Miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel

Relevanta dokument
Miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel

BESKRIVNING AV INSATSEN Verksamhetens namn: Miljöenheten/Folkhälsocentrum/AMM

Så kan du minska kemikalierna i ditt barns vardag

5 28/13 Barns ratt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

Så kan du minska kemikalierna i din vardag

Handlingsplan - Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård

Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

Mål för arbetet med sociala investeringar

153/16 Remissyttrande - Upphävande av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot pneumokocker

3/16 Intern kontrollplan 2016 för Inköp Sörmland och Västmanland

Utredning konsekvenser av att införa träkort istället för dagens passagekort


Utredning konsekvenser av att införa träkort istället för dagens passagekort

29/16 Uppdaterad rekommendation för assisterad befruktning med anledning av ny lagstiftning för ensamstående

49/16 Sörmlands museum, gallring av deponerade föremål hos Oxelö krog, tidigare Café bygdegården.

Remissyttrande - Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte - Rapport från Läkemedelsverket (S2011/8290/FS)

I l Hållbarhetsnämnden (

Etablering av ny vårdcentral i Strängnäs

Remissyttrande - Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om avgiftsfrihet för screening med mammografi inom hälso- och sjukvården

30/16 Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning

Hälsoundersökning på arbetstid

Remissyttrande - Välja yrke (SOU 2015:97), U2015/05421/GV

6/16 Landstingets idéstipendium - Byte till kvalitetspris, stadgar, kriterier och handläggning

Landstinget Sörmlands miljöstipendium 2015

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS

Remissyttrande - Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna, S2014/3698/FS

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Motion för yttrande - Använd solceller vid ny- och ombyggnation (LS-LED13-687)

Motionssvar - Fria bussresor för pensionärer

Preliminär uppföljning av ekonomin för perioden januari - augusti

143/16 Remittering av motioner anmälda vid fullmäktige den 14 juni 2016

49/16 Yttrande över motion - "Snabbspår" för unga vuxna inom psykiatrin

179/16 Motionssvar - Förebygg allergi i Sörmland

17/15 Utbildningsvårdcentral

Motionssvar - Ökad valfrihet inom slutenvården inom EU och Sverige

47/16 Yttrande över motion - Vård på distans

11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd

22/16 Yttrande över motion - "Snabbspår" för unga vuxna inom psykiatrin

1 Rekrytering och anställning av nyckelgrupper inom Primärvårdsnämndens verksamhetsområde

89/16 Remittering av motioner anmälda vid fullmäktige den 26 april 2016

6 Redovisning av beredningsläget för motioner, oktober 2016

Handlingsplan för giftfria Förskolor

35/16 Yttrande över motion - Ingen ska behöva dö i ensamhet på sjukhus

Överenskommelse om vårdplatser på regionsjukhuset Karsudden

13/16 Yttrande över motion - Bättre vård för multisjuka äldre i Sörmland

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS

22/16 Yttrande över motion - Inrätta diagnostiskt centrum i Sörmland

Motionssvar - Om privat drift av sjukhuscafé

27/16 Avyttring utrustning Sörmlands Naturbruk

Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

Remissyttrande - Patientrörlighet inom EES - kompletterande förslag för tandvården

56/16 Yttrande över motion - Verksamhetsanpassad utbildningsbudget

132/16 Motionssvar - Erbjudande om moderna betalningssätt

4/16 Ansökan om att etablera familjecentral

Nyköpings lasarett, hus N4, ny städcentral

Motionssvar - Ambulanssjukvårdarnas arbetssituation gällande arbetstiderna

47/16 Kvartalsrapport september 2016 Dammsdal

Mätvärden donationsverksamhet

63/16 Yttrande över motion - Vård på distans

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Yttrande över motion - Förebygg allergi i Sörmland

37/16 Yttrande över motion - Vi behöver ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i Sörmland

Motionssvar - Vård på distans

30/16 Yttrande över motion - Vi behöver fler seniormottagningar

Avyttring utrustning Sörmlands Naturbruk

30/16 Kullbergska sjukhuset, hus K1, renovering av trapphus

Nyköpings lasarett, flytt av huvudentré från hus N1 till hus N14

Asyl och migranthälsa

25/16 Yttrande över motion - Alkoholstopp för operationspatienter

Laglighetsprövning enligt kommunallagen, målnr

Avtal om samverkan i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Regelverk för bidrag till glasögon och kontaktlinser

