i sin omgivning. Vi som arbetar med barn och föräldrar har olika roller under amningsperioden. Är det dags för barnets första trevande försök att hitta bröstet? Eller handlar det om en mamma som söker stöd i en besvärlig amningssituation långt senare? En nybliven förstföderska brukar ha många frågor till BB-personalen. Hon behöver någon som visar hur man gör eller en bekräftelse på att hon gör rätt. Samtidigt förväntas rådgivarens erfarenhet och intuition avgöra mammans behov av extra omsorg. Det gäller att vara lyhörd för mammans behov så att inte omsorg tolkas som kritik. Att förmedla trygghet och förtroende Redan på MVC förbereder man föräldrarna till en trygg amning. Pappan ska motiveras att bli den viktigaste stödpersonen. Som rådgivare ska vi ge mamman den trygghet som hjälper henne att ta egna beslut. Vi lär av varandra genom att kommunicera och diskutera med varandra inte om varandra. Att skapa otrygghet Som rådgivare måste vi samverka till familjens bästa. Försök undvika att nedvärdera andra som arbetar kring familjen genom ex vis nedanstående omdömen Det är helt fel, sa dom verkligen så på BB? Vilken BVC tillhör Du?= Ja, ja, hoppas Du får hjälp. Såriga bröstvårtor. BB borde ha informerat. 6

Linköping och Amningsrådgivning i s län 7(53) Nej - vi tycker inte som Barnkliniken, det får stå för dom. 7

Linköping och Amningsrådgivning i s län 8(53) Till amningsrådgivare Lyssna och lära Använd positiv icke-verbal kommunikation Ställ öppna frågor Använd svar och gester som visar intresse Spegla det mamma säger Empatisera visa att Du förstår hur hon känner sig Undvik värderande ord Förtroende och stöd Acceptera vad mamma tror och känner Visa erkännande, beröm det mamman och babyn gör rätt Ge praktisk hjälp Använd enkelt språk Ge ett eller två förslag, inga befallningar 8

Linköping och Amningsrådgivning i s län 9(53) Checklista för rådgivning Lyssna och lära Ge positiv icke-verbal information Ställ öppna frågor Svara med visat intresse Spegla mammas ord Visa medkännande Undvik bedömningsord Förtroende och stöd Acceptera vad mamma säger Beröm det som är rätt Ge praktisk hjälp Ge relevant information Använd enkelt språk Ge ett eller två förslag Bedömning av ett bröstmål Kroppsläge Mor /barn-responser Känslomässig bindning Bröstens anatomi Sugning Sugtid Anamnes Vad babyn får att äta nu Babyns hälsa, beteende Graviditet, förlossning, de första målen Mammans tillstånd och familjeplanering Uppfödning av tidigare spädbarn Familj och social situation 9

Linköping och Amningsrådgivning i s län 10(53) 10

Linköping och Amningsrådgivning i s län 11(53) Amningsobservation Barnets signaler före, under, efter amning. Mammans amningsställning. Barnets reflexer och sugbeteende. Barnets läge vid bröstet. Mammans bröst och kropp. Barnets tag. Barnets sugteknik. Bröstvårtans form före och omedelbart efter amning. Moderns utdrivningsreflex. Mor och barns följsamhet till varandra. Moderns upplevelse av amningen( fråga ). Smärtskattning VAS- vb. Så här blir det mjölk Mjölkproduktionen stimuleras när barnet ammas Mer stimulering ger mer signaler Mer signaler ger mer mjölk 11

Linköping och Amningsrådgivning i s län 12(53) 12

Linköping och Amningsrådgivning i s län 13(53) Livets första måltid Barnets sugning startar nervimpulser till hypofysen. Hormonet prolactin frisätts och stimulerar mjölkproduktionen. Hormonet oxytocin frisätts och startar utdrivningsreflexen. Reflexen gör att mjölken rinner via mjölkgångarna och ut genom bröstvårtan. Studier med ultraljud har visat att mjölkgångarna förgrenar sig närmare vårtan, de tidigare beskrivna mjölksjöarna existerar inte. Källa: Ramsay et al. Anatomy of the lactating human breats redefined with ultrasound imaging. Journal of Anatomy. Vol 206 Issue 6 page 525 June 2005. Se illustration nästa sida 13

Linköping och Amningsrådgivning i s län 14(53) 14

Linköping och Amningsrådgivning i s län 15(53) Det nyfödda barnet får mjölk genom en hel kedja av reflexer Barnet läggs på mammas mage direkt efter födseln och får leta sig fram till bröstet. Sökreflexen stimuleras av att barnet söker och vänder sig mot den sida där det känner beröring. Det gör att barnet öppnar munnen och gapar stort. Sugreflexen ger förmåga att stänga munnen kring bröstvårtan och utlösta en sugrörelse. Barnet pressar tungan med kraftiga käkrörelser mot de fyllda mjölkgångarna innanför vårtgården. Pressandet ger en signal till hypofysen att via blodbanorna skicka oxytocin till bröstet. Utdrivningsreflexen gör att mjölken rinner genom mjölkgångarna och vidare ut i bröstvårtan. Utdrivningsreflexen är känslig och påverkas av oro, stress, trötthet, rädsla, sorg och ilska. 15

Linköping och Amningsrådgivning i s län 16(53) Mjölkens sammansättning Bröstmjölken innehåller 100-tals komponenter och är full av eleganta lösningar för barnets behov. Råmjölk Råmjölken är en tjock, mörkgul vätska som liknar smält smör. Proteinhalten är högre än i mogen bröstmjölk. Antikroppar mot de bakterier som barnet möter i sin familj. Varje droppe råmjölk ger skydd mot infektioner. Lättsmält och anpassad till barnets behov och tarmar de första dagarna. Laxerande för att tarmbecket (första bajset) ska komma ut. Mogen bröstmjölk Mogen bröstmjölk bildas inom några dagar upp till en vecka. Proteinhalten är lägre än hos andra däggdjur (vi växer inte lika fort). Bröstmjölk ger komplett näring för barnet. Den är rik på: Fett Mineraler Vitaminer Enzymer Antikroppar Vid amning och hud mot hudkontakt frisätts hormoner hos mor och barn som ger: Ökad sömnighet. Ökad insulinhalt, mor och barn tar upp näring bättre. Tillväxthormonerna ökar så att barnet växer och mor får hjälp med nödvändiga reparationer av celler. 16

