Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands ekonomis förtroendeindex 1) avvikelse från medeltalet 1 15 Högtryck 15 1 1 5 5-5 -5-1 Lågtryck -1-15 -15 - - Källa: EU-kommissionen -5 1) Industri, servicenäringar, byggnadsverksamhet, detaljhandel och konsumenter. Den allra djupaste recessionen inom världsekonomin har så småningom passerat. Återhämtningen kommer dock att vara långsam och besvärlig både i år och nästa år. Den finländska ekonomin krympte avsevärt under det första kvartalet. Det ekonomiska lågtrycket förstärks emellertid inte längre. Industriproduktionen sjunker fortfarande kraftigt på årsnivå på grund av utrikeshandelns ras. Den inhemska efterfrågan minskar också. BNP kommer på grund av det kraftiga fallet i början av året att minska mera än vad som förutspåddes i mars, med % detta år. Nästa år kommer produktionen att öka något. Sysselsättningen försvagas snabbt och arbetslösheten ökar. Arbetsplatserna kommer att minska med 1 i år, och arbetslöshetsgraden kommer att höjas till 9 procent. Sysselsättningsläget kommer att försvagas avsevärt även nästa år. Inflationen har avtagit hastigt. Prisnivån kommer att sjunka mot slutet av året, och den hamnar i genomsnitt på fjolårsnivån. Statsfinanserna har ett underskott på ca 7 miljarder euro, och dessutom utökas statens finansieringsbehov av finansinvesteringar som anknyter till stimuleringen. Statsskulden kommer att öka med dryga 1 miljarder euro. Underskottet i statsfinanserna kommer att fördjupas ytterligare nästa år. Världsekonomin uppvisar tecken på stabilisering. Det kraftiga och omfattande produktionsfall som inträffade i slutet av fjolåret och början av detta år torde så småningom upphöra, men produktionsnivåerna kommer att förbli på en låg nivå även i år. Hela världsekonomins produktion kommer enligt OECD:s uppskattning att krympa med ett par procent ungefär med fyra procent i industriländerna och världshandeln med ca 15 procent. Världshandeln minskade förra gången år 1975. Framtidsförväntningarna har redan förstärkts försiktigt, trots att produktionen fortfarande minskar. Börskurserna
har börjat stiga. De finansiella marknadernas funktionsförmåga har återställts tack vare den dryga ökningen av likviditeten, stabiliseringen av finansieringen mellan bankerna och den allmänna sänkningen av lånens riskpremier. Bankernas kreditgivning har trots allt inte återhämtat sig ännu. Den ekonomiska aktiviteten har å andra sidan understötts av omfattande finanspolitiska stimuleringsåtgärder och av att det allmänna tömmandet av lagren upphört. Det är fortfarande oklart när den nya uppgången börjar, liksom även hur länge den varar. Den kontinuerliga ökningen av arbetslösheten kan tillsammans med fortgående problem inom den reella ekonomin skapa nya belastningar för de finansiella instituten. Deflationen kan också vara en riskfaktor på kortare sikt. På längre sikt kan de offentliga ekonomiernas omfattande skuldtagning tillsammans med en expanderad likviditet orsaka inflationstryck och leda till ett behov av finanspolitisk åtstramning. Därför är det möjligt att den kommande högkonjunkturen förblir blygsam. I Europa har recessionen visat sig vara oväntat djup. De kraftigt industri- och exportberoende ekonomierna i nordiska länder såsom Tyskland, Sverige och Finland lider av raset inom världsekonomin, medan framför allt Spanien och Irland lider av följderna från en överhettad bostadsmarknad. De Baltiska länderna befinner sig i särskilt svåra ekonomiska situationer, liksom vissa Östeuropeiska länder. Euroländernas problem förvärras av att euron förstärks. EU-länderna kommer därför att