Uppföljning av LRFs strategiska mål

Relevanta dokument
Uppföljning av LRFs strategiska mål

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Priser på jordbruksprodukter maj 2019

Priser på jordbruksprodukter november 2018

Priser på jordbruksprodukter februari 2019

Priser på jordbruksprodukter april 2018

Priser på jordbruksprodukter april 2017

Priser på jordbruksprodukter mars 2017

Priser på jordbruksprodukter juni 2019

Priser på jordbruksprodukter mars 2019

Priser på jordbruksprodukter oktober 2017

Priser på jordbruksprodukter september 2018

Priser på jordbruksprodukter april 2019

Priser på jordbruksprodukter mars 2018

Priser på jordbruksprodukter maj 2017

Priser på jordbruksprodukter maj 2016

Priser på jordbruksprodukter september 2015

Vetemarknaden ÖSF-konferensen 29 november Erik Hartman

Priser på jordbruksprodukter maj 2018

Priser på jordbruksprodukter augusti 2018

Priser på jordbruksprodukter september 2016

Priser på jordbruksprodukter november 2016

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013

Priser på jordbruksprodukter juni 2016

Priser på jordbruksprodukter oktober 2019

Priser på jordbruksprodukter februari 2018

Priser på jordbruksprodukter juni 2018

Priser på jordbruksprodukter juni 2017

Priser på jordbruksprodukter oktober 2018

Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren?

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2019

På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor

Priser på jordbruksprodukter november 2015

Priser på jordbruksprodukter september 2017

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat

Priser på jordbruksprodukter augusti 2017

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Priser på jordbruksprodukter april 2016

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord

Priser på jordbruksprodukter januari 2018

Lägre priser för spannmål, kött och mejerivaror under 2008/09

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014

Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Priser på jordbruksprodukter november 2017

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Priser på jordbruksprodukter januari 2017

Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016

Fortsatt ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

11 Ekologisk produktion

Priser på jordbruksprodukter februari 2017

Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade

Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökar, men inte lika snabbt som den totala utrikeshandeln

Priser på jordbruksprodukter januari 2016

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

EAA. Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Economic Accounts for Agriculture

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Kraftig ökning av spannmålspriserna

Arbetsprogram för officiell jordbruksstatistik 2018

Morotsproduktionen i Sverige

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Marknadsråd ägg

Marknadsråd ägg

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

PMI steg till 60,1 i december Produktionen avslutar på topp

JORDBRUKET INOM EU. i diagram och tabeller

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

11 Ekologisk produktion

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009

Svensk export och import har ökat

Marknadsråd ägg

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2011

24 Figur 1 Spannmålsarealen 2010 jämfört med 2004 och 2009 fördelat per län Area of cereals by county Län: Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötla

Jordbruksåret Jordbruksåret 2008 Avsnittet är skrivet av Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket. De senaste åren har genomgripande f

PMI steg till 52,7 i november stabil utveckling framöver

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

PMI steg till 54,9 i september En månad av återhämtning

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Marknadsråd ägg

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

Svenskt ekoindex KVARTAL

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Index för inköpspriser på produktionsmedel inom jordbruket

Transkript:

Uppföljning av LRFs strategiska mål Kvartalsrapport Kvartal 1, : - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 3 procent per år i primärledet. Produktionsvärde: Osäker prognos indikerar 2,3 procent tillväxt Kvartalsrapporten har omvandlats så att den numera har ett genomsnitt för åren 21 till 214 som basår. Detta i enlighet med LRFs strategiska mål. Ytterligare ett antal förändringar har gjorts. Bland annat räknas nu vallfoder in i produktionsvärdet för att ge högre samstämmighet med EAA-kalkylen. De nya men fortfarande preliminära siffrorna för helåret visar att det reala produktionsvärdet ökade med miljoner eller 1,4 procent jämfört med 214. Prognosen för är en tillväxt med ytterligare 1,4 miljarder eller 2,3 procent. Det innebär en real tillväxt på 8 procent sedan basåren 21-14 vilket är över målet på 6 procent för två år. Att målet nås trots att den årliga tillväxten varit under 3 procent beror på att produktionsvärdet 214 låg 4,5 procent över genomsnittet för hela perioden 21-214. Mjölk, spannmål och lamm beräknas tappa värde i under medan allt annat har god tillväxt. : Mer ägg, kyckling och trädgård men mindre spannmål Under första kvartalet har volymen legat högre än motsvarande period för ägg och kyckling men lägre för nötkött, gris och lamm. Mjölken har haft oförändrad volym. För vegetabilierna finns få uppgifter. Det enda som är tillgängligt är preliminära uppgifter om arealanvändningen. Kombineras de med genomsnittliga skördar för de fem senaste åren erhålls en prognos om skördarnas storlek. Denna indikerar ökade volymer för sockerbetor och potatis samt för frilandsodlingar av köksväxter, bär och frukt. Detta främst genom ökad areal. Skörden av spannmål beräknas däremot bli lägre än. Detta eftersom hektarskördarna var ovanligt höga. Viktas de olika produkterna, såväl vegetabilier som animalier, med ett fast pris är prognosen för närvarande att den sammanlagda volymen blir oförändrad jämfört med. Priser: Splittrad prisutveckling under första kvartalet Prisutvecklingen var splittrad under för första kvartalet. Potatis, kyckling, nötkött, frukt, grönsaker, griskött och lamm hade klart högre priser än samma tid året före men spannmål, mjölk och ägg hade lägre pris. Preliminära uppgifter för mjölken indikerar att prisnedgången har fortsatt under andra kvartalet vilket innebär att prognosen för helåret blir ett betydligt lägre pris än. Terminspriserna för spannmål indikerar däremot att spannmålspriserna kan bli något högre till hösten än förra hösten. Prognosen är därför en svag ökning mot. Även produktionsmedlen har en splittrad prisbild. Gödningsmedel, energi, foder och utsäde låg lägre i pris än vid samma tid förra året men växtskyddet har ökat i pris. Totalt sett sjönk priserna på produktionsmedel med 2 procent under första kvartalet. Trots det var de 1 procent dyrare än basåren. Export: Exporten av livsmedel har minskat Exporten av livsmedel ökade kraftigt under många år men har nu bromsat in. Det är istället efterfrågan på hemmamarknaden som är stark. Under första kvartalet låg det reala exportvärdet 3 procent under första kvartalet. Det är dock ändå 12 procent över genomsnittet för första kvartalet åren 21 till 214. Det är exporten av spannmål och mejeriprodukter som minskat mest under första kvartalet. Exporten av levande djur, socker, oljefröer samt frukt och köksväxter har däremot ökat jämfört med samma period året före. t är räknat i jordbruksledet genom en schablonmässig rensning från produkter utan svensk råvara och från förädlingsvärden som stannar i förädlingsledet. Siffrorna är inte helt jämförbara med tidigare kvartalsrapporter eftersom metoden för omräkning till jordbruksledet har förbättrats.

jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov (realt) och volym, index: 21-214 = LRFs strategiska mål startar i ett genomsnittligt värde för åren 21-214. Detta ligger som index hundra i diagrammet. 214 var både värdet och volymen högre än genomsnittet för perioden vilket innebär att måluppfyllelsen var god i startpunkten. Från 214 och framåt är målet att det reala värdet skall öka med 3 procent per år. Det har inte uppnåtts men tack vare hög måluppfyllnad 214 ligger både och prognosen för över målet. Produktionsvärdets utveckling jämfört med basåren 21-214: % % 5% 4% 3% 2% 1% -1% % -2% -3% prog Potatis ingår i trädgård. Öv vegetabilier är oljeväxter, socker och proteingrödor utvecklingen jämfört med basåren 21-214: % % 5% 3% 1% -1% -3% -5% prog Trädgård omfattar frukt, bär, grönsaker och prydnadsväxter. Real prisutvecklingen jämfört med basåren 21-214: 4% 3% 2% 1% % -1% -2% -3% prog Trädgård omfattar frukt, bär, grönsaker och prydnadsväxter. Exportutvecklingen: Export av jordbruksvaror och livsmedel (värde i jordbruksledet, milj kr nominellt) Prisutveckling, realt index (et 21-214 = ) 5 4 3 2 jan feb mar apr maj jun Jmf : + 14 % Realt: + 12 % jul aug sep okt nov dec Jmf : - 29 % Realt: - 3 % 214 Jordbruksprodukter Produktionsmedel

