Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Relevanta dokument
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

93 miljarder. 88 miljarder. 78 miljarder

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

AT-läkare Om socialförsäkringen

Vi är Försäkringskassan

Sjukskrivningsprocessen och intygsskrivande AT-läkare

Sjukskrivningsprocessen. Adam Löfving DL, Försäkringsmedicinskt sakkunnig

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Försäkringskassan Sverige

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Hitta patienter - med behov av tidiga insatser med risk för långvarig sjukskrivning

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kommunikation med arbetsgivare/af

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd. Individ- och familjeomsorgen

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Ändra till startrubrik

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

CHECKLISTA REHABILITERING

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Sid Funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

8. Utredning av rätten till sjukpenning

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Mer information om sjukskrivning och rätten till sjukpenning hittar du på Namn: Personnummer:

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning


Seminarium 5b torsdag

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur

Försäkringskassan i Värmland

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Försäkringskassans vision

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Sjukskrivningsprocessen

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rehabiliteringsgarantin

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

Rehabiliteringspolicy

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Transkript:

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Susanne Leander Processledare inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen susanne.leander@rjl.se

Kvinnor; 15,9 Män; 8,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Historik sjukpenningtalet

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2,5 Sjuktal kvinnor i förhållande till män 2,0 ; 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0

Förklaring till kvinnors högre sjukfrånvaro? Kontaktnära yrken (vård, omsorg, skola) Sjukskrivningar relaterade till graviditet Högre grad av dubbla arbetsbördor med ett huvudansvar för hem och barn i kombination med omfattande förvärvsarbete Uppföljning av sjukförsäkringen har visat att män i kontaktnära yrken har samma höga sjukpenningtal som kvinnor. Källa: Socialförsäkringsrapport 2015:1 2017-02-08

Sjukskrivning som en behandling Sjukskrivning används vid behov av återhämtning och läkning samt vid planerad behandling eller rehabilitering. Sjukskrivningen ska hjälpa en person att återvinna och behålla bästa möjliga funktionsförmåga och skapa förutsättningar för att återgå eller stanna kvar i arbete. 2017-02-08

Sjukskrivning som behandling Sjukskrivningen ska ha en tydlig plan med målsättning och vilka insatser som planeras, känd av patienten. Är jämförbar med annan medicinsk behandling och ska övervägas på liknande sätt som ex. ordination av läkemedel. Kan både över-/underdoseras och ibland vara kontraindicerat. 2017-02-08

Sjukskrivning kan vara aktuellt Vid arbete Från dag 8 måste den anställde vid sjukfrånvaro visa ett läkarintyg för arbetsgivaren. Vid arbetssökande eller deltagande i Etablering Om individen på del-/heltid inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande eller delta i planerade aktiviteter i Etableringen måste skada/sjukdom styrkas med läkarintyg. Vid ekonomiskt bistånd Om individen uppger sig inte kunna stå till arbetsmarknadens förfogande alternativt delta i arbetslivsinriktade insatser/aktiviteter via socialtjänsten på del-/heltid på grund av sjukdom måste individen styrka detta med ett läkarintyg. Läkaren behöver inte utfärda ett läkarintyg för sjukskrivning när en patient ber om det. Det är läkarens medicinska bedömning som ligger till grund för sjukskrivning.

Sjukskrivning kan vara aktuellt. Om patienten är borta mer än 7 dagar måste sjukfrånvaro styrkas med ett läkarintyg. Förstadagsintyg Arbetsgivare har rätt att begära att en anställd lämnar sjukintyg från och med första sjukskrivningsdagen vid särskilda skäl. Hälso- och sjukvårdslagen har dock inte ändrats och därmed inte heller vårdens prioriteringar. Medicinsk prioritering görs som vanligt efter vårdbehov. Patienten bör i första hand kontakta sin företagshälsovård om sådan finns. Särskild blankett i Cosmic Intyg om sjukdom till arbetsgivare som kan användas av lämplig legitimerad personal för ärendet. Om inte besök är möjligt kan den ifyllas i samband med telefonkontakt. Intyg baserat på telefonsamtal kostar 100 kr. Vid besök tas vanlig patientavgift ut och då ingår intyget i besöksavgiften. Patienten får sedan ta en diskussion med arbetsgivaren vem som ska betala.

Läkarens uppdrag Den medicinska - ställa diagnos och behandla/rehabilitera Den försäkringsmedicinska - bedöma aktivitetsbegränsningarna orsakade av sjukdom och funktionsnedsättningar som i sin tur medför delvis/hel arbetsoförmåga samt utfärda ett läkarintyg Vid arbetslöshet ska sjukskrivningen bedömas från dag 1 mot arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Vid arbete bedöms sjukskrivningen enligt FKs rehabkedja OBS! Dag 180 - arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden Försäkringskassan tar ställning till om patienten har rätt till sjukpenning

Sjukskrivningsprocessen Läkarbesök Bedömning visar behov av sjukskrivning (del-/heltid) Bedömning visar inget behov. Rehabkoordinator om tidiga insatser med arbetsgivare/af behövs för att förhindra sjukskrivning Definiera en sjukskrivnings- och rehabplan, känd av patienten Initiera vård och behandling Ifyllnad av läkarintyg Boka uppföljning Finns FHV via arbetsgivare som kan kopplas in? Kontakta rehabkoordinatorn vid oklarheter om ex: funktionsnedsättningar/ aktivitetsbegräsningar arbetssituation/insatser på AF/Soc innehåll i sjukskrivningsoch rehabplanen motivation till arbete

Ta hjälp vid behov Som läkare kan du aktualisera osäkra fall eller behov av tidig kontakt med extern aktör med rehabkoordinatorn Kartläggande samtal av rehabkoordinator PR-team bedömning eller annan teambedömning För att få en samlad bedömning av patientens resurser och begränsningar, skapa en individuell rehabiliteringsplan samt underlag till läkarintyg och läkarutlåtande Kontakt med arbetsgivare/af/soc samtycke krävs exempelvis Trepartssamtal/trepartsmöte Bedömning av annan profession För att undersöka ex. funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar 11

Sjukskrivning Om möjligt planera tidigt för sjukskrivningens avslut Deltidssjukskrivning före heltidssjukskrivning ska alltid övervägas Om möjligt tidig arbetsgivarekontakt ex via trepartssamtal-/möte Hur förbereder vi patienterna mentalt vid återgång till arbete? Avsluta gärna en sjukskrivning mitt i veckan Om ex. den medicinska bedömningen visar att 50% arbete bör patienten klara av, kan inte arbetsgivaren kräva 100% sjukskrivning för att man inte kan anpassa tjänsten.

Nytt metodstöd för sjukskrivning för läkare och rehabkoordinator Nytt formulär som läkaren kan lämna till patient inför/vid en sjukskrivning - en hjälp för beskrivning av arbetet och aktivitetsbegränsningar http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeid=43777 2017-02-08

Sjukskrivning Om möjligt planera tidigt för sjukskrivningens avslut Deltidssjukskrivning före heltidssjukskrivning ska alltid övervägas Avsluta gärna en sjukskrivning mitt i veckan Om ex. den medicinska bedömningen visar att 50% arbete bör patienten klara av, kan inte arbetsgivaren kräva 100% sjukskrivning för att man inte kan anpassa tjänsten. Hur förbereder vi patienterna mentalt vid återgång till arbete?

Att skriva läkarutlåtande för sjuk-/aktivitetsersättning

Försäkringsmedicinska beslutstödet uppdatering 17 psykiska diagnoser Börjar gälla 30 jan, 2017 En ökad differentiering av den rekommenderade längden på sjukskrivningen samt möjligheten att sjukskriva deltid, framhålls. 12 av 17 finns det ifyllnadsstöd för i Cosmic. Håller på att uppdateras. Sannolikt är det klart 30 jan. Adhd Akut stressreaktion Skadligt bruk av alkohol och alkoholberoende Anorexia nervosa Anpassningsstörning (livskris, sorgreaktion) Bipolär sjukdom Bulimia nervosa Depressiv episod Posttraumatiskt stressyndrom Skadligt bruk av droger, drogberoende Generaliserat ångestsyndrom. Paniksyndrom Psykotiska syndrom Recidiverande depression Social fobi Tvångssyndrom Utmattningssyndrom

Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården Ett intyg ska som regel utfärdas efter en personlig undersökning av personen Skrivas på ett språk som kan förstås av lekman (både patient, FK och arbetsgivare/af) Ange var olika uppgifter kommer ifrån, egen iakttagelse, patientuppgift etc.

Nytt metodstöd för sjukskrivning för läkare och rehabkoordinator Nytt formulär som läkaren kan lämna till patient inför/vid en sjukskrivning - en hjälp för beskrivning av arbetet och aktivitetsbegränsningar http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeid=43777 2017-02-08

Hjälp vid intygsskrivande ICF-ifyllnadsstöd i Cosmic 52 olika diagnoser 20 primärvård 21 ortopedi 4 psykiatri 1 onkologi 6 gynekologi OBS! Är bara ett stöd I ruta 5 måste man komplettera med egen text och/eller redigera texten, så att man kopplar aktivitetsbegränsningarna med patientens arbete/sysselsättning och eller aktiviteter i det dagliga livet. Ett läkarintyg vid psykisk ohälsa och stroke finns med tips/exempel på vanliga funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar http://intra.rjl.se/infopage.jsf?childid=133275&nodeid=44653 Informationen i Socialstyrelsens beslutsstöd b http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Kontakta rehabkoordinatorn http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeid=43989 2017-02-08

Motivering till varför beslutsstödet inte kan följas Ruta 9 i läkarintyget Om försäkringsmedicinskt beslutsstöd finns för diagnosen och du som läkare bedömer att arbetsförmågan är nedsatt längre, ska detta motiveras. Motivering kan beskriva något av följande: Om sjukdomen inte följer förväntat förlopp ska det framgå på vilket sätt. Om det inträffar medicinska komplikationer som gör att det tar längre tid att återfå arbetsförmåga ska du beskriva komplikationerna eller sjukdomstillstånden och skriva en förklaring till varför dessa fördröjer tillfrisknandet. Om sjukskrivningstidens längd påverkas av flera sjukdomar som orsakar en längre period med aktivitetsbegränsning än varje sjukdom för sig, samsjuklighet, ska du beskriva och förklara detta.

Nytt läkarutlåtande för sjukersättning Blankett Läkarutlåtande för sjukersättning (7800) Läkarutlåtande om hälsotillstånd (3200) som använts vid ansökan om sjukersättning kommer att fasas ut i samband med att nästan alla förmåner får egna medicinska underlag samt att landsting och regioner ansluter sig till elektronisk överföring av läkarutlåtande och medicinsk dialog. Hjälptext för nya Läkarutlåtandet för sjukersättning (7800) finns: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/ebeeb000-9434-4e5b-9806- b4206b7ac09f/fk275- hjalptext-sjukersattning.pdf?mod=ajperes&cvid Fram tills nya blanketten är inlagd i Cosmic ska gamla LUHt användas, även om det står på begäran från FK att läkaren ska svara på nya blanketten. 2017-02-08

Andra läkarutlåtande Läkarutlåtande vårdbidrag (3220) Vårdbidrag är en ersättning för det utökade vård- och tillsynsarbete som förälder till ett barn med funktionsnedsättning utför. Det kan också ge ersättning för vissa merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Läkarutlåtande bilstöd (3222) Bilstöd är ett statlig bidrag till personer med funktionsnedsättning och till föräldrar med barn med funktionsnedsättning för att anskaffa eller anpassa motorfordon. Läkarutlåtande assistansersättning (7805) Assistansersättning är en statlig ersättning för att kunna anställa personliga assistenter. Både vuxna och barn kan få assistansersättningen. Läkarutlåtande handikappersättning (7806) Handikappersättning är en ersättning för personer som har en varaktig funktionsnedsättning eller sjukdom som gör att hen behöver hjälp i vardagen eller har merkostnader. 2017-02-08

Läkarutlåtande om sjuk-/aktivitetsersättning Begärs oftast av: patienten eller FK i syfte att söka/prova ett utbyte till sjuk-/aktivitetsersättning FK för ställningstagande till fortsatt rätt till sjukpenning ex vid lång sjukskrivning. Läkaren måste utfärda utlåtandet om patienten/fk begär det. Lathund finns framtaget av Stockholms läns landsting för LUH-blankett 3200, se: http://www.viss.nu/global/bilagor/intyg_luh_webb.pdf 2017-02-08

Med relevans för nedsättning av funktion och aktivitet i dag. Var restriktiv. Beskriv bara sådant du tror påverkar dagens tillstånd. Ange sjukdomens utveckling fram till senaste undersökningen. Beskriv tidigare (ange enhet via Infoga sidfot) åtgärder, behandlingar och utredningar, samt resultat av dessa. 2017-02-08

Beskriv vad man funnit vid undersökningar. Senaste undersökningen bör vara aktuell, gjord i anslutning till utfärdandet av LuH. Glöm inte vad andra funnit. Skriv gärna vem som gjort undersökningen, var och när. Bara avvikande fynd behöver beskrivas. Exempel på funktionsnedsättningar: Nedsatt rörlighet, nedsatt kraft, nedsatt uthållighet, minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter, trötthet m.m. Diagnos/er som är orsaken till den nedsatta arbetsförmågan. Den som nedsätter arbetsförmågan mest är huvuddiagnos. Undvik att ange diagnoser som inte har betydelse för den nedsatta nedsatt arbetsförmåga. 2017-02-08

Hur begränsas patientens förmåga till aktivitet av sjukdomen och funktionsnedsättningen? Ange framför allt vad patienten inte kan göra så utförligt och detaljerat det är möjligt. Beskriv t.ex. hastighet, distans och tid vid gång eller kognitiva svårigheter som att hålla tråden i samtalet, komma ihåg tider och förstå instruktioner. Patientens egen beskrivning av arbetshinder och återstående resurser Beskriv genomförda men även planerade behandlings- och rehabiliteringsinsatser, vad som gjorts eller planeras att göra som kan tänkas påverka arbetsförmågan till det bättre. Ange tidplan. Behövs ytterligare bedömning av arbetsförmågan? Notera om du tycker att det är svårt att bedöma arbetsförmågan, helst på vilket sätt det är svårt, och om du behöver hjälp med denna bedömning. Ange om det finns några medicinska hinder eller risker med arbetslivsinriktad 2017-02-08 rehabilitering.

Patientens egen beskrivning av arbetshinder och återstående resurser Sammanfatta DFA-kedjan (fält 3till 5 i LUHt) och betona det som vid undersökningar är funnet i form av avvikelser från det normala, samt hur det påverkar patienten och dennes möjlighet att göra olika aktiviteter och då framför allt att utföra de aktiviteter som behövs för att kunna klara ett arbete. Ange sådana arbetsuppgifter patienten är begränsad att utföra eller som kan vara olämpliga på annat sätt, t.ex. försämra sjukdomsförloppet. 10 Framtiden. Hur kan arbetsförmågan förväntas förändras på sikt och inom vilken tid. Kom ihåg att det är en prognos och ingen exakt vetenskap. Skiljer sig prognosen för de olika diagnoserna? 2017-02-08