vara bland de sista som klarar sig ur recessionen. ******* Finlands ekonomi har inte klarat världsekonomins omvälvningar utan skador, även om utgångsläget var förhållandevis gott. Det uppstod inte några betydande obalanser hos oss under den långa och kraftiga högkonjunkturen, och både den offentliga och den privata sektorns finansiella ställning har allmänt taget varit god. Finlands ekonomi hörde till de mest sunda inom euroområdet. Den kraftiga ökningen av ekonomins öppenhet under högkonjunkturåren och industrins stora andel hade emellertid på ett betydande sätt ökat samhällsekonomins sårbarhet vid ett eventuellt ras inom världshandeln. Industriproduktionens tvärstopp och den samtida världsomfattande finansieringskrisen svängde dock stämningen omedelbart i en dystrare riktning, och den inhemska efterfrågan avtog också hastigt. Läget försvagades också hastigt på arbetsmarknaden. Även om sysselsättningen hölls på en hög nivå ända till årsskiftet, började arbetslösheten öka snabbt i år på grund av det nästan fullständiga upphörandet av nyrekryteringar och de omfattande permitteringarna främst inom industrin. Samtidigt såg hushållens framtid allt dystrare ut. Om man ser till förlusterna av produktionen och arbetsplatserna kommer 9 att bli en prövning som kan jämföras med det brantaste fallet i början av 199-talet. Bruttonationalprodukten har i början av sommaren sjunkit till samma nivå som för tre år sedan. Under det första kvartalet i år minskade produktionen brantare än i euroländerna i medeltal, med 7,5 % jämfört med motsvarande kvartal i fjol, och,7 % jämfört med fjolårets senaste kvartal. Minskningen var något kraftigare än vad som förutspåddes i mars. De tillgängliga uppgifterna från april antyder att produktionsnivån sjunkit ytterligare. Vi uppskattar nu att BNP kommer att minska med % under hela 9, dvs. en procentenhet mera än vad som prognostiserades i mars. För att nedgången inom samhällsekonomin ska stanna vid sex procent krävs att produktionen inte längre minskar nämnvärt jämfört med nivån i början av året. Häri finns en negativ risk. Även om världsekonomins värsta dysterhet börjar skingras, är den nya återhämtningens groddar fortfarande svaga. EU-länderna kommer att ha särskilt stora svårigheter åtminstone resten av året, arbetslösheten ökar och den offentliga ekonomins finansiella ställning försvagas dramatiskt. Utgångspunkten för denna prognos är att världsekonomin börjar återhämta sig långsamt nästa år. Den ekonomiska tillväxten kommer att bli svagare i Finland i år än i euroområdet i medeltal. Vår relativa ställning kommer att försvagas även nästa år på grund av varu- och regionstrukturen inom vår export. Produktionen kommer att minska ytterligare på den inhemska marknaden, eftersom arbetslöshetsökningen kommer att dämpa hushållens efterfrågan och företagens investeringar minskar. Den Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
pågående recessionen förväntas dock bli kortvarigare än den som inföll i början av 199-talet, och tillväxten kan börja redan under nästa år. Ifall utvecklingsspåret för produktionen skulle följa början av 199-talet, skulle tillväxten börja först år 11. Ifall produktionsnivån inte längre sjunker avsevärt efter sommaren, torde bruttonationalprodukten redan öka något nästa år, i medeltal kanske med ½ procent. ******* Utrikeshandeln minskade kraftigt under det första kvartalet i år jämfört med året innan, exporten med hela 5½ procent varuexporten med 3 % - och importen med 19½ %. Minskningen av både exporten och importen ökade ytterligare i april. Alla de viktigaste exportmarknaderna befinner sig