Spannmål Lägre skörd och sänkt värde i osäker prognos Jordbruksverkets preliminära arealuppgifter indikerar att den totala arealen spannmål har minskat med 1 procent. Minskningen ligger helt på höstsådd spannmål medan den vårsådda arealen har ökat. Kombineras de preliminära arealerna med genomsnittliga hektarskördar för de fem senaste åren erhålls en prognos om skördens storlek. Prognosen blir då att den totala skörden blir 5,5 miljoner ton vilket är 1 procent mindre än. Huvudorsaken till den förväntade minskningen är att hektarskördarna var långt över genomsnittet. Priset är också osäkert. Prognosen bygger på utvecklingen under första kvartalet och på terminspriser. Under första kvartalet var priset lägre än året innan men terminspriserna ligger något högre de gjorde året innan. Prognosen för blir därmed 4 procent högre pris än. Slår prognoserna för volym och pris in kommer produktionsvärdet sjunka med 3 procent och hamna i nivå med basåren. (realt) och volym: 14 21-214 = Spannmål, realt index 21-214 = prog Jmf : - 27 % Jmf : - 17 % Arealutvecklingen: utvecklingen: 4 2 21 211 212 213 214 Prel blandsäd vårrågv. höstrågv. havre vårkorn höstkorn råg vårvete höstvete 7 6 5 4 3 2 1 21 211 212 213 214 prog blandsäd Vårrågv. Höstrågv. havre vårkorn höstkorn råg vårvete höstvete Exportutvecklingen: Export av spannmål och produkter därav miljoner kr vid gård löpande priser 5 4 3 2 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Jmf : + 38 % Jmf : - 48 %

Grönsaker, frukt, bär samt prydnadsväxter God tillväxt enligt osäker prognos Trädgårdsundersökningen har inte kommit ännu vilket innebär att uppgifterna för fortfarande är mycket preliminära. Prisindex för indikerar dock att priserna ökade med 11 procent för frukt och grönsaker och med 3 procent för blommor. Skördestatistiken indikerar också något ökad produktion men den finns enbart för några vanliga trädgårdsväxter. Sammantaget ger detta en preliminär beräkning om att det reala produktionsvärdet ökade med 7 procent. Prognosen för är mycket osäker. Preliminära arealuppgifter visar på 2 procent mer areal med frilandsodling än vilket indikerar ökad volym. Prisindex för första kvartalet indikerar också högre priser under. Detta främst för frukt och grönsaker. Sammanlagt ger detta en prognos om en real tillväxt på 11 procent. Det reala produktionsvärdet för grönsaker, frukt, bär samt prydnadsväxter skulle då hamna 27 procent över basåren 21-214 vilket är långt över målet. 7 6 5 4 3 2 1 utvecklingen: Milj kr 21 211 212 213 214 prel prog Arealutvecklingen: Friland (ha) 15 15 15 4 15 2 15 14 14 14 4 14 2 14 21 211 212 213 214 Prel Köksväxt fril. Frukt Bär friland Plantskoleväxt Köksv/bär växth Blommor växth Frukt o grönsaker, realt 21-214= Prydnadsväxter, realt 21-214 = 13 13 5 Jmf : + 6 % Jmf : + 1 % 5 Jmf : - 1 % Jmf : + 2 %

