Bekämpning av svartpricksjuka

Relevanta dokument
Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Svampsjukdomar i vårkorn

Svampbehandling i höstvete

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Växjö möte 6 december 2016

Växtskyddsåret observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Svampförsök i korn. Växtskydd

Växjö möte 3 december 2014

Växjö möte 8 december 2015

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

SDHI produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin

Svampsjukdomar i havre

Fungicidförsök i stråsäd 2016

Fungicidförsök i stråsäd 2017

Första året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016

Svampsjukdomar i maltkorn

Två såtidpunkter i höstvete

Jordbrukardagar 2016

Jordbrukardagar 2018

Växtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen

VÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Svampbekämpning i vårkorn

Jordbrukardagar 2018

Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet

Svampförsök i korn. Växtskydd

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Växjö möte 4 december 2012

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018

SKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen

Växjö möte 4 december 2013

Jordbrukaredagar 2013

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Skörden sitter i bladet. Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen?

Jordbrukardagar 2018

Växjö möte 8 december 2009

Växtskyddsåret resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten. Anders Lindgren Lina Norrlund.

Jordbrukardagar 2017

Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över

Växjö möte 4 december 2018

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Växtskyddsåret Växtskyddscentralen i Uppsala.

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?

Resistens och strategier

Jordbrukardagar 2019

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Jordbrukardagarna 2010

I tabellen anges den förkortning som använts i redovisade tabeller,

Fungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:

Utv.st

Växtskyddsåret Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Kvävestrategi i höstvete

Växtskyddsförsök. av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Kvävestrategi i höstvete

Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström

Tillväxtreglering i stråsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Jordbrukaredagarna 2011

Kvävestrategi i höstvete

Nordic Field Trial System Version:

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.

Fungicidresistens i vete och korn i Sverige

Mjöldagg är vanligt förekommande...

Tillväxtreglering i stråsäd

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

1. Diflufenikan 2. Renkavle & örtogräs höstvete 3. Örtogräs i vårkorn 4. Örtogräs i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Transkript:

LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små eller inga skillnader mellan olika bekämpningsstrategier i flera försök. Små merskördar gav liten eller ingen merintäkt för bekämpning i flertalet av leden, särskilt vid lågt vetepris. Syftet med försöksserien, L9-1010 är att belysa olika bekämpningsstrategier mot svartpricksjuka, Septoria tritici i Mellansverige. I detta ingår effekten av olika preparat eller preparatblandningar och doser. Behandling görs en eller två gånger. Försöken läggs i fält med ökad risk för angrepp av svartpricksjuka. Främst väljs en känslig sort för sjukdomen till exempel Harnesk eller Olivin. Försöksserien har funnits i flera år men med lite varierande upplägg. FÖRSÖKSPLAN I tio av leden ingår en bekämpning vid begynnande axgång (DC 47-51). I ytterligare ett led görs en behandling men i sen stråskjutning (DC ). I fem led ingår delade behandlingar, den första vid sen stråskjutning (DC ) följt av en andra under senare delen av axgången (DC ). För att renodla effekten mot svartpricksjuka behandlas hela försöket med Flexity 0,25 l/ha + Forbel l/ha i början av stråskjutningen (DC 30-31) för att sanera mot eventuella angrepp av gulrost och mjöldagg. Under 2015 lades sex försök ut i Mellansverige. Två av dem låg i Västergötland (Grästorp och Saleby), ett i Östergötland (Klockrike), ett i Närke (Odensbacken) samt två i Västmanland (båda utanför Västerås). I försöken ingick även två preparat som inte är registrerade i Sverige; Aviator Xpro och Siltra Xpro. Aviator Xpro är en blandning av den nya SDHI-fungiciden bixafen 75 g/l och protiokonazol 150 g/l. Den sistnämnda finns sedan tidigare i. I Siltra Xpro finns samma aktiva substanser men mängden bixafen är 60 g/l och mängden protiokonazol är 200 g/l. I några av leden ingick Folpan. Fungiciden var inte registrerad i Sverige när försöken genomfördes men blev godkänd under november. Den aktiva substansen är folpet 500 g/l som är en kontaktverkande fungicid. SVARTPRICKSJUKAN UTVECKLADES OVANLIGT LÅNGSAMT Tillväxten började tidigt men kallare än normalt under maj och juni gjorde att grödan utvecklades långsamt. Månaderna var också nederbördsrika i hela Mellansverige. Svartpricksjukan gynnades av de många regndagarna under försommaren, men det kyliga vädret medförde att angreppen utvecklades ovanligt långsamt. I flera av försöken blev det bara små eller måttliga angrepp. Skördenivåerna blev höga men det tog tid innan grödan var tröskmogen. Skördar och merskördar samt angrepp av svartpricksjuka i enskilda försök framgår av tabell 1-3 områdesvis. Medeltalen av merskördar och bekämpningsnetto (i led med registrerade preparat) när fyra försök är sammanräknade redovisas i tabell fyra. STÖRST ANGREPP I VÄST Gemensamt för de båda försöken i väst var stora grundskördar. I försöket i Grästorp har alla bekämpningar gett statistiskt säkra skördeökningar mellan 600-1500 kg/ha, tabell 1. Högts merskörd erhölls i led 17 ( + Sportak + Comet Pro i DC 37/39, följt av + Comet Pro i DC 55/59). Vid jämförelser mellan olika behand- 8 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2015