21/16 Yttrande över motion - Vi behöver ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i Sörmland

28/16 Nyköpings lasarett, hus N16, plan 3, ombyggnad av lokaler för psykiatriska klinikens administration

9/16 Mälarsjukhuset, hus E61, påbyggnad

Handlingsplan för en giftfri förskola

27/16 Nyköpings lasarett, upprustning gång mellan hus N1 och N14

46/16 Mälarsjukhuset, hus E19, plan 11, ombyggnad av lokaler för Medicinkliniken - Projekt G5160

Beslutet expedieras till Juridiska enheten Förvaltningschef Eva Andrén Akten

39 Uppdrag att samlokalisera inför regionbildning

Motionssvar - Minska kostnaderna för politiker

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

Motionssvar - Det öppna landstinget - från vision till verklighet

39/16 Yttrande över motion - Wi-fi & mobilanslutning på Nynäs

36/16 Yttrande över motion - Inrätta Kliniskt träningscentrum, KTC

Handlingsplan för kemikaliesmarta förskolor

62/16 Yttrande över motion - Avskaffa politikernas fallskärm

67/16 Mälarsjukhuset, hus E55 och E56, plan 2, ombyggnad av lokaler för paramedicin - projektnummer G6187

H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Inga Karlsson Ekonomienheten (Ekonomidirektörens enheter)

105/16 Avtal Vårnäs behandlingshem

Arbetsutskottets förslag till beslut. Landstingsstyrelsen beslutar

35/16 Priser och nivå på rabatter för Sörmlandstaxan


Kullbergska sjukhuset, hus K13, ombyggnad för Gods/Miljö/LSAB

31/16 Kullbergska sjukhuset, hus K13, ombyggnad för Gods/Miljö/LSAB

Motionssvar - Fria bussresor för pensionärer

27/16 Överenskommelse om samverkan för trygg och effektiv utskrivning

29/16 Nyköpings lasarett, ombyggnad av lokaler för Vårdcentral Åsidan i hus N19 och N20

Kullbergska sjukhuset, hus K16, om- och tillbyggnad för bårhus


Transkript:

TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Johan Sundqvist Miljöenheten +46767216016 2014-05-23 HBN13-025-6 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T E S D A T U M Miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel Förslag till beslut Hållbarhetsnämnden beslutar tilldela medel för delprojekt 2, enligt bilagd ansökan. Sammanfattning På den europeiska marknaden beräknas det finnas runt 100 000 kemikalier i omlopp varav 30 000 används dagligen. Eftersom barnens kroppar inte är färdigutvecklade är de mer känsliga för kemikalier än vuxna. Detta gäller speciellt organsystem som fortsätter utvecklas efter födseln, till exempel immunförsvaret och hjärnan. Barn utforskar dessutom sin omgivning genom att smaka och suga på saker. Barn har också tunn och ömtålig hud. Dessutom andas de snabbare samt äter och dricker mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna. Landstinget Sörmland avser att initiera två delprojekt avseende miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel. Tilldelande av medel för delprojekt 1 beslutades av HBN den 28/5-14. Syftet med dessa två projekt är att minska den negativ miljöpåverkan från kemikalier och läkemedel på barn. För att åstadkomma detta behövs ökad kunskap avseende miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel. Bakgrund På den europeiska marknaden beräknas det finnas runt 100 000 kemikalier i omlopp varav 30 000 används dagligen. Oftast kopplas ordet kemikalier ihop med giftiga och hälsofarliga ämnen men alla kemikalier är inte farliga. Det finns dock idag stora kunskapsluckor kring effekten av kemikalierna i vår omgivning vilket kan leda till mycket oro. Kemikaliernas spridning Vi utsätts hela tiden för kemikalier eftersom de finns överallt i vår miljö. Kemikalier finns i många av våra vardagsprodukter, till exempel i textilier, elektronisk utrustning, ytbeläggningar på möbler och golv, i barnens leksaker, i plastkärl och utrustningar inom landstingen. Vi får i oss Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\magced\hbn13-025-6 Miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel 234779_1_0.DOCX SID 1(3) Utskriftsdatum: 2014-06-10 14:20