Potatis Osäker prognos indikerar kraftigt ökat produktionsvärde I samband med skörden steg priserna kraftigt. Detta högre pris gäller fortfarande och får därmed genomslag under. Första kvartalet låg priset 38 procent högre än samma tid. Sannolikt blir genomslaget inte fullt så stort för helåret men prognosen blir en tydlig prisökning. Preliminära uppgifter indikerar också att arealen ökat med 5 procent. Sammantaget ger detta en prognos om en real tillväxt med 25 procent vilket är långt över det generella målet. (realt) och volym: 13 5 21-214 = 14 13 5 Potatis, realt index 21-214 = Jmf : + 18 % Jmf : + 38 % Oljeväxter Lägre skörd och sänkt värde i osäker prognos Preliminära uppgifter indikerar att arealen oljeväxter har minskat med 1 procent. Minskningen ligger helt på höstraps medan vårraps och rybs har ökat i areal. Kombineras arealerna med genomsnittliga hektarskördar för de fem senaste åren erhålls en prognos med något lägre skörd. Priset prognostiseras också bli något lägre vilket innebär sänkt produktionsvärde. Eftersom både 214 och 215 låg under genomsnittet för basåren 21-214 kommer även värdet hamna under basåren. Oljeväxter: (realt) och volym, index: 13 5 21-214 = Oljeväxter, realt index 21-214 = Jmf : +/- % Jmf : - 8 % prog

Sockerbetor Ökad areal ger ökat men ändå lågt produktionsvärde Under minskades arealen med sockerbetor samtidigt som priset skänktes kraftigt. Enligt avtalet för kommer priset i stort sett ligga kvar på samma nivå. Arealen har dock ökat vilket innebär en tydlig återhämtning av volymen och därmed även av produktionsvärdet. Trots en kraftig värdetillväxt under beräknas ändå det reala produktionsvärdet hamna 25 procent under basåren 21-214. (realt) och volym, index: 14 4 2 21-214 = 95 85 75 65 Sockerbetor, realt index = prog Jmf : - 9 % Jmf +/- % Proteingrödor Fortsatt stark utveckling under tog odlingen av proteingrödor rejäl fart. De preliminära uppgifterna indikerar att arealen har ökat med ytterligare 15 procent. Eftersom hektarskördarna var ovanligt höga prognostiseras dock bara en svag ökning av volymen. Priset är mycket svårt att uppskatta men prognosen är att det kan bli något högre än. Det ger en fortsatt god tillväxt under vilket också innebär att det reala värdet hamnar långt över målet om 3 procents tillväxt per år räknat från genomsnittet 21-214. (realt) och volym, index: 25 2 15 5 21-214 = 15 95 85 75 65 Proteingrödor, realt index = prog Jmf : - 13 % Jmf : + 4 %

Mjölk Sjunkande pris sänker produktionsvärdet sjönk priset för konventionell mjölk med 16 procent jämfört med året innan. Eftersom volymen i stort sett var oförändrad innebar det att även produktionsvärdet sjönk med 16 procent. Det reala värdet hamnade då 12 procent under det genomsnittliga värdet för basåren 21-214. Skillnaden i nivå beror på att produktionsvärdet 214 var 4 procent högre än genomsnittet för basåren 21-214. Under första kvartalet har priset på konventionell mjölk fortsatt att sjunka. De preliminära uppgifterna som bygger på Arla-noteringen indikerar fortsatt nedgång under andra kvartalet. Prognosen för helåret är därmed ett pris på 2,68 kr/kg vilket är 1 procent lägre än. Eftersom volymen beräknas bli oförändrad även innebär detta kraftigt sänkt produktionsvärde. Prognosen är att värdet hamnar 22 procent under basåren, ett bortfall på 2 miljarder. Den ekologiska mjölken har haft en gynnsammare prisutveckling. Mervärdet för ekologiskt redovisas dock under ekologisk produktion. (realt) och volym, index: 5 4 21-214 = utvecklingen: Mjölk, invägning (1 ton) 2 2 24 22 2 Jmf : + 2 % Jmf : +/- % Mjölk, realt index 21-214 = 5 Jmf : -15 % Jmf : -2 % Exportutvecklingen: 4 35 3 25 2 15 5 Export av mjölk och mjölkprodukter miljoner kr vid gård löpande priser Jmf : +29 % Jmf : -2 % prel

