Ympäristölupayksikkö - Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, 65101 VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, 65101 VASA Puh/Tfn: 06-367 5211, faksi/fax 06-367 5251 MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT I ärende enligt 28 i miljöskyddslagen Beslutet givet efter anslag 18.5.2004 Diarienummer LSU-2002-Y-1701 ÄRENDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen, som gäller tillverkning av potatisflingor och gurksallad vid Oy Börje Norrgård Ab:s produktionsanläggning. SÖKANDE Oy Börje Norrgård Ab Ehrsvägen 6 64230 Närpes ANLÄGGNING Oy Börje Norrgård Ab Ehrsvägen 6 64230 Närpes GRUND FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Anläggningen är miljötillståndspliktig enligt 1 1 momentet miljöskyddsförordningen (punkt 10 f, anläggning, som förädlar potatis samt enligt 13 a reningsverk, som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer). TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET I enlighet med 6 miljöskyddsförordningen (punkt 12 e) avgör den regionala miljöcentralen tillståndsansökningar som gäller reningsverk som är avsedda för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer. ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Ansökan har anhängiggjorts vid miljöcentralen 23.12.2002. Ansökan har kompletterats 12.5.2003, 19.9.2003 och 23.2.2004. TIDIGARE BEVILJADE TILLSTÅND Verksamheten saknar tillstånd från tidigare. OMRÅDETS FÖRLÄGGNINGSPLATS OCH PLANLÄGGNING Oy Börje Norrgård Ab:s produktionsanläggning är belägen på lägenheterna Engelholm 71:1 och När-Food 71:15 i Finby by på Nixback industriområde i Närpes kommun.
På förläggningsplatsen eller i dess omedelbara närhet finns inga viktiga grundvattenområden. De närmaste grannarna är privata företag. Avståndet till närmaste bostadshus är ca 100 m. 2 ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET Beskrivning av verksamheten Vid anläggningen produceras potatisflingor och kokas gurksallad. Fabrikens kapacitet är uppskattningsvis 7000 8000 ton potatisflingor i året och 600 ton gurksallad. År 2002 togs emot 14 000 ton potatisråvara, år 2003 var andelen råvara 16 000 ton. Anläggningen planerar att utöka produktionen till en max. kapacitet om 35 000 ton potatisråvara. Tillverkningen av potatisflingor startar med att potatisen tas emot och invägs i transportsilor eller mottas i kubikmeters kärl. Förbehandling av råvaran sker genom att orenheter i skalet avlägsnas i mull- och stenavskiljare varefter potatisen tvättas i tvättrumma. Efter att potatisen skalats, transporteras den till en mellanficka och skärs i skivor. Skivorna förkokas och slutkokas med ånga och krossas därefter. Slutligen torkas potatismoset mellan två valsar med ånga. Det torkade moset transporteras genom blåsning till kvarnen och de färdiga flingorna transporteras vidare för invägning och säckning. Gurksallad tillverkas genom att gurkan först hackas i kuber, vilka transporteras vidare för kokning. Kokningen sker i fyra kokgrytor á 300 liter. Den färdiga gurksalladen pumpas till burklinjen och förpackas på plåtburkar á 9 kg. Uppgifter om råvaror, produktion och processer I processen används gurka och potatis som huvudsakliga råvaror. I gurksalladen ingår därtill kryddor och ättika enligt det recept som används. Råvaran köps från kontraktodlingar och potatispackerier. Råvaran kontrolleras med avseende på kvaliteten, en god råvara har hög stärkelsehalt. Ca 5 % av råvaran utgör ekologiskt odlad potatis. Fabriken lagrar endast dagsbehovet av potatis. Största delen (ca 90 %) av den mottagna råvaran tas emot lassvis, på hösten levereras dock en del potatis i lådor direkt från odlarna. Under år 2004 är målet att få all potatis levererad löst. Trälådor är inte önskvärda på grund av risken för medföljande virus och mikrober, som kan påverka kvaliteten och sprida sjukdomar. Under år 2003 genomfördes vid fabriken en omfattande renovering med syfte att få till stånd kvalitativt bättre produkter samt utrymmen för tillverkning av större volymer. Ibruktagande av tekniska lösningar för att minska miljöbelastningen har även ingått som en del i utvecklingen av anläggningen. Produktionsprocessen har optimerats för att i alla skeden få bort så mycket vatten, fast substans och återvinnbart avfall som möjligt. Potatisen skalas med carborundum, d.v.s. genom torrskalning. För att minska belastningen på avloppsvattnet som avleds till stadens reningsverk har installerats en hydrocyklon, vilken separerar partiklar från avloppsvattnet. Rör och rännor har dragits så att cellsaften kan transporteras direkt till silo och det fasta organiska materialet till separat tank. De tekniska förbättringar som gjorts i torkvalsarna strävar även de till att minska totalbelastningen av näringsämnen. I verksamheten uppkommer avloppsvatten från tvättning av produktionslinjen och från tvättningen av potatis. Avloppsvattnet inklusive sanitetsvattnet behandlas i det egna reningsverket varefter vattnet leds till stadens reningsverk.
Tillverkningen av potatisflingor sker ca 50 veckor i året i tre skift fem till sju dagar i veckan. Gurksallad tillverkas fyra dagar i veckan i ett skift och endast fyra månader om året. Vid anläggningen arbetar ca 25 personer. 3 upp- Det vatten som behövs för produktionen köps av Närpes stad. Råvattenförbrukningen går årligen till ca 14 000 m 3. Pannanläggningen El används för kokning av gurksallad. Den energi som behövs för uppvärmning av fastigheten samt för produktionsprocessen fås från pannanläggningen, vars maximala kapacitet är 4,9 MW. År 2002 användes till ångproduktionen ca 40 m 3 lätt brännolja och 1 500 m 3 tung brännolja. Den lätta brännoljan lagras i en 20 m 3 stor oljetank. Den tunga brännoljan upplagras i en 50 m 3 stor tank. Företagets bränslecisterner är byggda enligt rekommenderade byggnadsanvisningar med skyddsvallar och gjuten grund. Vid anläggningen uppkommet avfall Köks- och grovavfall sorteras enligt avfallshanteringsbolaget Botnia Rosk Ab:s direktiv. Trasiga lastpallar som uppkommer i verksamheten repareras för att återanvändas eller tas om hand av personalen för att användas som brännved. Potatisblandat mull- och jordavfall förs till Lålby avstjälpningsplats för att användas i ytkonstruktionen vid övertäckning av avstjälpningsplatsen. År 2010 skall dock avstjälpningsplatsen vara färdigt sanerad och leveranser av potatismull tas då inte mera emot. Under den varma tiden av året lastas potatismullavfallet direkt i en kont, som töms vid Lålby avstjälpningsplats. Under vintermånaderna fryser materialet fast i kontarna och kan därigenom inte transporteras bort och fås tömda. Mulljorden uppbevaras därför vintertid på en asfalterad platta på fabrikens bakgård. Uppkomst av organiskt avfall i processen och avfallets återvinning Uppkomsten av återvinnbart organiskt avfall sker under flere skeden i processen och avfallet uppkommer både i fast och flytande form. Den substans, som är i fast form, återvinns som foder till nötkreatur. Materialet består uppskattningsvis av 90 % potatismos, som utgör svinn från torkvalsarna samt 10 % skalavfall, som uppkommer vid torrskalningen. Stärkelsevattnet, som är i flytande form separeras för att användas som gödselmedel vid grönodling. Cellsaften och fodret tas om hand av lantbruksföretagare Martti Välimäki i Jurva kommun enligt uppgjort avtal. Både skalavfallet och potatismoset pumpas till en mellantank på insidan av fabriken. Från tanken transporteras avfallet vidare genom skruvning till en krossare. Denna finfördelar massan till homogen konsistens. Från krossaren pumpas massan genom rör till den fodersilo som finns på bakgården. Denna silo rymmer 60 m 3. Innan fodret avhämtas uppvärms det med vattenånga till en temperatur som överstiger 70 o C för att få bort eventuella skadeorganismer. Kokning av potatis sker i förkoken och ångkoken. Från kokningen uppkommer överflödigt stärkelsevatten, s.k. cellsaft, som via olika tankar och rörsystem leds till en tank, som rymmer 17 m 3. Även denna tank finns på bakgården. Det är viktigt att systemet för avlägsnande av organiskt avfall fungerar eftersom hela produktionen är beroende av arrangemang, som avlägsnar fast organiskt avfall och cellsaft. Från och med år 2004 bokförs alla enskilda transporter och mängder foder, som Martti Välimäki tar hand om.
