Sida 1 Bilaga 1 Projektplan Biografutveckling och digital upprustning av biografer 1. Projektidé I Glasriket finns en koncentration av biografer på små orter som är unik, inte bara för Sverige utan säkert i hela världen. Dessa traditionella mötesplatser har inte bara ett stort kulturhistoriskt värde utan inrymmer en stor potential för att utvecklas till moderna mötesplatser som bidrar till en livskraftig landsbygd. Film i Glasriket har efter fyra år nu etablerat sig som en regional filmfestival. Föreningen är nu redo för nästa fas. Föreningen går från att endast arrangera en filmfestival till att tillföra kompetens inom biografutveckling till kommunerna i Leader Småland Sydosts område. Visionen är att biograferna i Glasriket ska fortsätta visa film och hitta nya former för samarbeten inom FiG och tillsammans med intressenterna, andra föreningar och företag i regionen verka för en levande kultur i små orter på landsbygden. Projektet består av fyra delar; en biografutvecklare en modell för framtida finansiering av Film i Glasriket en årlig filmfestival som testyta för projektet digital upprustning av biograferna Detta projekt syftar till att genomföra en biografutveckling och digital upprustning i Leader Sydosts område, enligt i en trenivåers behovsmodell (se punkt 9). 2. Bakgrund Förändrade medievanor gör att folk konsumerar upplevelser på ett nytt sätt. Man åker inte på bortamatchen utan tittar på den på datorn, man ser mer film i hemmet, i miljötänkandets spår väljer många företag digitala konferenser, många umgås genom sociala nätverk tex Facebook men det finns också behov av fysiska mötesplatser. Utmaningen för biograferna är att möta detta.
Sida 2 Digitalisering i biovärlden går snabbt och det är redan nu svårt för de små biograferna på landsbygden att få tillgång till 35-mms filmkopior för filmvisning. Av svenska filmer tillverkas få 35mms filmkopior och av amerikanska filmer i stort sett inga. De filmerna distribueras endast i digitalt 2K format. För att över huvud taget kunna fortsätta med biografverksamhet är det nödvändigt att investera i digital visningsutrustning. Förutom att möjliggöra en framtid för biografvisningar av film på landsbygden, så ger en digitalisering ett breddat utbud. Ett utbud som kan bestå av direktsänd opera, teater, konserter och sportevenemang. Dessutom kan andra verksamheter som bygger på digital teknik så som spelkvällar för ungdomar, konferenser och företagsstämmor, digitalt skyttegille med mera använda utrustningen. Film i Glasrikets filmfestival är nu etablerad lokalt och nästa viktiga steg är att förankra den nationellt. Genom att bygga på landsbygdstemat och utveckla ett koncept med seminarier och diskussioner kopplat till filmvisningar kan festivalen bli ett forum för kultur på landsbygden, levande mötesplatser och Film i hela Sverige. Filmfestivalen fyller fortsatt en viktig funktion för att stärka känslan av en levande bygd. Festivalen ska också fungera som en testyta där man kan pröva nya samarbetsformer och arrangemang under en samlad period där utvärdering av publikens uppfattning redan ingår. 3. Liknande projekt Inom Jordbruksverkets landsbygdsstöd över hela landet har åtminstone fem delvis liknande projekt beviljats. Dock har dessa gällt enstaka biografers digitala upprustning. Detta projekt tar ett större samlat grepp vad gäller utveckling av mötesplatser och samverksansmodeller. 4. Verksamhet I föreningen Film i Glasriket och dess medsökande samarbetspartners så finns det tre urskiljbara nivåer vad gäller bioverksamheten; 1. Biografer med året runt-verksamhet med digitala filmvisningar, opera, sport och 3D 2. Biografer som visar 35-mmsfilm under säsongen okt-mars, en-två visningar i veckan. 3. Biografer som visar 35-mmsfilm vid enstaka tillfällen Projektet riktar sig främst till biograferna på nivå 1 och 2, vad gäller digital upprustning. Biograferna på nivå 3 använder en mobil visningsenhet, t ex under filmfestivalen Film i Glasriket. Alla tre nivåerna jobbar med de övriga tre delarna i projektet; biografutveckling, utveckling av filmfestivalen och modell för framtida finansiering.
