Varför hållbarhetsredovisar börsnoterade bolag? En studie på Nasdaq Stockholm, Smalloch

Varför hållbarhetsredovisar börsnoterade bolag? En studie på Nasdaq Stockholm, Smalloch MidCap Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet VT 2017 Datum för inlämning: 2017-06-02 Axel Lindstedt Oliver Spiers Handledare: Fredrik Hartwig

Sammanfattning Hållbarhet har blivit en viktig fråga globalt, och hos företag har hållbarhetsredovisningar blivit en allt mer vanlig företeelse. Hållbarhetsredovisning är en till stor del frivillig verksamhet men ändå görs det. Syftet med studien är att besvara forskningsfrågan: Hur motiverar svenska företag noterade på Small- och MidCap sitt upprättande av hållbarhetsredovisning? Den teoretiska bakgrunden grundar sig i institutionell-, legitimitets- och intressentteori och nyttjas tillsammans. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med representanter från 7 börsnoterade bolag på Nasdaq Stockholm. Resultatet och analysen struktureras efter varje intervjufråga och en viktig slutsats som dras är att ett multiteoretiskt ramverk är motiverat i studier på området. Därutöver finner studien belägg för att olika delar av institutionell-, legitimitets- och intressentteorin kan förklara varför företag hållbarhetsredovisar. Företagen hållbarhetsredovisar för att möta lagar och regleringar, att bolagen jämför sig med andra, samt att bolagen vill visa modernitet och svara på förväntningar på dem som börsbolag. Det finns även en önskan att möta krav från och rikta sig mot särskilda intressenter. 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 3 2. Centrala begrepp och regleringar... 5 Vad är hållbarhetsredovisning?... 5 Framväxt av reglering och lagar... 5 3. Teorier som kan förklara hållbarhetsredovisning... 7 Institutionell teori... 7 Legitimitetsteorin... 8 Intressentteorin... 9 Multiteoretiskt ramverk... 10 4. Metod... 12 Urvalsprocess... 12 Skanning... 12 Semistrukturerade intervjuer... 13 Respondenter... 14 Lindab International AB... 14 Mr Green & Co... 15 Nobina AB... 15 Corem Property Group AB... 15 Scandic Hotels Group AB... 16 Systemair AB... 16 Heba Fastighets AB... 17 Analysmodell... 18 5. Resultat intervjuer... 22 6. Analys... 31 Sammanfattning Analys... 36 7. Sammanfattande slutsatser... 37 Framtida forskning... 38 8. Litteraturförteckning... 39 2

1. Inledning Begreppet hållbarhetsutveckling fick global spridning 1987 då begreppet presenterades i Brundtlandrapporten med definitionen: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Brundtland, 1987). Rapporten belyser vikten av att bemöta sociala, ekonomiska och miljömässiga frågor och idag har hållbarhet fortsatt stor betydelse, inte minst på företagsnivå. För att kommunicera hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor kan ickefinansiell information presenteras via en hållbarhetsredovisning, antingen i form av en separat rapport, alternativt integrerat i årsredovisning. Revisons- och rådgivningsföretaget KPMG redogör för att över 90% av alla G250-företag, dvs de 250 största bolagen i världen, hållbarhetsredovisar och att det är en ökande global trend (2015). Många studier undersöker motiven till varför företag hållbarhetsredovisar. Deegan (2007) skriver att hållbarhetsredovisning delvis kan motiveras av att förstärka företagens legitimitet. Vidare visar Thorne & Manettis (2014) studie att företag motiveras att hållbarhetsredovisa för att tillfredsställa intressenternas krav. Schnayder et al, (2016) identifierar att lagar och institutionell press på företag kan motivera till hållbarhetsredovisning. Slutsatser som kan dras av de tre studierna är att legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori kan användas för att förklara hållbarhetsredovisning. Att studera motiv till hållbarhetsredovisning på den svenska marknaden är aktuellt då antalet stora svenska företag är topp 10 i världen på att hållbarhetsredovisa (KPMG, 2015). Det finns flera studier som undersöker motivation till hållbarhetsredovisning, exempelvis i länder såsom Nya Zeeland (Dobbs, 2016), Kanada (Thorne & Manetti, 2014), (Searcy & Buslovich, 2014) och Australien (Deegan, et al., 2002) men en översikt av litteraturen finner få studier utförda i Sverige. I Sverige finns det en statlig institutionell press på företag att hållbarhetsredovisa. 2007 utfärdade regeringen riktlinjer som innebär att statliga företag ska hållbarhetsredovisa enligt redovisningsstandarden Global Reporting Initiative, GRI (Regeringskansliet, 2007). I december 2016 stiftades i Sverige, som följd av ett EU-direktiv 2014, en lag som innebär att svenska stora bolag också ska hållbarhetsredovisa (Årsredovisningslag, 1995:1554). Att ta hänsyn till, är att lagen inte kräver att de privata företagen följer någon särskild standard och skiljer sig därmed från riktlinjerna införda 2007 för statliga bolag. Privata företag får i princip 3

välja själva hur de hållbarhetsredovisar och det kan därmed argumenteras att det fortfarande är mer eller mindre frivilligt. Vidare bidrar regleringarna till att Sverige är intressant då det kan tänkas skapa en institutionell press på företagen, och signalera en önskan från statens sida att företag bör hållbarhetsredovisa. Som Dimaggio & Powell (1983) resonerar kan en gemensam juridisk miljö påverka många aspekter av organisationers beteende, varför Sveriges regelverk bör ha en effekt på företags hållbarhetsredovisning. Något som framkommer i studier som undersöker motiven till hållbarhetsredovisning är att det framförallt är större företag som hållbarhetsredovisar (Dissanayake & Tilt, 2016), (Thorne & Manetti, 2014). Båda studierna hänvisar till att stora företag är under större granskning och därmed utsätts för högre press på att redovisa information. Patten (1992) undersökte miljöredovisning av oljeföretag i Alaska efter en oljekatastrof i slutet av 80-talet och kom fram till liknande slutsats, större företag redovisar mer miljöinformation. Forskning som undersöker hållbarhetsarbete i mindre företag är däremot ovanlig (Santos, 2011), (Perrini, et al., 2007) och därmed är det ett intressant område att studera. För att undersöka motivation att hållbarhetsredovisa hos de mindre börsnoterade bolagen i Sverige inriktar sig studien därför på Small- och MidCap på Nasdaq Stockholm. En studie på området kan bidra med insikter om hur företag resonerar, vilket beslutfattare i andra företag, analytiker, banker, kunder och leverantörer kan vara intresserade att ta del av. Mot ovanstående bakgrund ämnar studien besvara forskningsfrågan: Hur motiverar svenska företag noterade på Small- och MidCap sitt upprättande av hållbarhetsredovisning? 4