kemikalier via mat och dricksvatten samt i samband med att varor används eftersom många kemikalier kan läcka från varorna men också via att små partiklar nöts av och samlas i vårt damm. Dessutom sprids kemikalier både när varor tillverkas och när de blir till avfall. Var försiktig! Eftersom endast ett fåtal av de kemikalier som används i samhället har testats med avseende på miljö- och hälsoeffekter kan det vara bra att utgå från försiktighetsprincipen. Om vi inte vet hur en kemikalie påverkar människans hälsa ska vi undvika kemikalien så långt det går. Barn är barn och inte små vuxna Eftersom barnens kroppar inte är färdigutvecklade är de mer känsliga för kemikalier än vuxna. Detta gäller speciellt organsystem som fortsätter utvecklas efter födseln, till exempel immunförsvaret och hjärnan. Barn utforskar dessutom sin omgivning genom att smaka och suga på saker. Barn har också tunn och ömtålig hud. Dessutom andas de snabbare samt äter och dricker mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna. Ärendebeskrivning Delprojekt 2 Eftersom barn är extra känsliga är det viktigt att undersöka deras exponering för kemikalier. Det skulle därför vara av intresse att undersöka olika miljöer som barnen rör sig i. Tänkta miljöer är; - Miljöer inom slutenvården där barn vistas som till exempel neonatal, BB och barnkliniken. - Hemmiljö. - Förskolor. De faktorer som ska kontrollera eller noteras är; - Material i byggandena samt installationer. - Material i möbler. - Ämnen i apparatur, nålar, slangar med mera som används vid behandling på avdelningar där det är relevant. - Material i leksaker. Efter genomgång av bakgrundsdata för typmiljöerna så ska även analyser av damm från lokalerna genomföras. Vilka ämnen som analyseras styrs bland annat av resultaten från bakgrundsdata. Men fokus på hormonstörande ämnen som bisfenol A och nya kemikalier som perflourerade ämnen är viktigt för att kunna genomföra en riskbedömning. Utifrån dessa två delar genomförs en riskbedömning för berörda kemikalier. ORG NR 232100-0032 \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\magced\hbn13-025-6 Miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel 234779_1_0.DOCX SID 2(3) Utskriftsdatum: 2014-06-10 14:20

Eftersom dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och står för en stor del av exponeringen är det också viktigt att kontrollera vilka ämnen som finns i vårt dricksvatten. Förutom kemikalier som diskuterats ovan som bisfenol A och perfluorerade ämnen är läkemedel intressant att undersöka. Läkemedel har mätts i dricksvatten vid enstaka mätningar. Mätningar har vanligen gjorts vid de kommunala vattenverken men som en komplettering till exponeringsbedömningar på förskolan, hem och slutenvården kan dricksvattenprover tas på plats och analyseras. Detta ger en mer komplett bild av barnens exponering och ger en bättre riskbedömning. Konsekvenser Syftet med det beslutade delprojekt 1 och det aktuella beslutsärendet rörande delprojekt 2 är att minska den negativ miljöpåverkan från kemikalier och läkemedel på barn. För att åstadkomma detta behövs ökad kunskap avseende miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel. Ärendets beredning Ärendet har beretts via Miljöenheten i samråd med Landstinget Sörmland barnrättsstrateg samt via Arbetsmiljö Medicinska kliniken. Beslutsunderlag Ansökan HBN13 025 Projektförslag 2014, AMM Beslutet expedieras till Förvaltningschef LLS Förvaltningschef HSF Folkhälsochef Barnrättsstrateg ORG NR 232100-0032 \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\magced\hbn13-025-6 Miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel 234779_1_0.DOCX SID 3(3) Utskriftsdatum: 2014-06-10 14:20

