Arkeologiska förundersökningar vid Ängås gård i Västra Frölunda Västra Frölunda 435, Göteborg 365 och 366 Lillemor Olsson
Arkeologiska förundersökningar vid Ängås gård i Västra Frölunda. Västra Frölunda 435, Göteborg 365 och 366. Lillemor Olsson
Arkeologiska förundersökningar vid Ängås gård i Västra Frölunda. Västra Frölunda 435, Göteborg 365 och 366 Kulturhistorisk rapport 32 Rio Kulturkooperativ 2008 Rio Kulturkooperativs projektnummer: 0783 Länsstyrelsens diarienummer: 431-33752-2007 Fastighet: Järnbrott 177:1 m. fl. Västra Frölunda socken, Göteborgs kommun, Västra Götaland Ek. karta: 6B 9d Belägenhet i RT-90 2,5 gon V: X 6397580,42 / Y 126782,30 Höjd över havet: 40-45 respektive 25-33 Beställare: Fastighetskontoret, Göteborgs kommun Projektansvarig: Stig Swedberg Fältarbetsansvarig: Lillemor Olsson Övrig personal: Petra Rudd, Stig Swedberg och Magnus von der Luft Fältarbetstid: 2007-10-10 2007-10-24 Arkiv: Rio Kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen Omslagsbild: Markkemisk provtagning vid Ängås gård Orienteringskarta: Framställd av Rio Kulturkooperativ med data från Map Maker Topografisk grundkarta: Tillhandahållen av beställaren. Övriga kartor och situationsplaner är framställda av Rio Kulturkooperativ Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund ISSN 1652-1897 Sökord: förundersökning, boplatser Rio Kulturkooperativ Skoghem Folbengsröd 450 52 DINGLE www.riokultur.se rio@riokultur.se
Innehåll 5. Sammanfattning 5. Inledning 5. Syfte 7. Metod 12. Förmedling 12. Natur- och kulturlandskap 16. Undersökningsområdet 16. Tidigare undersökningar 16. Undersökningsresultat 19. Fynd 19. Analysresultat 20. Tolkning 26. Vetenskaplig och pedagogisk potential 28. Antikvarisk bedömning 30. Källor 31. Bilagor 1. Schakt 2. Anläggningar 3. Fynd 4. CEDAD 5. Miljöarkeologiska laboratoriet
Ill. 1. Undersökningsområdet markerat på topografisk karta. Skala 1:50 000.
Arkeologiska förundersökningar vid Ängås gård i Västra Frölunda. Västra Frölunda 435, Göteborg 365 och 366. Sammanfattning Rio Kulturkooperativ har under 6 dagar i oktober 2007 förundersökt fornlämningarna Ny boplats 1-3 inom fastigheterna Järnbrott 177:1 med flera. Efter avslutad förundersökning har Ny boplats 2 och 3 erhållit fornlämningsnumren Göteborg 365 respektive Göteborg 366. Ny boplats 1 har efter avslutad förundersökning knutits till Västra Frölunda 435. De tre boplatserna upptäcktes vid en arkeologisk utredning utförd av Göteborgs Stadsmuseum i februari 2007. Samtliga fornlämningar betecknades före förundersökningen som boplatser och inom två av dem hade det under den arkeologiska utredningen påträffats två förmodade huslämningar. Inom de tre fornlämningarna upptogs vid förundersökningen sammanlagt 32 schakt med grävmaskin. Inom Västra Frölunda 435 påträffades en av senare tids odling störd anläggning, en härd, samt ett relativt litet och anonymt fyndmaterial till huvuddelen bestående av avslag. Göteborg 365 visade sig bland annat innehålla ett fyndförande lager med en variation av patinerade, svallade och brända flintavslag samt en del mindre avslag av förhållandevis fin flintkvalitet. Inom Göteborg 366 framkom flera boplatsindikerande lämningar så som husrännor och stolphål samt ett fyndmaterial bestående av keramik, bränd lera, brända ben och flintavslag. 14 C-dateringarna placerar fornlämningen i förromersk järnålder till vendeltid. Vid en eventuell fortsatt exploatering i området bör Göteborg 365 och 366 genomgå yt- terligare arkeologiska undersökningar. Den nu förundersökta delen av Västra Frölunda 435 är att betrakta som undersökt och borttagen. Inledning På uppdrag av Göteborgs fastighetskontor har Rio Kulturkooperativ utfört en förundersökning av fornlämningarna, med tillfällig arbetsidentitet; Ny boplats 1-3 inom fastigheterna Järnbrott 177:1 med flera. Fältarbetet utfördes under oktober 2007. Efter avslutad förundersökning har Ny boplats 2 och 3 erhållit fornlämningsnumren Göteborg 365 respektive Göteborg 366. Ny boplats 1 har efter avslutad förundersökning knutits till Västra Frölunda 435. I den följande texten refereras därför till de nu aktuella fornlämningsnumren. Syfte Förundersökningarna av Västra Frölunda 435 samt Göteborg 365 och 366 syftade, i enlighet med kravspecifikationen, i första hand till att förse Länsstyrelsen med ett fördjupat kunskapsunderlag inför deras vidare hantering av ärendet. Efter avslutad undersökning skulle fornlämningarnas utbredning inom förundersökningsområdet kunna avgränsas och fornlämningarnas art och innehåll beskrivas med hänsyn till deras vetenskapliga och pedagogiska värde. De vid utredningen nyupptäckta fornlämningarna bestod av tre boplatser med indikationer från neolitikum, bronsålder och äldre järnålder. På två av boplatserna, Västra Frölunda 435 (Ny boplats 1) och Göteborg 366 (Ny boplats 3) påträffades spår av huslämningar. 5
6 Ill. 2. Kartan visar de tre fornlämningarnas utbredning före förundersökningen. Västra Frölunda 435 skrafferad. Skala 1:1500.
Ill. 3. Ny boplats 1/Västra Frölunda 435 före undersökningen. Foto mot öster. Boplatser med huslämningar från senneolitikum och även bronsålder är sällsynta i Göteborg och Bohuslän, varför dateringar i sig var ett viktigt syfte. Då inga naturvetenskapliga dateringar utfördes i samband med utredningen var det, vid förundersökningarna, ett prioriterat syfte att med hjälp av naturvetenskapliga dateringar tydliggöra platsens generella såväl som interna kronologi. Metod Vid förundersökningarna av Västra Frölunda 435, Göteborg 365 och 366 upptogs 32 schakt med dubbel skopbredd för att avgränsa fornlämningarna inom undersökningsområdena och för att kunna avgränsa de båda huslämningarnas utbredning. Schakten förlades jämnt över hela området med hänsyn till den omgivande topografin, vägar, utredningsschakt och andra störningar. Enstaka schakt vidgades till fyrdubbel skopbredd i syfte att dels identifiera specifika anläggningar från utredningen, dels i syfte att förstå de fysiska strukturernas sammanhang. Samtliga schakt grävdes ner till underliggande lera. Schakt och anläggningar har mätts in med GPS. Lagerföljd och anläggningar har dokumenterats med beskrivning och med digitalkamera. Fyndförande kontexter gicks igenom för hand och fynd insamlades och separerades utifrån iakttagen lagertillhörighet. Flintan har sorterats med stöd av Sorteringsschema för flinta, Andersson et al. 1978. En okulär bedömning av keramikmaterialet har gjorts tillsammans med fil. Dr. Roger Nyqvist. Prover för vedartsbestämning, 14 C-datering och makrofossilanalys har insamlats från fyndoch kolförande kontexter inom Göteborg 365 och 366. Dessa har analyserats vid Miljöarkeologiska Laboratoriet i Umeå (MAL) respektive CEDAD, Lecce. För att få en bättre bild över Göteborg 365 och 366 totala utbredning har en fosfatkartering genomförts av personal från MAL med ett 70-tal provpunkter. 7
Ill. 4. Översiktsfoto av Göteborg 365. Foto mot norr. Ill. 5. Göteborg 366. Vy från Ängås gård. Foto mot sydväst. 8
Ill. 6. Ny Boplats 1. Förundersökningsschaktens fördelning över ytan. Skala 1:500. 9