Sida 3 5. Genomförande Projektet genomförs av följande personer Föreningen söker stöd till en projektledare som ska stödja biograferna i deras arbete med biografutveckling och den digitala upprustningen. Till sin hjälp kommer projektledaren ha styrelsen och fyra arbetsgrupper, samt kontaktpersoner från Folkets Hus och Parker (FHP) och Reaktor Sydost (regionalt resurscentrum för film och ung kommunikation). Kompetenser och roller Fyra arbetsgrupper kommer skapas för att jobba med biografutveckling, digital upprustning, framtida finansiering och utveckling av filmfestivalen. Projektledaren bör ha erfarenhet av att jobba med kulturella och kreativa näringar, ha ett brett kontaktnät, vana av att leda större projekt, gärna erfarenhet av biograffrågor. Andra organisationer som deltar i projektet och deras roller Folkets Hus och Parker och Reaktor Sydost deltar i projektet på flera sätt. Reaktor bidrar med omvärldsbevakning både på nationell, regional och lokal nivå, konsultativ rådgivning, stöd i repertoar- och skolbiofrågor och deltar i arbetsgrupper samt med en adjungerande medlem i styrelsen. FHP stöttar projektet genom en adjungerande medlem i styrelsen, medverkan i arbetsgrupper, rådgivning och filmsättning för festivalen. I projektet deltar de 16 aktiva biograferna i föreningen Film i Glasriket, som består av 19 biografer i Glasriket (Alsterbro, Alstermo, Emmaboda, Flygsfors, Fröseke, Hovmantorp, Klavreström, Kosta, Lessebo, Lindås, Målerås, Norrhult, Nybro, Skruv, Sävsjöström, Vissefjärda, Åfors, Åseda och Älghult) samt Centrumbion i Torsås. Total ingår alltså 17 biografer från fem kommuner och två län i ansökan. Se bilaga 5. 6. Målgrupp Projektets primära målgrupp är biograferna i området. Den sekundära målgruppen är hela befolkningen, men inte alla samtidigt eller med samma aktiviteter. Barn och ungdomar är en prioriterad del av den sekundära målgruppen. Genom att rikta aktiviteter mot olika målgrupper breddar biograferna sitt utbud och blir ett socialt och kulturellt nav som höjer livskvaliteten i området. Exempel på hur olika grupper får nytta av projektet; Sportintresserade somalier kan följa afrikanska fotbollsligan direkt på bioduken och fika i tillsammans i pausen. Spansk filmvisning följs av Skype-samtal på duken med regissören. Skolor kan hålla kontakt med sina vänskolor och företag kan hålla konferenser med föreläsare digitalt uppkopplade på bioduken.
