Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar Bengt Johansson, Roger Hildingsson Presentation LETS Årskonferens 2012-11-22
Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar Bengt Johansson Roger Hildingsson LETS Årskonferens 2012-11-22
Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar Bengt Johansson Roger Hildingsson LETS Årskonferens 2012-11-22
Element i klimatstrategier Energieffektivisering Kärnkraft Bioenergi Vindkraft CCS Reducering av transportarbete Vätgas- och elfordon Balansen mellan de olika delarna kan påverkas av, och påverkar, miljömål och andra samhällsmål
Perspektiv på miljömålen som ram för energi- och transportsystemens utveckling Miljömålens ramar Energi- och transportsystemets miljöpåverkan idag Idag 2050 Ramen kan vidgas eller krympa över tiden som en följd av ny kunskap eller förändrade värderingar
De 16 miljökvalitetsmålen Utgår från ett styrningsideal med målstyrning Tänkt att även stödja policy- och sektorsintegration Kombination av visionära övergripande mål och konkreta, ofta mätbara, delmål (etappmål) och åtgärdsstrategier från pragmatism till utopisk symbolpolitik (Emmelin)? institutionaliserad process för genomförande av miljöpolitiken Målen är kontextberoende (dagens värderingar och kunskaper) Mål-/intressekonflikter; hur prioritera mellan miljömål och andra samhällsmål; och mellan olika miljömål?
Två ingångar till miljömålen Mål som utvärderingsverktyg Mål som riktningsgivare Det första perspektivet är det som vi uppfattar ofta dominerar i diskussioner och i miljömålsarbetet (starkt fokus uppföljning) Vi bedömer att det andra perspektivet är mer användbart när vi diskuterar miljö- och klimatomställning i ett 50-års-perspektiv
Svårigheter att bedöma klimatstrategiers miljöeffekter Ofta svag geografisk upplösning av liten betydelse för klimat stor betydelse för andra miljömål Litet tekniskt detaljfokus m a p reningsutrustning och brukningsmetoder
Två viktiga parametrar för att bedöma miljöeffekt specifikt Användningens omfattning Stor skala Liten Stor Miljöanpassning av metoder Liten skala
Begränsad energianvändning minskat transportarbete Direkt kopplad till målet god bebyggd miljö Indirekt kopplad till förbättrade möjligheter att nå samtliga mål med minskade målkonflikter som följd Minskade utsläpp till luft, minskat behov av resurser för infrastruktur, minskade intrång, minskat buller
Bioenergi I: Miljöpåverkan av bioenergi varierar Energibärare (oförädlade/förädlade fasta/flytande/gas) Tekniska lösningar (förbränningsteknik, ackumulatortank, reningsteknik) Typ av resurs (biprodukter från industri och jordbruk, avverkningsrester, stamved, olika jordbruksgrödor) Metod för utvinning (ingår t ex askåterföring) Lokalisering (t ex biomassa i helåkersbygd eller på marginaljordar i skogsbygd) Alternativ markanvändning
Exempel på negativa effekter Lokala luftföroreningar vid småskalig förbränning Risk för försurning av skogsmark vid biobränsleuttag (askåterföring kan förbättra resultatet) Negativ påverkan på biologisk mångfald vid uttag av avverkningsrester och rötter Inverkan på kulturmiljön, t.ex. vid energiskogsodlingar Globala indirekta effekter av ökad biobränsleanvändning
Möjliga positiva effekter Minskat näringsläckage och erosion och ökad mullhalt om fleråriga grödor ersätter ettåriga Positiva effekter på biologisk mångfald i helåkersbygd Kadmiumrening i jordbruksmark Kväveavlastning från skogen i vissa områden
Vindkraft Huvudsakliga miljöeffekter Påverkan på fauna Buller Intrång i kultur- och naturmiljö Miljöeffekten mycket beroende av lokalisering Möjliga synergier: Kreotoper, reveffekter Potentialen 10-20 gånger större än behovet -> Bör inte vara omöjligt att lokalisera 30 TWh/år Kanske kommer det att ske i sämre vindlägen med högre kostnader som följd -> Potentiell konflikt mellan miljömål övergår till en konflikt mellan miljö och socioekonomi
Synergier och målkonflikter Klimatförändringen påverkar flera av miljömålen direkt Strategier för att minska utsläppen av växthusgaser därför nödvändig Synergier minskad energianvändning och minskat transportarbete bidrar till minskad påverkan på de flesta målen Utsläppsfria tekniker som elfordon och vindkraft bra för flera mål Målkonflikter främst gentemot Levande skogar, Hav i balans, Levande kust/skärgård och Ett rikt växt- och djurliv Bioenergin en nyckelfaktor
Styrningsutmaningar och möjliga styrningsprinciper Miljöeffekten beror mycket på lokala förhållanden hur hantera detta? Svårt att attribuera miljöeffekter just till bioenergi och inte till markanvändning i allmänhet Styrning så nära miljöeffekten som möjligt Avvägning lokalt kan dock medföra prioritering av lokala problem Ekonomisk kompensation ibland nödvändig
Exemplet bioenergi möjliga styrningsmetoder Utsläppskrav på förbränningsanläggningar Ekonomiska styrning av lokalisering av biobränsleodlingar utifrån miljöeffekt Reglering av skogsbruksmetoder Skydd av värdefulla biotoper Indirekta effekter svårhanterliga erfordrar liknande regleringar utanför Sveriges gränser
Långsiktig planering för att uppnå miljömålen några aspekter Hur ser miljömålen ut 2050? Ny kunskap Nya värderingar Hur utvecklas tekniken på 40 års sikt? Reversibla kontra irreversibla miljöproblem Försiktighetsprincipen System för styrning av måluppfyllelse styrningskapacitet och trovärdighet flexibilitet och anpassning
Presentationen baseras på: Johansson B. 2012. Klimatomställningens förenlighet med de svenska miljömålen. Rapport Nr 75. Miljö- och energisystem, Lunds universitet. Hildingsson R. and Johansson B. Governing sustainable lowcarbon futures: potential synergies and conflicts between climate and environmental policy objectives (Prel. Titel)