lingar och merskördar är också led 17 signifikant bättre än leden 2, 4, 6 och. I det andra försöket som låg i Saleby var svampangreppen något svagare. Skördeökningar för behandlingar blev också mindre jämfört med försöket i Grästorp. Bästa led var nr ( + Tilt i DC 37/39, följt av i DC 55/59) med drygt 1000 kg/ha i skördeökning. Det var också den enda behandlingen som gav en säker skördeökning. I försöket fanns inga signifikanta skillnader mellan behandlingar. OVÄNTAT SMÅ MERSKÖRDAR I ÖST Även i de båda försöken i öst var det stora grundskördar men svampbehandlingar gav oväntat små merskördar, tabell 2. Angreppen av svartpricksjuka utvecklades långsamt i båda försöken. Det märktes tydligast i försöket i Odensbacken där angreppet vid graderingen i sen mjölkmognad (DC 77) endast uppgick till 8 %. När en ny gradering gjordes en vecka senare hade angreppet ökat till 30 % men då var grödan i begynnande Tabell 1. Höstvete L9-1010, skörd och merskörd, kg/ha, samt angrepp av svartpricksjuka % täckning av blad, två försök inom FiV 2015 Torsgården, Grästorp blad 1, DC 77 Lilla Galstad, Saleby blad 2 DC 77 1 Obehandlat 10 240 c 46,0 a 9 820 b 44,0 a 2 +760 b 32,5 b +0 b 20,0 cd 3 Aviator Xpro 0,6 47-51 +1 110 ab 13,5 fgh +540 ab,3 fg 4 47-51 +830 b 20,0 c +330 b 20,5 bcd 5 Siltra Xpro 0,5 47-51 +890 ab 13,5 fgh +460 b 19,5 cd 6 + Comet Pro +0,3 47-51 +590 b 17,0 cdef +360 b 22,5 bc 7 + Comet Pro +0,3 47-51 +960 ab 17,0 cdef +470 ab 18,3 de 8 + Folpan +1,0 47-51 +1 040 ab 11,0 h +440 b 18,0 de 9 + Topsin +0,3 47-51 +990 ab 18,3 cd +400 b 21,0 bcd 10 + Tilt 250 +0,25 47-51 +1 030 ab 18,5 cd +530 ab 23,8 b 11 + Folpan + Comet Pro +1,0+0,3 47-51 +1 220 ab 11,0 h +500 ab 15,8 ef 12 + Topsin + Barcaly Bolt +0,3+0,25 47-51 +1 000 ab 17,5 cde +500 ab 19,0 de + Comet Pro och 15 + Sportak och + Tilt 250 och 17 + Sportak + Comet Pro och + Comet Pro +0,3 & + & & +0,3 +880 ab,0 defg +260 b 6,3 j +710 b 15,8 defg +530 ab 10,0 hi +1 240 ab 13,0 gh +600 ab 8,5 ij +1 130 ab,3 efgh +1030 a 12,8 fgh +1 500 a 12,3 gh +580 ab 11,6 ghi Förfrukt Vårraps Havre Sort Olivin Olivin Angrepp blad 1 vid DC 77 46 % Angrepp blad 2 vid DC 77 44 % Län R R SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 MELLANSVERIGE 9