ANSÖKAN projektmedel Utveckling av landstingets hållbarhetsarbete Dnr HBN13-018 BESKRIVNING AV INSATSEN Verksamhetens namn: Miljöenheten/Folkhälsocentrum/AMM Kontaktperson: Johan Sundqvist, Miljöchef Insatsens namn: Miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel Datum för ansökan: 8/10-13 Diarienummer: HBN13-025 Bakgrund och motiv: På den europeiska marknaden beräknas det finnas runt 100 000 kemikalier i omlopp varav 30 000 används dagligen. Oftast kopplas ordet kemikalier ihop med giftiga och hälsofarliga ämnen men alla kemikalier är inte farliga. Det finns dock idag stora kunskapsluckor kring effekten av kemikalierna i vår omgivning vilket kan leda till mycket oro. Kemikaliernas spridning Vi utsätts hela tiden för kemikalier eftersom de finns överallt i vår miljö. Kemikalier finns i många av våra vardagsprodukter, till exempel i textilier, elektronisk utrustning, ytbeläggningar på möbler och golv, i barnens leksaker, i plastkärl och utrustningar inom landstingen. Vi får i oss kemikalier via mat och dricksvatten samt i samband med att varor används eftersom många kemikalier kan läcka från varorna men också via att små partiklar nötts av och smalas i vårt damm. Dessutom sprids kemikalier både när varor tillverkas och när de blir till avfall. Var försiktig! Eftersom endast ett fåtal av de kemikalier som används i samhället har testats med avseende miljö- och hälsoeffekter kan det vara bra att utgå från försiktighetsprincipen. Om vi inte vet hur en kemikalie påverkar människans hälsa ska vi undvika kemikalien så långt det går. Barn är barn och inte små vuxna Eftersom barnens kroppar inte är färdigutvecklade är de mer känsliga för kemikalier än vuxna. Detta gäller speciellt organsystem som fortsätter utvecklas efter födseln, till exempel immunförsvaret och hjärnan. Barn utforskar dessutom sin omgivning genom att smaka och suga på saker. Barn har också

tunn och ömtålig hud. Dessutom andas de snabbare samt äter och dricker mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna. Insatsens relation till kriterierna: Huvudfokus är miljöperspektivet men med ett tydligt barnrättsperspektiv. I övrigt görs bedömningen att projekten (två delprojekt) uppfyller kriterierna. Övergripande mål: Delprojekt 1 Tanken är att använda samma modell/arbetssätt som genomförts i Örebro Läns Landsting (ÖLL) ii samarabete med Arbetsmiljö Medicinska kliniken (AMM). Här har de arbetat med enkla råd till gravida och småbarnsföräldrar för hur de kan minska exponeringen för kemikalier för fostret och småbarn. Dessa råd ska det informeras om inom primärvården. Dessa är planerade att vara klara december 2013. Råden och materialet bakom är tillgänglig för alla. Ett stort arbete har dock genomförts inom ÖLL för att personalen inom primärvården, barnmorskorna på Barnmorskemottagningarna (BMM) och sköterskorna på Barnavårdscentralerna (BVC) ska känna sig säkra i sin roll att informera om råden. Förslaget är att råden används inom DLL men att arbeta med förankringen av materialet vid BMM och BVC. Delprojekt 2 Eftersom barn är extra känsliga är det viktigt att undersöka deras exponering för kemikalier. Det skulle därför vara av intresse att undersöka olika miljöer som barnen rör sig i. Tänkta miljöer är: - Miljöer inom slutenvården där barn vistas som till exempel neonatal, BB och barnkliniken - Hemmiljö - Förskolor De faktorer som ska kontrollera eller noteras är: - material i byggandena samt installationer - material i möbler - ämnen i apparatur, nålar, slangar med mera som används vid behandling på avdelningar där det är relevant - material i leksaker Efter genomgång av bakgrundsdata för typmiljöerna så ska även analyser av damm från lokalerna genomföras. Vilka ämnen som analyseras styrs bland annat av resultaten från bakgrundsdata. Men fokus på hormonstörande ämnen som bisfenol A och nya kemikalier som perflourerade ämnen är viktigt för att kunna genomföra en riskbedömning. Utifrån dessa två delar genomförs en riskbedömning för berörda kemikalier. Insatsens mål och delmål:

Ökad kunskap avseende miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel. Effektmål: Minskad negativ miljöpåverkan från kemikalier och läkemedel på barn. Tidplan: Delprojekt 1 Ett år med tänkt projektstart 2014. Delprojekt 2 Tre år med tänkt projektstart 2014. Målgrupp: Delprojekt 1 och 2 Primär målgrupp är barn och föräldrar som vistas inom slutenvården som till exempel neonatal, BB och barnkliniken. Berörda yrkesgrupper och resurser: Delprojekt 1 och 2 Primärt berörs yrkesgrupper inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Metod: Delprojekt 1 Utredning, framtagande av råd och information. Delprojekt 2 Utredning, analys, rapport och redovisning. Organisation: Delprojekt 1 och 2 Projektledningsgrupp representant från Miljöenheten, barnrättsstrateg, berörda inom HSF. Projektutförare blir i båda fallen Arbetsmiljömedicinska kliniken. Uppföljning, kvalitetssäkring: Enligt gängse rutiner. Efter insatsens slut: Bättre kunskaper avseende miljöpåverkan avseende kemikalier och läkemedel på barn, vilket ska leda till mindre negativ miljöpåverkan för barn. Budget: Lönekostnad

Projektbudget Totalkostnad: Delprojekt 1 500.000 kr Delprojekt 2 1.200.000 kr per år under tre år.

Kemikalier i vår omgivning På den europeiska marknaden beräknas det finnas runt 100 000 kemikalier i omlopp varav 30 000 används dagligen. Oftast kopplas ordet kemikalier ihop med giftiga och hälsofarliga ämnen men alla kemikalier är inte farliga. Det finns dock idag stora kunskapsluckor kring effekten av kemikalierna i vår omgivning vilket kan leda till mycket oro. Kemikaliernas spridning Vi utsätts hela tiden för kemikalier eftersom de finns överallt i vår miljö. Kemikalier finns i många av våra vardagsprodukter, till exempel i textilier, elektronisk utrustning, ytbeläggningar på möbler och golv, i barnens leksaker, i plastkärl och utrustningar inom landstingen. Vi får i oss kemikalier via mat och dricksvatten samt i samband med att varor används eftersom många kemikalier kan läcka från varorna men också via att små partiklar nötts av och smalas i vårt damm. Dessutom sprids kemikalier både när varor tillverkas och när de blir till avfall. Var försiktig! Eftersom endast ett fåtal av de kemikalier som används i samhället har testats med avseende miljö- och hälsoeffekter kan det vara bra att utgå från försiktighetsprincipen. Om vi inte vet hur en kemikalie påverkar människans hälsa ska vi undvika kemikalien så långt det går. Barn är barn och inte små vuxna Eftersom barnens kroppar inte är färdigutvecklade är de mer känsliga för kemikalier än vuxna. Detta gäller speciellt organsystem som fortsätter utvecklas efter födseln, till exempel immunförsvaret och hjärnan. Barn utforskar dessutom sin omgivning genom att smaka och suga på saker. Barn har också tunn och ömtålig hud. Dessutom andas de snabbare samt äter och dricker mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna. Projektförslag 1 Information hur exponering kan minskas för barn och foster Örebro Läns Landsting (ÖLL) har arbetat med enkla råd till gravida och småbarnsföräldrar för hur de kan minska exponeringen för kemikalier för fostret och småbarn. Dessa råd ska det informeras om inom primärvården. Dessa är planerade att vara klara december 2013. Råden och materialet bakom är tillgänglig för alla. Ett stort arbete har dock genomförts inom ÖLL för att personalen inom primärvården, barnmorskorna på Barnmoskemottagningarna (BMM) och sköterskorna på Barnavårdscentralerna (BVC) ska känna sig säkra i sin roll att informera om råden. Förslaget är att råden används inom DLL men att arbeta med förankringen av materialet vid BMM och BVC. Kostnad: 500 000/år i 1 år (KH 10%, konsulter samt omkostnader) Projektförslag 2 Barnhälsoenkät för barns allmänna exponering Socialstyrelsen genomförs vart åttonde år en barnhälsoenkät (0-12 år) i Sverige. I samband med den enkäten kan en förtätning av utskick av frågor göras för att kunna sammanställa en regional bild för olika exponeringar och hälsa. En sådan förtätning vilket genomfördes vid den senaste enkätern 2011 i Sörmland. Rapporter från enkäten har publicerats under 2013 nationellt 1 och även regionalt 2. Om resultaten från föregående rapport går att få kan en rapport skrivas under 2014. Nästa enkät från Socialstyrelsen kommer att skickas ut under 2019 men