Sida 4 Eget skapande kan lyftas fram och visas i åldersöverskridande arrangemang där hembygdsfilmer, egna digitala berättelser och dokumentation av den egna hembygden kan gestaltas på en ny arena. 7. Projektmål 1. Ökad nyttjandegrad av mötesplatserna 2. Utveckla den årliga filmfestivalen till en nationellt intressant festival 3. Digital upprustning av biografer enligt nedan specificerade behovsnivåer 4. Ta fram en modell för finansiering och samordning inom FIG 8. Aktivitetsplan Under varje mål presenteras en bakgrund och vad projektet vill uppnå. Sedan följer ett antal specificerade aktiviteter som ska utföras för att uppnå målen. I bilaga 4 presenteras en tidsplan för genomförandet av de olika aktiviteterna. Under punkt 9 listas de olika behovsnivåerna och vilka biografer som tillhör vilken nivå. 1. Ökad nyttjandegrad av mötesplatserna Biograferna ligger i Folkets Husbyggnader som har olika mycket aktivitet i husen. Dessa hus har ett kulturhistoriskt värde som mötesplatser. Nu är utmaningen att hitta nya samarbetsformer och öka användandet av lokalerna, möta den nya tiden med aktiviteter som bidrar till att hålla bygden levande. Bra samlingslokaler och mötesplatser är nödvändigt för utvecklingen av demokratin i samhället. Genom att satsa på barn och ungdomar och ge dem positiva upplevelser så bidrar det till att de bär med sig en positiv bild av sin hembygd upp i vuxen ålder. Den digitala upprustningen bidrar också till fler möjliga aktiviteter förutom biovisning. 1.1. Söka samarbete med andra kulturaktörer i regionen. Till exempel med Cirkus i Glasriket och Regionteatrarna samt lokala teaterföreningar. Ju fler som deltar i ett projekt, desto fler når man ut till. 1.2. Få till stånd skolbio i alla kommunerna. Det är viktigt att barn i alla åldrar får tillgång till film. Den rörliga bilden finns överallt i samhället och är ett viktigt pedagogiskt verktyg. Reaktor Sydost har gedigen erfarenhet på området och kan vägleda arbetet. 1.3. Söka samarbete med skolor och annan föreningsverksamhet. Bra samlingslokaler och mötesplatser är nödvändigt för utvecklingen av demokratin i samhället. Det är viktigt att ortens Folkets Hus upplevs som en möteplats för alla på orten, oavsett ålder och intresse Engagerad ortsbefolkning borgar för ett bra klimat i samhället.
Sida 5 1.4. Rekrytera nya personer som vill bli aktiva i föreningarna. Enligt en undersökning gjord av United Minds i mars 2010 vill drygt 30 procent av Sveriges befolkning engagera sig i ett Folkets Hus. För att föryngra föreningarna kan vi aktivt söka personer i tex hem och skola-föreningar eller inom idrottsrörelsen. För att hitta ungdomar som vill arrangera exempelvis discon eller Lan-träffar kan man söka upp dem genom skolornas elevråd. 1.5. Initiera föreläsningar och studiecirklar kring film och annan kulturell verksamhet. För att öka kunskapen kring detta område, både bland redan aktiva men också för allmänhet och tjänstemän inom kulturområdet, planerar FiG att inleda ett samarbete med något eller fler studieförbund. 1.6. Utveckla samarbeten med lokala företag och organisationer. Enligt FiGs publikundersökning 2010 är skälet till att gå på bio att det är en mäktigare upplevelse och att det är roligt att komma ut lite. Här handlar det om att utveckla kringaktiviteter som ger en merupplevelse för publiken och som kan generera en ökad omsättning både för företagen och biografen. 1.7. Undersöka möjligheter till andra samarbeten med kommunerna. Kanske finns kommunal verksamhet som inte ryms i befintliga lokaler och i stället kan ta plats i ortens Folkets Hus? Exempel finns i andra kommuner där man valt att förlägga fritidsgård eller bibliotek på ortens FH. 2. Utveckla den årliga filmfestivalen till en nationellt intressant festival Filmfestivalen Film i Glasriket har nått så långt den kan i nuvarande form. För att kunna bli en långsiktigt verkande festival är det dags att utvidga upptagningsområdet och utveckla festivalen till en nationell angelägenhet, genom att profilera Film i Glasriket mot landsbygdsutveckling. Den nationella uppmärksamheten bidrar till befästa området som viktigt inom kultur, design och turism. 2.1. Profilera och utveckla festivalen till en nationellt intressant festival. Genom att profilera Film i Glasriket mot landsbygdsutveckling kan det vara möjligt att tillföra ytterligare en nationell festival till landet. Förutom filmer ska man arrangera seminarier, utmärkelser, workshops mm. I aktiviteten ingår att ansöka om festivalstöd från Svenska Filminstitutet (SFI). 2.2. Använda den årliga filmfestivalen som testyta. Festivalen fungerar som en testyta där man kan pröva nya samarbetsformer och arrangemang i ett större sammanhang. Den fyller en viktig roll för biografutvecklingsarbetet. Festivalen skapar också mycket positiv publicitet för området i massmedia, stärker känslan av en levande bygd och manifesterar vikten av en lokal biograf. 2.3. Delta i FHPs filmdagar och filmutbildningar. För att öka kunskapen och kompetensen bland alla som arbetar ideellt med Film i Glasriket, vill vi avsätta en summa pengar för att så många som möjligt ska kunna delta i Folkets Hus och Parkers årliga filmdagar. Under dessa dagar visas ny film och seminarier hålls kring film och ny teknik. FHP erbjuder också i utbildningar i allt som rör bioverksamhet; teknik, biljetthantering och marknadsföring.