10 Ill. 7. Göteborg 365. Schaktkarta. Skala 1:500.
Ill. 8. Göteborg 366. Schaktkarta med anläggningar. Skala 1:500. 11
Ill. 4. Bilden visar gränsmärke nummer 819:19. Det är placerat på flacka hällmarker, vilka sluttar svagt ner mot en myr, bevuxen med bland annat ängsull. Foto mot sydväst. Ill. 9. Ny boplats 1/Västra Frölunda 435. Dräneringsschakt. Foto mot öster. Förmedling Vid förundersökningarna av Västra Frölunda 435, Göteborg 365 och 366 fanns ingen särskild tid avsatt för visningar eller dylikt. De preliminära resultaten av förundersökningen har däremot lagts ut på Rio Kulturkooperativs hemsida. Där kommer även denna rapport att finnas tillgänglig. Natur- och kulturlandskap Fornlämningarna Västra Frölunda 435, Göteborg 365 och 366 är belägna i Ängås, Västra Frölunda socken, ill. 1. Området karaktäriseras av ett relativt flackt terrängparti cirka 700 meter norr om havsviken Välen. Väster om undersökningsområdet återfinns ett sammanhängande bergsområde. Österut är terrängen flackare och lägre för att åter stiga på andra sidan dalgången där Stora ån rinner. Området kring de tre förundersökningsobjekten är förhållandevis rikt på fornlämningar. Dessa består bland annat av fynd- och boplatser från stenålder, exempelvis Västra Frölunda 209, 210, 214, 215, 357 och 435. Västra Frölunda 357 och 435 har även daterats till brons- och järnålder. Nordost om Ängås återfinns en hällkista i röse, Västra Frölunda 35, och i närområdet finns även flera stensättningar, Västra Frölunda 25, 32:1 & 2, 33, 34, 39, 104, 106 och 144, 150:1 & 2. Då hela Västra Frölunda numera är relativt hårt exploaterat är många av dessa idag delundersökta eller undersökta och borttagna, FMIS. På platsen för Göteborg 366 ligger ett äldre gårdsläge med tillhörande ekonomibyggnader, Ängås gård. Från 1700-talets början fram till 1860-talet var Ängås säte för en lång rad häradsskrivare. Gården, som är en före detta frälsegård, har dock rötter i 1500- och 1600-talen. På mitten av 1700-talet beslöts om nybyggnad och delar av den nuvarande gården, bland annat köket, är från den här tiden, Ängås Kannebäck 2008. 12
Ill. 10. Göteborg 365. Härdbotten i schakt 1. Skala 1:50. 13
14 Ill. 11. Göteborg 366. Anläggningarna i schakt 4 och 5. Skala 1:100.
Ill. 12. Göteborg 366. Detaljkarta över anläggningarna i schakt 4. Skala 1:50. 15
I skogspartiet på Korsåsen finns flera lämningar efter stenbrott. Stenindustrin var en viktig del av ekonomin i området under början av 1900-talet. Brytningen inleddes redan i slutet av 1800-talet och hade sin största omfattning före första världskriget för att upphöra i början av 1930-talet. Även i bergspartiet Ulvås och Torstens ås kan man idag se flera spår av stenbrott från den här tiden, Ängås Kannebäck 2008. Undersökningsområdet Fornlämningarna är idag belägna i ett bebyggt område, ill. 2-5. Den nu aktuella delen av Västra Frölunda 435 låg till större delen i ett kolonilottsområde, cirka 10-13 meter över havet. Undersökningsområdet begränsas i nordväst av ett skogbeklätt berg och i öster av vägen Ängåsvallen. I områdets nordvästra del löper en grusväg i nordnordöstlig-sydsydvästlig riktning upp förbi baskethallen. Göteborg 365 ligger i en trädbeväxt svag sydsydöstlig sluttning omedelbart väster om Ängås gård, mellan 8-10 meter över havet. Undersökningsområdet begränsas i öster och väster av bebyggelse och i söder av en större brunn. Genom den skogbeväxta sluttningen går en stensatt äldre väg upp mot Ängås gård. Vägen kan förmodas höra till Ängås gård då den löper från söder och svänger av mot gården i nordostlig riktning. Göteborg 366 ligger på en åsrygg i nordvästlig-sydöstlig riktning, cirka 8-10 meter över havet, på platsen för Ängås gård. Undersökningsområdet avgränsas av en tillfartsväg i norr och utgörs av ett äldre gårdsläge med tillhörande ekonomibyggnader. Väster om gården ligger ett mindre hus samt en grusväg som leder ut till ovannämnda tillfartsväg. På gårdstomten finns även en äldre allé som leder från gården och söderut. Tidigare undersökningar Samtliga tre fornlämningar upptäcktes i samband med en arkeologisk utredning utförd av Göteborgs Stadsmuseum i februari 2007, GSM dnr 1371/06 5331 och Ragnesten muntlig uppgift. Den nu aktuella delen av Västra Frölunda 435 ansågs vid utredningen vara en fristående förhistorisk lämning varför den först i efterhand knutits till den redan tidigare kända delen av Västra Frölunda 435. Västra Frölunda 435 delundersöktes 2001 av Göteborgs Stadsmuseum. Inom fornlämningen påträffades då förhistoriska anläggningar bland annat i form av kokgropar, mörkfärgningar och kulturlager. Tre av kokgroparna har daterats till 1320 930 f. Kr., 1130 800 f. Kr. och 240 f.kr. 70 e. Kr. Fynden utgjordes av ett större antal spånpilspetsar, spånskrapor, knivar, kärnor, spån och avslag, brynen och rikligt med keramik av mellanneolitisk typ. Fyndmaterialet i sin helhet daterades till mesolitikum och mellanneolitikum, Gustavsson 2004. Den nu aktuella delen av Västra Frölunda 435 bedömdes vid utredningen innehålla en mindre men tydlig huslämning bestående av väggrännor och boplatsgropar. Fynden från boplatsen var relativt fåtaliga och bestod genomgående av flinta. Boplatsen daterades preliminärt till bronsålder. Vid utredningen av Göteborg 365 framkom en förhistorisk anläggning och rikligt med slagen flinta i ett tunnare kulturlager. Utifrån fynden daterades fornlämningen preliminärt till neolitikum. Göteborg 366 innehöll härdar, kokgropar, kulturlager och stolphål. Fyndmaterialet bestod av keramik, bränd lera och slagen flinta. Anläggningarna och fyndmaterialet gav en preliminär datering av fornlämningen till äldre järnålder. Undersökningsresultat Inom de tre aktuella undersökningsområdena upptogs sammanlagt 32 schakt med grävmaskin. Schakten fördelades över boplatsytorna enligt följande: Västra Frölunda 435, schakt 1-10, Göteborg 365, schakt 1-7 och Göteborg 366, schakt 1-15, ill. 6-8. Förhistoriska fynd och anläggningar påträffades i varierande mängd inom de tre fornlämningarna. Nedan följer en redogörelse för grävningsiakttagelser och fyndmaterial för de respektive fornlämningarna. 16
Ill. 13. Göteborg 366. Detaljkarta över anläggningarna i schakt 5. Skala 1:50. 17