Linköping och Amningsrådgivning i s län 17(53) Bröstmjölksbildning Timmar 4 3 100% 95% 2 75% 1 40% Nybildning av bröstmjölk efter tömning Efter 1 timme 40 % 2 timmar 75 % 3 timmar 95 % 4 timmar 100% 17

Linköping och Amningsrådgivning i s län 18(53) Mjölkmängd För mycket mjölk I början kan vissa mammor få en större mjölkproduktion än barnets behov. Eftersom tillgången styrs av efterfrågan är detta problem oftast övergående. Några tips vid kraftigt mjölkflöde Mjölka ut lite för hand före amning. Amma ett bröst/måltid. Låt barnet rapa flera gånger under amningen. Ändra amningsställning. Håll barnet mer upprätt. Uppsamlingskopp finns att köpa på apotek, placera på det bröst som inte ammas. Kan även användas i BH:n mellan amningstillfällena för att samla upp mjölk. Överskottsmjölk kan förvaras i kylskåp 3 dygn eller i frys 6 månader. Använd en stadig BH, undvik helst bygel BH. För litet mjölk En nybliven osäker mamma vet ofta inte om barnet får tillräckligt med mjölk. Åtgärd Uppmuntra mamman att tro på sin egen förmåga att producera mjölk. Amningsobservation Ge råd om tätare amningsintervall, lugn och ro/vila, hud mot hud kontakt, allmänna kostråd. Urskilj riskfaktorer såsom amningsnapp, tröstnapp och den psykosociala situationen. Tillväxtperioder kräver ökad mjölkmängd Barnet har tillväxtperioder med mer eller mindre jämna mellanrum. Näringsbehovet ökar och barnet behöver mer mjölk. Åtgärd Att amma oftare stimulerar mjölkproduktionen och redan efter ett par dagar finns mer mjölk. Amma frånbåda brösten vid varje tillfälle. Viktigt att amningsstunderna blir rofyllda. 18

Linköping och Amningsrådgivning i s län 19(53) Drick mycket. Vila och hjälp med avlastning Om barnet suger i en timme eller mer vid varje amningstillfälle. Åtgärd Observera barnets sug och sväljrytm. Kontrollera att barnet har rätt tag och position. Se till att barnet ej är för varmt klädd, gärna ligga hud mot hud. Råd mamma att stimulera sugreflexen genom att till exempel massera barnets handflata. Brösten blir både mjuka och mindre då mjölkproduktionen etablerats. Åtgärd Detta är helt normalt. Mjölkproduktionen är nu effektivare och behöver inte så mycket utrymme vid tillverkningen. Dessutom har vätskefyllnaden runt mjölkkörtlarna lagt sig. Utifrån barnets viktuppgång och antalet våta blöjor (6-8 st/dag) kan mamma försäkra sig om att barnet fått i sig nog med mjölk. 19

Linköping och Amningsrådgivning i s län 20(53) Allergi Bröstmjölk är den bästa maten för alla späda barn. Detta gäller i synnerhet barn med uttalad ärftlighet för allergi. Dessa barn bör om möjligt få enbart bröstmjölk till 6 månaders ålder och amma gärna så länge som möjligt. Risken för allergi och astma ökar om föräldrarna röker och om bostaden är fuktig med dålig ventilation. Om barnet under pågående amning får symtom i form av eksem, nässelutslag, diarré, kräkningar eller annat som kan misstänkas vara allergiskt utlöst bör barnet remitteras till barnallergolog för utredning. Redan små mängder allergen i bröstmjölken kan utlösa symtom. Man kan pröva att under 1-2 veckor utesluta komjölksprodukter, ägg, fisk och röda bär samt frukter ur moderns kost. Tänk på att det som tas bort ur kosten skall alltid ersättas av annat. Tillägg Vid uttalad ärftlighet för allergi hos båda föräldrarna, rekommenderas komjölkshydrolysat tex Nutramigen, Profylac eller Pepti-Junior. Observera att dessa preparat får förskrivas på livsmedelsanvisning endast för behandling av sjukdom och inte förebyggande syfte. 20

Linköping och Amningsrådgivning i s län 21(53) Kostråd till ammande kvinnor Viktigt med en välbalanserad kost (tänk på kostcirkeln). Man behöver oftast inte avstå från något, men i början av amningsperioden kan det vara klokt att börja med en liten mängd om man är tveksam. Ammande kvinnor behöver c:a 500 extra kalorier per dag. De kan läggas på ett bra mellanmål på förmiddagen, eftermiddagen och ev kvällen. Extra dryck för att kompensera förlusten via mjölken. Vatten är bästa törstsläckaren. Kaffe, te, Coca Cola och mjölk i stora mängder kan orsaka magbesvär hos barnet och bidra till att det har svårt att komma till ro. Vissa fiskar kan innehålla skadliga miljöföroreningar. Laxöring och sill/strömming från Östersjön, Bottenviken och Vänern bör Du inte äta mer än en gång i månaden. Samma sak gäller för vätternröding, abborre, gädda, gös, lake, ål och hälleflundra ska Du inte äta alls. All odlad fisk kan Du äta. Om kvinnan inte äter mjölkprodukter bör extra kalcium intagas. Det är bra att motionera men inte hårdträna. Det är inte bra att banta under amningstiden. För mer information om kost, se Livsmedelsverket hemsida www.slv.se Alkohol, Tobak och Läkemendel Alkohol, tobak, läkemedel och andra droger går ut i bröstmjölken. Alkohol Barnet mår bäst av att mamman avhåller sig helt från alkohol under amningsperioden. 21

