Samhällskunsk ap 4-6 grundbok

Relevanta dokument
Om övningsboken. Diagnoser Det finns diagnoser till alla k apitel. De ger information om elevernas kunskapsutveckling.

Individer och gemenskaper

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

LPP World's Children's Prize.

Samhällskunsk ap 4-6. lärarbok. Capensis förlag ab. Michael Engström Maria Engstrand Martin Turesson Jan Wiklund

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Samhällskunsk ap. Martin Turesson. för grundläggande vuxenutbildning. Capensis förlag AB

LPP historia och samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Religionskunsk ap 4-6. lärarbok. Capensis förlag ab. Ulrik a Enkvist Wallmark Michael Engström Maria Engstr and Jan Stattin Jan Wiklund

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Samhällskunsk ap 7-9

samhällskunskap Syfte

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Så här kan det gå till.

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

Till elever, föräldrar och lärare

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur

6. Rättegång: Under rättegången ska ska domstolen bestämma om den åtalade är skyldig eller oskyldig.

Samhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Kursplan: Samhällskunskap

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Får man säga vad man vill på nätet?

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Rättigheter och Rättsskipning

Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson. Utkik

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Lag och Rätt 7D och C

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Förslag den 25 september Samhällskunskap

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

Etik, normer & lagar. OM allt från språkets betydelse till socialamedier, näthat och hur man lever ett gott liv!

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Lag och Rätt. Brott och straff (digilär) De mänskliga rättigheterna, Barnens rättigheter och Diskrimineringsgrunderna i svensk lag

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Kursplanen i ämnet samhällskunskap

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Fortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet.

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

LPP i Engelska ht. 2016

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Samhällskunskap. Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av fjärde skolåret

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Lärandeinnehåll Beskrivning Exempel Lärarens bedömning

Extramaterial till Samhällskunskap 7-9

Får du fotografera här? Lektionen handlar om lagar och regler kring fotografering; om var man får och inte får fotografera. Får du fotografera här?

Om nätmobbning 2 av 2. Lektionen handlar om kränkningar och trakasserier på nätet. Om nätmobbning 2 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

Matris - Identitet & livsstil

Samtala om nätetikett. Lektionen handlar om regler och normer på nätet och hur vi förhåller oss till dem. Samtala om nätetikett

Lärares undervisning i SO på svenskt mellanstadium ämnet samhällskunskap

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

Facit och kommentarer till Upptäck Samhälle

Känsliga uppgifter och integritet

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Samhällskunskap Steg: 2. Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder. Empati. reflekterar över sina handlingar

Samhällskunskap Demokrati

Hur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk

Mynta och den mystiska cykeltjuven

Transkript:

1 Samhällskunsk ap 4-6 grundbok Michael Engström Capensis förlag ab

2 Språkgranskning Elin Herrmann Värdefulla synpunkter på innehållet Oskar Anderzén, Jonas Cederquist, Maria Engstrand, Elin Herrmann och Julius Wiklund Capensis förlag AB Falköping www.capensis.se e-postadress: info@capensis.se 2017 Capensis förlag AB, Limnea utbildning AB och Michael Engström ISBN-13:978-91-85887-83-5 Första upplagan 2017 Första tryckningen Tryck: Bulls Graphics AB, Halmstad Redaktör och grafik: Jan Wiklund Teckningar: Henry Ståhle Framsida: Vad är klockan? Henry Ståhle Baksida: Bilder från sidorna 15, 39, 61, 83 och 103. Boken är skyddad av upphovsrättslagen.