Västra Frölunda 435 I de tio schakt som grävdes inom fornlämningen påträffades ett relativt litet fyndmaterial i schakt 1, 3, 6 och 10. Dessa bestod av 1 spån med retusch, 1 mikrospånkärna F, 1 övrig kärna, 10 avslag och 2 bitar övrig flinta. En förhistorisk anläggning påträffades i schakt 10, bilaga 1-3. Intill utredningsschakten, där den förmodade huslämningen i form av väggrännor påträffades, öppnades schakt 4 och 9. Bedömningen efter förundersökningen är att rännorna i själva verket är dräneringsschakt för att underlätta odling, ill. 9. För att avgränsa boplatsen mot väster upptogs schakt 10 väster om den grusväg som begränsade undersökningsytan, intill en bergvägg. I schaktet framkom den enda förhistoriska anläggningen från den nu förundersökta delen av Västra Frölunda 435. Anläggningen var kraftigt störd, förmodligen på grund av odlingsverksamhet och dessutom skadad av ett dike. Utifrån skärvstenen i anläggningen har den tolkats som resterna av en härd. I anläggningen påträffades ett spån med retusch och i anläggningens närhet påträffades tre flintavslag. Göteborg 365 Inom fornlämningen upptogs sju schakt, varav samtliga var fyndförande. Schakten fördelades jämnt över ytan, med undantag för den södra delen av fornlämningen som var störd av en brunn. Dessutom hade man här ett fyndtomt schakt från utredningen vilket utgjorde ytterligare en anledning till varför inga schakt upptogs där. Fynden bestod av 1 kort spånfragment, 1 avslag med retusch, 31 avslag, 3 splitter och 8 övriga flintor, varav 5 var slagna. En förhistorisk anläggning påträffades i schakt 1. Anläggningen bedömdes vara en botten av en härd, ill. 10 & bilaga 1-3. Ett prov togs från anläggningen och skickades för vedartsbestämning och eventuell datering. Dessutom utfördes en markkemisk provtagning över hela ytan. Fyndmaterialet som i sig inte var daterande påträffades i huvudsak i ett fyndförande grusigt sandlager i schakt 2-5, vilket får förmodas vara det samma som påträffades under utredningen. Flera av avslagen var av mycket fin kvalitet. Göteborg 366 I de 15 schakt som öppnades var schakt 1-2, 4-6 och 10 fyndförande. Fynden bestod av 7 vävtyngdsfragment, 8 bitar keramik, 3 bitar bränd lera, 18 brända ben, 3 avslag med retusch, 3 övriga kärnor, 28 avslag samt 7 bitar övrig flinta, varav 1 slagen, samt 1 bit tegel. Dessutom framkom 26 förhistoriska anläggningar. En anläggning utgick (A5) då det vid rensning visade sig vara ett stenlyft. De förhistoriska anläggningarna utgjordes av 2 rännor (A6 och A7), 6 stolphål (A9, A12, A13, A15, A18 och A27), 5 härdar (A1, A10, A11, A24 och A26), 1 kokgrop (A20), 1 pinnhål (A8), 4 gropar (A17, A19, A21 och A27), 5 kulturlagerrester (A2-4, A14 och A16) samt 2 sot- och kolkoncentrationer, alternativt pinnhål, (A22 och A23), samt ett kol och sot förande lager, L2 i S1. Av anläggningarna snittades 9 stycken (A1-4, A6-8, A25 och A27). Dessutom snittades och provtogs L2 i S1 i profilväggen. För närmare beskrivning av anläggningarna, bilaga 1-3. Fyndmaterialet och anläggningarna framkommer i stort sett i samma kontexter. Den preliminära tolkningen av fornlämningen vid fältarbetet var att det rörde sig om en järnåldersboplats med tillhörande huslämning, ill. 11-13. Framförallt inom schakt 4 och 5 var fyndmaterialet och antalet anläggningar särskilt stort. Här påträffades rännkonstruktioner, stolphål samt minst ett pinnhål, ill. 14. En del av de sistnämnda har förmodligen utgjort detaljer i den egentliga väggkonstruktionen medan andra varit avsedda som stöd till väggar och takbärande stolpar. De parallella väggrännorna (A6 och A7) påträffades med ett mellanrum på cirka 10-20 centimeter. Ingen av rännornas längd kunde vid förundersökningen avgränsas men A6 var cirka 0,6 meter bred och 0,15 meter djup och hade en fyllning av mycket fet svartbrun sand. A7 var något mindre, cirka 0,4 meter bred och 0,14 meter djup, och hade en något blekare fyllning av mörkbrun sand med inslag av kol. Båda rännorna var fyndförande. 18
Även i schakt 1, 3 och 7 framkom anläggningar. Dessa utgjordes av härdar (A1 i S1, A26 i S3 och A24 i S7), ett stolphål (A27 i S3), en grop (A25 i S1) och kulturlagerrester (A2-4 i S1), ill. 15-17. I schakt 1 framkom även en äldre stensatt gårdsplan, ill. 15 & 18. Fynd Västra Frölunda 435 Inom fornlämningen påträffades ett fyndmaterial bestående av 1 spån med retusch, 1 mikrospånkärna F, 1 övrig kärna, 10 avslag och 2 bitar övrig flinta, bilaga 3. Fyndmaterialet var litet och anonymt. Mikrospånkärnan ger en indikation om mesolitikum. Göteborg 365 Det påträffade fyndmaterialet inom fornlämningen bestod av 1 kort spånfragment, 1 avslag med retusch, 31 avslag, 3 splitter och 8 övriga flintor, varav 5 var slagna, bilaga 3. Fyndmaterialet är till viss del svallat och patinerat, dessutom fanns en mindre mängd brända flintor i materialet. Göteborg 366 Inom boplatsen påträffades ett fyndmaterial bestående av 7 vävtyngdsfragment, 8 bitar keramik, 3 bitar bränd lera, 18 brända benfragment, 3 avslag med retusch, 3 övriga kärnor, 28 avslag samt 7 bitar övrig flinta, varav 1 slagen, och 1 bit tegel, bilaga 3. En mindre del av flintmaterialet är svallat, patinerat och/eller bränt. Keramiken bedöms vara av brukskaraktär och härrör från två olika perioder. Tre av keramikbitarna kan fogas samman och kommer från ett välbränt och relativt finmagrat kärl med grovslammad yta från tiden runt Kristi födelse. De resterande fem bitarna bedöms vara från romersk järnålder. Eventuellt syns spår av dekor på en av dessa. Vävtyngdsfragmenten, varav ett var ombränt, härrör från två eller tre vävtyngder. Två av de brända lerorna utgör bitar ur samma del och har en medvetet utplanad yta, Nyqvist muntligen 2008. Analysresultat Sammanlagt skickades tio prover från Göteborg 366 och ett från Göteborg 365 till MAL, Umeå universitet, för vedartsbestämning. Dessvärre har åtta av dessa förkommit hos MAL. Totalt har alltså tre prover från Göteborg 366 vedartsbestämts vid MAL. Samtliga av dessa har skickats för datering vid CEDAD, Lecce universitet, Italien, bilaga 4. En sammanfattning av resultaten av dessa analyser framgår av nedanstående tabell. Inom Göteborg 