2. Centrala begrepp och regleringar Följande kapitel inleds med en redogörelse för begreppet hållbarhetsredovisning och GRI, därefter följer en introduktion till lagar och regelverk på området. Vad är hållbarhetsredovisning? Att hållbarhetsredovisa innebär att ett företag i en rapport presenterar information om företagets ekonomiska, sociala och miljömässiga arbete och påverkan (GRI, 2017). Andra termer för samma fenomen är CSR-redovisning och Tripple bottom line redovisning (GRI, 2017), men med utgångspunkt i att de är synonymer används enbart begreppet hållbarhetsredovisning i studien. Fördelarna med att hållbarhetsredovisa är enligt revisions- och rådgivningsföretaget EY många, bland annat att det möjliggör planering av social och miljömässig påverkan, det kan öka effektiviteten, bidra till förbättrade relationer med intressenter och möta anställdas krav och förväntningar (2016). Det finns flera olika standarder med direktiv för vad en hållbarhetsredovisning ska innehålla där den mest väletablerade är Global Reporting Initiative (EY, 2016) (GRI, 2017) (Bradford, et al., 2017). Genom att använda ett multi-intressent perspektiv skapar GRI ett omfattande redovisningsramverk som är applicerbart för de flesta länder och organisationer (GRI, 2017). Användandet av GRI ökar jämförbarheten mellan rapporter (Bradford, et al., 2017) (EY, 2016) och ger tydliga riktlinjer för företag i hur redovisningen ska struktureras och vad den ska innehålla. Sedan starten 1997 har ramverket uppdaterats flertalet gånger för att anpassas efter rådande förhållanden och nya hållbarhetsmål där den senaste uppdateringen av GRI heter G4. Idag är GRI det mest använda hållbarhetsredovisningsramverket och företag hållbarhetsredovisar allt mer (GRI, 2017) (EY, 2016). Framväxt av reglering och lagar Hållbarhetsredovisning har i Sverige varit mer eller mindre oreglerat fram till för ett par år sedan. Till och med 2007 var företag endast ansvariga att i förvaltningsberättelsen inkludera hållbarhetsupplysningar som var relevanta för exempelvis miljö- och personalfrågor. Var de tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken skulle de lämna ytterligare upplysningar om extern miljöpåverkan (Årsredovisningslag, 1955:1554). 2007 beslutade den svenska regeringen att statligt ägda bolag skulle utöka och förtydliga hållbarhetsinformation till intressenter. Beslutet är i form av riktlinjer vilka ska komplettera existerande redovisningslagstiftning (Regeringskansliet, 2007). Ett mål med riktlinjerna är att statliga 5

företag ska vara så öppna som möjligt gentemot samhället och gå som föredöme för andra bolag. Riktlinjerna kräver att företagen som omfattas ska följa GRIs redovisningsstandard. Det finns olika uppfattningar om hur effektivt riktlinjerna har bidragit till företags hållbarhetsarbete. I Regeringens utvärdering redogörs det för att riktlinjerna fått varierad effekt. Framförallt för att riktlinjerna snarare bidragit till förbättrade rutiner vad gäller redovisningen/presentationen av informationen snarare än att faktiskt förbättra hållbarhetsarbetet (Borglund, et al., 2010). Även forskaren Christer Westermark ställer sig kritisk till resultatet av riktlinjerna. Kritiken bottnar i att företagen inte följt GRIs riktlinjer och att den därmed bristande redovisningen inte lett till ökad transparens och hållbarhetsutveckling (Westermark, 2015). December 2016 stiftades en lag som innebär att stora företag i Sverige ska hållbarhetsredovisa. Lagen grundar sig i ett EU-direktiv från 2014, men Sverige har valt att utöka kraven till att omfatta fler företag. Uppfyller svenska företag mer än ett av följande krav ska förvaltningsberättelsen innehålla en hållbarhetsredovisning (Årsredovisningslag, 1995:1554): 1. Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250. 2. Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor. 3. Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor. Innefattas ett företag i en större koncern räcker det med att koncernen upprättar en hållbarhetsredovisning, fristående eller integrerad. Hållbarhetsredovisningen ska enligt 6e kapitlet, 12 innehålla ( )de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.. Det finns inga krav på att följa någon särskild standard eller utformning. Svenskt Näringsliv anser i sitt remissvar angående lagen att hållbarhetsredovisning bör bottna i eget intresse utifrån hur företag anser sig kunna gynnas av hållbarhetsredovisning. De avvisar därmed lagförslaget och påpekar, i linje med Westmark och regeringens utvärdering av 2007 års riktlinjer, att det finns litet samband mellan hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete. (Svenskt Näringsliv, 2015). 6

3. Teorier som kan förklara hållbarhetsredovisning Här redogörs för de tre teorierna som används i analysen och hur de tillämpas tillsammans i ett multiteoretiskt ramverk. Institutionell teori Det finns flera grenar av institutionell teori (Moll, et al., 2006). Den som behandlas i studien kallas för ny institutionell sociologi men benämns fortsatt enbart för institutionell teori. Institutionell teori tar avstamp i antagandet att intraorganisatoriska processer, som redovisning, är i stor utsträckning påverkade av externa faktorer snarare än av kostnadsrelaterade (Moll, et al., 2006). Olika företag med verksamhet inom samma institutionella miljö står därmed under liknande press från institutioner om vad som är ett accepterat beteende. Institutioner består enligt Scott (1995, p. 33) av kognitiva, normativa och regulativa strukturer och aktiviteter som bistår med stabilitet och mening till sociala strukturer. Alltså som externa regler, procedurer och normer. Institutionella regler, skriver Meyer och Rowan (1977), fungerar som myter vilka organisationer inkorporerar och därmed får legitimitet, resurser, stabilitet och ökad chans att överleva. Hur organisationer och deras verksamhet skapar kongruens med samhällets institutioner är en process som av DiMaggio och Powell (1983) betecknas isomorfi. Ett begrepp som de använder för att förklara fenomenet att det finns en tydlig homogenitet mellan företag och mellan deras verksamheter. Inledningsvis delar de in isomorfi i två delar, konkurrensmässig och institutionell. Den förstnämnda betonar förändring i företags nisch och konkurrens på marknaden, medan den andra, institutionell isomorfi delas in i tre delar, koercitiv, mimetisk och normativ. Koercitiv isomorfi är när externa faktorer som statliga policys, lagar och särskilda leverantörsrelationer medför en press på företagen att anpassa sin verksamhet och struktur (Moll, et al., 2006). Press kan vara både formell och informell och vara tvingande, övertygande eller som en inbjudan till samarbete. Exempelvis presenterar Amran och Haniffa (2011) att företag i Malaysia institutionaliseras utav staten på grund av ett beroende av statliga kontrakt. Bhimani, et al. (2016) drar slutsatsen att tidiga införare av hållbarhetsredovisning motiveras i större grad av just koercitiv isomorfi, medan företag som sent inför hållbarhetsredovisning i större grad drivs av mimetiska processer. Mimetiska processer är processer som uppkommer ur osäkerhet och leder till att företag imiterar andra företag (DiMaggio & Powell, 1983). Slutligen, normativ isomorfi är när organisationer inför 7