fortfarande i ett tillstånd av tvärbromsning. Exporten kommer att minska med nästan % år 9, men ökar något redan nästa år. Den minskning av inhemsk efterfrågan som började i slutet av fjolåret tilltog under det första kvartalet, och efterfrågan minskade med dryga % jämfört med året innan. Den privata konsumtionen minskade med ½ procent och de privata investeringarna med 1½ procent. Den offentliga efterfrågan ökade med ½ procent. År 9 kommer den inhemska efterfrågan att minska med %. Produktionsfallet har på grund av saknad efterfrågan varit kraftigt och omfattande. Industrins produktion minskade under det första kvartalet med % jämfört med året innan, handeln med 1 %, byggandet med % samt transporterna och kommunikationen med 7 %. Primärproduktionen uppvisade en liten ökning. Industrins nya order har fortfarande minskat under våren jämfört med året innan, och industrins produktion torde minska med 15 % under 9. Byggandet kommer att minska med 1 % och handelns aktiviteter nästan lika mycket. Investeringarna började i sin helhet minska kraftigare först under det första kvartalet i år, då de minskade med 9 % jämfört med året innan. De offentliga investeringarna ökade fortfarande något. Bostadsbyggandet har dalat redan i ett par års tid, och i början av detta år halverades antalet inledda nybyggen jämfört med året innan. I år torde man påbörja endast 1 nya bostadsbyggen, vilket är lika lite som under den värsta depressionen på 199-talet. Ungefär hälften av de nya byggena utgörs av statsunderstödd produktion. Ökningen av renoveringsbyggande som förstärkts genom stimuleringsåtgärder stödjer byggandet, men husbyggets nedgång blir allt brantare i takt med att pågående projekt blir färdiga. Minskningen av produktionsmässiga investeringar har också ökat i början av året. Investeringarna beräknas minska sammanlagt med 1 % år 9, och minskningen kommer att vara kännbar även nästa år. Konsumtionen började minska redan i höstas trots den gynnsamma utvecklingen av hushållens reella inkomster. Under det första kvartalet minskade konsumtionen med ½ procent jämfört med året innan. Uppköpen av varaktiga konsumtionsvaror minskade med %, men dagligvaruhandeln minskade också, liksom även användningen av tjänster. Hushållen skuldsatte sig under högkonjunkturen, och sparandet blev negativt. Den dramatiska ändringen av stämningen i höstas förändrade dock hastigt hushållens attityder, och sparandet ökade. Den försvagade sysselsättningen och ökningen av arbetslöshetshotet kommer även i framtiden att minska på konsumtionsviljan. Hushållens köpkraft beräknas öka med endast en procent i år. Hushållens förväntningar har i någon mån klarnat till under försommaren, men den privata konsumtionen kommer trots allt att öka i år mera än man tidigare beräknat, med 3 %. Konsumtionsminskningen kommer att fortsätta nästa år. Spargraden beräknas stiga i år med fyra procentenheter till tre procent. Skuldgraden kommer att öka något, men den stabiliseras intill 1 procent. Sysselsättningen började försämras på ett märkbart sätt ungefär ett halvt år efter att produktionsökningen upphörde. De nya rekryteringarna upphörde redan i mitten av fjolåret, och permitteringarna spreds hastigt i slutet av året, men sysselsättningen hölls på en hög nivå ända till slutet av. En tydlig vändning i en sämre riktning inträffade vid årsskiftet, och den negativa utvecklingen kommer att fortsätta till nästa år. I april i år var antalet sysselsatta 9 mindre än året innan. Arbetsplatserna kommer att minska så gott som inom samtliga branscher, och antalet sysselsatta kommer under hela året att vara 1 mindre än i fjol. Antalet arbetstimmar som löntagarna uträttat kommer bl.a. på grund av permitteringarna att minska mera än antalet sysselsatta, dvs. med 5½ procent. Arbetslös- Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 3