3 Till elever, föräldrar och lärare Samhällskunskap 4-6 grundbok har skrivits utifrån Capensis tre viktiga principer för läroböcker - att följa kursplanen, att ha en tydlig struktur och att göra ämnet enkelt att förstå. Att följa kursplanen Jämför gärna bokens innehåll med kurs planen i samhällskunskap och kommen tarmaterialet till kursplanen. Med bokens hjälp ska eleverna förhoppningsvis lättare kunna utveckla sina förmågor som anges i kursplanen. Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Analysera och kritiskt granska lokala, nat ionella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv. Analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet. Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. En tydlig struktur Boken är uppdelad efter kursplanens fem kunskapsområden. Till varje kunskapsområde finns centrala innehåll. Varje centralt innehåll i kursplanen motsvaras av ett kapitel i boken. Kapitlets rubrik visar tydligt vilket centralt innehåll som behandlas och de centrala innehållen presenteras i samma ordning som i kursplanen. När boken är uppbyggd på det här sättet kan elever, vårdnadshavare och lärare lättare se vad i kursplanen som tas upp. Enkelt att förstå I boken används ett begränsat antal nya begrepp, vilket gör det enklare för eleverna att i ett första skede se olika sammanhang. De nya begreppen används återkommande i brödtext, bildtext och grafik. Diskussioner Bokens helhet med texter, bilder, grafik, och diagram samt ord och begrepp har som mål att utgöra en grund för olika diskussioner. I diskussionerna tränar eleverna sig i att skapa egna ståndpunkter och att förstå hur samhället kan tolkas. Övningsbok Till Samhällskunskap 4-6 grundbok finns också Samhällskunskap 4-6 övningsbok. I den ges möjlighet att repetera bokens begrepp och inne håll samt att resonera kring och diskutera samhällskunskap. Författarens förhoppning Jag som har skrivit boken har mångårig erfarenhet av undervisning i samhällskunskap på mellanstadiet. Förhoppningsvis kan boken ge ämnet en tydlig struktur och även tillföra undervisningen i just samhällskunskap något nytt. Lycka till önskar Michael!

6 Vad är samhällskunskap? 8 Samhälle 9 Demokrati 10 Medborgare 11 Staten 12 Rättvisa 14 Individer och gemenskaper 15 SAMLEVNADSFORMER 16 Ensam eller tillsammans? 17 Barn i familjen 18 Socialisering och könsroller 20 Jämställdhet 22 Ord och begrepp i kapitlet 24 SOCIALA SKYDDSNÄT 25 Fattigdom 26 Kränkningar och mobbning 28 Våld 30 Ord och begrepp i kapitlet 32 NATIONELLA MINORITETER 33 De fem nationella minoriteterna 34 Samerna är ett urfolk 36 Ord och begrepp i kapitlet 37 Nationella minoriteter i Sverige (karta) 38 Innehåll Information och kommunikation 39 INFORMATIONSSPRIDNING I OLIKA MEDIER 40 Opinionsbildning 42 Nyheter sprids via massmedier 44 Dagstidningar 46 Tv och radio 47 Internet 48 Kommunikation 49 Killar och tjejer i media och populärkultur 50 Reklam 52 Olika sorters reklam 53 Samhällsinformation 54 Ord och begrepp i kapitlet 54 KÄLLKRITIK 56 Källkritiska frågor om internet 58 Källkritiska frågor om sociala medier 60 Ord och begrepp i kapitlet 60 Rättigheter och rättsskipning 61 LAGSTIFTNING 62 Allemansrätten 63 Lagar 64 Grundlagar 65 Brott och straff 66 Exempel på brott och straff 68 Varför brott? Varför straff? 69 Rättsväsendet 70 Från brott till straff 71 Problem med brottslighet 74 Ord och begrepp i kapitlet 75

7 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 76 Exempel på mänskliga rättigheter 77 FN:s barnkonvention 78 Barnarbete 80 Ord och begrepp i kapitlet 82 Samhällsresurser 83 PRIVATEKONOMI 84 Inkomster 85 Utgifter 86 Spara 87 Kontant, låna eller avbetalning 88 Ord och begrepp i kapitlet 89 OFFENTLIG EKONOMI 90 Politikerna beslutar om den offentliga ekonomin 91 Inkomstskatt, moms och punktskatter 92 Företagens ekonomi 93 Det ekonomiska kretsloppet 94 Ord och begrepp i kapitlet 95 EKONOMISKA VILLKOR FÖR BARN 96 Fattiga och rika familjer 97 Fattiga och rika länder 98 Välstånd 100 Problem med välstånd 101 Vad kan ändras? 102 Ord och begrepp i kapitlet 102 Beslutsfattande och politiska idéer 103 DEMOKRATI 104 Diktatur 105 Att vara med och påverka 106 Klassråd och elevråd 108 Ord och begrepp i kapitlet 109 POLITIK 110 Politiska val 111 Så här går valet till 112 Svensk politik 114 Riksdag och regering 116 Aktuella politiska frågor i Sverige 118 Aktuella politiska frågor i världen 120 Ord och begrepp i kapitlet 121 Fler ord och begrepp 122 Individer och gemenskaper 122 Information och kommunikation 124 Rättigheter och rättsskipning 125 Samhällsresurser 126 Beslutsfattande och politiska idéer 127 Register 128 Bildförteckning 132

71 Från brott till straff Under natten har någon tagit sig in på Centralskolan och stulit 50 av skolans surfplattor! Vad händer nu? Vad händer när någon begår ett allvarligt brott? 1 2 1. Den första personen som kommer till skolan på morgonen är vaktmästaren Michaela. Hon ser vad som har hänt och gör en polisanmälan. 2. Två poliser kommer till skolan. De pratar med Michaela om vad som har hänt. 3 4 3. Poliserna påbörjar en brottsplatsundersökning. De ser om de kan hitta några spår efter tjuven såsom fingeravtryck, DNA-spår eller något annat spår som tjuven har lämnat kvar på platsen. 4. Polisen försöker hitta något vittne som har sett vad som har hänt. En man som rastade sin hund såg en kvinna gå in på skolgården under natten. Polisen talar med mannen (vittnet) och han får berätta vad han såg.

72 5 6 5. Polisen vet vilka som brukar göra den här t ypen av inbrott i staden. De försöker ta reda på mer om de här personerna och var de var någonstans n atten när inbrottet skedde. En av dem, en kvinna, visar sig vara extra misstänkt. Nu påbörjar polisen en undersökning tillsammans med en åklagare. 6. Polisen hämtar den misstänkta kvinnan till polis stationen. De frågar ut (förhör) kvinnan och åker även hem till henne och letar igenom hennes bostad, en så kallad husrannsakan. Kvinnan anhålls, vilket innebär att hon får sitta inlåst i en cell. 7 8 7. Polisen hittar några av surfplattorna i lägenheten. En åklagare bestämmer nu att den misstänkta kvinnan ska häktas. Hon måste sitta inlåst. Då kan hon inte förstöra några bevis och inte h eller begå andra brott. Polisen fortsätter med sin undersökning. 8. Åklagaren går igenom allt som han/hon vet om b rottet. Åklagaren är säker på att kvinnan har gjort brottet och väcker åtal. Det betyder att det blir en rättegång i en domstol.

73 9 10 9. Den misstänkta kvinnan får hjälp av en advokat. Advokater är experter på lagar och på att hjälpa misstänkta under en rättegång. 11 10. Under rättegången får den misstänkta k vinnan berätta om vad som hände. Vittnet, som såg en kvinna på skolgården, får också berätta om vad han såg. Åklagaren berättar vilka bevis som finns mot kvinnan, till exempel vad vittnet har be rättat och att surfplattorna hittades i hennes bostad. Därefter bestämmer domstolen om kvinnan är skyldig eller inte. 12 11. Om domstolen är säker på att kvinnan är s kyldig bestäms också vilket straff hon ska få. Hon får sin dom. Är domstolen däremot osäker på om den misstänkta kvinnan är skyldig släpps hon genast fri. 12. Domstolen bestämmer att kvinnan är s kyldig till inbrottet. Hon har begått liknande brott t idigare. Därför blir straffet fängelse.