en egen enkät med liknande frågor skulle också kunna skickas ut under 2014. Det skulle kunna leda till en skrift om barnens hälsa och allmän exponering i Sörmland. Kostnad, genomgång av befintlig data: 900 000/år i 1 år (anställning av 1 person, bearbetning av resultat, rapportskrivning samt omkostnader) Kostnad, egen regi med utskick: 900 000 miljon/år i 1,5 år (anställning av 1 person, utskick och bearbetning av enkäter, rapportskrivning samt omkostnader) Kostnad, Socialstyrelsen sköter utskick: 900 000/år i 1 år (anställning av 1 person, bearbetning av resultat, rapportskrivning samt omkostnader) Referenser 1. http://ki.se/content/1/c6/16/39/59/mhr2013.pdf 2. http://www.lio.se/pages/199184/regional_barnmilj%c3%b6h%c3%a4lsorapport_2013_web.pdf Projektförslag 3 Hälsoenkät angående tonåringars allmänna exponering Socialstyrelsen genomför även hälsoenkät för vuxna (18-81 år). Tillsammans med enkäten för barn (0-12 år) gör det att vi har ett glapp för en stor del av våra tonåringar i samhället. Eftersom kroppen utvecklas och växer mycket är detta en viktig period att undersöka. Mycket lite är också känt om tonåringars exponering. Exempel på frågor är: - Är tonåringars exponering liknande som för barn och vuxna? - Finns det andra ämnen som de utsätts för? - Hur är deras hälsa? - Hur påverkas hälsan av till exempel kemikalier och buller? En enkät skulle kunna svara på i alla fall delar av de tre första frågorna. Upplägget skulle vara liknande som för barnhälsoenkäten men att den inriktar sig på åldern 13-19 år. Utstick behöver göras själv och en genomgång av frågor måste genomföras. Det är också viktigt att anpassa utskickssätt med mera till tonåringarna för att få så bra svarsfrekvens som möjligt. Kostnad: 1 miljon/år i 2,5 år (anställning av 1 person, målgruppsanalys för förankring av frågor och utskickssätt, utskick och analys av enkäter, samt omkostnader)

Projektförslag 4 Barns exponering för kemikalier Eftersom barn är extra känsliga är det viktigt att undersöka deras exponering för kemikalier. Det skulle därför vara av intresse att undersöka olika miljöer som barnen rör sig i. Tänkta miljöer är: - Miljöer inom slutenvården där barn vistas som till exempel neonatal, BB och barnkliniken - Hemmiljö - Förskolor De faktorer som ska kontrollera eller noteras är: - material i byggandena samt installationer - material i möbler - ämnen i apparatur, nålar, slangar med mera som används vid behandling på avdelningar där det är relevant - material i leksaker Efter genomgång av bakgrundsdata för typmiljöerna så ska även analyser av damm från lokalerna genomföras. Vilka ämnen som analyseras styrs bland annat av resultaten från bakgrundsdata. Men fokus på hormonstörande ämnen som bisfenol A och nya kemikalier som perflourerade ämnen är viktigt för att kunna genomföra en riskbedömning. Utifrån dessa två delar genomförs en riskbedömning för berörda kemikalier. Kostnad: 1,2 miljon/år i 3 år (anställning av 1 person, kemiska analyser, rapportskrivning samt omkostnader) Projektförslag 5 Långtidsstudie för att studera kemikaliers påverkan på barnshälsa Vid Karlstad Universitet och i Landstinget i Värmland genomförs för närvarande studien Selma 1. I studien tittar man på kemiska exponeringar för ett antal utvalda ämnen från graviditet och under barnets uppväxt upp till barnet har blivit 7 år. En fokus har varit på exponering i inomhusmiljön. Hälsoeffekter man tittar på är bland annat astma, allergi och autism. Förslaget är ett titta på om en liknande studie kan genomföras i Sörmland utifrån resultaten i Selma-studien. Passande är om studien genomfört tillsammans med Karlstad Universitetet. Kostanden är beroende på hur stort projektet ska göras. Antagna kostnader vid liknande i Värmland: 2 miljoner/år första 4 åren och 1 miljoner/år under 3 år (Arbets och miljömedicin (koordinator), DLL (samordnare inom primärvården), Karlstad Universitet, analyskostnader samt omkostnader) Referens 1. http://www.selmastudien.se/