hetsgraden var, % i april, dvs., procentenheter högre än i april. I år kommer arbetslöshetsgraden att höjas i genomsnitt till 9 procent, jämfört med fjolårets, %, och antalet arbetslösa kommer att uppgå till 5 personer. Sysselsättningsläget kommer att försvagas ytterligare nästa år, och arbetslöshetsgraden kommer att stiga åtminstone till 1 procent. Höjningen av konsumentpriserna har avtagit snabbt. Orsakerna har varit, förutom nedgången av världsmarknadspriserna, framför allt sänkningen av bostadspriserna och låneräntorna. Nedgången av råvarupriserna har åtminstone till vissa delar stannat, och de redan låga räntorna kommer knappast heller att sjunka märkbart i framtiden. Det skärpta marknadsläget kommer sannolikt att så småningom börja påverka livsmedelspriserna, och momsrabatten på mat kommer att sänka matpriserna i slutet av året. Inflationen torde bli negativ under sommarmånaderna, och år 9 kommer konsumentpriserna att höjas i genomsnitt med ¼ procent. Nästa år kommer höjningen av prisnivån att vara låg. Löntagarnas inkomstnivåindex beräknas öka i genomsnitt med dryga % under 9 jämfört med året innan. Detta är något mindre än i prognosen från mars, och endast något mera än höjningen enligt de gällande avtalsenliga lönerna. Det är sannolikt att den exceptionella ekonomiska utvecklingen också kommer att ändra den traditionella lönebildningsmodellen. Höjningen av lönenivån kommer att avta ytterligare nästa år. De nya löneförhöjningarna kommer sannolikt att förbli små. Den försvagade sysselsättningsläget leder till att den sammanlagda ökningen av löntagarnas köpkraft blir obetydlig i år trots att inflationen avtar och beskattningen lättas. För hela samhällsekonomins del kommer utrikesbalansen (bytesbalansen) att ha ett överskott i år. Överskottet kommer dock att krympa endast till ett par miljarder euro, dvs. en procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Det betyder att framför allt företagens, men även finansierings- och försäkringsanstalternas positiva finansiella ställning, dvs. skillnaden mellan sparande och investeringar, håller på att försvagas avsevärt efter flera års positiva utveckling. Hushållen kommer tack vare en höjning av spargraden att få ett finansiellt överskott, medan den offentliga ekonomin däremot kommer att få ett underskott efter en lång överskottsperiod. I fjol hade de offentliga finanserna ett överskott på,1 % i förhållande till totalproduktionen, och skuldsattheten minskade. Den offentliga ekonomins finansiella ställning blev dock negativ i början av innevarande år, och hela årets underskottsförhållande kommer att försvagas med ½ procentenheter jämfört med fjolåret. Hela årets underskott beräknas bli procent i förhållande till totalproduktionen. Det offentliga skuldförhållandet överstiger 1 procent. Nästa år kommer underskottet att vara ½ procent. För att den offentliga ekonomin ska kunna stabiliseras senare krävs förutom ekonomisk återhämtning även aktiva åtgärder för inkomsters och utgifters del. Statsfinanserna försvagas synnerligen hastigt på grund av recessionen och stimuleringsåtgärderna. Statsfinanserna har ett tydligt underskott i år efter en överskottsperiod på nio år. Förutom de konjunkturkänsliga skatteinkomsterna, såsom samfundsskatterna och skatterna på överlåtelsevinster, minskar även de skatter som betalas av hushållen, dels beroende på skattelättnader. År 9 kommer