365 och 366 utfördes även en miljöarkeologisk markundersökning av MAL. Totalt insamlades 92 prover från 74 provpunkter, bilaga 5. Göteborg 365 provtogs med ett intervall på 10x10 meter. Inom Göteborg 366 provtogs norra delen av fornlämningen i området öster om ladugården och södra delen i området söder om mangårdsbyggnaden. Provtagningsintervallet varierade mellan 2 till 20 meter, med en förtätning av provpunkterna i området kring schakt 4 och 5, där anläggningstätheten var som störst. Nedan följer en kortare sammanfattning av den miljöarkeologiska markundersökningen. Göteborg 365 Inga kulturpåverkade förhöjningar kan iakttas i den norra delen av fornlämningen där det fyndförande lagret påträffades (S2-5). I den södra delen av fornlämningen sker en ökning i samtliga nivåer utom MS. Inom fornlämningen finns en hög anrikning av organiskt bundet fosfat Dateringstabell Göteborg 366 Nr Grävenhet Vedart Analys ID Datering BP Kalibrerat (2 sigma) Prov 7 S4 A6 Sädeskorn LTL3084A 1457±45 530 AD - 670 AD Prov 10 S1 A25 Korn LTL3085A 1921±65 60 BC - 250 AD Prov 11 S1 L2 Korn LTL3086A 2104±45 350 BC - 300 BC, 210 BC - 10 AD 19
som ger starka indikationer på odlingsaktivitet. Då området är lågt beläget, mellan 8-10 meter över havet, kan de höga värdena emellertid inte enbart förklaras genom tidigare odlingsaktivitet. Hög markfuktighet under längre tid kan minska nedbrytningshastigheten hos organiskt material och ge högre halter än prover från torrare marker. Det som talar för en sådan förklaring är den generellt höga halten av organiskt material tillsammans med förändringen i MS och MS550. I ett förhistoriskt perspektiv antyder markanalyserna och höjden över havet att det rört sig om kortvariga kustnära aktiviteter. Göteborg 366 I det norra provtagningsområdet påvisades förhöjningar av fosfat- och MS-värden runt schakt 1 och den stensatta gårdsplanen. MS550- värdena var däremot låga. I det södra provtagningsområdet påvisades förhöjda fosfathalter och MS-värden men relativt låga MS550-värden i den norra delen runt schakt 9. Viss förhöjning av fosfater och höga MS550-värden påvisades även i den sydvästligaste delen av provtagningsområdet. I området runt schakt 4 och 5, där det skedde en förtätning av provpunkterna och där huslämningarna påträffades, är samtliga värden låga. Hög anrikning av fosfat, låg Pkvot och relativt hög MS inom ytan på höjden kan tolkas som boplatsens mest intensivt nyttjade område. Aktiviteterna är rumsligt helt avgränsade till höjden (ytan närmast den nuvarande gården). Det går inte att ur detta material fastställa när anrikningen av exempelvis fosfat sker, inte heller om det finns flera faser. En del av fosfatanrikningen inom ytan öster om ekonomibyggnaden kan eventuellt förklaras med sentida aktiviteter. Tolkning Västra Frölunda 435 Inom förundersökningsområdet för Ny boplats 1 påträffades endast en anläggning en härd samt ett mindre fyndmaterial. Anläggningen och huvuddelen av fyndmaterialet påträffades väster om kolonilottsområdet, i schakt 10. Anläggningen och fyndmaterialets anonymitet gör platsen svårdaterad. En mikrospånkärna antyder mesolitikum medan höjden över havet, 10-13 meter, säger något helt annat. Enligt uppgift från Ängås odlarförening ska stora mängder matjord både ha schaktats bort och körts ut till den del av ytan där odlingslotterna ligger. En del av de utkörda jordmassorna ska dessutom ha kommit från dumphögarna efter en arkeologisk undersökning av en närliggande fornlämning. Denna omplacering av matjord är en trolig förklaring till hur mikrospånkärnan samt den kontextlösa flinta som påträffades i schakt 1, 3 och 6 hamnade på platsen. De rännor som vid utredningen antogs utgöra en huslämning visade sig vid den följande förundersökningen i själva verket vara spår av dränering. De enda säkra förhistoriska lämningarna inom förundersökningsområdet utgörs således av fynden och anläggningen i schakt 10. Lämningarna bedöms dock inte utgöra en självständig fornlämning utan bör tillskrivas Västra Frölunda 435. Inom området för kolonilotterna påträffades inga säkra förhistoriska lämningar, men det är inte orimligt att Västra Frölunda 435 kan ha omfattat även denna yta, ill. 19. Göteborg 365 Förundersökningens avgränsning av fornlämningen stämmer väl överens med den bedömning av fornlämningens utbredning som gjordes under utredningen 2007. Fyndmaterialet är inte närmare daterbart men uppvisar en variation av svallad, patinerad och bränd flinta, men framförallt en del mindre avslag av relativt fin flintkvalitet. En anläggning som påträffades i schakt 1 har inte närmare kunnat dateras då proverna från denna förkommit hos MAL. Höjden över havet anger att boplatsen tidigast kan ha anlagts under senneolitikum/ äldre bronsålder. Samtidigt visar de naturvetenskapliga analyserna på att de aktiviteter som förekommit på platsen inte varit av sådan karaktär att någon anrikning skett alternativt varit av kortvarig art. Detta styrker hypotesen att lämningen härrör från en kortvarig kustanknuten aktivitet. En annan möjlig tolkning är 20
Ill. 14. Göteborg 366. På bilden syns de båda rännorna, A6 och A7 i schakt 4. Vid tumstockens sydvästra ände skymtar ett stolphål, A15. Foto mot öster. 21
22 Ill. 15. Göteborg 366. Anläggningarna i schakt 1. Skala 1:100.
Ill. 12. Bilden visar lämning 819:15, ett kvarnstensämne. Foto mot nordväst. Ill. 16. Göteborg 366. Anläggningarna i schakt 3. Skala 1:50. 23
24 Ill. 17. Göteborg 366. Anläggningen i schakt 7. Skala 1:50.