Nötkött Högre pris ger ökat värde Priset på slaktdjur har stigit kraftigt under första kvartalet och ökningen har fortsatt under andra kvartalet. Priserna har då hämtats från den veckostatistik som skicks till EU. en har däremot sjunkit. Bortfallet var 7 procent första kvartalet men en stor del av minskningen kan bero på tillfälligheter i volym kring månadsskiftena. Eftersom priset har stigit mer än vad volymen har minskat har det reala produktionsvärdet fortsatt att öka under första kvartalet. Prognosen för hela är en ökning av det reala produktionsvärdet med 7 procent jämfört med. Ökningen beror helt på en högre prisnivå medan volymen prognostiseras minska något. Sammantaget beräknas det reala produktionsvärdet hamna 32 procent över genomsnittet för basåren 21-214. Detta är den sammanlagda effekten av värdeökningarna under och och av att värdet redan 214 låg lite över genomsnittet för basåren 21-214. (realt) och volym, index: utvecklingen: 14 13 21-214 = 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 Nötkött, total slakt (1 ton) Jmf : - 2 % Jmf : - 7 % Nötkött, realt index 21-214 = 15 14 13 Exportutvecklingen: 2 1 Export av Nötkött, ton Även köttinnehållet i beredda produkter prel Jmf : + 18 % Jmf : + 33 % Jmf : + 5 % Jmf : - 7 %

Griskött Högre pris ger ökat värde trots minskad volym inleddes med 3 procent mindre volym än första kvartalet. en var då 8 procent under genomsnittet för första kvartalet under basåren 21-214. Bortfallet under första kvartalet kan delvis bero på tillfälligheter kring månadsskiftena. Genomslaget på årsbasis beräknas därför bli något mindre. Priset har haft en stark utveckling. Under låg priset 1 procent högre än genomsnittet för basåren 21-214. Under första kvartalet låg det dessutom 7 procent högre än. Priset som används avser gris klass E och är ett vägt genomsnitt av priset från de större slakterierna. Eftersom priset har stigit mer än vad volymen minskat beräknas det blir en real tillväxt på 2 procent under. Det reala produktionsvärdet hamnar då drygt 6 procent högre än basåren 21-214 vilket är strax över målet. Fortsätter volymen minska blir det dock svårt att nå 3-procentsmålet framöver. Nu räddas läget av att värdet var betydligt högre 214 än genomsnittet för basåren 21-214. (realt) och volym, index: utvecklingen: 15 95 85 21-214 = 23 22 21 2 19 18 17 16 15 14 13 Griskött, total slakt (1 ton) Jmf : - 8 % Jmf : - 3 % Exportutvecklingen: 115 15 95 85 Gris, realt index 21-214 = 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Export av Griskött, ton Även köttinnehållet i beredda produkter Jmf : + 17 % Jmf : + 7 % Jmf : - 14 % Jmf : - 1 % prel