strukturer och processer som förespråkas av särskilda professionella grupper, branschorganisationer och/eller konsulter (Moll, et al., 2006). Det kan således finnas en tänkbar koppling mellan institutioner och företags hållbarhetsredovisning. I studien kan därmed svar som kan kopplas till de olika delarna av isomorfi analyseras med hjälp av institutionell teori. Mer konkret kan svar i linje med att respondenterna motiverar sin hållbarhetsredovisning utifrån att det är ett strategiverktyg förklaras av en konkurrensmässig isomorfi. I de fall redovisningen istället motiveras av att följa lagkrav, krav från leverantörer eller sociala normer kan koercitiv isomorfi appliceras för att förklara fenomenet. Motiverar företag sin hållbarhetsredovisning av inspiration från andra företag kan det förklaras av mimetisk isomorfi. Normativ isomorfi kan förklara motiveringar som belyser påverkan från branscher, branschorganisationer eller professionella grupper och ge grund för vidare analys. Legitimitetsteorin Legitimitet definieras av Lindblom (1994) som ett tillstånd då ett företags värderingar är kongruent med värderingarna hos det större samhället som företaget befinner sig i. När det finns en skillnad, eller en risk för skillnad mellan värderingar är det ett hot mot företagets legitimitet. Enligt Patten (1992) handlar legitimitetsteorin till stor del om ett socialt kontrakt som ett företag har med samhället. Han skriver det att innan 1960- och 70-talen räckte med att göra vinst för att vara legitim, men att det sedan förändrades till att inkludera sociala och senare även miljömässiga aspekter. Företagens mål att framstå som legitima inför samhället kan enligt Dowling och Pfeffer (1975) göras på tre sätt. För det första kan företaget anpassa sin produktion, mål och metoder efter vad som anses vara legitimt i de flestas ögon. För det andra kan de genom kommunikation försöka ändra vad som anses vara legitimt till att passa bättre till företagets verksamhet och värderingar. Slutligen kan företaget genom kommunikation försöka bli identifierat med symboler, värderingar eller institutioner som framstår som legitima. Vad som däremot är legitimt är något som ändras med tiden. Deegan (2006) skriver att eftersom ett samhällets värderingar förändras tvingar det företagen till att anpassa sig för sin överlevnads skull. Punkt två och tre i Dowling och Pfeffers tre sätt att bli legitim kan argumenteras för att de kan kopplas till hållbarhetsredovisning då hållbarhetsredovisning är ett sätt för företag att kommunicera information till samhället och intressenter. 8

Patten (1992) och Dobbs och van Staden (2016) kommer i sina studier fram till att företag som står inför ett hot mot sin legitimitet kommer att utöka sin frivilliga redovisning i ett försök att porträttera företaget mer positivt. Deegan och Rankin (1996) (2002) drar liknande slutsatser kring företag som är anklagade för miljöförstöring, och som får mycket negativ medial publicitet. Svar där företagen säger sig ha ett ansvar gentemot samhället och/eller miljö kan i studien kopplas till legitimitetsteorin. Vidare visar litteraturen på att företag kan vilja anpassa sig efter förändrade värderingar i samhället, varför legitimitetsteorin kan bidra med en förklaring. En vilja att till omgivningen kommunicera företagets hållbarhetsarbete kan också kopplas till en vilja att legitimera sig och ge grund för vidare analys. Slutligen kan legitimitetsteorin kopplas till scenarion där företagen via sin redovisning ämnar bli förknippade med symboler, värderingar och institutioner. Intressentteorin Intressentteorin grundar sig i idén att ett lyckat företagande tillfredsställer omvärldens behov genom att få olika intressegrupper att interagera och tillsammans skapa värde (Freeman, et al., 2010). Att det är viktigt att värdesätta intressenter var aktuellt redan på 1970-talet, men det stora genombrottet kom 1984 då Freeman publicerade boken Strategic Management: A Stakeholder Approach (Freeman, 2004). Teorin har historiskt sett främst använts för att förklara och optimera strategic management med fokus i de ekonomiska aspekterna (Freeman, 2004), men många studier använder relationen till intressenter för att förklara om och hur mycket information organisationer kommunicerar med sin omgivning (Dissanayake, et al., 2016) (Thorne, et al., 2014) (Greco, et al., 2015) (Schnayder, et al., 2016) (Searcy & Buslovich, 2014). Detta är något Freeman senare gör då han kopplar intressentteorin till hållbarhetsarbete och menar specifikt på att hållbarhetsredovisning idag är ett av de viktigaste områdena att fortsätta studera (Freeman, et al., 2010, p. 254). Centralt i intressentteorin är hur företag värdesätter och därmed prioriterar olika intressenter. Det finns flertalet modeller som kan användas för att avgöra vilka olika intressentgrupper som är viktiga (Hoque, 2006). Två vanliga modeller är Stakeholder strategic management matrix model (Freeman, 1984) och stakeholder salience model (Mitchell, et al., 1997) som båda fokuserar på hur man bäst hanterar och värdesätter olika intressenter. De två modellerna 9