Ill. 18. Göteborg 366. Framrensning av den stensatta gårdsplanen i schakt 1. Foto mot nordväst. att det i det något högre partiet väster om fornlämningen skett ett ras som placerat fyndmaterialet där det ligger idag. Mot en sådan tolkning talar det fyndförande lager som påträffades i schakt 2-5 och som i schakt 4 får betraktas som relativt rikligt. Det kan inte anses som rimligt att ett sådant lager vid ett ras hållit sig så pass intakt. Fornlämningen bör därför definieras som en boplats där fyndförande lager ursprungligen deponerats i samband med en tillfällig aktivitet. Göteborg 366 Inom fornlämningen Göteborg 366 påträffades en större mängd förhistoriska anläggningar i form av väggrännor, stolphål, härdar, kokgrop, pinnhål, gropar och kulturlagerrester. Tillsammans med de anläggningar som påträffades under utredningen (rapporten är ännu ej skriven varför ingen närmare beskrivning av dessa kan lämnas här) utgör dessa en boplatsstruktur med en eller två faser. I södra delen av förundersökningsområdet i anslutning till schakt 4 och 5 framkom rester av väggkonstruktionen som tolkats härröra från ett eller två hus med tillhörande takbärande stolpar och pinnhål. Husets form, storlek och funktion är i dagsläget något oklar, men huset bör ha haft en nordostlig-sydvästlig sträckning. Det är osäkert om husets centrala delar är belägna norr eller söder om väggrännorna. Vad som talar för den södra delen är att den ena rännan (A7) möjligen kan utgöra en så kallad takdroppsränna. Denna skulle då utgöra en yttre nordlig gräns för husets långsida. Samtidigt talar härdarna (A10 och 11), stolphålen (A9, 12 och 13) samt kulturlagerresten (A14) norr och nordväst om rännorna för att det är denna del som utgör den centrala delen av huset. Det skulle kunna betyda att A7 istället utgör en äldre fas i huset. Detta är något som inte kan styrkas, då vi på grund av de på MAL förkomna proverna inte 25
kunnat datera resterande anläggningar. Intressant är att huslämningen framkom i ett område där den markkemiska karteringen visade på låga värden. De strukturer som framkom i den norra delen av fornlämningen i schakt 1 utgjordes av en härd, tre kulturlagerrester och en grop. Dessa är något svårtolkade då det i anslutning till dessa har förekommit aktiviteter på platsen långt fram i historisk tid. Det är inte omöjligt att närheten till ladugården och gårdsplanen har lämnat spår i anläggningarna. Framför allt gäller detta fosfatanrikningen i denna del av fornlämningen. Den primära tolkningen av ytan invid och öster om gårdsplanen är i nuläget att detta område utgör en mindre aktivitetsyta med anknytning till huslämningen. Även anläggningarna i övriga schakt tolkas som spår av aktiviteter i anslutning till huset. Spridningen av det sammanlagda fyndmaterialet som påträffades under förundersökningen av Göteborg 366 kan sägas vara relativt ojämn. Den övervägande mängden fynd var koncentrerad till området söder om mangårdsbyggnaden, där huslämningen framkom. Det är också här de fynd som kan sägas vara daterande framkom. Dessa utgörs framför allt av keramiken vilken bedömdes härröra från två olika perioder, tiden kring Kristi födelse respektive romersk järnålder. Det var under förundersökningen inte möjligt att iaktta någon kontextuell åtskillnad mellan den äldre och yngre keramiken. Det är dock inte uteslutet att en sådan kontextuell åtskillnad kan iakttas vid en vidare undersökning av ej undersökta anläggningar och kulturlager. Att det på platsen påträffades både äldre och yngre brukskeramik indikerar dock att det rör sig om ett välhävdat boställe. Den äldre keramiken var dessutom aningen rundkantad i brottsytorna vilket tyder på att den betraktats som skräp och blivit nedtrampad och omtumlad i marken efter kassering. Det samma gäller vävtyngderna, som i sig är en indikation på att här även förekommit textilarbete. Tillsammans med den medvetet formade brända leran, vilken eventuellt tillkommit för att skapa en plan arbetsyta, matlagningskeramiken och det faktum att ett av vävtyngdsfragmenten var ombränt ger detta indikationer på en fast boplatsstruktur snarare än en tillfällig aktivitetsyta. Den yngre keramiken hade till skillnad från den äldre skarpa brottsytor vilket kan tolkas som en eventuell avslutningsfas. Detta stärks av det faktum att den yngre keramiken som påträffades i väggrännan, A6, påträffades i ytan av anläggningen medan den äldre påträffades i själva anläggningen, Nyqvist muntligen. 14 C-dateringen från en av väggrännorna i långhuset antyder att det är från folkvandringstid-vendeltid. Den keramik som påträffades i samma väggränna motsäger till viss del en sådan datering, men det är också möjligt att keramiken och 14 C-dateringen representerar två skilda brukningsfaser i husets historia. De båda dateringarna från schakt 1, i fornlämningens norra del, ligger däremot i perioden förromersk-romersk järnålder, vilket kan sägas stämma bättre överens med fyndmaterialet från väggrännan i schakt 4. Dateringarna och fyndmaterialet talar för ett nyttjande av platsen under en längre tidsperiod, förromersk järnålder-vendeltid. De markkemiska analyserna antyder ett intensivt brukande av de högre partierna av fornlämningen, det vill säga norr om huskonstruktionen. Avsaknaden av förhöjda värden i anslutning till huset skulle möjligen kunna tolkas som att man dels inte använt en del av huset för djurhushållning eller annan fosfathöjande aktivitet, men också att där man har haft sin boning har frekventare städning förekommit. Ytterligare en tolkning är att det inte rör sig om ett boningshus överhuvudtaget utan att det istället varit en samlingsplats för högtidligare tillfällen och att man därför inte finner spår av förhöjda fosfater. Vetenskaplig och pedagogisk potential Västra Frölunda 435 Bedömningen av den förundersökta delen av Västra Frölunda 435 är att den är så pass skadad att fornlämningens vetenskapliga och pedagogiska potentialen får bedömas som mycket liten. 26
Ill. 19. Fornlämningarnas begränsning efter avslutad förundersökning. Skala 1:1000. 27