Lammkött Risk för minskad volym och sänkt värde Lammproduktionen har haft en volym som varierat lite år från år. Under 214 och var det viss ökning men nu verkar det vända nedåt igen. Under första kvartalet blev slakten 1 procent lägre än motsvarande period året före. Bortfallet under första kvartalet kan dock delvis bero på tillfälligheter kring månadsskiftena. Genomslaget på årsbasis beräknas därför bli något mindre. Priset verkar också ha stagnerat efter många år med stigande pris. Under första kvartalet låg priset 1 procent lägre än året innan men ändå 2 procent högre än genomsnittet för kvartal 1 under basåren 21-214. Sammantaget är prognosen för att det reala produktionsvärdet minskar med 7 procent. Det hamnar då 16 procent högre än för basåren 21-214. Detta tack vara god tillväxt under och av att värdet 214 låg 12 procent högre än genomsnittet för basåren. (realt) och volym, index: 14 21-214 = Lamm, realt index 21-214 = 1 14 prel Jmf : + 2 % Jmf : - 1 % Kyckling Fortsatt uppgång för kyckling Tillgången på data om kycklingproduktionen är mycket begränsad. Eftersom det saknas uppgifter om priset i den officiella statistiken används ett pris från Hushållningssällskapens produktionsgrenskalkyler på årsbasis medan de löpande förändringarna månad för månad hämtas från prisutvecklingen för partipriset som rapporteras in till EU. Det avser kyckling (65%) och räknas om till producentpris. Under första kvartalet var volymen 2 procent över motsvarande period året före. Eftersom volymen ökat under lång tid blir prognosen att volymen för hela kan öka 4 procent och då hamna 24 procent över genomsnittet för basåren 21-214. Priset har också ökat vilket innebär att det reala produktionsvärdet kan stiga 16 procent och hamna 35 procent över basåren. Detta är långt över det generella målet. Redan i startpunkten 214 var värdet 9 procent högre än genomsnittet för basåren. (realt) och volym, index: 14 21-214 = Kyckling, realt index 21-214 = 13 prel Jmf : + 21 % Jmf : + 2 %

Ägg Snabb tillväxt och inleddes med 11 procent högre volym är första kvartalet. en var därmed 22 procent högre än genomsnittet för första kvartalet under basåren 21-214. Detta ger en prognos om att volymen ökar med 9 procent för hela året jämfört med året innan. Priset tycks däremot ha stabiliserats på en lägre nivå än under basåren. Under första kvartalet låg priset nästan i nivå med samma period men 7 procent lägre än genomsnittet för kvartal 1 under basåren 21-214. Sammantaget är prognosen för att det reala produktionsvärdet ökar med 9 procent. Det hamnar då 18 procent högre än för basåren 21-214 vilket är långt över det generella målet på 6 procent för två år. Priset som används för ägg är ett viktat genomsnitt för priset för ägg från frigående höns och från höns i inredd bur. Mervärdet för produktionen av ekologiska ägg ligger separat. (realt) och volym, index: 14 21-214 = Ägg, realt index 21-214 = 15 95 85 prel Jmf : - 7 % Jmf : - 1 % Ekologiskt : Fortsatt snabb tillväxt för ekologiskt Den ökade försäljningen av ekologiska produkter tycks stå sig. Ekoweb har nu en prognos där försäljningen kommer upp över 25 miljarder. Det är i så fall en ökning med 18 procent mot. I jordbruksledet har prisskillnaden mot konventionella produkter ökat. Detta har förbättrat den relativa lönsamheten för ekologisk produktion. Mervärdet för de ekologiska produkterna beräknas preliminärt till 1,4 miljarder i jordbruksledet för, en ökning med 35 procent sedan 214. Prognosen för är att mervärdet ökar till 1,7 miljarder och att det reala värdet av svenska ekologiska jordbruksprodukter kommer upp över 5 miljarder. Det innebär en real tillväxt på 3 procent sedan basåren 21-214. Mervärdet har då ökat med 66 procent sedan basåren. Nya siffror visar även att intresset för att ställa om till ekologiskt har ökat. för ekologiska livsmedel, ekologiska jordbruksprodukter och mervärdet för dessa sedan 21 (miljarder kr) 3 2 1 21 212 214 Prog Livsmedel Sv jbr.prod. Mervärde Källor: Bearbetade data från Jordbruksverket, Ekoweb, SCB, KRAV, m fl