Linköping och Amningsrådgivning i s län 22(53) Tobak Nikotin går över i bröstmjölken och påverkar barnet. Nikotinhalten är tre gånger högre i bröstmjölk än i mammans blod. Barnen kan få abstinenssymtom såsom oro, illamående och diarré. Barn till rökande mödrar drabbas oftare av: - allergi. - infektioner t ex ÖLI och otit. - plötslig spädbarnsdöd. - leukemi. - kolik. Läkemedel Många läkemedel går över i bröstmjölken och påverkar barnet. Därför är det viktigt att rådgöra med läkare om mamman äter medicin. De ammande kvinnor som behandlas med någon typ av psykofarmaka bör ha en planering utförd och dokumenterad i MVH3 journalen. Se aktuellt lokalt obstetrik PM angående handläggning av psykisk sjukdom under graviditet/puerperium. På hemsidan www.janusinfo.se finns även ytterligare information om läkemedel och amning. Naturläkemedel är ej testat på gravida kvinnor och ammande mödrar. 22

Linköping och Amningsrådgivning i s län 23(53) Amningsproblem Fysiologisk svullnad 3 5 dagar efter förlossningen får en del kvinnor en smärtsam svullnad i brösten som beror på en kombination av svullnad i vävnaderna, ökad blodcirkulation och tryck från den nybildade mjölken. Oftast dubbelsidig. Åtgärd Lyssna, bekräfta, ge kunskap Värme runt bröstet t ex fetvadd (ej på bröstvårtan) eller kyla t ex. ett paket frysta ärtor. Välj det som känns skönt. Rymlig BH. Duscha varmt om det känns lindrande. Uppmuntra till närhet och hud mot hudkontakt med barnet. Amma efter barnets behov. Mjölkstockning En eller flera mjölkgångar har blivit tilltäppta, oftast bara på ena bröstet. Tänkbara orsaker Barnet ligger fel vid bröstet, har för litet eller felaktigt tag om vårtan. Trång eller störd utdrivning som kan bero på stress, oro eller ömma, såriga bröstvårtor BH som klämmer, t ex bygel BH. Finger som trycker mot bröstet vid amning Överfyllda bröst Varit utsatt för drag eller kyla Förkylning eller nedsatt immunförsvar. Bröstvårtsskydd/amningsnapp Symtom Ett avgränsat område kan bli rodnat, hårt,svullet och ömt. Mamma får ofta influensaliknande symtom med frysningar och feber. Ibland har hon även en sårig bröstvårta. Barnet kan visa missnöje vid bröstet. 23

Linköping och Amningsrådgivning i s län 24(53) Åtgärd Amningsobservation Lyssna och bekräfta kvinnan Utvärdera råd och åtgärder som redan påbörjats, ge kunskap. Mjölken måste få fri passage Amma oftare Börja med det onda bröstet. Vid behov låt barnet suga en kort stund på det andra bröstet och/eller handmjölka för att få igång utdrivningsreflexen. Se till att barnet har rätt position och tag Kyla, värme och lätt massage under amning om det känns skönt. Vila och drick mycket Febernedsättande vid behov (Ibuprofen, Paracetamol) Smärtvärdera med VAS och ge smärtlindring v b Använd en rymlig eller ingen BH alls under en tid. Placera barnet med hakan mot stockningen så bröstet töms. Växla amningsställning, så att barnet suger från olika håll. Uppmuntra hud/hudkontakt och massage av rygg och bröstkorg vid behov av ökad produktion av oxytocin. Hjälp och avlastning i hemmet. Läkarkontakt om ingen förbättring skett inom två -tre dygn efter debut Såriga bröstvårtor För att undvika såriga bröstvårtor är det A och O att barnet ligger rätt vid bröstet och att det har ett riktigt tag om vårtgården. Förebygg genom att smörja in bröstvårtorna med lite bröstmjölk före och efter amning. Obs ;informera om vikten av god handhygien. Bröstmjölk innehåller lactoferrin som är bakteriedödande. Sår på vårtorna kan ha olika läge, placering och utseende. Sk sugblåsor en normal förändring de första amningsdagarna. De torkar in och försvinner av sig själva. 24

Linköping och Amningsrådgivning i s län 25(53) Sår mitt över vårtan dålig sugteknik. Förbättra tekniken genom att vänta in barnets rootingreflex, då gapar barnet tillräckligt stort. Lufta såret och smörj med bröstmjölk. Sår på ovansidan - fel position, barnet hålls för lågt vid bröstet och det ger en dragning i vårtan nedåt. Höj barnets position, lufta, smörj med bröstmjölk. Sår på undersidan fel position, barnet hålls för högt vid bröstet och ger en dragning uppåt. Sänk barnets position, lufta, smörj med bröstmjölk. Vid sår på höger sida håll barnet mer till höger och vid sår på vänster sida håll barnet mer till vänster. Lufta och smörj med bröstmjölk. Åtgärd Amningsobservation Titta alltid på bröstvårtan före och efter amning. Den ska se likadan ut vid båda tillfällena. Om bröstvårtan är vit eller hopklämd åt något håll är det ett tecken på fel tag, barnet har enbart haft bröstvårtan i munnen. Om bröstet är mycket spänt så att barnet har svårt att få rätt tag, mjölka ur för hand tills vårtgårdarna är mjuka. Smärtvärdera med hjälp av VAS och smärtlindra v b. Noggrann handhygien. Använd aldrig tvål på bröstvårtorna. Ge råd om lämpliga BH inlägg, bomull eller ull. Om behov av ökad produktion av oxytocin, uppmuntra hud-hud kontakt, avslappningsmassage av bröstkorg och rygg, närhet och vila. Ev handmjölkning (eller pumpning) vid behov för tillmatning med kopp eller sked. Ev bröstvårdsskydd (perforerade plastkupor) 25

Linköping och Amningsrådgivning i s län 26(53) Ev våtmetoden: Mjölkuppsamlare med lite urmjölkad bröstmjölk i behån. Bröstmjölken skvalpar runt vårtan, desinficerar och läker. Gå omkring en stund åt gången, ca 15 min. Lufttorka emellan. Noggrann hygien. Denna metod har hjälpt på svårläkta sår. Våtmetoden ger förbättring efter ett dygn. Ev amningsnapp. Informera om nackdelar. Tillfällig lösning. Informera om hur amningsnappen sätts på: Vänd nappen nästan helt ut och in. Omkring halva vårtan skall vara kvar. Tänj och kräng den över bröstvårtan. Kontrollera att bröstvårtan kommit så långt ut att den fyller ut vårtan på amningsnappen väl. Resultatet kan vara olika beroende på orsaken till att nappen används, t.ex. indragna bröstvårtor eller sår. Utvärdera om patienten behöver stor eller liten amningsnapp. 26

Linköping och Amningsrådgivning i s län 27(53) Ytliga bakteriella infektioner Oftast utgången från sprickor i vårtorna som kan vara röda, såriga och ibland variga. Symtom Smärtsam amning, ibland omöjligt att amma pga smärtan och sekundärt till detta mjölkstockning. Odling visar hudbakterier (staphylococcer och streptococcer). Åtgärd Korrigera fel sugteknik Eventuellt avlasta bröstet och handpumpa Rengöring med vatten och bröstmjölk Var god se PM Handläggning av amningsrelaterade problem. Uppföljning via återbesök eller telefonkontakt. Sekundärinfekterat eksem Symtom Ej så smärtsamt som vid bakteriell infektion. Rött, fjällande exanthem på areolae och ibland på omgivande hud. Anamnes för utlösande faktorer. Åtgärd Var god se PM Handläggning av amningsrelaterade sjukdomar. Bakteriell infektion (mastit) Symtom Hög feber. Huvudvärk. Smärtsam svullnad i bröstet som känns hett och ömmar vid beröring. Vanligen endast på ena bröstet. 27

Linköping och Amningsrådgivning i s län 28(53) Allmän sjukdomskänsla. > 10 6 leucocyter/ ml bröstmjölk > 10 3 bakterier/ml bröstmjölk (vid symtom nästan alltid staphylococcus aureus) Symtomen är av samma typ som vid icke infektiös inflammation, fast under längre tid. Ibland kan man även se varig mjölk. Åtgärd Lyssna, bekräfta och ge kunskap. Amningsobservation Uppmuntra mamma att fortsätta amma, det är inte farligt för barnet. Växla amningsställning. Antibiotikabehandling och febernedsättande( Ibuprofen, Paracetamol).Var god se PM Handläggning av amningsrelaterade problem. Smärtlindring vb. efter bedömning med hjälp av VAS. Förbättrad amningsteknik. Värme eller kyla mot bröstet. Ev en lätt beröring över resistensen. Uppföljning med telekontakt och/eller återbesök under första veckan. Vila. Ev remittering till amningsmottagningen. Bröstböld= Abcess (ovanligt) Om mastiten ej behandlas riktigt kan infektionen utvecklas till en bröstböld. Symtom Ett ömmande, rodnat område som ej behöver vara hårt och spänt om bölden är mogen palperas området mjukt och fluktuerande. Diagnosen kan ställas med ultraljud. Måttlig feber Åtgärd En bröstböld måste tömmas. Var god se PM Handläggning av amningsrelaterade sjukdomar. Kvinnan får antibiotika. 28

Linköping och Amningsrådgivning i s län 29(53) Kvinnan ska fortsätta amma, det bidrar ofta till snabbare läkning. Ibland kan det vara svårt att amma pga att platsen för incisionen omöjliggör det. Då får man handmjölka eller ev använda elektrisk pump. Smärtlindring v b. 29

Linköping och Amningsrådgivning i s län 30(53) Svampinfektion Kallas ofta för torsk. Infektionen orsakas av svampen Candida albicans och kan bryta ut när som helst under amningstiden. Speciellt efter antibiotikabehandling. Mammas symtom Ömma, såriga bröstvårtor som ej vill läka. Vita små fläckar eller flagig, röd, irriterad hud på vårtan/vårtorna. Smärta i bröstvårtan som strålar ut i bröstet både under och efter amning. Ibland har mamman inget symptom förutom smärtan, som kan vara nog så påfrestande, smärtan skär som knivar. Om mamman har lågt Hb är risken för svampinfektion större. Man kan amma barnet med svampinfekterad mjölk, men man bör ej spara mjölken för infrysning. Svampen finns kvar efter djupfrysningen. Barnets symptom Vit beläggning i munnen som ej går att få bort. Röda prickar i stjärten, fjällig, fnasig hud. Vägrar att ta bröstet beroende på att barnet är ömt i munnen. Ibland har barnet inga symptom. Mamman kan trots det ha svamp på eller i brösten. Mamma och barn behöver ej ha alla symptom. Det är viktigt att båda får behandling samtidigt. Behandling ges av läkare. Var god se PM Handläggning av amningsrelaterade problem. Råd Använd en BH i 100 % bomull som kan kokas så att svampsporerna förstörs. Använd inlägg av bomull som kan kokas. Sola bröstvårtorna några minuter 2 gånger per dag, sommartid. Nappar kokas dagligen. Vårtluftare rengöres dagligen. Leksaker rengöres noggrant. Sparad mjölk kastas. Täta byten av BH, handdukar etc. 30

Linköping och Amningsrådgivning i s län 31(53) Den mamma som fått svamp i mjölkgångarna behöver extra stort stöd, uppbackning och uppmuntran samt förståelse. Läkningen tar ofta lång tid. Ytlig svampinfektion Symptom Smärtor i början av amningen. Inga tecken på djup infektion. Vårtor och areolae lätt rodnade och ibland fjällande. Oftast torsk i barnets mun eller blöjutslag. Odling visar candida albicans. Åtgärd Var god se PM Handläggning av amningsrelaterade problem. Uppföljning via återbesök eller telefonkontakt. Djup svampinfektion Har i studier påvisats vara relativ ovanlig. Den djupa smärtan i bröstet oftast orsak av bakteriell infektion. Var god se PM Amningsrelaterade problem. 31