inkomsterna inom statens budgetekonomi att vara 5 miljarder euro lägre än året innan. Utgifterna ökar med 3 miljarder, vilket betyder att underskottet i statsfinanserna blir 7 nästan miljarder euro. Statsskulden kommer att öka ännu mera. Nästa år kommer underskottet i statsfinanserna att fördjupas ytterligare. Kommunekonomins finansieringsbalans försvagades klart i början av 9, eftersom skatteinkomsterna minskade under januari-maj med mera än 3 % jämfört med året innan. Kommunernas utgifter har samtidigt fortsättningsvis ökat kraftigt, och kommunekonomin kommer år 9 att få ett underskott på ½ procent i förhållande till bruttonationalprodukten trots att statsandelarna höjts. Den tilltagande skuldsattheten kommer att öka trycket för nedskärningar och skärpningar av kommunalbeskattningen. Nästa år kommer att bli särskilt svår. Socialskyddsfondernas långvariga överskott kommer att krympa avsevärt under innevarande år, till ca procent i förhållande till totalproduktionen. Arbetspensionsanstalternas överskott kommer att minska på grund av den låga tillväxten av betalningsinkomsterna, de minskade placeringsintäkterna och den hastiga ökningen av arbetspensionsutgifterna. Övriga socialskyddsfonders, främst arbetslöshetsskyddsfondens ekonomi kommer att bli negativ. Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
Den internationella ekonomin Euroområdets företagsklimat försvagas inte längre. Indikatorn har stigit under två efterföljande månader, men den ligger fortfarande på en låg nivå. Industriföretagens förtroende har också slutat att försvagas, och produktionsförväntningarna har förbättrats något. Industriproduktionen minskade i april med en femtedel jämfört med året innan. Euroområdets företagsklimat och industriproduktion st-avvikelse och förändring,% 3 3-3 -3 - - -9-9 -1-1 -15-15 -1-1 -1-1 Källa: EU-kommissionen - - 5 7 9 Företagsklimat Industriproduktion Finlands ekonomiska utveckling Värdet av exporten minskade under januari-april med 35 % jämfört med året innan: i april var sänkningen 3 %, men exportnivån var å andra sidan högst under året. Värdet av importen har minskat nästan i takt med exporten. Årsbeloppet för överskottet i handelsbalansen var i april, miljarder euro, och bytesbalansen 3 miljarder euro. 1 1 Den externa balansen EUR md, 1 månaders glidande summa 1 1 Källa:Finlands Bank 5 7 9 Handelsbalans Bytesbalans Prognos Förtroendeindikatorerna håller på att förbättras inom den finländska ekonomin. Konsumenternas förtroende har återhämtat sig sedan december, och industrins förtroende har inte längre försvagats. Industrins produktionsförväntningar ligger fortfarande på en låg nivå trots den senaste tidens förbättring. Servicebranschernas och detaljhandelns utsikter är svaga. 3 1-1 - -3 Industrins och hushållens förtroende saldo 3 1-1 - -3 - Källa: EK, Statistikcentralen 5 7 9 Hushållen Industrin - Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 5
Höjningen av konsumentpriserna avtog i maj till procent. Inflationen dämpades allra mest av att räntorna och bränslepriserna sjönk. Industrins producentpriser sjönk i april med 7 procent jämfört med året innan. Bytesrelationen försvagades ytterligare i april, då exportpriserna sjönk med nästan 1 procent och importpriserna med 9 procent. Inkomstnivåindexet höjdes med, procent under det första kvartalet. Den trendutjämnade arbetslöshetsgraden höjdes i april till, procent. 