Göteborg 365 Det fyndförande kulturlagret inom fornlämningen Göteborg 365 anses besitta en god vetenskaplig potential. Genom den södra delen av förundersökningsområdet går en stensatt äldre väg som kan förmodas höra till Ängås gård då den löper från söder och svänger av mot gården i nordostlig riktning. Då vägen inte är omnämnd i underlagsmaterialet har det inom ramen för denna förundersökning inte funnits möjlighet att göra någon närmare kartstudie för att om möjligt kunna utröna vägens ålder och vidare sträckning. Vid eventuell vidare exploatering är Rio Kulturkooperativs bedömning att någon form av kartstudier och även fysisk undersökning bör utföras av denna väg. Göteborg 366 Förekomsten av bevarade huskonstruktioner från järnålder i Göteborgsregionen är relativt liten och få har undersökts i modern tid. Gravfälten från samma period är desto vanligare. En teori som framförts är att det under 200- och 300-talen e. Kr. skedde en förändring i fråga om bosättningsmönstret och att många historiskt belagda gårdslägen togs i besittning redan under denna tid. Bristen på kända huslämningar från den här tiden förklaras således genom att de bör sökas inom dagens gårdslägen och att platserna sällan upptäcks då de endast i undantagsfall blir föremål för arkeologisk undersökning, Ragnesten 2005a:161. Vid vidare forskning bör man därför försöka klargöra eventuella tidsmässiga samband mellan olika bebyggelsefaser. Exempelvis undersökte Göteborgs Stadsmuseum så sent som hösten 2006 en liknande boplats i direkt anslutning till Storegården i Björlanda socken, Björlanda 374, Nieminen & von der Luft 2008. Vid utgrävningen framkom ett långhus med dateringar från romersk järnålder, en brunn/vattenhål och en ugn. Därutöver framkom även en yta med tydliga årderspår i direkt anslutning till huset. Boplatsen har betraktats som delar av en gårdsmiljö i tre kronologiska faser där själva gårdsläget förmodas ha flyttats runt inom ett begränsat område. Ett närliggande gravfält, vars former placerar in det i senare delen av äldre järnålder, har tolkats som ett gårdsgravfält och kan möjligen stödja en dylik hypotes. Med tanke på Göteborg 366 närhet till Ängås gård och kringliggande stensättningar bör det vara av intresse att titta vidare på en sådan möjlighet. Vidare är det, med tanke på diskrepansen mellan dateringen av väggrännan (A6) och den typologiska dateringen av keramiken som framkom i samma ränna, viktigt att studera husets levnadstid under den här perioden. Diskussioner om ett hus levnadsålder har förts av bland annat Gisela Ängeby, 2003, och Jörgen Streiffert, 2004. Bland annat tar de upp möjligheten om att man över tid reparerat, bytt ruttnade väggstolpar och vårdat sina hus på bästa sätt. Ängeby hävdar till och med möjligheten att ett hus under järnålder som undsluppit brand och andra katastrofer kan ha uppnått en ålder av flera hundra år. Om ovanstående resonemang stämmer betyder skillnaden mellan dateringarna att det finns en möjlighet att husets levnadsålder kan ha varit mycket lång. Den pedagogiska potentialen bedöms här ligga i att visa och diskutera järnåldersgårdens placering intill nutida/historiska gårdslägen. Dessutom är aktiviteter i strandnära läge från denna tid något som inte ofta ges möjlighet att uppmärksamma, varför detta bör bearbetas pedagogiskt i anslutning till en undersökning. Antikvarisk bedömning Västra Frölunda 435 Den förundersökta delen av Västra Frölunda 435 är att den är så pass förstörd av senare tids odling att Rio Kulturkooperativ anser att ingen vidare undersökning krävs. Göteborg 365 Om exploateringsplanerna inom fornlämningen Göteborg 365 kvarstår, anser Rio Kulturkooperativ att fornlämningens norra del bör genomgå vidare undersökningar samt att en kartstudie 28
och dokumentation av den kulturhistoriskt intressanta vägsträckningen genomförs. Göteborg 366 Vid fortsatt exploatering inom Göteborg 366 anser Rio Kulturkooperativ att fornlämningen bör genomgå vidare undersökning. 29
Källor Litteratur Andersson, Stina; Rex Svensson, Karin & Wigforss, Johan. 1978. Sorteringsschema för flinta. Fyndrapporter 1978. Göteborgs Arkeologiska Museum. Gustavsson, Anna. 2004. Forntida aktivitet i Ängås. Arkeologisk Rapport 2004:59. Göteborgs Stadmuseum. Nieminen, Johannes & von der Luft, Magnus. 2008. Romartida gårdstun vid Storegården. Arkeologisk Rapport 2007:15. Göteborgs Stadsmuseum. Ragnesten, Ulf. 2005. Äldre järnålder, Smeder och bönder. Ur: Fångstfolk och bönder. Om forntiden i Göteborg. Red Andersson, Stina & Ragnesten, Ulf. Göteborgs Stadsmuseum. Streiffert, Jörgen. 2004. Hus från bronsålder och äldre järnålder i Bohuslän. Ur: Projekt Gläborg-Rabbalshede. Bygden innanför fjordarna nr 2. Landskap och bebyggelse. Kulturhistoriska dokumentationer nr 14. Red. Pia Claesson & Betty-Ann Munkenberg. Bohusläns museum. Ängeby, Gisela. 2003. Arkeologisk undersökning av fornlämning 278 och 4:1 i Håby socken, Västra Götalands län. Ur: Arkeologiska undersökningar Längs E6 i Bohuslän. Projekt Gläborg- Rabbalshede nr 1. Teknisk rapport. Red. Pia Claesson & Betty-Anne Munkenberg. Kulturhistoriska dokumentationer nr 11. Bohusläns museum. Digitala källor Ängås Kannebäck [www]. 2008. Hämtat från Ansvarig utgivare SDF Tynnered, Göteborgs Stad. Uppdaterad 11 april 2008. Hämtad 27 maj 2008. http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c1/04_sb8k8xllm9msszpy8xbz9cp0os3gju- 9AJyMvYwN3jxBDAyNjT0sfdy9PAyNzc6B8pFm8n79RqJuJp6GhhZkrUN7Mw8TJJ8zTwN3FmIBuP 4_83FT9gtyIcgBeMpF8/dl2/d1/L0lDU0lKSWdrbUEhIS9JRFJBQUlpQ2dBek15cXchL1lCSkoxTkExTkk1MC01RncvN18yNUtRQjJKMzBHSFQxMDIzSTlMR0pJMDJOMS9JX19fXzE!/?WCM_POR TLET=PC_7_25KQB2J30GHT1023I9LGJI02N1_WCM&WCM_GLOBAL_CONTEXT=/wps/wcm/ connect/goteborg.se/goteborg_se/politikoorganisation/organisation/stadsdelsforvaltningar/ SDF+Tynnered/lnkrubfN114_Tynnered_Tynnereds+historia/art_N114_Tynnered_Historia_ Angas+Kanneback Arkiv GSM dnr 1371/06 5331 FMIS Muntliga källor Nyqvist, Roger. Rio Kulturkooperativ. Januari 2008. Ragnesten, Ulf. Göteborgs Stadsmuseum. November 2007. 30
Bilagor
Bilaga 1. Schakt Västra Frölunda 435 ()*+*,-*.,$$&& $$,,'&& /'&&, -*.!,! 0,1&&&1&& " #, -*.!,! (*//1&/%,1 1&&2 $,-*.,! $, -*.!,! $,-*.!,! $ #,-*. # %&&'%,# # #,-*., " $! #,-*.!,! 01&'2,3 ) /.)%1&'*&4 2,!3! #)/.)'*& 1&2, 1** ","5'& 1*. ('1&& 32
Göteborg 365 ()*+*, -*.!,!!,! &)'2 '2 ", -*.,!!, 4&!2 '66.+5&66 &.1&&2, -*.! '1,$7*/* 1*. $,! '+&!,"-*. # ", 15 +,!7*!,# &&&&66..&2!!,-*.!,)*/* 1*.,7*,$8.& $,!(66*.6 1&&&.&, *&1&'1 ' 6&+5&66.5'1! $!, -*. 66.2,,8.5'& * 33
Göteborg 366 ()*+*,!8&)' $,!!,!'&&& & &. &!,$)*/* /)'! 659'&2% 1&&&'*++6*// '+/2-6' &5+ &'2,-*. "!*&5&6&,"7*& &.&/' &,-*. ",$,":./* * ;5+5&66 1&& "!, 9.&)'!!,,!!8.1*. /&''. &)'/&&6 6&&&2 6'&* '&'+1522/ /26&2!, 9.&)'! $,,!7*& /&'&)''. 15/22+''1 &266.2<' 26'&&& '&%2,-*.!, )*/*,! 7*& $, -*.'. $,$-*./* 6'2.5 *&'1&2 5'&)*2-1&&2 34
()*+* #, -*.!, )*/* 1*.,! 8&)''.6& +'&'12 ", -*., & 1&&'41*, -*. $,#)*1*. #,!)*/*!,$ 9.&)', -*.,! 7* &.&!,$!8./* $!, )*/* '1*&.6' 265 1*&, -*., 1*.,, -*.!,! )*./*!, 9.1*. $,! 75/*!,!75!,$ 7* 8&)''.2&.. 8&)''. 5+!,! $ &)'!,!*5!,$7* 35
36 Bilaga 2. Anläggningar Västra Frölunda 435 %& '() )) )+ &.)/ )/ )&0) /)&)+ )))&&,&&))-)'(& )& *+,-)(+! "# $ # Göteborg 365 %& '().) &)/+)) +/ &*') /))) ')))') &0)),))-( &. $ $!# )
Göteborg 366 %& '() '())8)&0) (& )/) '))&+, )&. $ $ #!" + 8)) ()& " 1)) $ 2 #!" + 8)) ()&! 1)). 3# 3# #!# ),)(+& 8)) ()& 3 1)) $ $ 4!", / )&9 ))'())& 8) )) '() )) )+))) ()& *+,) )) ) ) "# 5 4 2!6 # " 7)- 4 "# " (+ )/)&% )-& )8:) &% - '())+)& "$! 3#! 0 3# 5-) 5 +)+,)))))(-&)) )&/& "2! )(-. "# "# # 3# - : &))' ##)')+))& %$-'() &0)) ) )) )))-) //))(- %4& 1 )/),,,'( & *')/)),& & $ 3#..)< $ $ # ## 37
%& '() 2 3. < $ 3! 3 ## *+,), : <=) %$&))' ##)')+)) /+)// /), ))+'()&0) ) &9%2 -) //,,, '(/)&. -,- '() & 4 3 %$ ;(-. # # $ 2 ) '(,))'( %$& 6 3 )(-. 4 2 0 ## *+,))) 0)) 3 2! # 0 ## )) 3 4 3 0 ## )) 0))) )) & % -> '() && 0))) )) - )-'() & 5 ))) & " 3 )(-! "! 0 ## )) /))(- ))&! 3 )(-!6 "# 0 ## )) ))))(-)+ ))&% - '() & 3 3 1)) < $" "# 0 ## *+,) - / *+)+ & 38
%& '() # 3 )(-. 6 6 0 ## *+,/)) % -%$ -) //%$'(%2& $ 3 1)).)<! 0 ## *+,/)) 0))( )+/)) ())&% -%$'('() & 2 # 5 < # "4 0 3" *+,, +/ +)& 4 # )(-.!2!2 0 3" *+, ))))(-&-)+) )&% -%$ & 6 # 5 < 4# $ 0 3# *+,), " # 1 $ ## 0 3 *+,)) ')) % -'() & % )-) ))) )) ))( & % -'() & " # 5 < 3" 0!#, *+,) )) % -'() & "" # )<.!! 0!4 )) ')) )<'('))& ;(- +)& "! # )< 2! 0!4 )) ')) )<'('))& ;(- +)& "3 2 < 42 0 3 ))), % -'() & 39
Bilaga 3. Fynd Västra Frölunda 435! "# $ %! & '! ( ) ( &! #* $! & " +, ) + +,. / +,/ * "! & " %!- )") Göteborg 365!.! "!! +, &! "& ( %! ' &! * (!. 2! %!- ()( * (! " ( %!- & %!- " ) *! #.! * %!- " 0 1 # - 40
Göteborg 366! +, **! &# %!- "& ' 4! )& (! ) $-- +!3! 0 1-- +3!! ( %!-! (! "# 4! & 56 %! && 73 * 56! * ( 73 0 1-- 67.!! 8$-- 673 ) 9 - %! #&* 0 1,3. # 9 - %! ( 0 1,3. " 9 -! &(,3. 9 - %!- ',3. 9 - '. ' ",3. &! & &. & " & %!- & '. ' ( & ) *).!,.+-! 8.!8 8 41
& &!- ' * # ) -3!!3!!.8 * & ' ' ) & # * ' ' && " * '. ' # 8' 68 6, -3 * %!-!, " '. ' ) ( (! +, : +, (! (! ( '. ' " ( &! +, ) & &! ) :!!3 - +,!8 84 $, 1 * "! ( &(.! 42
Bilaga 4. CEDAD % +, -, *, #,,,,,!"#$% &#& %$' ( *+. %%" #-)*+.*#) /#. %%" #)/#.*-) ) ) *) +) % -3 '5 16 5167)7$%+/!" #$%% &'%%( )#$*%+$&&*,%,%#$*%+$',% $ &-.#$*%+$',% /%+ 0123 4504443 43
%,,, +, *,!"#$% &#& %$' ( *+. %%" )*+.) #).-) /).) /#. %%" */#.#) * 0) ) ) *) % -3 &5 16 5167)7$%+,!" #$%% &'%%( )#$*%+$&&*,%,%#$*%+$',% $ &-.#$*%+$',% /%+ 0123 4504443 44
%,,,,, /, +,!"#$% &#& %$' ( *+. %%" +*+.# /#. %%" #*+. ++*.) 0) ) % -3 $5 16 5167)7$%+8!" #$%% &'%%( )#$*%+$&&*,%,%#$*%+$',% $ &-.#$*%+$',% /%+ 0123 4504443 45
Bilaga 5. MAL MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2008-009 Miljöarkeologisk markundersökning i Ängås, Västra Frölunda sn, Bohuslän Av Johan Linderholm & Johan Olofsson INSTITUTIONEN FÖR IDÉ- OCH SAMHÄLLSSTUDIER 46
1 INLEDNING...1 2 MATERIAL OCH METOD...1 2.1 Provtagningsstrategi...1 2.2 Analysmetoder...1 3 RESULTAT...2 3.1 Yta 2...2 3.2 Yta 3...2 3.3 Makrofossil- och vedartsanalys...3 4 SAMMANFATTANDE DISKUSSION...3 5 LITTERATUR...4 6 DEFINITIONER...4 7 FIGURER OCH TABELLER...4 7.1 Figurer...4 7.2 Tabeller...4 8 BILAGOR...5 8.1 Markkemiska/fysikaliska analyser...5 8.2 Analysdata...12 47
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2008-009. Miljöarkeologisk markundersökning i Ängås, Västra Frölunda sn, Bohuslän Av Johan Linderholm, Johan Olofsson Miljöarkeologiska laboratoriet Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå Universitet 1 Inledning På uppdrag av Rio kulturkooperativ genomfördes en markundersökning i Ängås, Västra Frölunda sn, Bohuslän. Vid utredningen beskrevs tre nyfunna boplatser (Olsson 2007). Förundersökningen kom att fokusera på Ny boplats 2 och Ny boplats 3. Ny boplats 2 ligger intill ett bostadsområde i en glest bevuxen skogsmark. Under utredningen hittades kulturlager och slagen flinta och dateras preliminärt till neolitikum. Området uppvisar ett flertal störningar i form av omgrävningar. Ny boplats 3 ligger intill en gård med rötter i 1700- tal. Vid utredningen framkom förutom kulturlager även kokgropar, härdar, stolphål, keramik, bränd lera och flinta. Platsen är enligt källorna använd åtminstone sedan medeltid och baserat på utredningsresultaten troligen äldre järnålder (Olsson 2007). Undersökningsområdena ligger ca. 10 m.ö.h. på moig sandig jord. Jordmånsbildningen är påverkad av mänskliga aktiviteter och kan närmast beskrivas som brunjordsliknande med organiskt material inblandad i jorden. I delar av undersökningsområdet är marklagren omrörda. På höjden kring den nuvarande gården på yta 3 är marken delvis mycket fuktig, troligen orsakad av grundvatten som trycks upp till strax under markytan. Syftet med undersökningen av Ny boplats 2 (yta 2) är att fastställa lämningarnas karaktär och varaktighet. Är lämningarna rester efter en boplats av mer permanent karaktär eller har användningen varit kortvarig? Syftet med markundersökningarna av Ny boplats 3 (yta 3N och 3S) är att försöka identifiera förhistoriska och historiska aktiviteter kopplade till boplatsläget samt att beskriva omfattning av och intensitet i de aktiviteterna. Prover för makrofossilanalys och vedartsanalys insamlades med syftet att generera ett material för datering samt för att bättre kunna funktionsbestämma anläggningar. 2 Material och metod 2.1 Provtagningsstrategi Yta 2 provtogs med ett intervall på 10 x 10 m (se Figur 1). Inom ytorna 3N och 3S varierade provtagningsintervallet mellan 2 till 20 m. En förtätning av provpunkterna gjordes intill området med högst anläggningstäthet (se Figur 1). Totalt insamlades 92 prover från 74 provpunkter. Markprovtagningen utfördes av MAL. Fem prover för vedartsanalys och sju prover för makrofossilanalys insamlades ur 8 anläggningar och en schaktprofil av Rio Kulturkooperativ. Flertalet prover mättes in med GPS (RTK). Positionen på övriga prover digitaliserades i efterhand från fältdokumentationen. 48 2.2 Analysmetoder Jordprover från markprospekteringen analyserades med avseende på 5 markkemiska/ fysikaliska parametrar: 1. Fosfatanalys, CitP (fosfatgrader, P o ) enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P 2 O 5 /100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %).
