17 februari Landstingsstyrelseseminarium med studiebesök i Örebro enligt särskilt program som utsänds senare

Sekretariat FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) LANDSTINGSSTYRELSEN 2015-02-17--18 LK/150096 Plats: 17 februari Landstingsstyrelseseminarium med studiebesök i Örebro enligt särskilt program som utsänds senare 18 februari forts Landstingsstyrelseseminarium och styrelsens sammanträde med ärendebehandling Tid: 17 februari kl. 8.00 Avfärd med buss från Landstingshuset, Karlstad 18 februari ca kl. 17.00 Åter Landstingshuset, Karlstad Föredragningar Strategi för elkraftsförsörjning Ekonomichef Veronica Hedlund Lundgren Justering Förslag till justerare Ulric Andersson (Monica Gundahl) ÄRENDEN 1-21 1. LK/140589 Ärenden behandlade av Samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen 4-5 december 2014 2. LK/142674 Remiss: Kostnadsfria läkemedel för barn (Ds 2014:41) 3. LK/150121 Stiftelser; Upplösning genom förbrukande av kapital ärende för kännedom 4. LK/141977 Stiftelserna Dr. Enoch Utterströms minnesfond, Erik Johan Karlssons donationsfond, Fredrik och Caroline Mohns fond samt Caroline och F H Mohns donationsfond 5. LK/141981 Upplösning av stiftelserna Otto Erikssons fond, Julfonden, Arvid Labatts fond samt Sven af Geijerstams fond

2 6. LK/141978 Stiftelserna John och Margareta von Schevens fond, Arvid och Frida Jordanssons donationsfond, Stina och E. Isakssons forskningsfond samt Makarna Gustaf och Maria (Maja) Johanssons donationsfond 7. LK/141979 Upplösning av Stiftelsen Trivselsamfonden för patienter och personal vid Filipstads sjukhus, Stiftelsen Trivselsamfonden för patienter och personal vid Kristinehamns sjukhus, Stiftelsen Trivselsamfonden för patienter och personal vid Mariebergsklinikerna i Kristinehamn samt Stiftelsen Lasarettsläkare Sam. Petterssons fond 8. LK/141980 Upplösning av stiftelserna Lovisa Sandbergs fond, Åhlanders fond, Doktorinnan Gerda Brincks fond samt Doktor Hugo Brincks 50-årsfond 9. LK/141976 Stiftelserna Selma Spetzigs fond, Understödsfonden nr 1, Olof Rasmussons fond, Nordmarkskommunernas fond, Arne och Mary Hedbergs fond samt Sven Anderssons gåva; efterskänkande av skulder 10. LK/141973 Avveckling av fonder som har sin grund i gåva med villkor 11. LK/141972 Permutation av stiftelserna Dagny Lindbergs fond, Samfonden för patienter vid Arvika sjukhus, Samfonden för patienter vid Kristinehamns sjukhus samt Kerstin Perssons donationsfond 12. LK/141969 Permutation av stiftelserna Lambertska fonden, Elin och Per Clarholms donationsfond, Landstinget i Värmlands sociala samfond samt Erik Valfrid och Maria Alfrida Jakobssons fond 13. LK/141956 Permutation av stiftelserna Samfonden för patienter vid Karlstads centralsjukhus, Trivselsamfonden för patienter och personal vid Karlstads centralsjukhus, Gustav och Hulda Berggrens donationsfond samt Valfrid och Astrid Haglunds fond 14. LK/141970 Permutation av stiftelserna Lekotekfonden, Hilda Maria Jonssons fond samt Samfonden för patienter vid vårdcentralen och sjukhemmet i Årjäng 15. LK/141968 Permutation av Stiftelsen Filipstads lasaretts egna medelsfond, Stiftelsen Samfonden för patienter vid Filipstads sjukhus samt Stiftelsen Betty Sandelins fond

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-02-17-18 LK/150096 3 (3) 16. LK/141974 Sammanläggning av Stiftelsen Mathilda Ellvins fond och Stiftelsen Hinderssonska donationsfonden m.m. 17. LK/141967 Permutation av Stiftelsen Arvika förening mot tuberkulos fond 18. LK/142969 m.fl. Ärenden för kännedom Ärenden till landstingsfullmäktige 19. LK/132169 Svar på medborgarförslag om ögonmottagning i Hagfors 20. LK/140493 Svar på medborgarförslag om kostrådgivning LCHF 21. LK/ Patientsäkerhetsberättelse 2014 (Utsänds senare)

Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Utredning och analys Eva-Lena Aspetorp 2015-02-17--18 LK/ 140589 Ärenden behandlade av samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen 4-5 december 2014 Vid Samverkansnämndens sammanträde 2014-12-04--05 beslutade Samverkansnämnden att ställa sig bakom förslag till Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom i Uppsala-Örebroregionen ( 9) samt att rekommendera landstingen att vid planering av landstingens PET- CT-kapacitet ska regionalt samråd ske och hänsyn ska tas till slutsatserna i utredningen om sjukvårdsregionens PET-CT-kapacitet och efterfrågan 2015-2017 ( 12)../. Protokollet från mötet bifogas, tillsammans med bilagorna Utredning PET- CT-kapacitet i Uppsala-Örebroregionen, Svar på revisionsrapport Specialitetsråden inom Uppsala-Örebroregionen och Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom. Protokollet innehåller även beslut om regional prislista 2015 och budgetdirektiv för de gemensamma verksamheterna för 2016, ökat samarbete inom rättspsykiatrin inom Uppsala- Örebroregionen samt beslut att starta en regional nod för klinisk forskning. Förslag till beslut att mot bakgrund av ovanstående beslut i Samverkansnämnden besluta att för egen del godkänna förslag till Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom i Uppsala-Örebroregionen, att ge landstingsdirektören i uppdrag att verkställa uppdragen i den Politiska viljeinriktningen för vård och omsorg vid demenssjukdom i Uppsala-Örebroregionen samt att ge landstingsdirektören i uppdrag att komplettera landstingets investeringsprocess med Samverkansnämndens rekommendation för planering av PET-CT-kapacitet. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef för hälso- och sjukvårdsstaben

1 Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella Utvärdering 2014 Antagen av Samverkansnämnden 2014-12-04