4 Cellsaften sprids på odlingar under den tid på året då marken är tjälfri. Vintertid upplagrar Välimäki cellsaften i en jordbassäng tätat med HDPE-plast, som uppfyller givna täthetskrav. Bassängens volym är 1000 m 3. Martti Välimäki har för sin verksamhet miljötillstånd enligt lagen om miljötillståndsförfarande (9.12.1999). Välimäkis verksamhet och bassäng för upplagring av cellsaft är granskad av Västra Finlands miljöcentral och miljöcentralen har 20.2.2004 i ett utlåtande bedömt att Välimäki inte behöver söka nytt miljötillstånd enligt miljöskyddslagen. År 2003 uppkom vid fabriken 2800 t fast organiskt avfall (s.k. foder), 500 t cellsaft samt 300 t slam. I framtiden då produktionen är maximal kommer de årliga fodermängderna att utgöra ca 8000 ton. Mängden cellsaft och slam kommer att uppgå till ca 1200 ton. Potatisförädlingsindustrin i södra Österbotten utreder för närvarande hur man lång sikt kunde anordna gemensam behandling och återvinning av det organiska avfallet, som uppkommer vid förädlingen av potatis. Upplagringen av mull och jord från processen Mindre mängder utsorterad potatis och mulljord, som uppkommer vid förbehandlingen av potatisen upplagras på asfalterad platta vintertid. I jorden inblandas torv. Enligt ansökan blir eventuellt avrinningsvatten kvar på plattan, vars kanter har murats upp med betong. Årligen lagras ca 300 m 3 material på plattan. År 2003 utgjorde mängden borttransporterad mull 150 t. Efter att mottagningen av mulljord upphör vid Lålby avstjälpningsplats har man för avsikt att avyttra jorden inom annat grönbyggande. Upplagringsplattans kanter hindrar vattnet att spridas i omgivningen. Eventuellt avrinningsvatten samlas upp i diken runt plattan och rinner ner i sedimenteringsbassängen, som finns i anslutning till plattan. Bassängen töms varje sommar på sedimenterat material. Det avlägsnade materialet blandas med mulljorden, som förs till Lålby avstjälpningsplats. VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN Anläggningens avfallsvatten och dess behandling Avfallsvattnet vid anläggningen består av sanitetsvatten samt vatten från tvättning av potatis och tvättning av produktionslinjen. Produktionslinjen tvättas en gång per vecka. Avfallsvattnet avleds till anläggningens reningsverk och därifrån till Närpes Vattens reningsverk i Finby. Vattnet från produktionslokalerna och sanitetsvattnet rinner via golvsilar ner i det nedgrävda och skyddade kanalsystemet till brunn 1 i verkstadsutrymmet. Brunn 1 är ihopkopplad med brunn 2 med ett överrinningsrör. Då brunn 1 fylls rinner vattnet över i brunn 2, varifrån vattnet rinner till brunn 3, som ligger invid reningsverket. I anslutning till brunnarna 1 och 2 finns en tank med natriumhydroxid. Luten används för att justera avfallsvattnets surhet till det ph, som krävs för att den biologiska nedbrytningen i reningsverket skall fungera. När avloppsvattnet nått brunn 3 invid reningsverket pumpas det till reningsverket. Före det har ferrisulfat tillsatts. Kemikalien binder fosforn i avloppsvattnet och gör att bakterieverksamheten kommer i gång. Vattnet pumpas automatiskt genom att en nivåreglerare i brunnen startar pumpen då vattnet nått en viss nivå. I brunnen finns en givare som registrerar om vattennivån blir högre än nivåreglerarens position, vilket indikerar att pumpen av någon orsak är stockad. Ifall detta händer lyser en lampa och reningsverket kan tömmas manuellt på vatten. Det slam som uppkommer genom utfällning, ca 300 ton årligen omhändertas av Välimäki.
I medeltal avleds 10-15 m 3 vatten per dygn till stadens reningsverk. I och med produktionsökningen i framtiden kommer avfallsvattenmängderna att stiga till 17-28 m 3 per dygn. Förbehandlingen består av en biologisk och en kemisk del. Först leds avloppsvattnet för luftning med kompressor och därefter fälls fosforn ut i satsreningsverket, som fungerar med simultanutfällning. Reningsverkets volym är 128 m 3 och det är dimensionerat enligt följande: Qvattenföring 25 m 3 /d BOD 7ATU 120 kg/d tot.p 1,0 kg/d tot.n 6,0 kg/d SS 40 kg/d 5 Enligt avtalet med Närpes Vatten Ab skall avloppsvattnet förbehandlas i det egna reningsverket så att maximibelastningen av följande parametrar inte överskrids: BOD 7 tot.p tot.n SS fetter 60 kg/d och 1000 mg/l 1,0 kg/d och 10 mg/l 2 kg/d och 100 mg/l 10 kg/d och 200 mg/l 5 kg/d och 50 mg/l De angivna värdena för belastningsmängderna och belastningshalterna är i kraft samtidigt. Ytterligare får avloppsvattenmängden inte överskrida 100 m 3 /d och 10 m 3 /h. Avloppsvattnets ph bör vara 6 10 och temperaturen skall vara < 30 o. Utsläpp till luft luk- Anläggningens utsläpp till luft härrör från driften av pannanläggningen. Rökgasutsläppen pannorna har inte mätts. Potatis innehåller 70 % vatten och en stor del av vattnet avgår i form av vattenånga. Ångan tar svagt potatis. från Övrig miljöpåverkan Enligt ansökan påverkar verksamheten inte människans hälsa eller trivsel. Runt fabriksområdet utförs det regelbundet råttbekämpning. Den dagliga trafiken till och från anläggningen har uppskattats bestå av ca 6 lastbilar och 13 personbilar. Det buller som verksamheten ger upphov till härstammar från fläktarna. Inga bullermätningar har gjorts. Enligt sökandens bedömning är risken för olyckor på området till följd av verksamheten mycket liten. KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS UTSLÄPP Belastningskontroll Reningsverkets funktion kontrolleras på månatlig basis av Etelä-Pohjanmaan Vesitutkijat Oy. Avloppsvattnet kontrolleras med avseende på följande parametrar: tot.p, tot.n, BOD 7ATU, COD Cr och fast substans.
6 ÄRENDETS BEHANDLING Kungörelse av ansökan Miljötillståndsansökan inlämnades till kommunen och kungjordes av miljösektionen vid Närpes HVC 20.8 19.9.2002. Då det emellertid framkom att anläggningens reningsverk är avsett för behandling av avloppsvatten motsvarande minst 100 personekvivalenter överfördes till Västra Finlands miljöcentral för handläggning. Miljötillståndsansökan kungjordes på nytt under tiden 10.10 10.11.2003 på Närpes stads officiella anslagstavla och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla. Kungörelsen har publicerats i tidningarna Syd-Österbotten och Suupohjan Sanomat. Ansökningshandlingarna har varit framlagda till påseende vid miljövårdsmyndigheten i Närpes stad. Därtill har markägare delgetts information om att ärendet är anhängigt. Inspektioner Miljöavdelningen i Närpes stad har inspekterat anläggningen 14.5.2002. Inspektionen gjordes efter att växthusodlare Anders Hannus anmält till miljösektionen att vattnet i den bevattningsgrop, varifrån han tar bevattningsvatten, förorenats. Vid inspektionen konstaterade miljöavdelningen att bevattningsgropens vatten luktade illa. Västra Finlands miljöcentral besökte fabriken med anledning av den anhängiga miljötillståndsansökan 5.2.2004. Protokoll från inspektionen har bilagts handlingarna. Terrängen runt anläggningen inspekterades 11.5.2004. Utlåtanden Miljösektionen vid Närpes HVC framför i sitt utlåtande följande: Oy Börje Norrgård Ab har tidigare släppt ut avfallsvatten i omgivningen och vidare ut i den närbelägna bäcken, vilket förorsakat skador på grannlägenheten. Utsläppen har lett till att bäckvattnet inte mera kunnat användas som bevattningsvatten. Miljösektionen anser därför att det i miljötillståndet bör klargöras huruvida man i miljötillståndet skall ta ställning till eventuella ersättningskrav eller om eventuella ersättningar skall bestämmas med stöd av annan lagstiftning. Eftersom fastighetsägare längs med Molnmossvägen nedanför anläggningen befarar att utsläppen från fabriken kan ha påverkat vattenkvaliteten i gårdsbrunnar anser miljösektionen att detta bör utredas. Miljösektionen konstaterar att kvaliteten på det avloppsvatten som leds till stadens reningsverk har förbättrats på senare tid. Vattnets kvalitet uppfyller dock inte helt villkoren i anslutningsavtalet med reningsverket vad gäller suspenderande ämnen. Ytterligare påpekas i utlåtandet att grannar till fabriken klagat över luktolägenheter och störande buller. Miljösektionen anser att miljöcentralens beslut skall innefatta bestämmelser om bekämpning av dessa olägenheter. Den kompostering av potatisavfall som bedrivs bör även innefattas i miljötillståndet. Anmärkningar Tre anmärkningar inkom år 2002 till miljöavdelningen vid Närpes HVC efter den första kungörelsen.
Maria och Hans-Erik Ström, som innehar lägenhet 12:104 och är rågrannar till Oy Börje Norrgård Ab, påpekar att åtminstone två utsläpp av stärkelsevatten och potatisslam har runnit ut på deras lägenhet. Det första utsläppet skedde i mitten av 90-talet och det andra under år 2002. Utsläppet år 2002 var så omfattande att det nedsmutsade området var ordentligt vått trots att sommaren var extremt torr. Efter det första utsläppet kunde inte växthusanläggningen i grannskapet mera använda den närbelägna bäckens vatten som bevattningsvatten. Anmärkarna befarar att utsläppen kan ge långvariga skador på vegetationen och accepterar under inga omständigheter fler utsläpp. Yvonne Karlsson och Sven Söderlund samt 13 stycken andra fastighetsägare på Molnmossvägen och Heikfolkvägen framför i sin anmärkning följande: Det är helt oacceptabelt att Oy Börje Norrgård Ab har tillåtits bedriva verksamheten på ett sådant sätt att närmiljön för grannarna har förpestats. Avfallsvatten från anläggningen rinner fortsättningsvis genom skogspartiet norr om fabriken och vidare till rådiket. Vattnet luktar rejält illa. Skogspartiet i närheten av anläggningen är totalt neddränkt med potatisslam och vid snösmältningen sprids slammet i området. I anmärkningen påtalas även luktolägenheter. Obehaglig lukt uppkommer när produktionen vid fabriken är i gång. Ytterligare har observerats att trasiga potatislådor med rutten potatis finns lagrade på asfaltområdet invid fabriken. Fastighetsägarna yrkar på att följande olägenheter bör fås eliminerade med det miljötillstånd som ges: Avrinningen av slam genom skogen och ut i dikena bör stoppas, komposteringsplattan bör omgärdas med sandfiltrering eller alternativt tömmas så ofta att ingen avrinning sker, sköljvattnet bör ledas till kommunala avloppsnätet eller åtminstone renas vid fabriken, bolaget bör förbjudas att lagra söndriga potatislådor med rutten potatis invid fabriken och de luktproblem som uppkommer vid normal produktion bör åtgärdas. Dessutom bör bolaget åläggas att sanera de områden och diken som förorenats. Hans Lindqvist, Alf Bäckström och Tom Bärden, fastighetsägare vid Molnmossvägen, uttrycker i sin anmärkning oro för att utsläppen från potatisfabriken redan påverkat eller kommer att påverka grundvattenkvaliteten. Fastighetsägarna kräver att myndigheterna vidtar åtgärder för att förhindra utsläpp från potatisfabriken. Efter att Västra Finlands miljöcentral kungjort ärendet på nytt år 2003 har en anmärkning inkommit. Alf Bäckström, Hans-Erik Lindqvist och Tom Bärdén fastighetsägare på Molnmossvägen, som även tidigare framställt anmärkning, påpekar i sin nya anmärkning att kvaliteten på dricks- och bruksvattnet försämrats. Enligt fastighetsägarna är det möjligt att de utsläpp som förekommit från fabriken är orsaken till kvalitetsförsämringen. Sakägarna anmärker mot planen på att avfall avses komposteras på företagets komposteringsplatta och yrkar på att avfallet från processen i stället fortlöpande bör föras bort för att utsläpp till omgivningen med säkerhet skall kunna förhindras. Sakägarna förutsätter att miljömyndigheternas övervakning av fabriken skärps. Hörande av sökanden Sökanden har hörts med anledning av det givna utlåtandet och anmärkningen. Sökanden har gett sitt bemötande. I bemötandet framför sökanden följande: Det vatten som miljösektionen påstår att Oy Börje Norrgård Ab släppt ut härstammar från tvättning av potatis. Tvättvattnet hade från början planerats kopplas ihop med avloppsvattnet, men stadens tjänstemän ansåg att detta inte var lämpligt på grund av att tvättvattnet skulle ha gett för hög belast- 7
ning av fasta partiklar. I stället avleddes tvättvattnet till det dike som finns på östra sidan av fabrikstomten. Det visade sig emellertid att flödet från diket var långsamt och tvättvattnet blev delvis kvarliggande i det lilla skogsområdet öster om fabriken. De skador som uppkommit på trädbeståndet i skogsområdet beror troligen på att området varit vattendränkt. Sedan 14.5.2002 har tvättvattnet avletts via företagets reningsverk till Närpes stads avloppsnät. Sommaren 2003 anlades ett dike längs fastighetens tomtlinje i söder och hösten 2003 rådiket norr om fastigheten. Dagvattnet från Oy Börje Norrgård Ab:s fastighet ävensom från omkringliggande fastigheter avleds nu till detta dike. Att göra en undersökning på områden som skulle ha skadats på grund av de tidigare utsläppen av tvättvatten torde vara omöjligt att göra i efterhand då det inte finns material att jämföra med från tidigare. Utan en relevant undersökning kan självfallet inga krav på skadeersättningar beaktas. Enligt överenskommelse med grönsaksodlare Anders Hannus har Oy Börje Norrgård Ab betalat växthusets vattenräkning i flere års tid eftersom dikesvattnet har varit otjänligt som bevattningsvatten. Allt avloppsvatten inklusive potatistvättvattnet renas numera i det egna reningsverket. Halten av suspenderande ämnen är fortfarande hög i det vatten som avleds till stadens reningsverk beroende på tvättvattnets innehåll av mull och jord. Jämfört med tidigare är dock en större del av den mottagna råvaran färdigt tvättad potatis. Företaget har försökt avhjälpa problemet med höga halter av fasta partiklar genom att investera i en hydrocyklon, som separerar fasta partiklar ur tvättvattnet. Ytterligare åtgärder för att minska belastningen är under planering. Potatismullen körs sommartid till Lålby avstjälpningsplats för att användas vid utformningen av avstjälpningsplatsens ytlager. Vintertid uppbevaras materialet på företagets kompostplatta. Eftersom materialet fryser vintertid föreligger liten risk för läckage av näringsämnen. Årligen uppkommer ca 300 m 3 mullavfall. Av denna mängd uppbevaras ca hälften på asfaltplattan vintertid. Plattans kanter hindrar vattnet att spridas i omgivningen, men ifall av läckage samlas vattnet upp i diket som grävts runt plattan och rinner vidare till sedimenteringsbassängen nedanför. Sedimenterat material som samlas på botten av bassängen tas bort minst en gång varje sommar och blandas med det material som förs till Lålby i Kristinestad. Om vattenkvaliteten i brunnarna längs med Molnmossvägen för närvarande är försämrad härrör sig detta inte från Oy Börje Norrgårds Ab:s verksamhet. Angående anmärkningen om buller anser verksamhetsutövaren att ljudnivån är av monoton karaktär. Beträffande påståendet att fabriken ger upphov till luktolägenheter kan nämnas följande. Vid tillverkningen av potatisflingor uppkommer oundvikligen en svag lukt av potatis. De luktolägenheter som hänvisas till i anmärkningarna torde dock härröra från potatismull, som tidigare uppbevarats på fabriksområdet även sommartid. Materialet kan ha innehållit potatisavfall, som i värmen kunnat orsaka luktproblem. Slutligen bemöts påståendet om lukt från ruttnande potatislådor. Företaget har redan nu minimerat råvaruleveranserna i potatislådor och därför har risken för luktolägenheter härrörande från kvarbliven rutten potatis minskat. Från maj 2004 har planerats att alla råvaruleveranser skall ske som laster utan lådor. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Västra Finlands miljöcentral har granskat miljötillståndsansökan och det i ärendet givna utlåtandet och anmärkningarna samt förutsättningarna för beviljande av tillstånd. I avgörandet har miljöcentralen också i övrigt beaktat vad som föreskrivs om tryggandet av allmän och enskild fördel. 8
Västra Finlands miljöcentral beviljar Oy Börje Norrgård Ab miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen för verksamheten vid anläggningen och för avledande av avloppsvatten till Närpes Vatten Ab:s reningsverk. Uppgifter om verksamheten Vid Oy Börje Norrgård Ab:s fabrik produceras potatisflingor och gurksallad. Fabriken tillverkar för närvarande 5000 8000 ton potatisflingor per år samt 600 ton gurksallad. Fabrikens maximala kapacitet är mottagning av 35 000 ton potatis årligen. Anläggningens avloppsvatten förbehandlas i det egna biologisk-kemiska reningsverket, som fungerar med luftning och satsvis utfällning av fosfor. Avloppsvattnet avleds därefter till det kommunala avloppsnätet. Anläggningens värmecentral har en 4,9 MW:s panna, som drivs med tung brännolja som bränsle. Beaktande av i ärendet givna utlåtande och anmärkningar I miljösektionens utlåtande samt i de givna anmärkningarna refereras till förhållanden och olägenheter, som gällt verksamheten under tidigare år. I miljösektionens utlåtande och i de givna anmärkningarna påtalas krav på ersättning för skador på trädbestånd på närbelägna fastigheter samt även behovet av att utreda försämringen av vattenkvaliteten i gårdsbrunnar längs med Molnmossvägen. Miljösektionen anser att det borde utredas om verksamheten vid Oy Börje Norrgård Ab är skyldig till skadorna och till försämringen av brunnsvattnet. Företaget har medgett att vatten från potatistvättningen tidigare avleddes till omgivande diken. Avledningen på detta sätt skedde på uppmaning av stadens tjänstemän för att undvika en hög belastning av suspenderande ämnen vid det kommunala reningsverket. Avledningen av vattnet upphörde 14.5.2002, då tvättvattnet kopplades ihop med övrigt avfallsvatten. Miljösektionens krav på att miljöcentralen i detta skede skulle ålägga Oy Börje Norrgård Ab att utreda om den tidigare avledningen av vatten från potatistvättningen skulle ha kunnat påverka vattenkvaliteten i gårdsbrunnar förkastas. Miljöcentralen konstaterar att det i efterhand inte är möjligt att utreda om potatistvättvattnet kan ha försämrat vattenkvaliteten i närbelägna brunnar. I sådant fall borde det åtminstone finnas vattenprovresultat från tidigare att tillgå. Eftersom processvattnet och sanitetsvattnet även alltid varit kopplade till avloppsnätet och potatistvättvattnet sedan maj 2002 kan det inte anses vara skäligt att nu ålägga Oy Börje Norrgård Ab att utreda orsakerna till försämringen av vattenkvaliteten i enskilda brunnar längs med Molnmossvägen. Yvonne Karlsson och Sven Söderlund samt 13 stycken andra fastighetsägare längs med Molnmossvägen och Heikfolkvägen yrkar på att bolaget skall åläggas sanera de områden och diken som förorenats. Miljöcentralen har i sitt beslut inte ålagt verksamhetsidkaren att sanera de områden och diken som påstås vara förorenade. Som förorenande verksamhet enligt miljöskyddslagens 7 om förbud mot förorening av mark anses, förutom utsläpp som medför egentlig eller konkret förorening, också utsläpp eller deponering av ämnen på eller i marken. Den tidigare avledningen av potatistvättvatten till dike har bevisligen föranlett skador på trädbeståndet på lägenhet 12:104 i ett område, som varit vattendränkt. Eventuella ersättningskrav för ska- 9
dor på trädbeståndet handläggs dock inte i detta tillstånd. När det gäller ersättning för miljöskador orsakade av Oy Börje Norrgård Ab:s verksamhet tillämpas lagen om ersättning för miljöskador. Talan enligt denna lag väcks vid den domstol som med stöd av 10 kap. rättegångsbalken kan pröva ett ärende som gäller skadestånd. Talan kan även väckas vid domstolen i den domkrets där den verksamhet som vållade miljöskadan pågick eller miljöskadan uppdagades. Avledandet av fastighetens avloppsvatten till det allmänna reningsverket sker enligt anslutningsavtal med Närpes Vatten Ab. Miljöcentralen har i sitt avgörande beaktat vad som framgått i miljösektionens utlåtande. I beslutet har getts målvärden för utsläppen till avloppsnätet. Vad gäller bestämmelser om förhindrande av luktolägenheter kan miljöcentralen konstatera att varken reningsverket eller fabriken sprider illaluktande ångor under normala driftförhållanden. Den vattenånga som fabriken leder ut luktar svagt potatis. Ännu i början av 90-talet tillverkades ca 70 olika produkter vid fabriken. Vid anläggningen används för närvarande inga råvaror utöver potatis och gurka. Den nuvarande verksamheten upplagrar potatismull på en asfaltplatta vintertid. För att förhindra uppkomst av luktolägenheter har miljöcentralen ålagt verksamhetsidkaren omsorgsfull skötsel av potatismullupplaget. Efter att tjälen gått ur jorden transporteras mullen till den nedlagda avstjälpningsplatsen i Lålby i Kristinestad för användning vid utformningen av avstjälpningsplatsens ytlager. Ifall det finns vatten i sedimenteringsbassängen bör vattnet föras för behandling till reningsverket eller behandlas på annat lämpligt sätt. På fabriksområdet får inte upplagras ruttnande potatis och inte heller trasiga lastpallar. Bolaget har i beslutet ålagts skyldighet att anmäla till övervakande myndigheter om störningar och andra exceptionella situationer då det t.ex. uppkommer luktolägenheter. I anmärkningar har även påpekats bullerolägenheter från fastigheten. Miljöcentralen konstaterar att anläggningens kompressor enligt ansökan ger upphov till ett monotont och jämnt ljud. Anläggningens bullernivå har inte mätts. Miljöcentralen har därför i sitt beslut ålagt verksamhetsutövaren att mäta bullernivåerna vid närmaste grannfastigheter. TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER Bestämmelser om avledningen av avloppsvatten 1. I verksamheten uppkommet processvatten samt sanitetsvattnet bör sakenligt förbehandlas innan det avleds till stadens avloppsnät. Förbehandlingsanläggningen bör skötas och användas så att man uppnår maximal reningseffekt. Uppkommet slam bör avlägsnas regelbundet och tillräckligt ofta. (MiljöskyddsL 43, 47 ) 2. Det vatten som avleds får inte innehålla ämnen, som bildar giftiga gaser, oljor, bensin, lösningar eller andra brand- och explosionsfarliga ämnen och inte heller ämnen, som fräter avloppsverkets konstruktion eller andra ämnen, som kan vara skadliga för reningsverkets processer. (MiljöskyddsL 43, 47, MiljöskyddsF 36, SrB 365/1994) 3. Vid behandlingen av avloppsvatten bör följande målvärden eftersträvas: BOD 7 60 kg/d och 1000 mg/l tot.p 1,0 kg/d och 10 mg/l tot.n 2 kg/d och 100 mg/l susp. ämnen 10 kg/d och 200 mg/l 10
fetter 5 kg/d och 50 mg/l 11 Ytterligare bör avloppsvattnets ph hållas inom intervallen 6 10 och dess temperatur < +30 o C. Målvärdena skall beräknas som årsmedelvärden och per produktionsdygn samt med eventuella förbitappningar och exceptionella situationer inberäknade. Avloppsvattnet får inte orsaka sanitära olägenheter. (MiljöskyddsL 43, 47, MiljöskyddsF 36, SrB 365/1994) 4. Utsläpp av avrinningsvatten från lagringsplatsen för potatismull bör förhindras på behörigt sätt. Det avloppsvatten, som samlats i sedimenteringsbassängen i anslutning till lagringsplatsen bör pumpas bort och behandlas. Alternativt bör lagringsplattan förses med sådan teknisk konstruktion att snö och regn inte kommer i kontakt med det material som lagras. Till omgivande diken får endast avledas rent dagvatten. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19, AvfallsF 8 ) 5. En ansvarig person bör utses för funktionskontroll och skötsel av reningsverket. Reningsverksskötarens namn och kontaktuppgifter skall meddelas Västra Finlands miljöcentral och miljösektionen i Närpes stad. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) Bestämmelser om avfall, kemikaliehanteringen och upplagringen av bränsle 6. Anläggningens verksamhet bör ordnas så att det i produktionen uppkommer så litet avfall som möjligt. I verksamheten uppkommet återvinnbart samhällsavfall som papper och kartong (200101), träavfall (200102), glas (200102) och metallskrot ( 200140) bör styras för återvinning. Köksavfallet (200301) och grovavfallet (200301) bör sorteras enligt de kommunala avfallshanteringsbestämmelserna. Ifall det uppkommer partier av rutten potatis (020304) bör denna sorteras med bioavfallet eller föras direkt till sådan anläggning, som kan behandla avfallet. Inom parentes har angetts avfallskoden enligt miljöministeriets beslut 1129/2001. (MiljöskyddsL 43, 45, AvfallsL 6 ) 7. I verksamheten uppkommet problemavfall såsom lysrör (200121), batterier och ackumulatorer (200133), spillolja (130205), aska från förbränning av tung brännolja (100104) bör uppbevaras på tätt underlag i för ändamålet märkta kärl. Problemavfallet bör regelbundet föras för behandling till anläggning som har miljötillstånd för behandling av problemavfall. (MiljöskyddsL 43, 45, AvfallsL 6, AvfallsF 6 ) 8. Från reningsverket avlägsnat slam (020305) bör behandlas och placeras så, att det inte orsakar förorening av vatten. Vid spridning av slammet inom jordbruk bör tillses att nitratförordningens (Statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket 931/2000) bestämmelser iakttas. Ifall det inte finns avsättning för allt slam, som uppkommer vid reningsverket, bör slammet föras till sådan anläggning, som enligt miljötillstånd har rätt att behandla ifrågavarande avfall. (MiljöskyddsL 43, 45, AvfallsL 6,) 9. I produktionen uppkommande organiskt avfall såsom cellsaft (020301) samt skal och potatismos (020304) bör styras för återvinning. Avfallet kan återvinnas antingen hos lantbruksföretagare Martti Välimäki eller vid sådan avfallsbehandlingsanläggning, som enligt miljötillstånd har rätt att behandla avfallet. Oy Börje Norrgård bör dock utreda behandlings- eller återvinningsmöjligheterna för de ökade volymerna organiskt avfall som uppkommer i verksamheten i takt med en ökad kapacitet för potatis-
flingor. En plan angående framtida behandling eller återvinning bör framläggas miljöcentralen senast 31.5.2007. (MiljöskyddsL 43, 45, AvfallsL 6 ) 10. Vid användning av cellsaft för gödning av vallväxter bör avfallsmottagaren speciellt iaktta bestämmelserna i statsrådets förordning 931/2000. Cellsaften får spridas i mängden 40 50 m 3 /ha. Efter att cellsaften spridits bör jorden omedelbart bearbetas. Det avtal som slutits mellan Oy Börje Norrgård Ab och Matti Välimäki om borttransport av potatisslam och stärkelse- vatten bör sändas för kännedom till miljövårdssekreteraren i Jurva kommun. (MiljöskyddsL 43, 45, AvfallsL 6 ) 11. Potatismullen (020301) bör föras till sådan plats eller anläggning, som kan återvinna avfallet. Potatismullen får föras för återvinning som jordbyggnadsmaterial till Lålby avstjälpningsplats så länge som mullen där tas emot eller åtminstone fram till år 2010. Vintertid kan mullen upplagras på för ändamålet avsedd asfaltplatta vid anläggningen under förutsättning att upplagringen sköts på sådant sätt att dess användning inte medför fara eller skada för hälsan eller miljön. I potatismullen bör inblandas torv. På våren så fort tjälen gått ur jorden och mullen är hanterbar bör materialet föras till Lålby i Kristinestad föra att användas i avstjälpningsplatsens ytstrukturer. Sedimenteringsbassängen i anslutning till upplagringen bör sommartid tömmas på sedimenterat material. Materialet bör omhändertas som övrigt slam. En plan över hur potatismullen på långsikt kan omhändertas och utnyttjas bör uppgöras. Planen skall sändas till miljöcentralen senast 31.5.2007. Efter att ha tagit del av planen kan miljöcentralen vid behov ge nya bestämmelser om hanteringen av potatismullen. (MiljöskyddsL 43, 45, AvfallsL 6, AvfallsF 8 ) 12. Det metallskrot som finns uppbevarat utomhus på fabrikens bakgård bör sorteras. Sådant metallskrot som inte mera kan återanvändas bör föras till sådan mottagare, som kan återvinna skrotets innehåll av metall. Bakgården bör ha snyggats upp och metallskrotet levererats för återvinning senast 31.10.2004. (MiljöskyddsL 43, 45, AvfallsL 6 ) 13. I verksamheten uppkommet avfall samt de i verksamheten använda kemikalierna bör lagras och hanteras ändamålsenligt och med iakttagande av försiktighet för att förhindra förorening av mark, yt- och grundvatten och så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning, luktproblem eller andra olägenheter. (MiljöskyddsL 43, 45, AvfallsL 6 ) 14. Bränsleupplagringen bör vara ordnad på sådant sätt att marknedsmutsning och nedsmutsning av yt- och grundvatten kan förhindras ifall av läckage av brännolja. Bränslecisternernas skick bör kontrolleras tillräckligt ofta. I närheten av cisternerna bör finnas lagrat tillräckligt med oljeuppsugningsmaterial. (MiljöskyddsL 43, AvfallsL 6 ) Bestämmelser för förhindrande av utsläpp till luft 15. Den vid anläggningen använda tunga brännoljans svavelhalt får vara högst 1,00 viktsprocent. (MiljöskyddsL 43. MiljöskyddsF 19, Statsrådets beslut 766/200) 16. Partikelutsläppen från pannanläggningen bör inte vara högre än 60 mg/mj. Målvärde för partikelutsläppen är 40 mg/mj. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19, Statsrådets beslut 157/1987) 17. Mätning av utsläpp av fasta partiklar från pannanläggningen bör göras med användning av utomstående expertis som engångsmätning. Vid mätningstillfället bör även utsläpp av NOx kontrolleras. Mätningen bör utföras både under förhållanden då pannan kör med full 12
effekt samt vid normala driftsförhållanden. Mätningen bör utföras vid normala driftförhållanden även vad gäller bränslekvalitet, förbränningsförhållanden och belastning. Mätningen bör vara utförd senast 31.12.2005. Alla mätningar bör utföras enligt CEN-standard eller motsvarande nationella standard. Utsläppsgränsen bör vara nådd då medeltalet av tre kortvariga efter varandra följande mätningar understiger 60 mg/mj. Mätningsplanen bör läggas fram för Västra Finlands miljöcentral senast två månader innan mätningen utförs. Ur mätningsplanen bör framgå mätningstidpunkt, vem som utför mätningen, parametrar som avses mätas, osäkerheter i mätresultatet, mätningsställe och mätningssätt. Mätresultatet bör tillställas miljöcentralen. (MiljöskyddsL 43, 46, VNp 157/1987) Bestämmelser om buller 18. På gårdsplanen intill närmaste bostadshus bör bullernivån från anläggningen under dagen (kl. 7-22) inte överstiga riktvärdet 55 db för den A-vägda ekvivalentnivån (LAeq) och nattetid (kl. 22-7) inte riktvärdet 50 db. Bullrets ekvivalentnivå bör utredas och säkerställas genom mätning. Mätningsplanen bör sändas till Västra Finlands miljöcentral senast en månad innan mätningen utförs. Utredningen av bullernivån skall vara utförd senast 31.10.2004. Miljöcentralen kan efter att ha fått mätresultaten ge ytterligare preciseringar angående bullermätningen och vid behov bestämmelser om minskning av bullerolägenheter från fabriken. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19, Statsrådets beslut 993/1992) Kontroll och rapportering 19. Avloppsvattnets mängd och kvalitet bör kontrolleras av utomstående oberoende laboratorium. Avloppsvattnet skall kontrolleras med avseende på följande parametrar: BOD 7ATU, totalfosfor, totalkväve, suspenderande ämnen, fetter, ph och temperatur. Kontrollen kan vid behov ändras på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt. (MiljöskyddsL 43, 46, MiljöskyddsF 19 ) 20. Olyckshändelser och exceptionella situationer samt om det till avloppsnätet hotar inkomma ämnen som till sin mängd eller beskaffenhet avviker från det normala bör utan dröjsmål anmälas till Västra Finlands miljöcentral och till miljöavdelningen i Närpes stad. Avvikande utsläpp till avloppsnätet skall meddelas Närpes Vatten Ab.(MiljöskyddsL 43, 62 ) 21. Verksamhetsidkaren bör föra bok över i verksamheten uppkommet avfall. Bokföringen skall vid behov kunna företes myndigheterna. Ur bokföringen bör dessutom framgå: - sammandrag av uppgifter om produktionen, använd mängd råvaror och bränslen, vatten- och energianvändning samt använda kemikalier - uppgifter om belastningskontrollen - uppgifter om det avfall, som uppkommer vid anläggningen (innefattande även det organiska produktionsavfallet och cellsaften) samt uppgifter om vart respektive avfallsfraktioner levererats för behandling eller återvinning - uppgifter om sedimenteringsbassängens tömningsintervaller (datum) - beräknade/uppmätta utsläpp av fasta partiklar, svaveldioxid, kvävedioxider och koldioxid samt beräkningsgrunderna för utsläppen - skilt sammandrag över eventuella olyckssituationer och andra störningar - eventuella miljöskyddsåtgärder Ett sammandrag av dessa uppgifter skall årligen inom februari månad tillställas Västra Finlands miljöcentral. Rapporteringen bör ske elektroniskt. 13
14 Övriga bestämmelser 22. Verksamhetsidkaren skall tillräckligt väl känna till utvecklingen inom sin bransch vad det gäller bästa tillgängliga teknik och bereda sig på att vid behov ta i bruk denna teknik. (MiljöskyddsL 5, 58, AvfallsL 6 ) 23. Om det sker betydande ändringar i anläggningens verksamhet, verksamheten avslutas eller verksamhetsidkaren byts bör Västra Finlands miljöcentral underrättas. (MiljöskyddsL 28, 81 ) MOTIVERING Grunderna för tillståndsprövning Då verksamheten bedrivs på det sätt som framförts i detta beslut och meddelade bestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten kraven i miljöskyddslagen och avfallslagen samt i de förordningar som givits med stöd av dessa. Förutsättningarna för beviljande av tillstånd För att tillstånd skall kunna beviljas krävs att verksamheten, med beaktande av tillståndsbestämmelserna och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsamman med andra verksamheter - medför olägenheter för hälsan, - medför annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, - medför risk för förorening av vatten eller grundvatten, leder till försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område, som påverkas av verksamheten, - medför sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Beviljande av tillstånd förutsätter även att verksamheten inte placeras i strid med detaljplanen och att vid placeringen dessutom iakttas föreskrifterna i miljöskyddslagens 6. Västra Finlands miljöcentral anser potatisförädlingsfabrikens verksamhet på den aktuella förläggningsplatsen uppfyller förutsättningarna för beviljande av tillstånd under förutsättning att de givna tillståndsbestämmelserna iakttas. Motivering till bestämmelserna Bestämmelserna om avledningen av avloppsvattnet har getts för att säkerställa att den bästa tekniken används vid reningen. De målvärden som getts för vissa parametrar bör eftersträvas för att uppnå en minskad belastning i avloppsvattnet och för att trygga funktionen vid Närpes stads reningsverk. (Bestämmelserna 1, 2 och 3) Det vatten som runnit från lagringsområdet för potatismull är illaluktande och får inte avledas till omgivande diken. Vattnet bör därför omhändertas och behandlas som avloppsvatten. Anläggningens gårdsområde bör hållas fritt från organiskt material för att förhindra att föroreningar sprids med dagvattnet till omgivande diken. (Bestämmelse 4) Anläggningens reningsverk bör ha en ansvarig skötare, som ansvarar för skötsel och underhåll. Den ansvarige skötaren bör ha tillräcklig yrkesskicklighet. (Bestämmelse 5)
I verksamheten uppkommet avfall och problemavfall bör uppbevaras så att det inte förorsakar förorening av yt- och grundvatten eller förorening av mark. Anläggningens avfallshantering skall ordnas så att man ser till att det uppkommer så litet avfall som möjligt och så att det uppkomna avfallet återvinns i första hand som material och i andra hand som energi. (Bestämmelse 6 och 7) Avfallslagens mål är att avfallet skall återvinnas om det är tekniskt möjligt. I mån av möjlighet skall i första hand återvinnas de ämnen som ingår i avfallet. Avfallsinnehavaren skall tillräckligt väl känna till mängden och arten av det avfall som produceras, dess beskaffenhet och de egenskaper hos avfallet, som är av betydelse för avfallshanteringen samt hälso- och miljökonsekvenser av avfallet. Att återvinna näringsämnena i cellsaft och slam är därför i överensstämmelse med principerna i avfallslagstiftningen. Cellsaften är speciellt lämpad som gödselmedel på gräsvall på grund av det höga kaliuminnehållet. På grund av cellsaftens och slammets höga halter av näringsämnen bör man vid spridningen iakttaga nitratförordningen. (Bestämmelserna 8, 9 och 10) Bestämmelsen om potatismullens lagring har getts för att lagringen bör ske kontrollerat. Rutten potatis får inte läggas med i högen på grund av risk för uppkomst av luktolägenheter och risk för skadedjur. Lagringen får inte orsaka osnygghet, förorening av mark, grund- och ytvatten eller någon annan fara eller skada för hälsan eller miljön. Förhindrande av luktolägenheter är även nödvändigt för att garantera bosättningen i närheten en trivsam livsmiljö. (Bestämmelse 11) Bestämmelsen om att snygga upp bakgården ha getts med tanke på industriområdets allmänna utseende. Bakgården bör inte tjäna som upplagringsplats för bråte. Uttjänta maskiner och delar av produktionslinjer bör föras för återvinning. (Bestämmelse 12) Hanteringen av kemikalier och brännolja skall ske med största försiktighet för att förhindra uppkomst av fara eller skada för hälsan eller miljön. Verksamhetsidkaren bör ha beredskap att snabbt skrida till åtgärder vid olyckssituationer. (Bestämmelse 13 och 14) Bestämmelsen om svavelhalten för oljan som bränns i pannanläggningen har getts i enlighet med statsrådets förordning 766/2000. Enligt detta beslut får svavelhalten i den tunga brännolja som används i Finland vara högst 1 viktsprocent. (Bestämmelse 15) Bestämmelsen om partikelutsläpp har getts för att förhindra förorening av luft. I statsrådets beslut (157/87) om allmänna anvisningar för begränsandet av partikelutsläpp från kraftverk och pannanläggningar har bestämts riktvärdet 60 mg/mj för partikelutsläpp från pannanläggningar, vars bränsleeffekt är under 5 MW. Vid driften och servicen av pannanläggningen samt även vid nyinvesteringar bör man dock ha som mål att uppnå en utsläppsnivå enligt bästa användbara teknik. Miljöcentralen har därför även ställt målvärde för pannans partikelutsläpp. Med regelbunden sotning av pannanläggningen förhindrar man utsläpp av partiklar. (Bestämmelse 16). Enligt miljöskyddslagen skall verksamhetsidkaren tillräckligt väl känna till verksamhetens konsekvenser och risker för miljön och har därför krävt mätning av partikel- och kväveutsläppen från oljepannan. Mätningen av utsläppen bör utföras med anlitande av utomstående av expertis för att mätningen skall utföras på ett opartiskt sätt. (Bestämmelse 17) Miljöcentralen har ålagt verksamhetsidkaren mäta bullernivåerna från fabriken för att säkerställa att de tillåtna bullernivåerna från anläggningen inte överskrids. (Bestämmelse 18) Bestämmelsen om belastningskontrollen har getts i syfte att verkställa övervakningen och kontrollen. (Bestämmelse 19) 15
16 Situationer som avviker från det normala då det uppkommer utsläpp eller avfall av engångsnatur bör ges myndigheterna till känna för att förhindra skada, för att ge information och för att försäkra sig om att rätta åtgärder vidtas. (Bestämmelse 20) Bestämmelsen om bokföringsskyldighet har getts av övervakningsskäl. Verksamhetsidkarens ansvar förutsätter bokföring angående anläggningens verksamhet, dess utsläpp, mängden avfall och annat av betydelse ur miljöhänseende. Dessa uppgifter bör årligen rapporteras till Vahti-registret. Utgående från bokförings- och rapporteringsskyldigheten kan man övervaka anläggningens verksamhet med avseende på givna tillståndsbestämmelser. (Bestämmelse 21) Verksamhetsidkaren skall tillräckligt väl känna till den inverkan verksamheten har på miljön och med avsikt på detta följa med den bästa tekniken i sin bransch. Om utsläppen betydligt kan reduceras genom att ta i bruk sådan teknik utan oskäligt höga kostnader kan man kräva att miljötillståndet ändras. (Bestämmelse 22) Väsentliga ändringar skall meddelas Västra Finlands miljöcentral. På basen av anmälan avgörs behovet av nytt tillstånd. (Bestämmelse 23) BESLUTETS GILTIGHET OCH JUSTERING AV TILLSTÅNDSVILLKOREN Beslutets giltighetstid Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om det i verksamheten sker en förändring som ökar utsläppen eller deras verkningar eller annan avsevärd förändring, skall nytt tillstånd sökas för verksamheten. Justering av tillståndsvillkoren En ansökan om översyn av tillståndsvillkoren skall göras senast 31.12.2010. Till ansökan skall bifogas planen för återvinningen av cellsaft och potatisavfall från processen och planen för potatismullens behandling och avyttring samt eventuella planer på ytterligare miljöförbättrande åtgärder vid anläggningen. Efterföljande av bestämmelse strängare än tillståndsvillkoren Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av denna lag eller avfallslagen eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. (MiljöskyddsL 56 ) TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen (86/2000) 5-8, 28, 35-38, 42-43, 45-47, 51, 52-56, 58, 62, 66, 81, 96-98, 105 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 6, 8-10, 12, 16-19, 36 Avfallslagen (1072/1993) 6, 9, 51, 52 Avfallsförordningen (1390/1993) 5, 6, 8 Miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och problemavfall (1129/2001) Statsrådets beslut om rening av sådant avloppsvatten från allmänt avlopp och vissa industrisektorer som leds in i vatten samt rening av sådant avloppsvatten från industri som leds in i allmänt avlopp (365/1994)
Statsrådets beslut om allmänna anvisningar för begränsandet av partikelutsläpp från kraftverk och pannanläggningar (157/1987) Statsrådets förordning om svavelhalten i tung brännolja och lätt brännolja (766/2000) Statsrådets beslut om riktvärden för bullernivån (993/1992) Lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992) AVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN Avgift 4100 euro Avgiften grundar sig på lagen om grunder för avgifter till staten och miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1415/2001). Enligt avgiftstabellen uppbärs för anläggningar, vars reningsverk är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer 1300 och för anläggningar, vars verksamhet inte noggrannare specificerats en avgift, som är 35 /h. I detta fall har handläggningen av ärendet till den del det gäller förädling av potatis beräknats ta 80 timmar och för detta uppbärs en avgift om 2800. MEDDELANDE OM BESLUT Beslutet Till sökanden Kopia av beslutet Miljösektionen i Närpes stad Stadsstyrelsen i Närpes stad Finlands miljöcentral Meddelande om beslutet Byggnadsbyrå Nybacka & Enqvist, Ehrsvägen 4, 64230 NÄRPES Bäckström Alf, Molnmossvägen 16, 64230 NÄRPES ST. Bärdén Kirsti, Molnmossvägen 55, 64230 NÄRPES ST. Bärdén Tom, Molnmossvägen 14, 64230 NÄRPES ST. Granholm Lars och Tora, Molnmossvägen 105, 64230 NÄRPES ST. Hannus Anders, Nybrovägen 13, 64200 NÄRPES Häggblom Lars-Johan, Molnmossvägen 76, 64230 NÄRPES ST. Karlsson Yvonne, Molnmossvägen 76, 64230 NÄRPES ST. Kaskö Trädgårdsodling Ab,, 64200 NÄRPES Lindedahl Teresa, Molnmossvägen 74, 64230 NÄRPES ST. Lindqvist Fredrik, Molnmossvägen 74, 64230 NÄRPES ST. Lindqvist Hans, Molnmossvägen 13, 64230 NÄRPES ST. Nixback/Närpes stad, Kyrkvägen 2, 64200 NÄRPES Nyman Kurt och Vesta, Östanåkersvägen 35, 64230 NÄRPES ST. Ström Maria Ulrika, Genvägen 5, 22100 MARIEHAMN Söderlund Hans och Birgitta, Heikfolkvägen 10, 64230 NÄRPES ST. Söderlund Sven och Erna, Molnmossvägen 84, 64230 NÄRPES ST. Wester Bertel, Molnmossvägen 40, 64230 NÄRPES ST. Kungörelse på stadens anslagstavla och i tidningar Beslutet meddelas offentligt genom kungörelse på Västra Finlands miljöcentrals anslagstavla i Vasa och på Närpes stads anslagstavla för offentliga kungörelser. 17