degmognad. Som mest har 510 kg/ha erhållits i merskörd. Det var dels i led 11 ( + Folpan + Comet Pro i DC 47-51), dels i led 17 ( + Sportak + Comet Pro i DC 37/39, följt av + Comet Pro i DC 55/59). I försöket i Klockrike gav led 9 ( + Topsin i DC 47-51) 640 kg/ha i merskörd vilket var högst. I båda försöken i öst har dock ingen svampbekämpning gett någon merskörd som är tillräckligt stor för att vara säker. Likaså fanns heller inga säkra skillnader mellan olika behandlingar. MYCKET SENA ANGREPP I SVEA I Sveaområdet kom angreppen av svartpricksjuka mycket sent. I försöket på Brunnby var angreppet endast 7 % på blad två vid DC 83, respektive 19 % på blad tre vid DC 77 i Sörbyförsöket, tabell 3. Svampbekämpningar har i Brunnbyförsöket gett skördeökningar mellan 0-980 kg/ha. I det bästa ledet nr och det näst bästa nr 15 blev merskördarna signifikanta. Det fanns dock inga säkra skillnader mellan olika behandlingar. I försöket i Tabell 2. Höstvete L9-1010, skörd och merskörd, kg/ha, samt angrepp av svartpricksjuka % täckning av blad, två försök inom ÖSF 2015 St.Berga, Klockrike blad 2, DC 77 Skoftesta Gård, Odensbacken blad 2 DC 77 1 Obehandlat 9 610 a 20,0 a 10230 ab 8,0 a 2 +530 a 6,8 bcd -200 b 1,6 bc 3 Aviator Xpro 0,6 47-51 +260 a 4,0 cdef +210 ab 0 f 4 47-51 +370 a 7,3 bc -150 ab 1,5 bcd 5 Siltra Xpro 0,5 47-51 +520 a 2,9 def +400 ab 0,1 ef 6 + Comet Pro +0,3 47-51 +550 a 7,3 bc +110 ab 2,3 bc 7 + Comet Pro +0,3 47-51 +390 a 6,8 bcd +100 ab 1,3 cde 8 + Folpan +1,0 47-51 +440 a 2,1 ef +110 ab 2,5 b 9 + Topsin +0,3 47-51 +640 a 10,0 b +260 ab 2,3 bc 10 + Tilt 250 +0,25 47-51 +430 a 5,3 cde +80 ab 1,8 bc 11 + Folpan + Comet Pro +1,0+0,3 47-51 +530 a 2,4 ef +510 a 2,3 bc 12 + Topsin + Barcaly Bolt +0,3+0,25 47-51 +320 a 3,8 cdef +400 ab 2,0 bc + Comet Pro och 15 + Sportak och + Tilt 250 och 17 + Sportak + Comet Pro och + Comet Pro +0,3 & + & & +0,3 +340 a 1,3 ef +280 ab 1,1 cdef +290 a 2,1 ef +0 ab 0 f +350 a 0,6 f +170 ab def +280 a 1,1 ef +330 ab 0 f +430 a 1,1 ef +510 a 0 f Förfrukt Havre Höstvete Sort Hereford Julius Angrepp blad 2 vid DC 77 20 % 8 % Angrepp blad 2 DC 83 30 % Län E T 170 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2015

Sörby blev merskördarna större, mellan 480-1 260 kg/ha. Trots detta blev det inga säkra skillnader på grund av att försöket drabbades av liggsäd vilket medförde högre försöksfel. HÖGA BEHANDLINGSKOSTNADER KRÄVER HÖGRE MERSKÖRDAR Fyra av försöken med kvarnvete är sammanräknade i tabell 4. Försöket i Klockrike ingår inte i sammanställningen då det var en stärkelsesort. Likaså ingår inte heller försöket i Sörby på grund av liggsäd. I medeltal har alla behandlingar utom led 2 ( l/ha i DC ) gett säkra skördeökningar. Den tidiga behandlingen med enbart har inte räckt till för att skydda mot de för året ovanligt sena angreppen av svartpricksjuka. Vid jämförelse med led 4 där behandling gjordes med samma dos men något senare Tabell 3. Höstvete L9-1010, skörd och merskörd, kg/ha, samt angrepp av svartpricksjuka % täckning av blad, två försök inom Svea 2015 Brunnby gård, Västerås blad 2 DC 83 Sörby gård, Västerås blad 3 DC 77 1 Obehandlat 9 520 b 7,0 a 8 000 a 19,0 a 2 +0 ab 4,0 b +580 a 7,8 bcde 3 Aviator Xpro 0,6 47-51 +450 ab 0,5 c +750 a 8,0 bcde 4 47-51 +500 ab 2,0 c +480 a 13,0 b 5 Siltra Xpro 0,5 47-51 +540 ab 1,8 c +570 a 5,5 de 6 + Comet Pro +0,3 47-51 +400 ab 1,8 c +580 a 8,5 bcde 7 + Comet Pro +0,3 47-51 +580 ab 1,3 c +870 a 11,5 bcd 8 + Folpan +1,0 47-51 +710 ab 1,0 c +680 a 5,5 de 9 + Topsin +0,3 47-51 +750 ab 1,3 c +580 a 8,5 bcde 10 + Tilt 250 +0,25 47-51 +770 ab 0,8 c +760 a 6,3 cde 11 + Folpan + Comet Pro +1,0+0,3 47-51 +540 ab 0,5 c +1 260 a 5,8 de 12 + Topsin + Barcaly Bolt +0,3+0,25 47-51 +740 ab 0,8 c +1 220 a 11,5 bcd + Comet Pro och 15 + Sportak och + Tilt 250 och 17 + Sportak + Comet Pro och + Comet Pro +0,3 & + & & +0,3 +580 ab 0,3 c +680 a 5,0 e +830 ab 0,5 c +650 a 12,3 bc +880 a 0,3 c +1 060 a 7,8 bcde +980 a 1,5 c +1 0 a 7,5 bcde +660 ab 0,5 c +630 a 5,0 e Förfrukt Vårkorn Vårkorn Sort Julius Julius Angrepp blad 3 vid DC 77 19 % Angrepp blad 2 DC 83 7 % Län U U SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 MELLANSVERIGE 171