Produktionsvärdets utveckling: för basåren År Realt År Prognos Realt Mängd milj kg Pris kr/kg Mängd milj kr milj kg Pris kr/kg milj kr jfr med Mängd milj kg Pris kr/kg milj kr jfr med Spannmål 4 955 1,49 7 382 6 162 1,3 7 991 8 % 5 514 1,35 7 449 % Trädgård 6 323 7 65 11 % 8 84 26 % Vallfoder 4 84 1,29 5 269 4 548 1,35 6 14 16 % 4 8 1,35 6 573 23 % Öv veget. 2 118 1 778-17 % 2 47-5 % Mjölk 2 874 3,45 9 929 2 936 3, 8 82-12 % 2 939 2,68 7 866-22 % Nötkött 143 3,62 4 374 143 37,91 5 419 23 % 138 42,18 5 833 32 % Griskött 245 14,95 3 656 233 16,45 3 835 4 % 228 17,3 3 937 6 % Fjäderfä 115 9,44 1 89 137 9,25 1 271 16 % 143 1,38 1 488 35 % Får, getter 4 39,15 159 4,1 47,86 198 24 % 4, 46,77 186 16 % Ägg 96 12,82 1 226 18 12,34 1 335 8 % 118 12,33 1 461 18 % Ekologiskt 1 15 1 438 41 % 1 8 66 % Småskaligt 667 728 8 % 747 11 % TOTALT 43 27 46 18 6 % 47 3 8 % utvecklingen: Kvartal 1 ( ton) Ändr. jämfört med kvartal 1 Prognos för ( ton) Utfall Förändring enligt prognos ( ton) Spannmål 5 514 6 162-11 % Potatis 822 3 2 % Mjölk 745 % 2 939 2 936 % Nötkött 34-7 % 138 143-3 % Griskött 59-3 % 228 233-2 % Kyckling 34 2 % 143 137 4 % Lammkött,8-6 % 4, 4-4 % Ägg 29 11 % 118 18 9 % Real prisutveckling: Kvartal 1 Kvartal 1 Kv1-16/ Hittills16/ Hittills jfr Produktionsmedel Kv1-16/ Hittills16/ Hittills jfr Produkt Kv4-15 motsv15 Kv4-15 motsv15 Spannmål % -17 % -23 % Utsäde % -2 % -1 % Industrigrödor -2 % % -8 % Energi -2 % -7 % -15 % Frukt/grönsak. 4 % 1 % 6 % Gödning 1 % -7 % 2 % Potatis 5 % 34 % 18 % Växtskydd % 5 % 1 % Blom./plantsk. -1 % 2 % -1 % Veterinär % -1 % 8 % Nötkreatur 4 % 18 % 32 % Djurfoder -2 % -3 % -1 % Gris -3 % 8 % 17 % Uh utrustning % 1 % 3 % Får och getter 9 % 6 % 28 % Uh byggnader % % 4 % Fjäderfä 6 % 18 % 2 % Övr löpande 1 % % 2 % Mjölk -4 % -2 % -15 % Maskiner 1 % 1 % 7 % Ägg % -1 % -7 % Byggnader % % 2 % TOTALT % 1 % -1 % Totalt % -2 % 1 % Exportutvecklingen: i primärledet Kvartal 1 (milj kr) Ändr. jämfört med kvartal 1 Real ändring hittills under Real ändring hittills jämfört med Spannmål och varor därav 477-48 % -48 % 36 % Frukt och köksväxter 52 7 % 7 % 13 % Oljefrön, oljor och fetter 13 2 % 2 % 19 % Mjölk, mejeriprod. & ägg 358-19 % -19 % -11 % Djur, kött och köttvaror 154 15 % 15 % 17 % Öv. livsmedelsprodukter 95 25 % 24 % 14 % Total 1149-29 % -3 % 12 %