Sida 6 3. Digital upprustning av alla biografer För att kunna visa film i framtiden behöver biograferna ställa om till digital visningsteknik. Den digitala tekniken kan dessutom användas till annan verksamhet som direktsänd teater och opera, rockkonserter och tv-spel. Den är användbar för företag vid konferenser eller nätsända föreläsningar. Ljudanläggningen kan användas vid konserter, revyer eller fester. Föreningarna har under förprojekteringsperioden arbetat med sina verksamhetsplaner. Här beskrivs deras planer och mål för en utökad verksamhet som den nya tekniken möjliggör. Den kommer främst användas som underlag för föreningarnas SFI-ansökningar. Se exempel i bilaga 6. 3.1. Teknisk genomgång av varje biografs förutsättningar genomförs under 2011. Projektet planerar att ta in en konsultfirma för detta ändamål. Se punkt 9. 3.2. Köpa in två mobila digitala 2K visningsenheter, varav en med 3D-kapacitet För att hålla nere kostnaderna för varje enskild biograf planers inköp av två gemensamma mobila utrustningar för biograferna på nivå 2 och 3. Biograferna i Lessebo kommun delar på en enhet och resten delar på den andra. De biografer som delar på en mobil enhet behöver uppgradera sitt ljud. Under projektperioden får dessa biografer på nivå 2-3 en möjlighet att satsa verksamhetsmässigt, men till en väsentligt lägre investeringskostnad. I projektets slutskede utvärderas aktiviteterna och beslut kan tas om eventuell fast upprustning. 3.3. Digital upprustning av biografer enligt nedan specificerade behovsnivåer under punkt 9. 3.4. Utbilda visningstekniker I samband med den digitala upprustningen behöver även personalen utbildas. 3.5. Utvärdering av verksamheten Under hela projektperioden kommer utvärderingar att ske löpande. Syftet är att se hur biograferna arbetat för att uppnå sina mål med utökad verksamhet. Utvärderingarna ger också underlag för beslut om fast digital upprustning för de biografer som delat mobil enhet under projektperioden. 4. Ta fram en modell för finansiering och samordning inom FIG. Film i Glasriket har varit helt beroende av bidrag för sin verksamhet. Föreningen behöver nu ta fram en modell för samordning och aktiviteter inom FiG som kraftigt minskar beroendet av bidrag i sin basverksamhet. Föreningen ska i framtiden kunna vara självgående med sina aktiviteter. I denna del av projektet ska FiG med samarbetspartners ta fram en finansieringsmodell och ett organisationsförslag som ska möjliggöra en långsiktigt hållbar verksamhet. 4.1. Skapa en gemensam organisation för biljettbokning, filmsättning, marknadsföring, intern filmdistrbution, bokning av mobil visningsteknik med mera inom FiG samt utveckla en finansieringsmodell för detta. Genom att arbeta mer fokuserat tillsammans på helårsbasis kan biograferna bli en kraftfullare aktör med större möjligheter att visa ny film snabbare. Samverkan och idéutbyte inom organisationen med samarbetspartners hjälper föreningarna att utveckla sin verksamhet.
Sida 7 9. Behovsnivåer för biograferna Nivåerna bestäms med utgångspunkt från verksamheten. Varje nivå har olika tekniska behov listade nedan. Planerad digital utrustning och verksamhet: 1. Biografer med året runt-verksamhet med digitala filmvisningar, opera, sport och i vissa fall 3D; 2K-projektor, server, bredband och digitalt surroundljud. 2. Biografer som visar film under säsongen okt-mars, runt en-två visningar i veckan; Mobil 2K-projektor, server, bredband och digitalt surroundljud. 3. Biografer som endast visar film vid enstaka tillfällen; DVD-spelare och digital projektor av mellanklass och/eller digitalt surroundljud, använder den gemensamma mobila 2K-utrustningen vid behov. Uppdelning av biografer i nivåer; Nivå 1 Visningsenhet Ljud Planerad digitalisering Emmaboda Full digitaliserade 2011 Åseda 2K/sever 2011 Nybro 2K/sever 2011 Vissefjärda 2K/sever 2011 Alstermo 2K/sever Nytt digitalt ljud 2012 Torsås 2K/sever Nytt digitalt ljud 2012 Nivå 2 Lessebo Delar mobil enhet 2 2011 Hovmantorp Delar mobil enhet 2 Nytt digitalt ljud 2011 Skruv Delar mobil enhet 2 Nytt digitalt ljud 2011 Kosta Delar mobil enhet 2 Begagnat digitalt ljud 2011 Norrhult Använder mobil enhet 1 Nytt digitalt ljud 2011 Klavreström Använder mobil enhet 1 2011 Alsterbro Använder mobil enhet 1 Nytt digitalt ljud 2011 Nivå 3 Sävsjöström Använder mobil enhet 1 Begagnat digitalt ljud 2011 Fröseke Använder mobil enhet 1 Nytt digitalt ljud 2012 Lindås Använder mobil enhet 1 Åfors Använder mobil enhet 1 Nytt digitalt ljud 2011 Ingen bioverksamhet Älghult Målerås
Sida 8 10. Geografiskt område Projektet berör två län, två regionförbund och fem kommuner. Glasriket, som sträcker sig över fyra av kommunerna, är ett välkänt varumärke nationellt och internationellt. Biograferna finns i fem av Leader Småland Sydosts sex kommuner; Uppvidinge, Lessebo, Nybro, Emmaboda och Torsås. Biografen i Konga i Tingsryds kommun har på egen hand påbörjat digitalisering och har fått medel av sin kommun och Länsstyrelsen. De är inbjudna att samverka i projektet men har tackat nej. Inbjudan står fast och vi ser gärna att de medverkar i biografutvecklingsdelen. 11. Utvärdering och spridning av projektresultat De goda erfarenheterna från Film i Glasriket sprids redan idag av SFI, Reaktor och FHP såväl regionalt som nationellt. Resultatet från detta projekt kommer naturligt spridas via dessa kanaler även i fortsättningen. FHP har 220 Folkets Hus som medlemmar, över hela landet. Det är viktigt för alla medlemmar att få ta del av de erfarenheter som dras under detta projekt. Projektet kommer att presenteras på ett seminarium under FHPs filmdagar i Sundsvall den 11-14 augusti. Man kommer att kunna följa projektet via en blogg på filmiglasriket.se. Där kommer även dokumentationen finnas tillgänglig för nedladdning. Kontinuerlig utvärdering av löpande delmål kommer att ske enlig plan i bilaga 4. För att på bästa sätt dra nytta av den lärprocess som projektet utgör kommer utvärdering och dokumentation vara en viktig del. Metoder som t ex Open space och Dialogcafé kommer användas löpande under projektets gång. Viktiga erfarenheter från projektet sprids lokalt. Samverkansvinsterna ska vara tydliga för invånarna. Resultatet kan även spridas genom organisationer som Hela Sverige ska leva och länsbygderådet samt i de regionala kulturplanerna. 12. Verksamhet efter projektet Genom digitaliseringen kan befolkningen på landsbygden även i fortsättningen ta del av filmkulturen, nu med nya filmer snabbare och ökat antal visningar. Dessutom utökas utbudet med t ex sportevenemang, musik och teater från de stora scenerna. Det lokalproducerade materialet av såväl gamla som unga invånare är också en viktig byggsten. Andra nya verksamheter som bygger på digital teknik tar plats i de gamla mötesplatserna, som t ex företagskonferenser och dataspelkvällar för unga. Digitalisering är också viktig ut demokratiaspekten. Nu kan även mindre orter på landsbygden ta del av ett rikt kulturliv. Det är inte förbehållet personer i storstäderna.