Linköping och Amningsrådgivning i s län 32(53) Nästäppa och snoriga barn som ammas Små barn blir lättare förkylda än vuxna, ofta 5 6 förkylningar per år och vanligare hos barn över 6 månaders ålder. Vissa barn blir förkylda varje månad. De flesta förkylningar yttrar sig som lätt snuva och hosta och går över på en vecka. Fråga hur länge barnet varit förkyld och om det är påverkat på något sätt t ex feber, äter dåligt, svårt att suga, sover annorlunda m m. RÅD Högläge i sängen, t ex med böcker under främre sängbenen. Prova att ha barnet mer i sittande ställning när det ammas. Barnet behöver kanske göra en paus oftare under amningstillfället. Droppa bröstmjölk i näsan. Droppa koksaltdroppar i näsan innan barnet ammas. Finns att köpa på apoteket. Om detta ej är tillräckligt kan man ge Nezeril 0,1 mg/ml till barn från 1 månads ålder. Spädbarn 1 7 månaders ålder: 2 droppar i vardera näsborren 15 min före Måltid högst 4 gånger per dygn. Barn 7 månader 2 år : 1 pipett eller 2 sprayningar i vardera näsborren 2 eller högst 3 gånger per dygn. OBS! Näsdroppar får användas högst 10 dagar i följd. Koksaltdroppar kan däremot ges oftare och längre period. 32

Linköping och Amningsrådgivning i s län 33(53) Barn som ökar dåligt i vikt Att veta Ang. amningen verkar barnet nöjt eller fortfarande snuttigt efter amning? Kissar det normalt? Dålig viktökning är ett relativt begrepp. Därför bör Du ha koll på hur barnet mår, barnets födelsevikt, viktökning senaste tiden och mammans amning. De viktdiagram som används för närvarande är framtagna över barn som både flaskuppfötts och ammats. Amningsbarn har delvis annorlunda viktutveckling. De vanligaste orsakerna till att barn ibland inte ökar i vikt är naturliga och kan vanligtvis lösas tillsammans med mamman med bibehållen amning. Identifiera tecken som kan tyda på sjukdom hos mor och barn. Att ifrågasätta en kvinnas amningsförmåga är kontroversiellt, då den för kvinnor är känslomässigt knuten till kvinnlig potens (i betydelsen kunnande). Partnerns roll är betydelsefull. Tänkbara orsaker Fel tag kan vara orsak och bör alltid kollas upp. Viktigt att mamman känner skillnad på fel och rätt tag. Följ upp med en amningsobservation. För få amningstillfällen och ev för långa barnet blir trött utan belöning. Bröstvårtsskydd/amningsnapp Stress Tillväxtperiod som mamman inte svarat på genom att amma oftare. Mammans dryck och kostvanor och möjlighet till vila. Rökning. 33

Linköping och Amningsrådgivning i s län 34(53) Mammans hälsa. Menstruation. Råd att avhjälpa problemet. Viktigast är att finna tänkbar orsak till problemet tillsammans med föräldrarna. Anamnesupptagning och uteslutande av sjukdom hos barnet. Intensivamma om detta ej hjälper ge ersättning i kopp vid ett eller ett par tillfällen per dygn. Var lyhörd för mammans önskemål angående amning. 34

Linköping och Amningsrådgivning i s län 35(53) Urmjölkning för hand Under amningstiden kan mamman ibland ha stor nytta av att kunna mjölka ur för hand, t ex vid överfyllnad och spänningar i bröstet. Urmjölkning för hand är den äldsta metoden. Den har börjat försvinna hos oss. Handmjölkning har många fördelar: Den liknar barnets sugrörelser och det finns studier som tyder på att mjölken är annorlunda när man handmjölkar. Den innehåller mer natrium och fett. Lär ut teknik Tvätta händerna. Massera lätt bröstvårtan. Fatta med tumme och pekfinger runt bröstet där vårtgården börjar. Tryck fingrarna en bit bakåt in mot kroppen och tryck dem sedan emot varandra samtidigt som de förs mot bröstvårtan. (bild 1 och 2). Flytta sedan fingrarna runt om vårtgården och upprepa samma rörelse. Byt bröst ibland och upprepa gärna massagen under urmjölkningen. Om det är svårt att få igång utdrivningen kan man göra precis som när reflexen inte fungerar vid amning.(rofylld miljö/avslappning, hud mot hud, beröring, värme) 35

Linköping och Amningsrådgivning i s län 36(53) På Karolinska sjukhusets hemsida finns en film tillgänglig om amning där handmjölkning illustreras. http://www.karolinska.se. Sök: film om amning. 36

Linköping och Amningsrådgivning i s län 37(53) Kopp eller skedmatning Det är bra att barnet aktivt får lapa i sig mjölken. Håll koppen/skeden lätt mot barnets underläpp och luta koppen så att mjölken når till kanten. Barnet kan då sträcka ut tungan och lapa. Med de här sättet att kopp/skedmata får barnet träna käkmusklerna och tungan på samma vis som när de suger på bröstet. Om barnet inte visar intresse för att lapa kan man hjälpa till genom att i stället hålla koppen/skeden mot barnets överläpp och droppa mjölken på barnets tunga. Det är viktigt att armarna ligger böjda och att händerna är under hakan, så att armarna inte är utsträckta längs sidorna därför att det försvårar ätreflexen. På Karolinska sjukhusets hemsida finns en film tillgänglig om amning där koppmatning illustreras. http://www.karolinska.se. Sök: film om amning. 37

Linköping och Amningsrådgivning i s län 38(53) 38

Linköping och Amningsrådgivning i s län 39(53) Flaskmatning Tillred modersmjölksersättning enligt anvisningar på paketet. Kontrollera att blandningen har rätt ät-temperatur. Överbliven ersättning bör ej sparas till nästa mål. Ge barnet mycket närhet och kontakt vid matning. Viktigt att sitta bekvämt och ha barnet i famnen vid matning. Man bör aldrig låta barnet ligga ensam i sängen med nappflaskan. Hålet i nappen får inte vara för stort. När man håller flaskan upp och ner skall mjölken bara droppa ur nappen. Barnet behöver suga ordentligt för att tillfredsställa sitt sugbehov. (Äter barnet för snabbt får det lätt kräkningar och magknip). Låt barnet rapa efter måltid och ibland också under måltid. Barnet äter oftast 5 6 måltider per dygn. I början kan matrytmen vara oregelbunden. Efterhand kommer de flesta baren in i regelbundna vanor. Precis som vuxna äter barn olika mycket vid olika måltider. Det är dygnsmängden som räknas. Viktkontroll på BVC visar att barnet fått i sig rätt mängd. Hur man sköter flaskor och nappar Skölj ur flaska och napp med kallt vatten. Diska ur flaskan (ej nappen) med milt diskmedel och skölj noga eller diska flaskan i diskmaskinen. Doppa nappen i kokande vatten en gång per dygn under barnets första levnadsmånader. Viktigt med noggrann hygien. 39