används vidare inte i studien utan ämnar belysa att vikt inom teorin läggs på hur företag värdesätter och prioriterar intressenter. I linje med intressentteorin visar Searcy & Buslovich i sin studie (2014) att många företag tar hänsyn till och involverar intressenter när de utformar sina hållbarhetsredovisningar, vilket indikerar att företag praktiskt kan engagera sig i att redovisa det omvärlden vill läsa. Exempelvis lyfter Searcy och Buslovich fram att redovisningen kan bidra till att öka medvetenheten och engagemang hos interna intressenter som anställda. Vidare kan extern press från intressenter motivera företag till att arbeta med hållbarhetsfrågor (Schnayder, et al., 2016). Schnayder et al visar även att företag specifikt riktar sin redovisning mot olika intressentgrupper, exempelvis anställda, aktieägare, leverantörer, kunder etc. I en studie på kanadensiska företag (Thorne, et al., 2014), visar resultaten på att den främsta anledningen till att företag hållbarhetsredovisar är att uppfylla intressenters informationskrav vilket tyder på att företag kan anpassa utformningen av hållbarhetsredovisningen till företagets viktigaste intressenter. Dissanayake et al (2016) belyser vikten av hållbarhetsredovisning och förklarar varför externa grupper intresserar sig för redovisningen då en fördel är att hållbarhetsinformation fungerar som en framtidsindikation, medan finansiella mått snarare är bakåtsträvande och visar resultat från det som redan utförts. Mot ovanstående bakgrund kan resultat som visar att hållbarhetsredovisningen motiveras av och specifikt riktas mot olika intressenter att kopplas till intressentteorin. Vidare kan resonemang kring hur företaget prioriterar och värdesätter olika intressentgrupper kopplas till teorin. Liksom Searcy och Buslovich (2014) kommer även intressentteorin appliceras på resultat som visar att företagen involverat intressenter i utformningen av sin hållbarhetsredovisning. Multiteoretiskt ramverk Hittills har legitimitets, intressent och institutionell teori alla presenterats och redogjorts för separat. Däremot finns det de som förespråkar att ett multiteoretiskt perspektiv bör användas när man studerar mer komplexa områden, som hållbarhetsredovisning. Tagesson et al (2009) menar på att teorier bör ses som komplement istället för som konkurrenter till varandra. Tagesson et als studie undersöker innehållet och hur mycket information företag väljer att redovisa via företagshemsidor och trots att studien är kvantitativ kan paralleller dras till denna studie då Tagesson et al använder samma teoretiska bakgrund i sin undersökning. En 10

annan studie som talar för att använda ett multiteoretiskt perspektiv är Collin et al (2009) vars undersökning berör ett område som tidigare framförallt analyserats med hjälp av en teori åt gången, något som är applicerbart på hållbarhetsredovisningsområdet. I likhet med Tagesson et al. (2009) och Collin et al. (2009) försöker denna studie utgå ifrån att olika teorier kan komplettera och överlappa, snarare än utesluta varandra. En del forskare trycker på att intressent, institutionell- och legitimitetsteorin kan förklara samma områden och att de därmed går in i varandra. En som stödjer det är Deegan (2002) som talar för att använda flera teorier vid analys av ett område eftersom de kan ge en varierad och användbar insyn. Exempelvis skriver Deegan (2002) att legitimitetsteorin är central i institutionell teori eftersom företag anpassar sig efter samhällsstrukturer och regelverk för att visa sig legitima. Vidare resonerar Deegan (2006) att institutionell teori överlappar både intressent och legitimitetsteori eftersom funktioner som utförs för att skapa legitimitet och/eller möta intressentkrav kan bli institutionaliserade i vissa företag varpå processerna sedan fortsätter i linje med de strukturer som skapats. Vidare är intressent- och legitimitetsteorin väldigt nära besläktade med varandra och enligt Deegan (2002) skulle det till och med vara inkorrekt att behandla dem som helt separata teorier. För att förtydliga relationen och skillnaden mellan legitimitets- och intressentteorin skriver Deegan och Blomquist (2006) att legitimitetsteorin framförallt riktar sig mot samhället i stort, medan intressentteorin fokuserar mer specifikt på olika intressentgrupper. Intressentperspektivet förklarar att olika grupper kan ha olika stor påverkan på företag, vilket applicerat på hållbarhetsredovisning antas innebära att den publicerade informationen i rapporter kommer riktas för att tillfredsställa de viktigare intressentgrupperna. Å andra sidan gör legitimitetsteorin gällande att företagen har ett generellt kontrakt med samhället varpå information publicerad av företag ämnar förbättra företagets legitimitet i allmänhet (Deegan & Blomquist, 2006). En annan studie som delar en liknande syn är den utförd av Gray et al (1995) som konkret visar att intressent- och legitimitetsteorin kan och bör används tillsammans för att förstå företags hållbarhetsfunktioner. Trots att vissa forskare tydligt är kritiska till att integrera flera teorier tillsammans (Deegan, 2002) har många i sina studier visat att mer komplexa områden bör och kan angripas med hjälp av ett multiteoretiskt ramverk (Deegan & Blomquist, 2006) (Gray, et al., 1995) (Tagesson, et al., 2009). 11

4. Metod I följande kapitel presenteras studiens metod. Inledningsvis redogörs för urvalsprocess, skanning av Nasdaq Stockholm samt val av intervjumetod. Därefter beskrivs deltagande företag under rubriken Respondenter, vilka sedan sammanfattas i en tabell. Slutligen presenteras studiens analysmodell där teorin operationaliseras i form av intervjufrågor. Urvalsprocess Utifrån forskningsfrågan ämnar studien till att undersöka hur börsnoterade bolag på Small- och MidCap motiverar sin hållbarhetsredovisning. Nasdaq Stockholm, som är en svensk aktiemarknad, har lättillgänglig information och är indelad delvis efter storlek i tre kategorier, Small-, Mid- och LargeCap. Totalt omfattar Nasdaq Stockholm 280 bolag. Som diskuterat undersöker tidigare studier oftast de största bolagen i ett land, vilka av de börsnoterade i Sverige ofta är registrerade på LargeCap. Därför utesluts LargeCap ur undersökningen, varvid respondenterna väljs utifrån de 194 noterade bolagen noterade på SmallCap (91) och MidCap (103) på Nasdaq Stockholm. Däremot behandlas även LargeCap för att erbjuda studien data om hållbarhetsredovisning på Nasdaq Stockholm i stort. Data hämtas via Retriever och av praktiska skäl sorteras bolagen innan skanning efter storlek baserat på omsättning. Skanning Skanningen av bolag genomförs manuellt i början av april 2017 genom att årsredovisningar och eventuella separata hållbarhetsredovisningar hämtas hem från bolagens hemsidor i PDFformat. Den senaste tillgängliga rapporten vid skanningens genomförande har använts. Majoriteten av företagen på Nasdaq Stockholm redovisar på något sätt miljömässiga och sociala aspekter av sin verksamhet. Det kan däremot vara i väldigt olika omfattning, från ett stycke på hemsidan till tiotals sidor i årsredovisningen. GRI kriteriet förenklar därmed urvalet då det sätter en ram för vad som räknas som hållbarhetsredovisning i studien. Med Adobes sökfunktion söks det därför efter orden GRI och global reporting initiative. Kriteriet är att om företagen skriver att de redovisar i enlighet med GRI är det en kandidat för undersökningen. Företag som säger att de är inspirerade eller enbart har valt delar av standarden kategoriseras i studien som företag vilka inte hållbarhetsredovisar enligt GRI, vilket görs för att avgränsa samt öka jämförbarhet mellan företagen. Nedan följer utfall från skanning av Nasdaq Stockholm: 12