Sida 9 Med den digitala tekniken kopplas lokalsamhället direkt till det globala. Man behöver inte gå via närmsta större ort. Det stärker den lokala självbilden och ökar områdets attraktivitet. Verksamheten blir en del av den regionala kulturplanen vilket borgar för en fortsatt utveckling av samverkansmodellen. Minskad miljöpåverkan genom att man slipper långa bilresor för att ta del av ett kulturutbud. Aktiviteterna på mötesplatserna bidrar till ett lokalt flöde av varor och tjänster, samt ökad sammanhållning i bygden. Det finns en gemensam organisation för biljettbokning, filmsättning, marknadsföring, interna distributionskedjor samt en finansieringsmodell för detta inom FiG, som borgar för en långsiktigt hållbar verksamhet. 13. Budget och finansiering Kostnader Se bilaga 3 Löner 912 000 kr Indirekta kostnader 10 000 kr Utv. av filmfestival 282 000 kr Tekniköversyn 60 000 kr Investeringar 1 269 000 kr Övriga kostnader 300 000 kr Summa 2 833 000 kr Resurser Ideellt arbete 700 000 kr Offentliga resurser 150 000 kr Summa 850 000 kr Finansiering Privat finansiering 700 000 kr Offentliga resurser 150 000 kr Övrig offentlig medfinansiering 1 983 000 kr Summa 2 833 000 kr
Sida 10 14. Sammanfattning Det är nu eller aldrig! Vi står nu inför en tid som är helt avgörande för landsbygdens anrika mötesplatser. Vill vi ha en levande landsbygd där människor känner sig sedda och berikade så krävs det att vi vågar satsa såväl ideellt som finansiellt. Det går inte att vänta, då kommer det att vara för sent. Står ortens Folkets hus öde sprider sig denna tomhet i gårdarna, likväl som när skolan eller den lokala affären lägger ner. Det här projektet handlar inte om byggnaderna i sig, utan om människorna. Det är det som är lokal utveckling. Det finns i detta nu en verkligt unik chans att bygga framgångsrika modeller för deltagande, kultur och samhällsengagemang för framtiden, såväl i det småländska glasriket som i hela Sverige. Projektet är stort, men resultatet blir; 5 digitala biografer. 10 biografer som delar två mobila digitala enheter under projektperioden. Biografutveckling som lett till nya samarbeten och fler digitaliserade biografer i området. En långsiktig finansieringsmodell för biograferna. En fullt utvecklad nationellt intressant filmfestival. Projektet leder till en landsbygd med aktiva mötesplatser och ett brett utbud av film och annan kultur för både besökande och boende. Visionen är att biograferna i Glasriket utvecklar bygden med filmverksamheten som motor. Teknisk infrastruktur är en förutsättning för att ett modernt folkets hus ska kunna möjliggöra livskraftiga idéer hos föreningar, näringsliv och enskilda initiativtagare, unga som gamla. Värdet av verksamheter som skapar mening, sammanhållning och attraktionskraft är svårt att mäta i pengar. En känsla av att den lilla orten plötsligt är centrum i världen, stolthet över hembygden och att se ljust på framtiden, vad är det värt? Det är värt allt.