Linköping och Amningsrådgivning i s län 40(53) Att amma ett för tidigt fött barn Bröstmjölk är särskilt viktigt för sjuka nyfödda och underburna barn, då den lätt passerar magsäck/tarm och stärker immunförsvaret. Att amma ett fullgånget, resp ett för tidigt fött barn skiljer sig på många sätt Amning av ett för tidigt fött barn påverkas av olika faktorer: Barnet medicinska tillstånd. Barnets gestationsålder. Information ges till oförlösta mödrar med hotande förtidsbörd: Att också ett prematurt barn kan lära sig amma. Att mammas mjölk är speciellt anpassad till barnet hon väntar. (mer fett och protein, lägre laktoshalt) Råmjölkens betydelse. Uppmuntra mor till tidig och regelbunden pumpning (gärna dubbelpumpning) Noggrann handhygien Förberedelse för amning av ett för tidigt fött barn sker när barnet sitter i känguruposition hos mor: Uppmuntra tidig och frekvent kontakt mellan mor och barn. Täta tillfällen till hudkontakt skall ha hög prioritet i vården. Det förtidigt födda barnet utvecklar sin amning i olika steg. Hur fort de olika stegen går beror på barnets ålder och mognad. Ventrikelsond sättes i ett tidigt skede på alla barn yngre än 35 fullgångna veckor. Barnet sondmatas med fördel i förälderns famn. Barn yngre än 33 fullgångna veckor bör även få tröstnapp för att stimulera matsmältningen och utsöndringen av hormoner och enzymer. När barnet visar sig moget för amning bör tröstnappen avlägsnas. För underburna barn och små barn som har svårt att gapa stort och som tappar taget, kan amningsnapp vara ett tillfälligt hjälpmedel. Genom att amningsnappen är styv och står ut ger den tydliga signaler till barnet om att fatta tag. 40

Linköping och Amningsrådgivning i s län 41(53) Halvfri amning, när barnet börjar amma del av dygnet. Barnet bestämmer själv när och hur länge det ska amma. Sondmatning när mor ej finns på avdelningen. Fri amning. Barnet ammas på fria tider under hela dygnet. 41

Linköping och Amningsrådgivning i s län 42(53) Tvillingamning Att amma två barn samtidigt går alldeles utmärkt. Man bör uppmuntra mamman till amning av båda barnen och sedan stödja och underlätta hennes beslut. Det finns teorier om att man får bättre utdrivningsreflex och mjölkproduktion när barnen ammas samtidigt. Dessutom spar man massor av tid. I början kan det vara en fördel att amma ett barn i taget. Dels för att få mer vana vid amningen, dels för att lära känna varje barn för sig. För att lyckas med amningen är det viktigt med ett gott självförtroende och goda amningskunskaper. Mamman bör också få möjlighet till vila och sömn, och även en viss hjälp med hemarbetet för att amningen ska fungera. När mamman känner sig mogen för att lägga till båda barnen samtidigt, låter man det piggaste barnet bestämma takten. Den mest sugvilliga tvillingen suger igång utdrivningsreflexen till nytta för den andra. Låt barnen växla sida vid brösten, bra både om de är olika sugstarka och för att undvika favoritbröst. Använd många mjuka kuddar eller tvillingkudde som barnen kan ligga på och få stöd av. Då får mamman fria händer att hjälpa barnen tillrätta. Låt barnen ligga med huvudena mot varandra och magarna utmed mammans midja. Då ligger de riktigt nära mammans kropp och får ett bra tag om bröstet. 42

Linköping och Amningsrådgivning i s län 43(53) källhänvisning: www.breastfeeding.com 43

Linköping och Amningsrådgivning i s län 44(53) Bröstmjölk Bröstmjölken är den bästa födan för samtliga nyfödda. För tidigt födda barn kan ofta behöva mer protein än vad bröstmjölk ger, men färsk bröstmjölk underlättar kolonisering med laktobaciller i mag-tarmkanalen även hos dessa barn. Färsk opastöriserad bröstmjölk kan dock utgöra en risk, eftersom den kan ha kontaminerats av hudens normalflora, tarmpatogener, omgivningsbakterier och virus. Författningshänvisningar SOSFS 1987:8 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av bröstmjölk m m. SOSFS 1993:21 Socialstyrelsens föreskrifter. Undersökning av anti-htlv I/II i samband med blod-plasmagivning. SOSFS 1993:27 Socialstyrelsens föreskrifter. Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter om undersökning av anti-htlv I/II i samband med blod- plasmagivning. Information och kontroll Rekrytering av bröstmjölksdonatorer sker via information på MVC, BB och BVC. Olämpliga som givare är mödrar o med kroniska eller akuta infektioner (undantag för vankig förkylning). tänk speciellt på mag- tarminfektioner, gulsot, bröstböld, såriga bröstvårtor. o som medicinerar regelbundet eller tillfälligt. 24 timmar är i regel ett lämpligt medicinfritt intervall. o rökare, snusare. o som förväntas använda alkohol. o som i andra avseenden inte är fullt friska. o som varit sprutnarkomaner, kommer från högriskområden för HIV, eller av andra skäl anses ha ökad risk för virusinfektioner eller tuberkulos. För att accepteras som givare måste mödrarna fylla i hälsodeklaration och testas för HIV-1, HIV-2, HTLV-11, hepatit B och C. Bröstmjölken kontrolleras genom bakterieodling. Vid första besöket pumpar givaren färsk mjölk för odling. Ny odling tas vid varje leverans, ca varje till varannan vecka, då skarp tas från frusen mjölk. 44

Linköping och Amningsrådgivning i s län 45(53) Givaren får endast lämna bröstmjölk tills barnet är tre månader. 45

Linköping och Amningsrådgivning i s län 46(53) Hantering av bröstmjölk Bröstmjölk från givare ska vara värmebehandlad. Pastöriseringen ska ske vid +72 o C i 15 sekunder. Kyl urpumpad bröstmjölk omedelbart under rinnande kallt vatten. Kroppsvarm bröstmjölk får inte blandas med redan kyld mjölk. Blanda först när alla mängder har samma temperatur. Frys in bröstmjölken i engångsförpackningar eller rengjorda och desinfekterade frysförpackningar för flergångsbruk. Datummärk förpackningen och ange givarens kod på den. Använd etikett + penna som tål frysförvaring. Bröstmjölken får förvaras högst sex månader i frys vid minst 18 o C, tre dygn i kylskåp vid högst +8 o C och sex timmar i rumstemperatur. Vid bröstmjölksgivning sparas endast ett dygn i kylskåp innan infrysning. Tina bröstmjölk i rumstemperatur eller under rinnande kallt vatten. Upptinad mjölk får inte frysas på nytt. Upptina bröstmjölk får förvaras högst ett dygn i kylskåp. Rengörning och desinfektion av bröstpumpar mm Allt material som kommer i kontakt med bröstmjölk måste rengöras och desinfekteras efter varje användning. Läs tillverkarens bruksanvisning för mjölkpumpens skötsel. Tag isär, rengör och desinfektera tillbehören i en diskdesinfektor. En speciell insats kan behövas. I hemmet diskas tillbehören först för hand i kallt vatten och sedan i diskmaskin. Arbeta aseptiskt vid montering, hantering och förvaring av rent material. Du som tar emot bröstmjölk från givare glöm ej skriva på koden samt dokumentera hur mycket mjölk som lämnats samt datum. Ersättning för bröstmjölk betalas ut en gång i månaden. För aktuell ersättning kontakta avdelning 15. 46

Linköping och Amningsrådgivning i s län 47(53) Denna information tilldelas alla blivande bröstmjölksgivare Barn och ungdomskliniken i Välkommen som bröstmjölksgivare Information till alla bröstmjölksgivare från barnavdelning 15b ViN För att uppnå god kvalité på bröstmjölken som vi ger till barn vars mödrar inte själva kommit igång med sin egen bröstmjölk måste vi be dig vara mycket noga med hygienen och i övrigt följa våra instruktioner om hur bröstmjölken uppsamlas och hanteras. Du får lämna bröstmjölk tills ditt barn är tre månader. Förutsättningar för att vi ska kunna ta emot bröstmjölk är: Att du lämnar ett blodprov för hepatit B, C och HIV-test samt prov för bakterieodling på bröstmjölken. Att du är frisk och inte behandlas med någon medicin. Att du inte har infektioner, t.ex. bröstböld, såriga bröstvårtor eller urinvägsinfektion (undantag lindriga förkylningar). Att du inte röker, snusar, dricker alkohol eller använder andra illegala droger. Att du inte fått någon blodtransfusion de senaste 6 mån. Att du inte har tatuerat eller piercat dig de senaste 6 mån. Kaffe i rimlig mängd accepteras (max ca: 3 koppar per dag). Att du lämnar hälsodeklaration. Hygienrutiner Du får låna en bröstpump. För att bröstmjölken ska hålla god kvalitet och innehålla så få bakterier som möjligt, är det viktigt att du följer nedanstående råd för urpumpning: Tvätta händer och underarmar med tvål och vatten noga. Efter varje urpumpning ska mjölken i pumpflaskan kylas under rinnande vatten. Häll därefter mjölken i de speciella engångsförpackningar du får från oss. Dessa engångsförpackningar är höggradigt rena och skall hanteras på så sätt att de ej förorenas. 47

Linköping och Amningsrådgivning i s län 48(53) Engångsförpackningar med mjölk kan förvaras i kylskåp max 24 timmar före infrysning. Detta innebär att mjölk som pumpas ur under samma dygn kan samlas i en och samma engångsförpackning. Tänk på att inte blanda varm/kall mjölk. Skriv din kod som du får tilldelad av oss, datum och mängd på engångsförpackningen. Frystemperaturen ska vara -20 grader eller lägre. Det är en fördel att amma innan urpumpning. Det ska vara urpumpad mjölk som lämnas, ej droppmjölk. Fryst mjölk får inte tina under transporten. Använd därför kylväska och kylklampar. Handhavande av flaskor pumpar mm Flaska, ventil och brösttratt skall hållas hög rent. Det är därför viktigt att du efter användning: 1. Sköljer samtliga delar med kallt vatten. 2. Diskar i hett vatten med tillsats av diskmedel. 3. Sköljer noggrant under rinnande vatten. Därefter ska delarna kokas i fem minuter (vattnet ska täcka samtliga delar) i kastrull försedd med lock. Alla delar ska förvaras torrt och dammfritt och hanteras så att de ej förorenas. Om diskmaskin används ska temperaturen hålla lägst 60 grader. Var noga med att placera flaskorna och dylikt så att rengöring sker även inuti. Maskindiskmedel kan användas men man bör undvika sköljmedel. Kom helst på tisdagar och fredagar mellan 8.30-11.00 och lämna mjölken. Om det är något du undrar över ring gärna och prata med någon av oss på avdelning 15b. Vårt telefonnummer är 010-104 37 21 Ersättningen är 200kr/liter och betalas ut en gång i månaden. Tack för att du vill hjälpa oss Vänd dig direkt till avd 15, US för information vad gäller för bröstmjölksdonatorer på US. Pumpar kan hyras på avd 15 US eller på BB avd 19 ViN 48

Linköping och Amningsrådgivning i s län 49(53) Avvänjning från bröstet Det går inte att ge några generella regler för när man skall sluta amma eller dra ner på amningen. Vid 6 månader har barnet ett ökat behov och man bör ge annan mat förutom bröstmjölken. Då man börjar att vänja barnet vid annan mat, är det många gånger bra att amma och sedan ge den nya maten. Erfarenheten tyder på att det är svårt att godta en ny smak för ett mycket hungrigt barn. Det gäller att pröva sig fram. Detta innebär inte att man ska sluta amma. Amningen fyller också andra behov än näringsbehov. Det är lustfyllt med barnet att suga och det är ett tillfälle till närhet för mamman och barnet. Det är bra att informera föräldrarna om att många barn vaknar på nätterna vid 6 månaders ålder, ofta beroende på att de är inne i en intensiv utvecklingsfas och har svårt att koppla av. Ur näringssynpunkt behöver inte barnet någon mat men föräldrarna avgör själva om de vill amma på nätterna. Det är viktigt att inte barnet somnar vid bröstet på kvällen utan läggs vaken i sängen. Detta gör att inte barnet alltid behöver äta för att kunna somna om igen. Då man vill dra ned på amningen, bör man räkna med att det för många tar åtminstone en månad. Man börjar att ta bort bröstmjölken mitt på dagen och ersätter den med riktig mat och kan sedan fortsätta amma morgon och kväll enligt egen och barnets vilja. Vill man sluta helt att amma bör man räkna med att det kan ta ett par månader. Vanligast är att det är barnet som bestämmer när det vill sluta äta från bröstet. Planera avvänjningen så är den lättare att genomföra. Som rådgivare bör man gå varsamt fram så mamman kanske kan hitta sitt eget sätt att sluta amma. Bäst är om avvänjningen kan klaras av genom att konsekvent stå fast vid att inte ge bröstet men samtidigt vara närvarande som person för barnet. Då slipper barnet förlora både bröst och mamma på samma gång. Mamman kan behöva hjälp under en övergångsperiod särskilt om barnet vill äta på natten. Hon kan behöva någon som kan lugna och trösta barnet när det gråter. En sista utväg kan vara att mamman sover borta en eller ett par nätter medan barnet stannar hemma med någon välbekant person. Barnet blir då hänvisat till den personen för tröst och brukar snart acceptera situationen. Nedläggning av amning Läkemedel kan används både för att hindra mjölkproduktion att komma i gång och för att stoppa mjölkproduktion som redan har startat. 49

Linköping och Amningsrådgivning i s län 50(53) För att förhindra uppkomsten av mjölkproduktion ges T. Dostinex (Kabergolin) 0,5 mg 2x1 inom 24 tim efter förlossningen. Biverkningar: se FASS T Pravidel tas för att stoppa mjölkproduktion som redan kan ha startat. 1 tablett vid morgonmål och kvällsmål under 14 dagar. Efter behandlingsperioden kan en del få sparsam mjölksekretion som oftast försvinner av sig själv utan större obehag. Om mjölksekretionen blir riklig och besvärande, kan tabletterna tas ytterligare 1 vecka efter att läkare kontaktats. Viktigt att uppföljning görs av läkare som skrivit ut medicinen. Biverkningar: se FASS 50

Linköping och Amningsrådgivning i s län 51(53) 51

Linköping och Amningsrådgivning i s län 52(53) Litteraturförteckning Sugen på livet - Amningshjälpen Handbok för amningsrådgivare - Amningshjälpen Amningsboken - Kristin Svensson Att skydda, främja och stödja amning - WHO och UNICEF Vägen till lyckad amning Studentlitteratur Kostråd vid graviditet och amning - Livsmedelsverket Amningsnytt Amningshjälpens tidskrift AMSAK Regionalt Vårdprogram Handlingsplan ett komplement till tio steg. Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Regionalt Vårdprogram Bröstkomplikationer i samband med amning. Stockholms läns landsting 2003. Omvårdnad av det nyfödda barnet Lars Wallin, Studentlitteratur, Lund 2002. Revidering Amningsgruppen som arbetat med revidering: Anna Breid, Motala Jenny Eriksson Linköping Marie Ahlström, Linköping Margareta Gustafsson, Susanne Ladekrans, Lena Lintzèn Motala Helene Hjelm Nilsson, Linköping Ingegerd Nyström Linköping Birgitta Grederup Bergman, Anneli Nöjd, Sara Pernhed, Bodil Sandberg, Linköping Marie Bohman, 52

Linköping och Amningsrådgivning i s län 53(53) Dokumenthistorik Utgåva nr: Giltig fr o m: Kommentar till ny utgåva: Godkänd av (namn, titel, datum): 1 2006-10-15 Första utgåvan Kerstin Jonsson, Verksamhetschef, 2006-10-15 Barbara Almfeldt, Verksamhetschef, 2006-10-15 Ann Josefsson, Verksamhetschef, 2006-10-15 2 2008-05-19 Andra utgåvan Kerstin Jonsson, Verksamhetschef, 2008-05-19 Barbara Almfeldt, Verksamhetschef, 2008-05-19 Ann Josefsson, Verksamhetschef, 2008-05-19 3 2008-06-08 Tredje utgåvan Kerstin Jonsson, Verksamhetschef, 2008-06-08 Barbara Almfeldt, Verksamhetschef, 2008-06-08 Ann Josefsson, Verksamhetschef, 2008-06-08 4 2009-06-16 Fjärde utgåvan Kerstin Jonsson, Verksamhetschef, 2009-06-16 Ann Josefsson, Verksamhetschef, 2009-06-16 Ann Britt Larsson bitr Verksamhetschef, 2009-06-16 5 2011-05-07 Femte utgåvan Karin Bergare, Verksamhetschef, 2011-05-07 Ann Josefsson, Verksamhetschef, 2011-05-07 6 2013-05-07 Sjätte utgåvan Karin Bergare, Verksamhetschef, 2013-05-07 Ninni Borendal Wodlin, Verksamhetschef, 2013-05-07 7 2014-09-29 Sjunde utgåvan Karin Bergare, Överläkare, 2014-09-29 Ninni Borendal Wodlin, Verksamhetschef, 2014-09-29 Sign 53