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2008-009. 2. Fosfatanalys efter oxidativ förbränning, CitPOI (fosfatgrader, P o ). Fosfathalten anges som mg P 2 O 5 /100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %) efter förbränning av provet vid 550 C (Engelmark och Linderholm, 1996). 3. Organisk halt, LOI (Loss on ignition, %) bestämd genom förbränning av provet vid 550 C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov. 4. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI) bestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges per 10 g jord (Thomson och Oldfield, 1986). Med MS menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält. 5. Magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550 C, MS550 (SI) bestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges per 10 g jord (Thomson och Oldfield, 1986). Innan markkemisk/fysikalisk analys torkades proverna i (30 o C), varefter de sållades genom ett 1,25 mm såll. Vid provförbehandlingen tillvaratas eventuella fynd. Förekomst av kol och järnutfällningar antecknas. Statistisk bearbetning av analysdata sker i form av histogram. Histogrammet visar spridningen i materialet, dvs. hur många höga respektive låga värden som finns. Förutom denna bearbetning beskrivs data med hjälp av maximum och minimumvärde samt medelvärde och standardavvikelse. Interpolering med hjälp av Inverse distance weighted (IDW) utfördes på prover från samma djup alternativt från samma horisont för att få ett jämförbart material. Inom ny boplats 2 användes prover främst från 25 cm djup och från ny boplats 3 främst från Ah eller B och djupet 50 cm. 3 Resultat Histogrammen över analysresultaten visar på en avvikelse från en normalfördelning i provmaterialet (se Figur 2). I miljöer där mänskliga aktiviteter förekommit är detta vad man kan förvänta. Ostörda marker uppvisar snarare en normalfördelning mellan höga och låga nivåer. Högsta nivåerna är höga i samtliga undersökta parametrar (se Tabell 2). 3.1 Yta 2 I de delar av undersökningsområdet som har höga MS550 och LOI nivåer, är också fosfatanrikningen (CitP och CitPOI) hög, samtidigt som MS är låg (se Figur 3, Figur 4, Figur 5 samt Figur 6). Ökningen i MS efter förbränning (MS550) är stor i samtliga prover. Den rumsliga variationen i CitP visar på en anrikning främst i södra delen av yta 2. Mängden övrigt fosfat (CitPOI) är hög i alla prover. 3.2 Yta 3 Inom yta 3N och 3S koncentreras den högsta fosfatanrikningen (CitP) till nuvarande gårdsläge. MS är också högre i detta område. Den organiska halten och Pkvoten är lägre än i omgivande områden (se Figur 7). I slänten 10m söder om nuvarande gården minskar mängden fosfat, organisk halt och MS i marken för att sen öka i södra delen av yta 3S. I provpunkt 21 (MALnr 07_0047:0029-31) togs tre prover på djupet mellan 55-95 cm (se Tabell 1). Organisk halt och Pkvoten minskar med djupet medan CitP ökar något. MS550 uppvisar en kraftig dipp vid djupet 85-90. 49
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2008-009. Tabell 1. Variation i analyserade parametrar per nivå i provpunkt 21. MALnr Fält nr Djup cm MS MS550 LOI(%) CitP CitPOI Pkvot 07_0047:029 21 55-60 19 108 3,7 29 113 4 07_0047:030 21 85-90 7 27 1,3 46 81 1,7 07_0047:031 21 90-95 22 99 1,2 40 67 1,7 3.3 Makrofossil- och vedartsanalys I skrivande stund är inte makrofossil- vedartsanalysen inte avslutad. 4 Sammanfattande diskussion Markundersökningen i norra delen av yta 2 (där de flesta schakt finns) visar på en låg intensitet i fosfatanrikande och MS förhöjande aktiviteter. De aktiviteter som förevarit under förhistorisk tid har varit av sådan art att ingen anrikning skett och/eller varit mycket kortvariga till sin natur. Det styrker hypotesen att lämningarna härrör från kortvarig kustbunden aktivitet. I södra delen ökar nivån i samtliga parametrar utom MS. MS550 visar att det finns mycket järn i marken som kan oxideras. I fuktiga marker reduceras trevärt järn, Fe 3+ till tvåvärt, Fe 2+ och vid förbränning i hög temperatur oxideras järnet igen vilket medför att MS ökar. Mängden organiskt material i provet har betydelse för hur effektiv oxidationen blir vid förbränning. Pkvoten, som anger den relativa andelen organiskt bundet fosfat, är också hög. En vanlig källa för organiska fosfatföreningar är gödsel. Våtmarksproblematiken gör dock att detta område inte entydigt kan tolkas som en yta med odlingsaktiviteter, även om indikationerna på detta är starka. Den generellt höga halten organiskt material satt i relation till förändringen i MS före respektive efter förbränning (MS550) visar på en långvarigt hög markfuktighet i lägre liggande partier. Norra delen av yta 3S och yta 3N kan genom sin höga anrikning av fosfat, låga Pkvot och relativt höga MS tolkas som en bosättning med ett intensivt utnyttjande av platsen. Aktiviteterna är rumsligt helt avgränsade till höjden (ytan närmast den nuvarande gården). Det går inte att ur detta material fastställa när anrikningen av t.ex. fosfat sker, inte heller om det finns flera faser. En del av fosfatanrikningen inom yta 3 N, öster om ekonomibyggnaden (norra huskroppen, Figur 3) kan eventuellt förklaras med sentida aktiviteter. Området på höjden omges av mark som karaktäriseras av hög markfuktighet, vilket speglas i anrikningen av t.ex. organiskt material. Variationen i de analyserade parametrarna i provpunkt 21 (se Tabell 1) antyder att sediment omlokaliserats inom delar av området, dvs. att jorden har transporterats till platsen söder om gården. Om det hade rört sig om erosion (kolluviation) från högre liggande markytor skulle fosfathalten (CitP) vara avsevärt högre, då den enda tänkbara ytan är den kraftigt fosfatanrikade ytan kring gården. Vid provtagningen i södra slänten i yta 3S fanns indikationer på recenta störningar så som tegel. Man kan alltså inte utesluta att variation i de analyserade parametrarna delvis härrör från recenta aktiviteter. 50
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2008-009. 5 Litteratur Engelmark, R & Linderholm J. (1996). Prehistoric land management and cultivation. A soil chemical study. In: Mejdahl, V. & Siemen, P. (ed.) Proceedings from the 6th Nordic Conference on the Application of Scientific Methods in Archaeology, Esbjerg 1993. Arkæologiske Rapporter nr. 1, 1996:315-322. Esbjerg Museum. Olsson, L. (2007). Undersökningsplan avseende arkeologisk förundersökning av de nyupptäckta fornlämningarna ny boplats 1, 2 och 3 inom fastigheterna järnbrott 177:1 m. fl., Västra Frölunda socken, Göteborgs kommun. Rio Kulturkooperativ. Dingle. Thomson, R; Oldfield, F. (1986). Environmental Magnetism. London. Troedsson, T; Nyqvist, N. (1973). Marklära och markvård. Stockholm. 6 Definitioner Definitioner av de förkortningar och enheter som används. CitP (P o ) = fosfathalt (fosfatgrader), enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P 2 O 5 /100 g torr jord extraherad med citronsyra (2%). CitPOI = fosfathalt efter oxidativ förbränning (fosfatgrader). Fosfathalten anges som mg P 2 O 5 /100 g torr jord extraherad med citronsyra (2%) efter förbränning av provet vid 550 C (Engelmark och Linderholm, 1996). Pkvot = CitPOI / CitP LOI = organisk halt (%), bestämd genom förbränning av provet vid 550 C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov. MS = magnetisk susceptibilitet (SI). Susceptibiliteten anges per 10 g jord (Thomson och Oldfield, 1986). MS550 = magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550 C (SI), bestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges per 10 g jord (Thomson och Oldfield, 1986). 7 Figurer och tabeller 7.1 Figurer Figur 1. Provpunkter inom undersökningsområdet... 5 Figur 2. Histogram över jämförbara prov inom undersökningsområdet... 6 Figur 3. Spridningskartan visar variationer i fosfathalt (CitP)... 7 Figur 4. Spridningskartan visar variationer i magnetisk susceptibilitet (MS)... 8 Figur 5. Spridningskartan visar variationer i MS efter förbränning av provmaterialet (MS550).... 9 Figur 6. Spridningskartan visar variationer i organisk halt (LOI, %).... 10 Figur 7. Spridningskartan visar variationer i Pkvot.... 11 7.2 Tabeller Tabell 1. Variation i analyserade parametrar per nivå i provpunkt 21... 3 Tabell 2. Statistik över jämförbara prov inom undersökningsområdet... 6 Tabell 3. Resultatet från den markkemiska och fysikaliska analysen av jordprover från X.. 12 51
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2008-009. 8 Bilagor 8.1 Markkemiska/fysikaliska analyser 52 Figur 1. Provpunkter inom undersökningsområdet.
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2008-009. Tabell 2. Statistik över jämförbara prov inom undersökningsområdet. MS MS550 LOI(%) P Ptot Pkvot Number of values 74 74 74 74 74 74 Minimum 7 12 1,8 22 80 1,2 Maximum 98 664 13,1 140 272 6,0 Mean 26,0 220,7 5,49 47,5 147,9 3,53 Standard deviation 19 161 2,3 23 44 1,3 12 CitP 10 CitPOI n = 74 8 8 6 4 4 2 0 0 40 80 120 160 200 0 0 80 160 240 320 400 20 MS 8 MS550 12 LOI 16 12 6 8 4 8 4 2 4 0 0 0 0 20 40 60 80 100 0 100 200 300 400 500 600 700 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Figur 2. Histogram över jämförbara prov inom undersökningsområdet. 53
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2008-009. Figur 3. Spridningskartan visar variationer i fosfathalt (CitP). 54
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2008-009. Figur 4. Spridningskartan visar variationer i magnetisk susceptibilitet (MS). 55
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2008-009. Figur 5. Spridningskartan visar variationer i MS efter förbränning av provmaterialet (MS550). 56