Utfall Skanning HÅLLBARHETSREDOVISAR GRI JA NEJ SMALL CAP (91) 4 (4,4 %) 87 (95,6 %) MID CAP (103) 29 (28,2 %) 74 (71,8 %) LARGE CAP (86) 52 (60,5 %) 34 (39,5 %) TOTALT (280) 85 (30,4 %) 195 (69,6 %) Tabell 1. I tabellen redogörs för antalet bolag som säger sig hållbarhetsredovisa enligt GRI. I ett första skede efter skanningen kontaktas de mindre 13 företagen. På SmallCap kontaktas 4 och MidCap 9 som hållbarhetsredovisar enligt GRI. Kontakt sker via e-mail. Om samtliga accepterar förfrågan är det ett antal som antas vara möjlig att behandla. I ett andra skede kontaktas resterande 20 företag på MidCap. I förfrågan önskas intervju med ceo, cfo eller hållbarhets/redovisningsansvarig. Det är tre befattningar där personen anses i denna studie vara tillräckligt insatt i motiven till hållbarhetsredovisning. En möjlighet är att företag som hållbarhetsredovisar tar hjälp av konsulter för att sammanställa information och bidra med experthjälp. Om det är konsulters initiativ och arbete som bidrar till utformningen och upprättandet av hållbarhetsredovisningen, kan det argumenteras för att konsulterna är rätt person för intervju. Studien argumenterar dock för att det är företaget som i slutändan kan fatta ett beslut att hållbarhetsredovisa, och att extern påverkan från konsulter snarare kan bidra till studien genom att kopplas till normativ isomorfi inom institutionell teori. Semistrukturerade intervjuer Den metod som används för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Det är intervjuer där intervjuaren håller sig till en lista med specifika teman, en intervjuguide. I en semistrukturerad intervju har respondenten möjlighet att mer fritt reflektera kring vad det är som motiverar deras hållbarhetsredovisning, och intervjuaren har möjligheten att följa upp 13

intressanta spår (Bryman & Bell, 2013). För att besvara studiens forskningsfråga krävs djupgående frågor med möjlighet till uppföljning. Studien har en specifik forskningsfråga, tre stycken tydliga teorier som används vid analysarbetet och flera olika företag i olika branscher, vilket argumenterar för en semistrukturerad intervju enligt Bryman & Bell (2013). Målet är att utföra samtliga intervjuer i person. Flertalet av respondenterna har däremot begränsat med tid att avsätta för intervjun och föredrar då telefonsamtal eller videosamtal. Därtill ska nämnas att alla företag inte har kontor inom rimliga avstånd från Uppsala Universitet och därmed kan studien få till intervjuer som annars inte hade skett på grund av geografiska avstånd. Fördelarna med telefon är att intervjuerna är mindre tidskrävande för författare och respondenter. Sammantaget får studien fler respondenter med telefon som ett alternativ. Att ta hänsyn till är att studiens personliga intervjuer kan ta in mer visuella intryck, som hur respondenten reagerar på vissa frågor. Det ger utrymme för mer tolkning av svar och större möjlighet att bryta igenom respondenternas möjligt vinklade svar. Respondenter Nedan följer företagsbeskrivningar av de företag som valt att delta i studien, ingen respondent har valt att vara anonym. Inledningsvis följer en kort introduktion om företaget, därefter huruvida företaget omfattas av det nya lagkravet och slutligen om vem som har intervjuats. Informationen är hämtad från företagens respektive hemsida samt årsredovisningar. Lindab International AB Lindab international AB är en koncern som utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Lindab säger sig lägga stor vikt på sina tre kärnvärden: kundens framgång, jordnära och ordning och reda. Företagets produkter kännetecknas enligt dem själva av hög kvalitet, montagevänlighet, energieffektivitet, miljötänkande samt leverans med hög servicegrad. Lindab International AB driver verksamhet i 32 länder, där den största marknaden är norden. Lindab International AB är noterat på Nasdaq Stockholm, MidCap och omfattas av den nya hållbarhetslagen eftersom antalet anställda (5134/5 052st, 2016/2015), nettoomsättning (7849/7589mkr, 2016/2015) och balansomslutning (7503/7149 mkr, 2016/2015) alla överstiger den gräns som anges i lagen. Hållbarhetsredovisningen presenteras integrerat i årsredovisningen, samt att ett GRI-index presenteras i ett separat dokument. Intervjun genomförs via Skype den 24 april 2017 med företagets HR och CSR manager. 14

Mr Green & Co Mr Green & Co är ett Stockholmsbaserat spelbolag vars affärsidé är att erbjuda avkoppling, underhållning och en förstklassig spelupplevelse i en trygg och ansvarsfull miljö. Företaget är verksamt i 13 länder där norden och Österrike är den starkaste marknaden och bolaget grundades 2007. Mr Green & Co säger sig ställa hållbarhet i fokus och har som mål att vara den ledande aktören inom hållbarhet och ansvarsfullt spelande. Mr Green & Co AB är noterat på Nasdaq Stockholm SmallCap och omfattas av den nya hållbarhetslagen eftersom både nettoomsättning (924,524/792,599 mkr, 2016/2015) och balansomslutning (1225,574/1082,164 mkr, 2016/2015) överstiger den gräns som anges i lagen, även om antalet anställda (182/158, 2016/2015) inte gör det. Hållbarhetsredovisningen presenteras integrerat i årsredovisningen och företaget har gjort det enligt GRI från och med verksamhetsåret 2016. Intervjun sker via telefon med företagets Kommunikationschef den 24e april. Nobina AB Nobina är Nordens största operatör inom kollektivtrafik och erbjuder varje dag transport till över en miljon människor. Företagets affärsidé är att förenkla kundens vardagsresor och har som mål att alla vill resa med dem. Nobina grundades 1911 och är aktiv inom samtliga nordiska länder. En del av Nobinas hållbarhetsarbete är att få fler att resa kollektivt och företaget skriver att deras framgång skapar ett bättre samhälle i form av ökat rörlighet, minskad miljöbelastning och lägre samhällskostnader. Nobina AB är noterat på Nasdaq Stockholm MidCap och omfattas av den nya hållbarhetslagen eftersom antalet anställda (12495/11 747st, 2016/2015), nettoomsättning (8858/8 317 mkr, 2016/2015) och balansomslutning (7957/7 658 mkr, 2016/2015) alla överstiger den nedregräns som anges i lagen. Hållbarhetsredovisningen presenteras integrerat i årsredovisningen och har sedan 2012/2013 gjorts med utgångspunkt i GRI och sedan 2015/2016 enligt GRIs nivå G4 Core. Intervjun sker den 2 maj 2017 med företagets direktör för strategi och hållbarhet på Nobinas kontor i Solna, Stockholm. Corem Property Group AB Corem Property Group AB är ett fastighetsbolag som sedan 2007 äger, förvaltar och utvecklar lager, logistik, industri och handelsfastigheter. Corem lyfter fram att de på ett hållbart sätt ska skapa långsiktig tillväxt och värdeökning genom att förvärva, förvalta, 15

förädla och bygga fastigheter. Corem siktar på att vara det ledande fastighetsbolaget inom sitt segment. Huvudverksamheten drivs från Stockholm, men bolaget har lokala kontor utspridda i sina 5 geografiska affärsområden. Corem Property Group är noterat på Nasdaq Stockholm, MidCap och omfattas av nya hållbarhetslagen eftersom både nettoomsättning (740/626 mkr, 2016/2015) och balansomslutning (12118/9370 mkr, 2016/2015) överstiger den gräns som anges i lagen. Företagets genomsnittliga anställda är 46 stycken 2016 och 2015. Hållbarhetsredovisningen presenteras integrerat i årsredovisningen enligt GRIs riktlinjer. Intervjun genomförs på kontoret på Östermalm, Stockholm med företagets ansvarige för Investor Relations den 3 maj 2017. Scandic Hotels Group AB Scandic AB är nordens största hotelloperatör. Nätverket består av 230 hotell fördelat på 7 länder och företagets vision är att vara ett nordiskt hotellföretag i världsklass som skapar enastående upplevelser för de många människorna. Scandic grundades 1963 och riktar in sig på segmentet mellanklasshotell. 1993 beslutade Scandic för at bli en ledande aktör inom hållbarhet. Scandic AB är noterat på Nasdaq Stockholm MidCap och omfattas av den nya hållbarhetslagen eftersom antalet anställda (9359/9887st, 2016/2015), nettoomsättning (13081/12192,7 mkr, 2016/2015) och balansomslutning (14144/12889,9 mkr, 2016/2015) alla överstiger den gräns som anges i lagen. Hållbarhetsredovisningen presenteras integrerat i årsredovisningen och 2015/2016 är första året då det görs enligt GRI G4 Core. Intervjun sker via telefon med företagets Acting director of sustainable business den 4e maj 2017. Systemair AB Systemair AB s affärsidé är att utveckla, tillverka och marknadsföra ventilationsprodukter av hög kvalitet. Affärsidén utgår från kärnvärdena kvalitet, tillgänglighet och leveranssäkerhet och företagets motto är Den raka vägen. Systemair AB, som bildades 1974 och är verksam i 49 länder, siktar på att vara en av de ledande aktörerna inom den globala ventilationsindustrin och den mest pålitliga inom varje lokal marknad. Systemair AB är noterat på Nasdaq Stockholm, MidCap och omfattas av den nya hållbarhetslagen eftersom antalet anställda (4613/4385st, 2015/2014), nettoomsättning 16

(6112,5/5882 mkr, 2015/2014) och balansomslutning (4802,4/4690,2 mkr, 2015/2014) alla överstiger den gräns som anges i lagen. Hållbarhetsredovisningen presenteras integrerat i årsredovisningen enligt GRI, samt via ett separat dokument med ett GRI-index. Intervjun sker via telefon den 5e maj 2017 med företagets cfo. Heba Fastighets AB Heba fastighets AB är ett Stockholmsbaserat fastighetsbolag som grundades 1952, vars affärsidé är att erbjuda sina hyresgäster ett attraktivt och tryggt boende genom ett långsiktigt ägande, engagerad fastighetsförvaltning och en aktiv fastighetsutveckling. Bolaget ägde år 2015, 63 fastigheter, samtliga i Stockholm. Heba är noterat på Nasdaq Stockholm MidCap och är det enda bolag i studien som inte omfattas av den nya hållbarhetslagen eftersom antalet anställda (34/28st, 2016/2015) och nettoomsättning (295,4/282,337 mkr, 2016/2015) inte överstiger den lägsta gräns som anges i lagen. Däremot är företagets balansomslutning för år 2016: 7582,435 och år 2015: 6687,279mkr vilket överstiger kriteriet för balansomslutning. Hållbarhetsredovisningen presenteras integrerat i årsredovisningen och görs enligt GRI G4 Core. Intervjun sker med företagets vd på Hebas kontor i Stockholm 9 maj 2017. 17

Sammanställning intervjuobjekt Företag Befattning Datum Intervjulängd (Minuter) Typ av intervju Transkriberade ord LINDAB HR & CSR MANAGER 24 APRIL 2017 26 TELEFON 2670 MR GREEN & CO KOMMUNIKATIONSCHEF 24 APRIL 2017 24 TELEFON 2458 NOBINA AB DIREKTÖR FÖR STRATEGI OCH VERKSAMHETS- UTVECKLING 2 MAJ 2017 27 FACE-TO FACE 3800 COREM PROPERTY GROUP INVESTOR RELATIONS & HÅLLBARHETSANSVARIG 3 MAJ 2017 25 FACE-TO FACE 3526 SCANDIC HOTELS GROUP ACTING DIRECTOR SUSTAINABLE BUSINESS 4 MAJ 2017 24 TELEFON 2508 SYSTEM AIR AB CFO 5 MAJ 2017 22 TELEFON 2987 HEBA FASTIGHETS AB VD 9 MAJ 2017 Tabell 2. Tabellen sammanställer information om studiens intervjuer. 26 FACE-TO FACE 2719 Analysmodell Analysmodellen för studien ämnar förklara respondenternas svar utifrån de tre teorierna: institutionell-, legitimitets- samt intressentteorin. Frågor formuleras i ett försök att fånga svar som kan kopplas till de tre teorierna. Att ha i åtanke är att svaret på en fråga kan förklaras utav flera teorier. Teorierna nämns därtill inte vid deras namn inför eller under intervjun för att undvika en situation där respondenten vet vilka teorier frågorna vill åt. Nedan följer en redogörelse för intervjuguiden och en motivering till de frågor som används med grund i teori. För en naturlig start på intervjun formuleras följande fråga: 1. Skulle du kunna berätta om vem du är och om din befattning? 18

För att kunna bedöma respondentens koppling till hållbarhetsredovisning och förbättra svarens validitet utformas frågan: 2. Vad har du för del i företagets hållbarhetsredovisning? För att fånga institutionell teori utformas en fråga som undersöker när företagen började hållbarhetsredovisa. Har företagen nyligen börjat med hållbarhetsredovisning kan man följa upp med frågor om nya lagförslaget och koppla till koercitiv isomorfi, alternativt utifall de har påverkats av andra, kopplat till mimetisk isomorfi. Vidare kan en inblick i varför de valde att börja hållbarhetsredovisa vid just det tillfället möjligtvis kopplas till legitimitet, intressenters påverkan och/eller institutionell press. Därför utformas frågan: 3. Hur, när och varför började företaget arbeta med hållbarhetsredovisning? Eftersom GRI både är ett välkänt och accepterat varumärke kan det bidra till företags legitimitet och även medföra att företagen kopplas till symboler och värderingar i enlighet med legitimitetsteorin. Då GRI även är en tydlig standard som ska underlätta förståelsen av redovisningen är det möjligt att motiven till att använda GRI är att underlätta för både interna och externa intressenter. I vissa fall rekommenderas/tvingas företag att utgå ifrån GRI vilket kan resultera i en institutionell press. För att utreda motiven till valet av GRI utformas frågan: 4. Hur kommer det sig att ni redovisar enligt GRI? En förutsättning för intressentteorin är att företagen riktar sig mot specifika intressentgrupper och teorin säger att det bör baseras på en intressentvärdering. Intressentgrupper som företagen kan välja att rikta sin hållbarhetsredovisning mot kan förutom externa även röra sig om interna som anställda. Om företaget istället riktar sig mot samhället i stort och inte specificerar vilka intressenter som är viktiga kan det istället kopplas till legitimitetsteorin. Därför utformas frågan: 5. Vem riktar sig er hållbarhetsredovisning mot? Varför? 19

Företag kan involvera intressentgrupper vid upprättandet av hållbarhetsredovisningen. Att ha en intressentdialog är en punkt i GRI varpå det antas att samtliga företag gör det i viss omfattning. Om företagen involverar intressenter för att de måste enligt GRIs standarder kan det förklaras av efterföljning av regler och kopplas därmed till koercitiv isomorfi inom institutionell teori. Resonemang som visar att intressenter involveras för att det gynnar företaget kan istället kopplas till intressentteorin. För att undersöka motiven bakom att företag involverar intressenter vid upprättandet av en årsredovisning utformas frågan: 6. Vilka involveras vid upprättandet av er hållbarhetsredovisning? Varför? Företag kan välja att hållbarhetsredovisa integrerat i årsredovisningen alternativt via en separat rapport. Motiven bakom valet kan möjligtvis kopplas till vilka/vem rapporten riktar sig mot, varför intressentteorin och legitimitetsteorin kan vara relevant. Det är även tänkbart att valet motiveras av hur omgivningen gör varför institutionell teori kan appliceras på resonemang som rör valet. För att studera hur företagen motiverar valet att redovisa integrerat alternativt separat utformas frågan: 7. Ni hållbarhetsredovisar med en integrerad/fristående rapport. Varför gör ni det? Eftersom vad som anses legitimt förändras med tiden och kraven från samhället på företagen därmed varierar vore det intressant att fånga reflektioner om hur företag ställer sig till nya förväntningar, en koppling till legitimitetsteorin. Det är möjligt att reflektionerna på området även kommer in på normer, regler och riktlinjer varpå det ger underlag för en analys baserat på institutionell teori. Därför utformas frågan: 8. Hur ser ni på hållbarhetstrenden/hållbarhetsfokuset som växt fram de senaste åren. Väljer företag att få hållbarhetsredovisningen granskad av revisor är det med stor sannolikhet för att förstärka hållbarhetsredovisningens legitimitet, och därmed företagets. Intressant är motiveringen till varför ett företag inte väljer att få sin hållbarhetsredovisning externt granskad. Resonemanget ovan leder till frågan: 20

9. Varför har ni valt att få/inte få er hållbarhetsredovisning granskad av en tredje part? Beroende på vad företagen själva upplever att de tjänar på att hållbarhetsredovisa bör det gå att utröna vad som motiverar dem till att fortsätta hållbarhetsredovisa. Beroende på för vem företagen vill framstå som legitima, kan kopplingar göras till både intressentteorin och legitimitetsteorin. Ett svar som talar om upplevelsegrad gentemot lagar och regler, kan tyda på institutionell teori. Därmed formuleras frågan: 10. Vad har ni att vinna på att hållbarhetsredovisa? Det kan argumenteras för att frågor om hur respondenter och företag ställer sig till lagkrav på hållbarhetsområdet är både politiskt och personligt. Trots det är det intressant att utreda hur mycket det stundande lagkravet kan ha motiverat företagens hållbarhetsredovisning. Har det haft någon effekt på företagens motivering över huvud taget? För att koppla till institutionell teori, mer specifikt, koercitiv isomorfi formuleras följande fråga. 11. Hur ser ni på det nya lagkravet som kom i december 2016? Hur ser ni på regleringar i hållbarhetsområdet rent allmänt? Om företagen har en uppfattning om hur konkurrenter och andra företag i samma bransch hållbarhetsredovisar, finns en möjlighet att de förklarar sin syn på relationen mellan företagen. Vem var först? Har de blivit inspirerade av andra företag? Vid analys av området tas det i beaktning att företag kan ha incitament att framställa bolaget i positiv anda jämntemot konkurrenter. För att koppla till mimetisk isomorfi formuleras frågan nedan. 12. Har ni någon uppfattning om hur konkurrenter eller företag i samma bransch redovisar sociala och miljömässiga aspekter av sin verksamhet? 21

5. Resultat intervjuer För att förenkla presentation och analys av insamlat datamaterial transkriberas och kodas samtliga intervjuer, se tabell 2 för antal ord per respondent. De väsentliga resultaten från intervjuerna redovisas nedan. Resultaten struktureras efter varje huvudfråga i intervjuguiden där de olika respondenternas svar presenteras gemensamt. Skulle du kunna berätta om vem du är och om din befattning? Intervjuerna hålls med en HR och CSR manager (Lindab), en kommunikationschef (Mr Green & Co), en direktör för strategi och hållbarhet (Nobina), en ansvarig för investor relations (Corem), en acting director sustainable business (Scandic), en chief financial officer (cfo) (Systemair) och en verkställande direktör (vd) (Heba). Hur länge respondenterna arbetat på respektive företag varierar från 1 år till 18 år. Vad har du för del i företagets hållbarhetsredovisning? Kommunikationschefen på MR Green & CO och ansvarig för Investor relations på Corem uppger att de själva skriver företagets hållbarhetsredovisning, medan resterande respondenter uppger att företagen tagit hjälp av konsulter med upprättandet, varpå deras personliga uppgift istället är att tillhandahålla information, ta fram intervjuobjekt och avstämma och godkänna hållbarhetsredovisningen. Samtliga respondenter uppger sig vara ansvariga för hållbarhetsredovisningen. Hur, när och varför började företaget arbeta med hållbarhetsredovisning? Företagen har upprättat hållbarhetsredovisningar enligt GRI under olika lång tid. Lindab har hållbarhetsredovisat enligt GRI sedan verksamhetsåret 2009, Nobina, Scandic och Heba sedan 2015, Systemair sedan 2015/16 och Mr Green & CO och Corem sedan 2016. Några av respondenterna uppger att företaget innan det officiella året redan haft en utvecklad hållbarhetsredovisning, men att de inte verifierat att det helt följt GRI. HR och CSR manager på Lindab säger att bolaget antagligen började hållbarhetsredovisa eftersom det fanns krav på bolaget från byggbranschen. Respondenten påstår även att hållbarhet var populärt vid tidpunkten och säger det var inne då att prata om CSR-arbete. Ytterligare en anledning som nämns är att samla hållbarhetsarbetet under ett paraply. Kommunikationschefen på Mr Green påstår att det var ett naturligt steg i utvecklingen att börja hållbarhetsredovisa, samt att de blivit börsnoterade och därmed kommit in på en ny 22

arena där man tittar på hur andra bolag gör. Direktör för strategi och hållbarhet på Nobina tog beslut om att börja hållbarhetsredovisa då riktlinjerna kom gällande hållbarhetsredovisning i statliga företag. Som underleverantör till samhället ansåg respondenten att det var bra att möta eventuella krav från de statliga kunderna tidigt och ligga i framkant. Respondenten hävdar däremot att sådana krav aldrig kom. I efterhand uppfattar respondenten att det ansågs populärt och bra att hållbarhetsredovisa, samt att de som företag ansågs vara proaktiva. Ansvarige för investor relations på Corem berättar att lagändringen (Dec 2016) var en anledning till att passa på att börja, samtidigt fördes ett resonemang om att det var lika bra att deras hållbarhetsarbete syntes. Acting director sustainable business på Scandic säger att bolaget började i samband med deras börsintroduktion. Vidare motiverar respondenten att det låg i tiden och säger vi uppfattade en tydlig förväntan att sånt ska man ha helt enkelt. Cfo på Systemair säger att fonder, framförallt etiska fonder, efterlyste hållbarhetsredovisningar vilket motiverade företaget till att börja. Vidare anser respondenten att det passade företagets profil att hållbarhetsredovisa, samt att beslutet även bottnade i ett eget personligt intresse vilket ledde till att en diskussion fördes med bolaget och ägare. Respondenten berättar att ägarna inte hade några krav på att företaget skulle hållbarhetsredovisa, men att huvudägaren ansåg att det var en bra idé när förslaget diskuterades. Vd:n från Heba berättar att företaget blev introducerade till hållbarhetsredovisning och GRI genom en rekommendation från deras kommunikationsbyrå. Respondenten nämner därutöver att företaget trodde att lagar skulle komma på området förr eller senare vilket hade en påverkan. Företaget såg en möjlighet att samla arbetet under en hatt. Respondenten lyfter fram att grunden till att företaget hållbarhetsredovisar är att de vill vara en god samhällsmedborgare. Hur kommer det sig att ni redovisar enligt GRI? HR och CSR manager på Lindab menar på att GRI underlättar för företaget att göra en ordentlig hållbarhetsredovisning. Samtidigt bidrar GRI till möjligheten att jämföra och bli jämförd med andra hållbarhetsredovisande bolag. Vidare anser respondenten att om man redovisar enligt GRI blir man inte ifrågasatt på samma sätt som man kan bli om man inte följer standarden. Kommunikationschefen på Mr Green förklarar att valet av GRI mycket grundar sig i att andra börsnoterade bolag använder sig utav det. Respondenten menar att det är ett bra och tydligt ramverk som är väletablerat och därmed ett naturligt val. Direktör för 23

strategi och hållbarhet på Nobina säger att de motiverades att använda GRI för att det var den standard som var mest utvecklad, mest vedertagen och hade störst spridning globalt, samtidigt som den är en FN-sanktionerad standard. Ansvarig för investor relations på Corem motiverar sitt val av GRI för att många andra fastighetsbolag använder det och att det är ett sätt att jämföra och bli jämförd med andra. Respondenten från Scandic lyfter även de fram att GRI är den mest vedertagna och välkända standarden, samt att de vill kunna jämföras med andra, vilket GRI underlättar. Systemair uppger att de motiverades att använda ramverket GRI främst beroende på att ramverket blev rekommenderat av konsulter. Respondenten var även medveten om att ett annat bolag i samma bransch använde sig av GRI, varför respondenten ansåg att GRI även var lämpat för Systemair. Vd:n på Heba berättar att de fick standarden rekommenderade till dem i samband med att de fick intresse för hållbarhetsredovisning. Respondenten säger ( ) de är ju det mest välrenommerade och mest world-wide. Vem riktar sig er hållbarhetsredovisning mot? Varför? HR och CSR manager på Lindab säger att hållbarhetsredovisningen till stor del är en branding-funktion men poängterar att den är viktig för nutida och framtida anställda, framförallt på grund av den yngre generationen som enligt respondenten har en högre efterfrågan på miljö- och sociala aspekter av företagets verksamhet. Som B2B-leverantör får de även mycket frågor kring hållbarhet, och har de då en hållbarhetsredovisning, är det lättare för företaget att bli verifierad av en presumtiv kund. Respondenten säger att specifika kunder ställer särskilt höga krav på miljö och hållbarhet och att det främst beror på storleken på kund. Tidigare kunde det även bero på om kunden var statlig eller privat, men idag är det däremot ingen skillnad enligt Hållbarhetschefen. Investerare nämns också som viktiga då de kan ha krav på sig att investera hållbart. Kommunikationschefen på Mr Green nämner först anställda och därefter investerare som grupper som efterfrågar hållbarhetsredovisning. Respondenten menar vidare på att de större institutionerna förväntar att en hållbarhetsredovisning sker. Det poängteras att hållbarhetsredovisningen främst riktas internt och till investerare, men nämns gör också studenter och allmänheten i stort. I likhet med de andra respondenterna nämns hållbarhetsredovisningen som ett internt styrmedel. Direktör för strategi och hållbarhet på Nobina säger att hållbarhetsredovisningens huvudmålgrupp är investerare och att det är endast investerare som har hört av sig gällande 24