2 Rekommendationer och beslut i sammanfattning Samverkansnämnden rekommenderar att landstingen ska: Följa Socialstyrelsens kunskapsstöd för vård och omsorg vid demenssjukdom som omfattar nationella riktlinjer samt nationell utvärdering. Fortsätta att utveckla ett personcentrerat och teambaserat arbetssätt tillsammans med kommunerna för vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Öka personalens kunskap om tidiga tecken på demenssjukdom även inom verksamheter som inte primärt arbetar med målgruppen, som t.ex. akutverksamheter Skapa förutsättningar för att primärvården får tillräckliga förutsättningar, både i form av kunskap och resurser, för att arbeta med tidig upptäckt, utredning och behandling av personer med demenssjukdom. Se över förskrivning av demensläkemedel och vid behov vidta åtgärder för att öka andelen personer som får tillgång till läkemedel Följa upp täckningsgraden i relevanta kvalitetsregister och vid låg täckningsgrad vidta åtgärder Samverkansnämnden beslutar att regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer ska: Följa upp givna uppdrag i den politiska viljeinriktningen och rapportera till samverkansnämnden årligen. Inom ramen för det utvecklingsarbete som pågår inom regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer använda indikatorer för att följa upp vård och omsorg vid demenssjukdom. Samverkansnämnden beslutar att regionala utbildningsrådet ska: Utreda möjligheten till att skapa längre utbildning och annan kompetensutveckling inom demensområdet i regionen efter det att de statliga satsningarna har upphört.

3 Syfte med den politiska viljeinriktningen jämlik vård Den politiska viljeinriktningen är ett för regionen förtydligande av Socialstyrelsens rekommendationer i den nationella utvärderingen av vård och omsorg vid demenssjukdom och utgör Samverkansnämndens rekommendationer till landstingen. Den har som syfte att bidra till en mer jämlik vård inom regionen, vidare vara stöd för styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationen i budget- och planeringsprocesserna. Den politiska viljeinriktningen har utformats med utgångspunkt från Socialstyrelsens utvärdering av vård och omsorg vid demenssjukdom. Utvärderingen har baserats på indikatorerna i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna som publicerades 2010 har fått ett stort genomslag, både inom landstingen och inom kommunerna Det har tagits fram vårdprogram eller andra riktlinjer och omfattande utbildningssatsningar har genomförts. Begreppet personcentrerad omvårdnad har fått ett stort genomslag i verksamheter som arbetar med personer med demenssjukdom. I utvärderingen lyfts även ett antal förbättringsområden som berörs närmare nedan. Inledning Det finns ungefär 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Risken att insjukna i demenssjukdom ökar med stigande ålder. Åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. Varje år insjuknar drygt 25 000 personer i en demenssjukdom och ungefär lika många med demenssjukdom dör. Det finns inget som tyder på att risken att insjukna i demenssjukdom har ökat under senare år. Det går som regel inte att bota en demenssjukdom, utan hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens åtgärder inriktas på att lindra symtom och att på olika sätt kompensera för de funktionsnedsättningar som personer drabbas av. Syftet är att underlätta vardagen och ge så god livskvalitet som möjligt under sjukdomens olika skeden. Utvärderingen visar på att det brister både när det gäller utredning, behandling och de omvårdnads- och omsorgsinsatser som ges. Skillnader i landet är stora, till exempel när det gäller vilka utredningsmetoder som används och i vilken utsträckning läkemedel förskrivs. Mål och rekommendationer Fler personer med demenssjukdom bör utredas med kortare vänte- och utredningstider Det är svårt att få en bild av hur stor andel av de som insjuknar i en demenssjukdom som utreds av hälso- och sjukvården. De uppgifter som finns registrerade i SveDem tyder på att det finns stora skillnader mellan landstingen, och att det sannolikt finns en relativt stor grupp personer som inte utreds varken inom primärvården eller inom specialistvården. Variationen är även stor inom regionen och andelen som utreds behöver öka.

4 Att vänta på resultatet från en demensutredning innebär ofta en stor påfrestning både för den enskilde och för de anhöriga eller närstående. Utvärderingen visar att det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller både väntetider och utredningstider. Det behövs mer kunskap och bättre förutsättningar inom primärvården Utvärderingen visar att mindre än hälften av de personer som utreds inom primärvården genomgår en fullständig basal demensutredning, i enlighet med de rekommendationer som ges i de nationella riktlinjerna. Bättre kunskap om och rutiner för uppföljning I ett tidigt skede av sjukdomen sker uppföljningen oftast i primärvården. I dagsläget saknas det uppgifter om hur många personer som följs upp där, och vilka delar som ingår i uppföljningen. Intervjuer med primärvårdsläkare tyder dock på att det finns brister i uppföljningen. Eftersom en person med demenssjukdom ofta behöver insatser från både landsting och kommun är det angeläget att uppföljningen sker i samverkan mellan huvudmännen Fortsatt utveckling av ett personcentrerat teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner Antalet demensteam har ökat sedan 2008, vilket åtminstone delvis kan förväntas vara ett resultat av det stimulansbidrag som har delats ut inom äldreområdet. Socialstyrelsen menar att det är angeläget att landstingen och kommunerna fortsätter att arbeta i multiprofessionella team, även efter att de statliga stimulansmedlen har upphört. Utbildningsinsatserna har ökat men det behövs återkommande utbildning Resultat från Socialstyrelsens enkätundersökning Äldre guiden visar att mer än 80 procent av omsorgspersonalen vid särskilda boenden har en adekvat utbildning. I Socialstyrelsens enkätundersökning till ett urval demensboenden svarade nästan hälften av boendena att minst en person i personalgruppen hade genomgått en längre påbyggnadsutbildning med inriktning mot demens. Socialstyrelsen menar att det är positivt att personalens kunskap tycks ha ökat. Det är dock viktigt att möjligheten till längre utbildning och annan kompetensutveckling finns kvar även efter det att de statliga satsningarna har upphört. Mer jämlik läkemedelsförskrivning Andelen personer som behandlas med demensläkemedel varierar mellan landstingen och i vissa delar är förskrivningen nästan dubbelt så stor. Sannolikheten att behandlas med demensläkemedel är mindre bland personer med lägre utbildning eller som är födda utanför Norden. Uppföljning I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom från år 2010 ingår 14 indikatorer. Endast sex av indikatorerna bedöms vara uppföljningsbara med de datakällor som finns tillgängliga i dagsläget. Två av de uppföljningsbara indikatorerna baseras på uppgifter från läkemedelsregistret, medan underlag till resterande fyra samlas in via enkäter. Åtta av

5 indikatorerna är så kallade utvecklingsindikatorer, det vill säga indikatorer som inte är möjliga att kontinuerligt följa upp med de uppföljningssystem som finns tillgängliga i dagsläget. Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor: Behandling med demensläkemedel Behandling med antipsykosmedel i särskild boende Fastställda riktlinjer och rutiner för genomförande av läkemedelsgenomgång med fokus på uppföljning av behandling med antipsykosmedel hos personer med demenssjukdom Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att fall. Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att utveckla eller som redan har utvecklat trycksår Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att utveckla undernäring eller som redan är undernärda. Samverkansnämnden förväntar sig att: Respektive landsting ger berörda verksamheter i uppdrag att följa upp sina resultat utifrån indikatorerna i de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom De nationella riktlinjernas indikatorer används för att följa upp demensvården inom ramen för det utvecklingsarbete som pågår inom regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer. Givna uppdrag i den politiska viljeinriktningen följs upp av regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer. Sammanfattning ekonomiska och organisatoriska konsekvenser landstingen i U/Ö regionen För att vård och insatser vid demenssjukdom ska kunna förbättras och ojämnlikheter minskas krävs det bättre samverkan mellan huvudmännen för att öka andelen personer som får genomgå demensutredning. Dessutom behöver uppföljningen av personer med demens förbättras och ske i samverkan landstingen och kommunerna. Primärvårdens förutsättningar behöver förstärkas både i form av kunskap och resurser för att arbeta med utredning och behandling. Slutligen finns det ett fortsatt behov av teambaserat arbetssätt och återkommande utbildning. Kostnadsökningarna kommer att drabba landstingen olika, beroende på i vilken grad respektive landstings organisation idag korresponderar med riktlinjerna.

2014-12-15 Kvantitativ analys PET/CT LIS Affärsutveckling Nils-Inge Isaksson 1

2014-12-15 Innehållsförteckning s. 4 Två metodansatser s. 5 Tidsserieanalys s. 6 Uppsala: Tidsserie över FDG-användning s. 8 Örebro: Tidsserie över FDG-användning s. 9 Totalt för hela regionen (FDG) s. 10 Uppsala & Örebro (FDG) s. 11 Modellval s. 12 Dubbel exponentiell utjämning s. 13 Tillvägagångssätt s. 14 Dubbel exponentiell utjämning: Prognostiserad FDG-användning för Uppsala s. 15 Dubbel exponentiell utjämning: Prognostiserad FDG-användning för Örebro s. 16 Dubbel exponentiell utjämning: Prognostiserad FDG-användning för Uppsala & Örebro s. 17 Slutsats Tidsserieanalys s. 18 Behovsanalys s. 20 Diagram över det skattade nuvarande behovet och det framtida behovet (utifrån medelscenariot) av PET/CT-skanningar för år 2017 s. 22 Slutsats och jämförelse 2 2

2014-12-15 Sammanfattning Målet är att analysera den framtida användningen av PET/CT fram till år 2017 inom Uppsala- Örebroregionen. Två metodansatser används för att genomföra analysen: 1) Tidsserieanalys: Historisk data angående FDG-användning används för att räkna fram en prognos gällande framtida FDG-användning. Detta genomförs separat för Uppsala och Örebro. I Uppsalas fall adderas deras egna bedömningar av det framtida användandet av icke-fdg till prognosvärdet från tidsserieanalysen. Modellen som används för att genomföra prognoserna kallas för dubbel exponentiell utjämning och lägger störst vikt vid de senaste värdena i en tidsserie. 2) Behovsanalys: Vårdprogramgrupperna har bedömt det framtida behovet av PET/CT för 2017. Dessa estimat jämfördes med bedömningarna gällande användning av PET/CT för år 2013. Utgångspunkten var att ökningen av behovet också skulle reflektera en ekvivalent ökning av den faktiska användningen fram till år 2017. Resultat: Utifrån tidsserieanalysen förväntas sammanlagt 3100 FDG-analyser att genomföras i hela regionen år 2017 jämfört med de 2177 som genomfördes år 2013. Detta är en ökning med ca 42 %. Av dessa FDG-analyser förväntas 2079 att genomföras i Uppsala (67 %) medan motsvarande siffra för Örebro är 1021 (33 %). Adderar man därtill Uppsalas egna bedömningar gällande icke-fdg PET/CET för både kliniskt arbete och forskning, så kan den totala användningen av PET/CT i hela regionen estimeras till 4050. Detta medför att det finns ett behov av fyra PET/CET-maskiner om en av dessa används i forskningsändamål. Utifrån behovsanalysen förväntas en ökning till 6058 PET/CT-analyser. Detta är dock med stor sannolikhet en mycket kraftig överskattning som har att göra med att ett ökat behov ej direkt kommer att utmynna i en likaledes ökad användning på grund av t.ex ekonomisk-logistiska orsaker och/eller underdiagnosticering ute i vården. Slutsats: Det är mycket osannolikt att mer än fyra PET/CT kommer att behövas år 2017. 3 3

2014-12-15 Två metodansatser 1) Tidsserieanalys: - Statistisk modellering. - Prognoser framräknas utifrån tillgänglig data för tidigare år. - Detta genomförs separat för Uppsala och Örebro. 2) Behovsanalys: - 19 vårdprogramgrupper fick ange det uppskattade nuvarande behovet av PET/CT-skanningar. - De ombads även värdera behovet för år 2017. - Utifrån dessa bedömningar kan man skatta det totala behovet för år 2017. - Uppsala bedömde även det egna framtida användandet av skanningar år 2017. De två analyserna kommer slutligen att jämföras. 4 4

2014-12-15 Tidsserieanalys Statistiska metoder där man skapar modeller som hanterar data över en viss tidsrymd. Kan användas för att skapa prognoser. Tidsserieanalytiska modeller kan innehålla olika komponenter efter behov: - Trendkomponent = Hanterar systematiska uppgående eller nedgående trender över tid. - Säsongskomponent = Hanterar systematiska säsongsfluktuationer. - Cyklisk komponent = Modellerar mer långsiktiga cykliska förändringar, såsom konjunkturer. För att skapa rimliga prognosmodeller bör man noga studera de relevanta tidsserierna för att förstå vilka komponenter som är relevanta. Såsom det kommer att framgå är det trend som är det centrala för de båda tidsserierna. 5 5

2014-12-15 Uppsala: Tidsserie över FDG-användning FDG 0 500 1000 1500 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Tidsserien täcker in åren 2007 2013. Data för år 2012 saknas dock. Tidsserien ovan beaktar ej forsknings PET/CT-undersökningar med andra tracers än FDG (490 år 2013) samt ej heller kliniska icke-fdg undersökningar (690 år 2013) i och med att tidsseriedata saknas för dessa typer av undersökningar. FDG-användningen har ökat kraftigt över tid. Serien tycks generellt sett följa en linjär trend. Det är rimligt att utgå från att denna trend kommer att fortgå fram till 2017. 6 6

2014-12-15 Uppsala, fortsättning Observationerna gällande åren 2007 2011 är hämtade från Gävleborgs utredning angående PET/CT. Dalarna, Västmanland & Gävleborg skickar samtliga sina patienter till Uppsala medan Värmland skickar en viss andel av sina patienter dit. Uppsala bedömer själva att det år 2017 kommer att genomföras 2000 FDG som klinisk rutin, detta skulle innebära en ökning med ungefär 33 %, medan den totala mängden skanningar förväntas öka med cirka 27 %. Uppsalas bedömning av användandet av PET/CT År FOU PET Klinisk Rutin Klinisk Rutin (Ej FDG) (Ej FDG) (FDG) Totalt 2013 490 690 1500 2680 2017 600 800 2000 3400 Ökn % 22,4% 15,9% 33,3% 26,9% Tidsserieanalys kommer enbart att appliceras på FDG. 7 7

2014-12-15 Örebro: Tidsserie över FDG-användning FDG 0 200 400 600 800 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Det sker en omfattande förändring i tidsserien från och med 2010 då Örebro skaffar en egen PET/CT. Sedan dess har serien påvisat en starkt positiv linjär trend som sannolikt kommer att fortgå. Örebro får material från Värmland som enligt 2013 års prognos skickar ungefär 69 % av sina patienter dit. 8 8

2014-12-15 Totalt för hela regionen (FDG) 0 FDG 500 1000 1500 2000 2500 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Serien ovan är en totalskattning för Uppsala och Örebro gällande FDG-användning. Totalt genomfördes 2177 kliniska FDG-analyser år 2013. Den generella trenden är mycket linjär. 9 9

2014-12-15 Uppsala & Örebro (FDG) FDG 0 500 1000 1500 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Örebro Uppsala I tidsserien ovan ser man hur antalet genomförda FDG-analyser utvecklats över tid i både Uppsala och Örebro. Skillnaden dem emellan är omfattande. Uppsala utförde 2013 ca 69 % av FDGanalyserna i regionen medan Örebro stod för resterande 31 %. 10 10

2014-12-15 Modellval En enkel linjär trendmodell (tidsserieregression) där man anpassar en rät linje till tidsseriedata med specifikationen: Y t = β 0 + β 1 t + ɛt, där t = tid; kan vara användbar för att hantera de linjära trenderna som man kan se i tidsserierna. Använder man en sådan typ av modell får man en förklaringsgrad (R 2 ) på cirka 0,91 för både Uppsala och Örebro. vilket innebär att 91 % av den totala variationen vad gäller FDG-användning för Uppsala respektive Örebro kan förklaras utifrån den linjära relationen mellan tid och FDG-användning, baserat på modellen. Att addera en kvadratisk term för tid (t 2 ) tillför inget till modellerna. Det är med andra ord av yttersta vikt att beakta det faktum att det finns linjära trender för de båda tidsserierna. Det kan dock vara mer rimligt att utgå från en modell som lägger större vikt vid senare tidpunkter, särskilt i Örebros fall där det sker en omfattande förändring från och med 2010. Om man använder en linjär trendmodell i detta fall så väger 2004-2009 ner serien vilket leder till en stor risk för att den framtida trenden underskattas. Dubbel exponentiell utjämning kan användas för att fånga upp de linjära trenderna, men lägger till skillnad från linjära trendmodeller en större vikt vid de senaste observationerna i tidsserierna. Det är denna modell som används i det fortsatta analysarbetet. Begränsning: Få observationer, särskilt i Uppsalas fall. 11 11

2014-12-15 Dubbel exponentiell utjämning En översikt Dubbel exponentiell utjämning är en vidareutveckling av vanlig exponentiell utjämning vars syfte är att skapa en modell som utjämnar en dataserie. Vanlig exponentiell utjämning inkluderar en utjämningskonstant ɑ som är en vikt som kopplas till den nyaste observationen i en dataserie. Metoden lägger större vikt vid nyare datapunkter, och det sker en exponentiell reducering av vikten av varje observation för varje steg bakåt i tiden. Vanligtvis väljer man en utjämningskonstant som minimerar felkvadratssumman. Vanlig exponentiell utjämning kan ej hantera trender i dataserier, och är därför begränsad vad gäller möjligheten att skapa prognoser. Dubbel exponentiell utjämning inkluderar förutom ɑ som utjämnar för en stationär process även en konstant β som utjämnar trenden i dataserien. Dessa två faktorer kombineras i modellen som därav både utjämnar data och fångar in en trend. Begränsningar (prognos) Metoden kan ha svårt att hantera plötsliga fluktuationer i dataserien. Den blir mer osäker för längre tidsperioder. 12 12

2014-12-15 Tillvägagångssätt Programvaran (STATA 12) fick automatiskt välja de utjämningskonstanter som minimerar felkvadratsumman. För Uppsala saknades en observation för 2012. I analysen ersattes den av medelvärdet för åren 2010 och 2013. Analysen bygger på förutsättningen att den nuvarande situationen gällande PET/CT-skanning i regionen kvarstår. Det vill säga att det enbart är Uppsala och Örebro som kommer att ha PET/CT fram till år 2017, och att de övriga landstingen fortsätter att skicka sina patienter till de två universitetssjukhusen. 13 13

2014-12-15 Dubbel exponentiell utjämning: Prognostiserad FDG-användning för Uppsala FDG 0 500 1000 1500 2000 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 tid Användning Projektion En fortsatt snabb ökningstakt förväntas utifrån modellen. År 2017 förväntas nästan 2079 kliniska FDG-analyser att ske, vilket är relativt nära de 2000 som Uppsala själva har uppskattat. 14 14

2014-12-15 Dubbel exponentiell utjämning: Prognostiserad FDG-användning för Örebro FDG 0 200 400 600 800 1000 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 tid Användning Projektion Utifrån projektionen förväntas över 1000 FDG-skanningar genomföras år 2017. Den nuvarande trenden förväntas fortsätta. 15 15

2014-12-15 Dubbel exponentiell utjämning: Prognostiserad FDG-användning för Uppsala & Örebro FDG 0 500 1000 1500 2000 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Använding - Uppsala Använding - Örebro Prognos - Uppsala Prognos - Örebro En relativt parallell utveckling väntas för Uppsala och Örebro. Kurvan för Uppsala påvisar dock en kraftigare positiv lutning än vad som är fallet för Örebro. 16 16

2014-12-15 Slutsats -Tidsserieanalys Utifrån punktskattningarna för både Uppsala och Örebro, kan man se att den totala FDG-användningen i hela regionen förväntas ligga på 3100 år 2017. FDG-användning utifrån analysen År Uppsala Örebro Summa 2014 1656 740 2396 2015 1797 834 2631 2016 1938 927 2865 2017 2079 1021 3100 Såsom tidigare nämnt beaktar denna analys ej Uppsalas forsknings PET/CTundersökningar samt ej heller användningen av icke-fdg undersökningar. För att få ett estimat för den totala användningen av PET/CT-skanningar i regionen år 2017 är det därmed nödvändigt att addera Uppsalas egna uppskattningar (600 för FOU PET/CT; 800 för klinisk rutin, icke-fdg). Den totala summan för PET/CT-skanningar i regionen blir därmed 4500 (3100 + 600 + 800) år 2017. Om vi antar att det faktiska framtida utfallet kan ligga inom +/- 10 % kring detta värde skulle det totala antalet PET/CT-skanningar ligga inom intervallet: 4050 4950. Därav behövs 3 PET/CT, om varje maskin har en kapacitet att genomföra 2000 skanningar per år. Det skulle ej vara orimligt med 4 PET/CT om en maskin primärt används för forskningsändamål. 17 17

2014-12-15 Behovsanalys 19 vårdprogramgrupper fick möjligheten att svara på sex frågor gällande det nuvarande och framtida behovet av PET/CT-skanningar. En av grupperna besvarade ej frågorna. Nio av grupperna meddelade att PET/CT-skanning är relevant för diagnosticering. De nio grupperna uppskattade samtliga det nuvarande behovet av skanningar. Åtta av dessa nio grupper uppskattade även det framtida behovet för år 2017. 18 18

2014-12-15 Gruppernas svar gällande det framtida behovet ligger till grund för analysen Grupp Nuvarande antal patienter med behov av ct-skanning Förväntat antal år 2017 Förväntad ökning (%) - medelscenario Peniscancer 10 20-40 200% Lymfom 60 180 200% Hjärntumör 50 100 100% Bröstcancer 35-50 85 100% Blåscancer 60 120 100% Kolorektal cancer 200 300-400 75% Lungcancer 200-250 350-400 67% Malignt melanom 25-30 40-50 61% Gynekologisk cancer 100-150 N.A N.A Medelscenariot ovan utgår från gruppernas medelskattningar, både gällande det nuvarande behovet och det estimerade framtida behovet. e.g. Lungcancer: Nuvarande behov = 200-250 (200 + 250)/2 = 225 Framtida behov = 350-400 (350 + 400)/2 = 375 Det låga scenariot utgår från de lägsta bedömningarna vad gäller det förväntade antalet skanningar år 2017, samt - 25 % om enbart ett värde anges. e.g. Lymfom = 180 * 0.75 = 135 För det höga scenariot är det + 25 % för punktskattningar, eller det högsta värdet i intervallen som är relevanta. 19 19

2014-12-15 400 Diagram över det skattade nuvarande behovet och det framtida behovet (utifrån medelscenariot) av PET/CT-skanningar för år 2017 350 300 250 200 150 100 50 0 Peniscancer Lymfom Hjärntumör Bröstcancer Blåscancer Kolokteral cancer Lungcancer Malignt melanom Nuvarande behov Behov 2017 De olika grupperna bedömer att behovet kommer att öka kraftigt. En generell trend är att behovet förväntas dubbleras. Utifrån medelscenariot förväntas en ökning av det totala behovet på 90,4 %. 20 20

2014-12-15 Behovsanalysen utgår från att den bedömda ökningen av behovet som rapporterats av vårdprogramgrupperna också kommer att resultera i en likaledes ökning av användning av PET/CT i regionen mellan 2013 och år 2017. I och med att den totala användningen av PET/CT i regionen (inklusive kliniska icke-fdg, dock ej FOU) var 2867 år 2013 så skulle en ökning på 90,4 % fram till 2017 leda till en användning av 5458 kliniska PET/CT. Tabellen nedan beskriver samtliga scenarier: Scenario Procentuell Ökning Kliniska CTskanningar, 2017 Låg 63,5% 4688 Medel 90,4% 5458 Hög 117,2% 6228 Adderar man där till Uppsalas bedömning av FOU icke-fdg för år 2017 (600) skulle detta leda till ett omfång på 5288 6828 PET/CT år 2017, med 6058 som den centrala skattningen utifrån medelscenariot. Därav skulle 3 4 PET/CT behövas. 21 21

2014-12-15 Slutsats och jämförelse Det finns en omfattande diskrepans mellan å ena sidan tidsserieanalysen samt Uppsalas egna bedömningar och å andra sidan behovsanalysen. Utifrån tidsserieanalysen kan man förvänta sig 4050 PET/CT-skanningar i regionen år 2017. Motsvarande värdet för medelscenariot utifrån behovsanalysen är 6058. Behovsanalysen är simplistisk och överskattar med största sannolikhet antalet PET/CT-skanningar år 2017 kraftigt. Tidsserieanalysen speglar sannolikt den framtida ökningen mycket bättre än behovsanalysen. Vad beror denna skillnad på? Finns det ett kraftigt behov av PET/CT-skanningar som ej tillgodoses? Detta verkar ej vara fallet. De flesta av VP-grupperna anser att det finns tillräcklig kapacitet för att få tillbaka remitterade undersökningar inom rimlig tid. Det är osannolikt att den rapporterade ökningen av behovet korresponderar särskilt väl med en faktisk ökad användning. Dels på grund av existerande ekonomisk-logistiska förutsättningar som begränsar hur vanligt det är att PET/CT används i kliniskt syfte. Dels på grund av eventuell underdiagnosticering ute i den allmänna vården. 22 22

2014-12-15 Vad som är tydligt är dock att en kraftig ökning väntas, då båda analyserna indikerar detta. Det är ej troligt att fler än fyra PET/CT skulle behövas även för att uppfylla det mest extrema behovet som man får utifrån behovsanalysens höga scenario. 23 23

Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp 2014-12-04 2014-12-05 Samverkansnämnd Datum: 2014-12-04 2014-12-05 Plats: Clarion Hotell Gillet, Uppsala Närvarande: Landsting/politiker Örebro Marie-Louise Forsberg-Fransson Ola Karlsson Robert Mörk Jenny Steen Ewa Sundqvist Västmanland Denise Norström Thomas Högström Kenneth Östberg Birgitta Andersson Pernilla Rinsell Dalarna Sören Bertilsson Thomas Ylvén Göran Engström Värmland Elisabeth Kihlström Christina Wahrolin Jane Larsson Sörmland Åsa Kullgren Ann-Sofie Jacobsson Gävleborg Tommy Berger Patrik Stenvard Hanna-Karin Linck Maria Aspers Uppsala Erik Weiman Anna-Karin Klomp Börje Wennberg Sören Bergqvist Lina Nordquist Tjänstemän Rickard Simonsson Jan Olsson Mats Björeman Monica Berglund Per-Otto Olsson Karin Stikå-Mjöberg Lars-Olov Björkqvist Gösta Andersson Gunilla Andersson Jan Grönlund Per-Olov Gustafsson Svante Lönnbark Eva Ljung Niklas Rommel Lennart Persson Björn Ragnarsson 1 (9)

Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp 2014-12-04 2014-12-05 Samverkansnämndens kansli Eva-Lena Aspetorp Vid protokollet Eva-Lena Aspetorp Justerat Örebro den / 2014 Marie-Louise Forsberg-Fransson Karlstad den / 2014 Örebro den / 2014 Elisabeth Kihlström Ola Karlsson 2 (9)

Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp 2014-12-04 2014-12-05 1. Sammanträdet öppnas Förklarade ordförande mötet öppnat och informerade om att läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen har fått priset Guldpillret för sitt arbete med att ta fram en lathund om läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Börje Wennberg hälsade också alla hjärtligt välkomna till Uppsala. 2. Val av justeringspersoner Elisabeth Kihlström och Ola Karlsson valdes till justeringspersoner. 3. Anmälningsärende Planerade ambulanstransporter i regionen Niklas Rommel, informerade om arbetet med att samordna de planerade ambulanstransporterna till och från universitetssjukhusen i sjukvårdsregionen. Beslut att lägga anmälningsärendet till handlingarna. 4. Värdlandstingets punkt Eva Ljung inledde värdlandstingets punkt med att presentera Landstinget i Uppsala län och den utveckling som skett de senaste åren. Christina Mörk, specialist i allmänmedicin och geriatrik, informerade tillsammans med sjuksköterskan Angela Edman, distriktssköterska och kommunkoordinator på akutmottagningen, om verksamheten med mobilt hembesöksteam. Projektet startades för att få till en bra akut hembesöksverksamhet för ett bättre omhändertagande av akut sjuka äldre och genomförs tillsammans med kommunen. Konceptet visade sig lyckat och har nu övergått i permanent verksamhet. Lotta Bodin, HR-chef vid lasarettet i Enköping, berättade om hur lasarettet i Enköping arbetar för att bli första sjukhuset i Sverige att HBT-certifiera sin verksamhet enligt RFSLs koncept där alla sju diskrimineringsgrunderna ingår. Jämlik vård och bemötande är viktiga frågor och arbetat startade 2012 och 2016 ska hela lasarettet vara certifierat. Johan Oldgren, verksamhetschef Uppsala Clinical Research Center (UCR), informerade om UCRs verksamhet. Organisatoriskt består UCR av tre delar klinisk forskning, kvalitetregister och Uppsala biobank, utöver det hyr forskargrupper in sig hos UCR. Verksamhetsidén är att kombinera akademisk och klinisk expertis med en komplett infrastruktur för genomförande av kliniska studier, statistik, kvalitetsregister, hantering och analys av prover, vilket skapar unika förutsättningar för innovativa forskningsprojekt. UCR arbetar tillsammans med akademiska forskare och företag lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Lennart Persson, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset, presenterade sjukhusets verksamhetsidé att erbjuda specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Tillsammans med samverkanspartners följs patienten längs hela vårdkedjan även utanför sjukhuset. Akademiska sjukhuset ska vara det ledande universitetssjukhuset i Sverige med fokus på bästa kliniska utfall för patienten. Sjukvårdens kvalitet, nära samarbete med Uppsala universitet och starkt life sciencekluster är basen för internationellt konkurrenskraftig klinisk forskning och utbildning. Informerade också om hur det arbetas med värdebaserad vård på sjukhuset och en stark samverkan med landstingen inom sjukvårdsregionen. 3 (9)

Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp 2014-12-04 2014-12-05 Beslut att lägga informationen till handlingarna. 5. Regional prislista 2015 Förslaget till prislista är framtaget enligt nämndens direktiv. Prislistorna publiceras på www.svnuppsalaorebro.se/prislista.html. Beslut att från och med den 1 januari 2015 ska den regionala prislistan utgöras av de av avtalsgruppen framtagna prislistorna enligt bilagor. 6. Budgetriktlinjer 2016 Direktiv med inriktningen att budget för gemensamma verksamheter räknas upp med LPI-K exkl. läkemedel, liksom för 2015 och att direktiv för prislista 2016 beslutas under våren 2015 för att inte låsa in arbetet med framtagandet av nya avtal i en viss prismodell fanns bifogat handlingarna. Innan utskick ska skrivelsen justeras med att det är kostnadsuppräkning för 2016 som beslutas. Beslut att godkänna föreslagna budgetdirektiv för gemensamma verksamheter med korrigering av årtal för kostnadsuppräkningen, att uppdra till beredningsgruppen att återkomma med budgetförslag 2016 för de gemensamma verksamheterna till nämndens majsammanträde, att godkänna föreslagen inriktning för utarbetande av regional prislista för 2016 samt att uppdra till beredningsgruppen att återkomma med förslag på direktiv för utarbetande av regional prislista för 2016 till nämndens junimöte. 7. Svar revisionsrapport Specialitetsråden inom Uppsala-Örebroregionen Kunskapsstyrningsgruppen hade tagit fram ett förslag till svar på revisionsrapport Specialitetsråden inom Uppsala-Örebroregionen. Beslut att Samverkansnämnden ställer sig bakom förslaget till svar på revisionsrapporten Specialitetsråden inom Uppsala-Örebroregionen. 8. Samverkan rättspsykiatri och genomlysning psykiatri Utifrån uppdraget som nämnden gav 2010 och den revisionsrapport som nämnden fick till oktobermötet beslutade arbetsutskottet föreslå nämnden att jobba för ökad samverkan inom det rättspsykiatriska området och även inkludera psykiatrin. Beslut att ge landstingsdirektörerna i uppdrag att stimulera till ökat samarbete mellan de rättspsykiatriska klinikerna inom sjukvårdsregionen, att även fortsättningsvis följa eventuella förändringar i lagstiftningen och att göra en genomlysning av psykiatrin i sjukvårdsregionen, samt att uppdraget rapporteras tillbaka till Samverkansnämnden i juni 2015. 4 (9)

Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp 2014-12-04 2014-12-05 9. Politisk viljeinriktning för demensvården i Uppsala-Örebroregionen SVN har en väl utvecklad process när det gäller hantering av de nationella riktlinjerna i sjukvårdsregionen. Processen finns beskriven på utvecklingsgruppen sida på nämndens webbplats http://www.svnuppsalaorebro.se/utvgrupp/process.html Diskuterades en utveckling av viljeinriktningarna genom att de indikatorer som ska följas upp anges i viljeinriktningen. Beslut att Samverkansnämnden ställer sig bakom förslag till Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella Utvärdering 2014, innehållande rekommendation till de sju landstingen och uppdrag till regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer och regionala utbildnings- och kompetensrådet. 10. Uppföljning politiska viljeinriktningar Jan-Olov Strandell, utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer, visade uppföljning av de politiska viljeinriktningarna för strokevård, diabetesvård, lungcancervård och rörelseorganens sjukdomar utifrån indikatorerna som presenterade i Öppna jämförelser per den 3 december 2014. Uppföljningen var strukturerad för att besvara frågorna: Hur ser våra förutsättningar ut, vilka resultat har vi i övergripande, långsiktigt påverkbara indikatorer (dödlighet etc.)? Har vi goda strukturer och använder vi effektiva processer för att möta våra utmaningar? Vilka är våra resultat på kort sikt, vilka effekter har våra processer? Uppföljningen visar på variationer i sjukvårdsregionen och inom landstingen. Presentationen publiceras på www.svnuppsalaorebro.se. Beslut att lägga informationen till handlingarna. 11. Regionalt Cancercentrum Lars Holmberg, chef Regionalt cancercentrum, informerade om att det tas fram en mall för de handlingsplaner landstingen ska ta fram kopplat till Cancerplanen. De lokala cancerråden ska även ta fram en plan för hur landstingen ska knyta till sig patientföreträdarna lokalt. Informerades även om att den statliga satsningen på standardiserade vårdförlopp var en blocköverskridande överenskommelse som troligen blir kvar oavsett regering. SKL, socialdepartementet och socialstyrelsen arbetar med utformningen av satsningen och nedanstående punkter bör alla landsting ta in i sin planering: Allt talar för att varje enskilt landsting/region måste självständigt på högsta nivå ta beslut om att delta i satsningen för att få del av medel. Förberedelsearbetet hittills pekar på att medel från satsningen kommer att delas ut enligt någon form av prestationsersättning. Första året förmodas därför prestationen bestå i konkreta handlingsplaner och förslag till problemlösningar som realistiskt kan påbörjas under senast 5 (9)

Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp 2014-12-04 2014-12-05 hösten 2015. Med hänsyn till ovanstående pekar allt på att det är väldigt fördelaktigt för vår region och våra landsting att mycket tidigt under 2015 ha konkreta tankar och preliminära planer för en rad hur-frågor. Ex. Hur kan vi angripa uppenbara flaskhalsar? Inom vilken del av vårdprocesserna skulle ett resurstillskott göra allra mest nytta? Under den allra första delen av 2015 kommer de fem pilotområdena där standardiserade vårdförlopp finns framtagna nu under hösten att vara i fokus: Cancer i urinblåsa och urinvägar, cancer inom öron/näsa/halsområdet, akut myeloisk leukemi, prostatacancer och cancer i matstrupe och översta delen av magsäcken. Erfarenheterna från motsvarande process i Danmark visar att ett engagemang från ledningsorganisationen är en förutsättning för att lyckas. Cancerråden med sin multiprofessionella och multidisciplinära sammansättning är ytterst viktiga. I arbetet är det viktigt att cancerråden har ett definierat mandat och ansvar från landstingsledningen för att kunna följa arbetet. Behovet av ömsesidigt lärande och en löpande information är mycket stort. RCC styrgrupp har givit RCC- kansli i uppgift att hitta en lösning där vi kan ha ett forum på RCC hemsida där fortlöpande information, dokument och diskussion om erfarenheter kan läggas ut. RCC kommer ta fram en manual med ovanstående punkter för distribution till landstingen. Diskuterades fördelen med att ha gemensamma möten mellan politik och de lokala cancerråden för att visa tydligt att råden har landstingsledningens uppdrag att jobba med dessa frågor. Beslut att lägga informationen till handlingarna. 12. PET-CT i regionen Lars Holmberg, chef RCC, presenterade utredningen om PET-CT kapaciteten inom sjukvårdsregionen. Utredningen gjordes av konsult Nils-Inge Isaksson. Utredningen visar att även med drastiska ökningar finns inget omedelbart behov att bygga ut PET-CT-kapaciteten i sjukvårdsregionen. Utredning visar att området är mycket lämpat för regional samverkan. Utredningen bifogas protokollet. Beslut att ge kunskapsstyrningsgruppen i uppdrag att uppdra till berörda regionala specialitetsråd att finna former för samordning av vården över länsgränser så att den totala PET-CT-kapaciteten utnyttjas optimalt inom sjukvårdsregionen, att uppdragets genomförande återrapporteras till Samverkansnämnden på mötet 3-4 december 2015, och 6 (9)

Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp 2014-12-04 2014-12-05 att rekommendera landstingen att vid planering av landstingens PET-CT-kapacitet ska regionalt samråd ske och hänsyn ska tas till slutsatserna i utredningen om sjukvårdsregionens PET-CT-kapacitet och efterfrågan 2015-2017. 13. Rikssjukvårdsnämnden Lars Holmberg, regionens representant i rikssjukvårdsnämndens tjänstemannagrupp, rapporterade att tjänstemannagruppens diskuterat att utvärderingarna av de centra som idag har tillstånd måste göras mycket bättre. Dagens utvärderingar är subjektiva och bygger inte på kvalitetsdata. Tjänstemannagruppen trycker på hårt för en mindre byråkratisk krånglig utvärdering baserad på kvalitet. Utredningarna om avancerad barnkirurgi och kirurgi för transsexuella ligger vilande då det är tveksamt om de är lämpliga för rikssjukvård. Beslut att lägga informationen till handlingarna. 14. Nytt samverkansavtal i Uppsala-Örebroregionen Beredningsgruppens ordförande, Björn Ragnarsson och avtalsutskottet, Anders Tollmar, Niklas Rommel, Per-Olov Gustafsson och Eva-Lena Aspetorp gav en lägesrapport om arbetet med att ta fram ett nytt samverkansavtal. Diskuterades formatet på kommande avtal, målformulering för samarbetet, namn på sjukvårdsregionen och ersättningsmodeller för den köpta vården vid regionens universitetssjukhus. Föreslogs att till nästa möte skicka ut frågor innan mötet. Beslut att lägga informationen till handlingarna. 15. Nationella Screeningrådet Denise Norström, sjukvårdsregionens representant i det nationella Screeningrådet, informerade från rådets första möten. Rådets huvudsakliga uppgifter är att värdera om en fullständig bedömning av ett föreslaget screeningprogram ska göras, göra en helhetsbedömning av screeningprogrammet när underlaget för samtliga bedömningskriterier är framtaget och tillsammans med Socialstyrelsen bearbeta inkomna synpunkter på remissversionen av rekommendationen om screeningprogram. Rådet har sett över screening med cellprov och HPV-test för livmoderhalscancer och meddelat socialstyrelsen att de anser att det ska tas fram ett nytt program för denna typ av screening och att åldersgränsen ska vara 64 år. Förslaget kommer skickas på remiss till samtliga landsting. Beslut att lägga informationen till handlingarna. 16. Inera Monica Berglund, landstingsdirektör Landstinget Västmanland och sjukvårdsregionens representant i Ineras beredningsgrupp, informerade om att det behövs betydligt mer resurser för att få tillräcklig utveckling av IT-tjänster. Dagens 400 mnkr räcker inte för att finansiera både driftsatta projekt och behovet av utveckling. En ny 7 (9)

Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp 2014-12-04 2014-12-05 finansieringsmodell tas fram där utveckling endast sker av sådant som det finns beslutad finansiering för. Diskuterades att bjuda in Inera för att informera om arbetet under 2015. En process är påbörjad för att Inera ska gå över till SKL företag och det är viktigt att frågan om tillgångar i Inera utreds innan landstingen skriver på avtalet. Rickard Simonsson, landstingsdirektör Örebro läns landsting, informerade om att SKL har startat arbetet med att ta över Inera för att på så sätt få med kommunerna på ett tydligare sätt i arbetet med e-tjänster. Finansieringen kommer bygga vidare på Ineras modell med basfinansiering för tjänster som gäller för alla och tilläggsdelar för de som önskar delta. Det behöver skapas regionala forum för att få med kommunerna i frågorna. Risk att formaliafrågorna gör att det tappas fart i utveckling av IT-frågorna. Beslut att lägga informationen till handlingarna. 17. Besök av folkhälso-, sjukvård- och idrottsminister Gabriel Wikström På grund av att ministern fått förhinder utgick denna punkt. 18. Tema Regional forskningsstrategi Marieann Högman, föreståndare Regionala forskningsrådet, rapporterade rådets verksamhet 2014. Av 79 ansökningar beviljades 44 ansökningar medel på totalt 14 miljoner kronor. Presenterades även processen från utlysning av medel till utbetalning och de förbättringar som genomförts under 2014, exempelvis med ekonomiska kalkyler. Diskuterades om policy för forskningsresurser i landstingen, både tid för forskare och kringresurser. Forskningsrådet kommer sammanställa icke-uttagna forskningsmedel och rapportera till SVN. Rickard Simonsson, ordförande regional forskningsrådet, beskrev forskningsrådets bakgrund, syfte, befintligt avtal, organisation, vilka områden som är prioriterade områden och vilka kriterier som ska uppfyllas för att beviljas medel. Samverkansnämnden ska skapa en särskild strategi för att stärka den kliniska forskningen i sjukvårdsregionen i enlighet med det svar som lämnades på revisonsrapporten om regionala forskningsrådet. Diskuterades att ta med frågan om organisation i arbetet med nytt samverkansavtal. Anders Hallberg, forskningschef i LiV och sjukvårdsregionens representant i Kommittén för klinisk behandlingsforskning, beskrev bakgrunden till fonden och kommittén, bedömningskriterierna, antal ansökningar 2014 och hur mycket pengar samt vilka områden som beviljats medel. Uppsala-Örebroregionen beviljades för 4 projekt 2014. Utlysning 2015 sker i två steg första ansökan ska inlämnas i februari, kompletteras till juni och beslut fattas i nov 2015. Diskuterades kopplingen av de utlysta medlen till landstingen, samt att majoriteten av de projekt som beviljades pengar var kopplade till universiteten och inte landstingen. Kan tyckas märkligt när det är klinisk behandlingsforskning. Beslut att lägga informationen till handlingarna. 8 (9)

Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp 2014-12-04 2014-12-05 19. Regional nod för kliniska studier Sune Larsson, forskningschef Landstinget i Uppsala län, beskrev utvecklingen av antalet läkemedelsstudier i Sverige och hur regeringen satsar för att vända den nedåtgående spiralen. Organisatoriskt föreslås tre nivåer i form av ett nationellt nav (Nationell Nämndmyndighet med Vetenskapsrådet som värdmyndighet), regionala noder samt lokala noder. Kommitté för samordning av kliniska prövningar startas i Göteborg 1 januari 2015 och kommer ta fram uppdrag för de regionala noderna. Förslag har tagits fram där en regional nod för kliniska studier för Uppsala- Örebroregionen bildas som en enhet inom Regionala forskningsrådet. Noden ska samverka med och stödja arbetet i de lokala noderna för kliniska studier. Den regionala noden för kliniska studier ska ha en nära samverkan med Uppsala Clinical Research Center och rapportera till Regionala forskningsrådet, som har arbetsgivar- och uppdragsansvar för forskningsnoden. Regionala forskningsrådet budgeterar 1 mnkr för noden 2015, vilket innebär att det inte behövs nya medel för finansiering av en regional nod. Det finns en stor risk för fragmentering och parallella spår om regionen inte bygger på den befintliga strukturen. Noden ska även samarbeta med Regionalt Cancercentrum. Beslut att inom Regionala forskningsrådet bilda en enhet benämnd Regional nod för kliniska studier, att den Regionala noden för kliniska studier får i uppdrag att bilda lokala noder för kliniska studier i sjukvårdsregionens landsting och regioner, att Regionala forskningsrådet ges arbetsgivar-och uppdragsansvar för den Regionala noden för kliniska studier, samt att föreståndaren för den Regionala noden för kliniska studier placeras inom Uppsala Clinical Research Center. 20. Samverkansnämndens möte 13 februari Samverkansnämnden den 13 februari inleds med gruppmöten kl. 10-11 och därefter har Samverkansnämnden möte kl. 11-16. Mötet hålls på Aros Congress Center i Västerås. 21. Mötets avslutande Ordförande tackar ledamöterna för ett bra samarbete under mandatperioden och för att nämnden flyttat fram positionerna under mandatperioden, samt önskade alla en god jul och ett gott nytt år. Erik Weiman önskade ordförande god jul och gott nytt år från nämnden och tackade både för allt arbete ordförande lagt ner och för ett mycket gott samarbete. 9 (9)