(DC 47-51) blev dock skördeökningen signifikant. Som mest har merskördar på 800-900 kg/ha erhållits i två led och 17. Vid jämförelser med andra led som har gett merskördar mindre än cirka 400 kg/ha (led 2, 4 och 6) blev skillnaderna statistiskt säkra. Vid beräkningar av lönsamheten med ett lågt kvarnvetepris, 1,12 kr/kg blev bekämpningsnettot litet eller negativt, framför allt i led med höga behandlingskostnader. Skillnaderna blev dock för små för att vara säkra. Ett undantag var led 10 som vid jämförelse med led var signifikant bättre. Beräkningar med det högre vetepriset, 1,75 kr/kg förbättrade bekämpningsnettot till som bäst på 590 kr/ha, led 10. Trots detta var inte nettot för något led tillräckligt stor för att vara säkert när olika behandlingar jämfördes mot varandra eller mot obehandlat. Tabell 4. Höstvete, L9-1010 2015, sammanställning av fyra försök, två FiV, ett ÖSF samt ett Svea, skörd och merskörd kg/ha samt bekämpningsnetto Skörd och merskörd Bekämpningsnetto * kg/ha Vetepris 1,12 kr/kg kr/ha Vetepris 1,75 kr/kg kr/ha Beställare 1 Obehandlat 9 950 d 11 5 ab 17 4 a Region 2 +210 cd -125 ab -15 a Reg/VSC 3 Aviator Xpro 0,6 47-51 +580 abc Bayer 4 47-51 +380 bc -37 ab +9 a Reg/VSC 5 Siltra Xpro 0,5 47-51 +570 abc Bayer 6 + Comet Pro +0,3 47-51 +370 bc -263 ab -84 a Syngenta 7 + Comet Pro +0,3 47-51 +530 abc +6 ab +427 a Reg/VSC 8 + Folpan +1,0 47-51 +580 abc Adama 9 + Topsin +0,3 47-51 +600 ab -83 ab +241 a Nordisk Alkali 10 + Tilt 250 +0,25 47-51 +600 ab +263 a +590 a Reg/VSC 11 + Folpan + Comet Pro +1,0+0,3 47-51 +690 ab Adama 12 + Topsin + Barcaly Bolt +0,3+0,25 47-51 +660 ab +97 ab +459 a Nordisk Alkali + Comet Pro och 15 + Sportak och + Tilt 250 och 17 + Sportak + Comet Pro och + Comet Pro +0,3 & + & & +0,3 +500 abc Bayer +550 abc -487 b -203 a Reg/VSC +720 ab -212 ab +176 a Reg/VSC +870 a +93 ab +572 a Reg/VSC +810 a -243 ab +199 a BASF *) Bekämpningsnetto: Spannmålspriser: 1,12 kr/kg och 1,75 kr/kg är justerat efter proteinhalt och rymdvikt. I beräkningarna används normaliserade kvalitetsregleringar, dvs. den faktiska skillnaden mellan behandling X och obehandlat led jämförs. Kostnader: Körkostnad 3 kr/ha, körskada 0,8 % en behandling och 1,0 % vid två behandlingar. 664 kr/l, Barclay Bolt 238 kr/l, Comet Pro 362 kr/l, 651 kr/l, Sportak 317 kr/l, Tilt 250 238 kr/l. 172 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2015