1 - - - - Arbetslöshetsgrad samt förändringen av priser och löner, %--------------- Källa: Statistikcentralen - 5 7 9 Arbetslöshet Förtjänstnivåindex Prognos Producentpriser Konsumentpriser 1 - - - Statens skatteintäkter och inkomster av skattenatur minskade under januari-april med % jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Av de viktigaste posterna minskade inkomstskatteintäkterna med 1 %, momsintäkterna med % och bilskatteintäkterna med hela 3 %. Accisskatteintäkterna ökade däremot med 13 %, då inkomsterna från tobaks- och alkoholaccis ökade avsevärt. Eftersom utgifterna fortfarande ökade fick statens budgetekonomi ett inkomstunderskott på 1, miljarder euro. Statsskulden uppgick till 51, miljarder euro i slutet av maj. 5 3 Budgetekonomins inkomster och utgifter EUR md, glidande summa för 1 månader-- --------- 5 3 Källa: Statskontoret 3 3 5 7 9 Inkomster (utan lån) Utgifter (utan amorteringar) Prognos De korta räntorna sjönk kraftigt ända till maj, men i juni tycks räntenivån ha stabiliserat sig på 1,3 procent. Den genomsnittliga räntan på nya bostadslån var, procent i april. Tecknandet av nya bostadslån har minskat trots att räntorna sjunkit, och bostadspriserna har sjunkit ytterligare. Priserna på gamla bostäder sjönk med,7 procent under det första kvartalet jämfört med kvartalet innan i hela landet, och med, % i huvudstadsregionen. De reella priserna sjönk med, % i hela landet jämfört med året innan.. 1 - - - - Korta räntor och reala bostadspriser procent och ändring jämförd med föregående år, % Källa: Statistikcentralen, Finlands Bank 5 7 9 Bostadspriser Korta räntor 1 - - - - Tilläggsuppgifter Chef för konjunkturenheten Hannu Jokinen, tel +35 77 799 Konsultativ tjänsteman Harri Kähkönen, tel +35 9 1 3319 http://www.vm.fi/svenska Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
BNP volymförändring, procent Tillgång och efterfrågan volymförändring, procent 1 1 - - - - -1-1 - - - 9 * 9** 1** Finland Euroområdet USA - - - 9 * 9** 1** BNP Inhemsk efterfrågan Import Export 1 Arbetslöshetsgrad procent 1 Harmoniserat index för konsumentpriser förändring, procent 1 1 3 3 1 1 9 * 9** 1** Finland Euroområdet 9 9** 1** Finland Euroområdet Finansiella sparande i relation till BNP, procent De offentliga samfundens EMU-skuld och statsskuld, i relation till BNP, procent 5 5 - - - - 3 3-9 * 9** 1** Totalt Staten Socialskyddsfonder Kommuner - 9 * 9** 1** EMU-skuld Statsskulden Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 7
Centrala prognossiffror * 7 * 9** 1** md euro procentuell volymförändring BNP till marknadspris 1,9,,9 -,,3 Import 75 7,,5 -,3-1, -1,5 Totalutbud 1 5,7,9,3 -,3 -, Export 11,,1-1, -1, 1, Konsumtion 137 3,,5 1,9-1,7 -, privat 9,1 3,3, -,9 -,3 offentlig 1,, 1,7 1,1 -,1 Investeringar 3,,7 1, -1, -, privata 3, 9, 1,3-11,1-5, offentliga 5 -,, -1,3-1,9 -,3 Totalefterfrågan 1 5,7,9,3 -,3 -, inhemsk efterfrågan 179,9 3,, -3, -, 7 * 9** 1** Tjänster, volymförändring, % 3,, 1,5 -,5 -,1 Industri, volymförändring, % 1,5,,3-1,9 1, Produktivitet, förändring, % 3,5,5-1,7 -,7, Sysselsättningsgrad, %,9 9,9 7, 7,,7 Arbetslöshetsgrad, % 7,7,9, 9, 1, Konsumentprisindex, förändring, % 1,,5,1, 1, Förtjänstnivåindex, förändring, % 3, 3, 5,, 3, Bytesbalans, md euro, 7,3,,1 1,1 Bytesbalans/BNP, %,9,,1 1,, Korta räntor (3 mån. Euribor), % 3,1,3, 1,5, Långa räntor (statens obligationer, 1 år), % 3,,3,3,, Offentliga utgifter/bnp, %,7 7,3, 5, 55, Skattegrad/ BNP, % 3,,9, 1, 1, Offentliga sektorns finansiella sparande/bnp, % 3,9 5,,1 -, -,5 Statens finansiella sparande/ BNP, %,9,1, -3, -5,7 Offentliga sektorns bruttoskuld (EMU)/BNP, % 39, 35,1 33,, 7, Statens skuld/bnp, % 35,3 31, 9, 3,5 3,3 Källor: Statistikcentralen, Finlands Bank, EU, OECD Prognos: Finansministeriets ekonomiska avdelning Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland