Raisioagros kundtidning MAGASINET Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter 1 13 EN NY KONTRAKT- ODLINGSPERIOD STÅR FÖR DÖRREN RÅD om växtskydd Nytt i Finland: BENEMILK -FODREN HAR BELÅTENHETSGARANTI
MAGASINET Aktuellt Producentkryssningen...4 Prognoser för lantbruket...6 Superfarmare söks...7 Växtodling Högt pris sporrar till odling...8 Välkommen till agrodagarna...9 Lärdomar av växtsjukdomar...10 Kommande säsong...12 Undvik mögeltoxin...14 Växtskyddsmedelsbegränsningar...15 18 Nöt Nya Benemilk -foder...16 Benemilk fungerar trots regnsommarfoder...18 Benemilk-belåtenhetsgaranti...21 Benemilk i blandfoder...21 Benemilk Blue på Mikkolas gård...22 Vallutsädesnyheter...24 Safesil skyddar ditt ensilage...26 Bekämpning av ogräs i vallen...27 Sintidsutfodringen...28 Laktationsökningen en utmaning...30 Generationsväxlingen avslutad...32 Hundra och 150-tonnare...33 Fjäderfä Ett år efter omställningen...34 Fodertillsatsernas mångsidiga verkan...36 Svin Svinhus med helpension...38 Paavos spalt...39 Från gylta till hållbar sugga...40 Galtärenden...42 Handboken Uppfödning av svin...43 På nätet Nätbutiken blir allt bättre...44 Mellanmål Soppa och bagels...45 4 15 Nyheter...46 2
LEDARE UTGIVARE Raisioagro Ab PB 101, 21201 Reso Tfn 02 443 2111 Fax 02 443 2137 E-post: förnamn.efternamn@raisio.com www.raisioagro.com ANSVARIG CHEFREDAKTÖR Bengt-Erik Rosin kommersiell direktör Tfn 050 557 4323 REDAKTION Marjo Keskikastari sakkunnig i marknadskommunikation Tfn 040 772 8828 Kommunikationsbyrå Telegraafi Oy REDAKTIONSRÅD Juha Anttila produktchef Ilmo Aronen forsknings- och utvecklingsdirektör Merja Holma utvecklingschef Marja Hongisto utvecklingschef Jaakko Laurinen utvecklingschef Minna Oravuo kundansvarig Heidi Silvennoinen produktchef Päivi Volanto utvecklings-/produktchef ADRESSÄNDRINGAR OCH PRENUMERATIONER Marjo Keskikastari marjo.keskikastari@raisio.com Tfn 040 772 8828 LAY-OUT OCH OMBRYTNING Reklambyrå Uusimäki PÄRMFOTO Annika Fagerholm ÖVERSÄTTNING Hanna Luomala TRYCKNING ForssaPrint ISSN 2323-2226 39e årgången Följande AgroMagasinet utkommer i april 2013. En bra start för den inhemska aktören Raisioagro har nu hunnit verka ett år. Vårt mål var att förnya vårt verksamhetssätt genom en ändring av företagsstrukturen och stärka vår ställning som föregångare inom handeln med lantbruksförnödenheter. Vi har lyckats bra under vårt första år. Ändringarna i verksamhetsmiljön och i synnerhet i konkorrensläget kräver att vi är öppna och förmår fatta snabba beslut också i framtiden. Vår främsta konkurrent övergick i dansk ägo, vilket betyder att nästan hälften av beslutsmakten över den finländska lantbrukshandeln nu har flyttats utomlands. Raisioagro är nu den enda fodertillverkaren i inhemsk ägo som täcker hela den finska marknaden. Vi får se vilka förändringar det utländska ägarskapet för med sig för den inhemska lantbrukshandeln. Vi på Raisioagro fortsätter utveckla handeln med produktionsförnödenheter med en mycket lätt kostnadsstruktur. Redan under vårt första verksamhetsår lyckades vi visa vår kostnadseffektivitet gällande flera av de viktigaste produktionsförnödenheterna. Bland annat steg handelsgödselvolymerna märkbart. För att vi ska kunna slå vakt om vår konkurrensförmåga måste vi anpassa oss till vår verksamhetsmiljö och framför allt aktivt påverka vår egen framtid. Förmågan till kreativitet är ett villkor för vår existens. Vid sidan av de etablerade verksamhetssätten behövs innovationer och föregångarskap Ett exempel på föregångarskap är vår näthandel som utvecklats för att i första hand betjäna professionella odlare. Näthandeln har gjort det möjligt med en verkligt snabb tillväxt också för den elektroniska handeln med produktionsförnödenheter. Benemilk-fodren är å sin sida ett exempel på innovativitet. Vi har lämnat en internationell patentansökan på innovationen och den inhemska kommersialiseringen vinner snabbt terräng. Benemilk-fodren ger mera mjölk och höjer mjölkens halter av fett och proteiner. Dessutom är utnyttjandegraden för energi och protein bättre än hos konventionella foder. Benemilk har förutsättningar att bli en internationell framgång. Redan i detta skede hjälper fodret finländska mjölkproducenter uppnå allt bättre resultat. Vi är glada och stolta över att innovationen kunde realiseras som ett resultat av vårt företags egen utvecklings- och forskningsverksamhet. Vi vill också rikta ett tack till de otaliga gårdar på fältet som haft produkten i försök under dess utveckling och gett oss värdefull feedback. Tillsammans åstadkom vi mycket under vårt första verksamhetsår. Vårt mål är att utvecklas och bli en ännu bättre och solidare aktör på den inhemska marknaden. Arbetet fortsätter och jag hoppas att vi kan fortsätta arbeta tillsammans med er, bästa kunder och samarbetspartners. Bengt-Erik Rosin 3
AKTUELLT AGRO magasinet 1/13 Du store tid, vilken kryssning Rubriken är hämtad från feedbacken som en av våra gäster gav om kryssningen. Uttalandet beskriver det som deltagarna upplevde: fungerande arrangemang, gott programutbud och framför allt glad och avslappnad stämning. TEXT OCH FOTON Janita Virtanen Raisioagros kundkryssning startade i friskt vinterväder i mitten av januari. Vi styrde kosan mot Stockholm med 1 300 lantbruksproducenter ombord. Som brukligt bjöds det på både fackrelaterat och underhållande program under kryssningen. Första kryssningsdagen var tonvikten lagd vid underhållning. Suvi Karjula fick upp kryssningsgästerna på dansgolvet i början av kvällen, och senare tog Vicky Rosti vid. Den fräsiga rockladyns publik var totalt hänförd och showen var en perfekt avslutning på den första kvällen. I Stockholm fick resenärerna välja 4 mellan olika exkursioner och nytt den här gången var Kaknäs tv- och radiotorn och Spritmuseet. Under dagen fick de som stannade på fartyget roa sig med Elovena-bingo och den logdanskurs som blev så populär i fjol. På eftermiddagen underhöll Simo Frangen sin publik. I sammanträdesutrymmena kunde producenterna lyssna på föreläsningar om svin, fjäderfän, spannmåls- och fiskodling. I Atlantis Palace fick nötproducenterna lyssna till föreläsningen om nyheten Benemilk, som vi skriver mera om på Nötsidorna. En himmelsk exkursion Från toppen av Kaknäs radio- och tvtorn fick exkursionsdeltagarna en ny, visuell upplevelse. Från tornet har man en anslående utsikt över hela Stockholm. Fastän vädret under exkursionsdagen inte var det allra bästa för att se på vyer, fanns det ändå mycket att se på och fotografera i ett vintrigt Stockholm. Matti Seppälä från Asikkala var med för tredje gången på Raisios kryssning. Bland exkursionsutbudet valde han upplevelsen Stockholm från ovan. Det är ju ett välbekant torn som
jag inte varit uppe i tidigare, och jag tänkte att det kunde vara värt ett besök. Det var inte det allra bästa vädret, men utsikten var ändå hänförande. Exkursionerna är ett trevligt inslag på kryssningarna, fastän jag gärna skulle ha deltagit i logdansen på fartyget också, säger Seppälä. Seppälä tycker att ett kort avbrott i vardagsrutinerna piggar upp. Han kombinerar gärna nytta med nöje på kryssningarna. Jag ser fram emot fina samtal med bekanta på kryssningen, och dessutom är samarbetskompanjonernas föreläsningar intressanta. Det verkar som om Virve Rosti fullständigt föll gänget i smaken. Växelverkan mellan henne och publiken var utmärkt. Hela publiken och artisten i ännu högre grad var eld och lågor. I kväll får säkert Finlanders människorna upp på dansgolvet. Fiskodlarnas jungfruresa Raisioagros fiskodlingsavdelning var med första gången på Raisios kryssning och 34 fiskfoderkunder hade nappat på inbjudan. Fiskgruppen hade ett eget seminarium på eftermiddagen, liksom också lantgårdskunderna, men på kvällen fick alla kryssningsgäster njuta av fiskodlarnas produkter. I utställningsrummet var ett inbjudande bord dukat med smakbitar av kallrökt regnbågslax och sik. Det var inhemsk högklassig fisk från Ekokala i Kuhmo och KalaValtanen som fötts upp till 100 % med Raisioagros foder. Och visst...fisken var läcker. Klassträff på kryssningen Antti Airikki från Nousis (till vänster), Aarne Okkonen från Kontiolahti och Matti Pennanen från Tohmajärvi har gjort det till en vana att ha klassträff en gång om året på Raisioagros kryssning. Männen blev kompisar på lantbruksläroverket i Ilomants på årskursen 1979-81. Fartygskryssningen är den bästa tänkbara platsen att byta tankar om både gammalt och nytt. Deras hustrur brukar inte följa med på kryssningen. Nån måste ju förtjäna pengar också, myser männen belåtet. 5
AKTUELLT AGRO magasinet 1/13 Anne Kallinen hade fyra föreläsningar på kryssningen, och anpassade perspektivet enligt lyssnarna. Progonoser för lantbruket TEXT OCH FOTO Janita Virtanen Suomen Gallup Elintarviketieto Oy:s VD Anne Kallinen informerade kyssningsgästerna om lantbuksmarknadens nuläge och belyste framtidsprognoserna på basis av en omfattande undersökning. Undersökningen som omfattar alla produktionssektorer genomfördes år 2012, och den ger prognoser ända fram till år 2020 och bygger på 4 750 lantbruksföretagares planer. Statistik och nyhetsrepportage ger lätt en negativ bild av lantbruksproduktionens nuläge. Det är aldrig så mörkt som man skulle kunna tro, då man läser tidningarna. Visserligen finns det färre företagare nu än tidigare. År 1994 hade vi 114 000 lantbruksgårdar och i år 57 000. Men det finns gårdar som fortsätter, och de har framför allt ork och företagaranda, säger Kallinen. För produktionsmängdens del visar undersökningen att det produceras en aning mindre mjölk, nötkött och ägg och lite mera griskött och fjäderfäkött än i början av EU-tiden. Enheterna har vuxit och produktionen effektiviserats, men varje sektor fortsätter ha sina utmaningar. För mjölkens del finns den centralaste utmaningen i medelproduktionen. Vi förmår inte åstadkomma en positiv utveckling på något sätt. Det finns större efterfrågan på inhemska mjölkprodukter än det produceras. På svinsidan börjar de största motgångarna var historia. Undersökningen visade att nya investeringar är på kommande. Husdjursgårdarnas antal fortsätter minska inom växtproduktionen fortsätter antalet odlare nästan oförändrat fram till 2016 Husdjursgårdar Växtodlingsgårdar Sammanlagt Antalet gårdar, st 2012 2016 2020 19 500 39 300 58 800 14 600-4 900 st 37 600-1 700 st 52 200 12 300-2 300 st 33 500-4 100 st 45 800 Produktionen har minskat med ca tio procent på fyra år. Just nu arbetar branschen på att få uppfödningsviljan att öka. Bättre utsikter på köttsidan kunde ses då producentpriset började stiga, säger Kallinen. För nötköttets del har produktionen inte varit tillräcklig i förhållande till konsumtionen på flera år, och importen av kött fortsätter öka. Men vi har förhoppningar om att mängderna ska öka, om mängden mjölkboskap hålls på nuvarande nivå och medelvikten stiger. Fastän hösten var utmanande för spannmålens del, visade den sammanräknade mängden att vi trots allt fick en bra skörd både till mängd och till kvalitet. Över huvud taget har ingen produktionssektor kraschat. Viljan att odla håller i sig På lång sikt fortsätter tre av fyra gårdar sin produktion. Åkrarna behålls i huvudsak i egen ägo och odlas, fastän husdjursproduktionen avslutas. Så är det nästan utan undantag på de gårdar som avslutat svinhållningen. Om vi ser tre år framåt i tiden kan vi märka att antalet växtodlingsgårdar är stabilt. På husdjurssidan verkar samma trend som under de senaste åren fortsätta. Gårdar som avslutar sin djurhållning säljer inte gärna sina åkrar, men å andra sidan ökar behovet av åkerarealer på djurhållningsgårdarna, eftersom det finns en vilja att förstora och utveckla gårdarna. Just nu är gårdarnas medelstorlek fyrtio hektar, och i en nära framtid uppskattas den öka till femtio hektar. Största förändringen kommer att märkas bland gårdar med över hundra hektar. De största enheterna finns på svinsidan, liksom också det största behovet av att utöka arealen. Fastän vi inte kan undvika utmaningar i fortsättnigen, är det viktigt att också ta hänsyn till de egna krafterna, som är en viktig faktor då man tänker förverkliga sina planer. Man måste satsa på hälsan. Vi hämtar kraft i mänskliga relationer, och där måste vi hämta kraft också i fortsättningen, säger Kallinen. 6
Följ med och lär dig: Superfarmare söks! Vår nya tävling är i startgroparna och väntar på startskottet: På era platser, färdiga, gå! TEXT Heidi Silvennoinen I november publicerade vi tävlingen Superfarmare söks. Vi uppmanade våra kontraktsodlare och foderkunder att delta i den lekfulla tävlingen, som söker odlare som eftersträvar ett så gott ekonomiskt resultat som möjligt i sin spannmåls-, oljeväxt- eller vallodling men ändå tar hänsyn till miljöaspekterna. Hur väl man lyckats med odlingen bedöms med tre kriterier: skördemängden och kvaliteten, skördens värde och miljökonsekvenserna av odlingen. Under årens lopp har vi haft flera skördetävlingar, men det som är speciellt med den aktuella tävlingen är att miljöaspekterna beaktas. Vi vill bevisa att vårt motto En god skörd är den bästa miljövården är sant också med praktiska exempel på våra gårdar som är med i tävlingen. I våra beräkningar använder vi Closed Circuit Cultivation CCC -konceptet med EkoPlus, HiiliPlus och VesiPlus -mätarna. Beaktandet av miljöaspekterna innebär inte att man alltid måste spara på insatsvaror. Insatsvarorna ska användas på ett effektivt sätt enligt behoven som varje skift och gård har och skördepotentialen beaktas så väl som möjligt. Följ med, delta och lär dig! En väsentlig del i tävlingen är ett interaktivt användande av vår nya webbplats, www.huippufarmari.fi, där vi varje vecka skriver om vad som händer på gårdarna som deltar i tävlingen. Samtidigt delar vi med oss av aktuell odlingsrådgivning, spannmålsmarknadskunskap och vad som händer med växtligheten på olika områden. De som besöker sidorna har också möjlighet att ge kommentarer, och därför vill vi att alla våra kunder delar med sig av odlingsmetoder som fungerat. Våra kunder är erkänt Finlands bästa odlare, så varför skulle vi inte dela med oss av våra kunskaper till andra odlare också. De nya internetsidorna publiceras i början av mars. Vi börjar med en presentation av gårdarna i tävlingen och deras odlingsplaner och tecknande av odlingskontrakt. Tävlingen blir garanterat intressant Det var fler som anmälde sig till tävlingen än vi kunde ta emot. I skrivande stund håller vi på och gallrar bland dem som önskat delta och kan bara konstatera att det kommer att bli ett mycket jämt spel och en verkligt spännande tävling. Många oljeväxt-, korn- och veteodlingsskiften har anmälts till tävlingen. Deltagarna är mycket jämt fördelade över hela landet. Spara vår sida www.huippufarmari.fi bland dina favoriter på nätet och följ med hur din favorit klarar sig i tävlingen! 7
VÄXTODLING AGRO magasinet 1/13 Högt pris sporrar till produktion Situationen på spannmålsmarknaden har stått sig oförändrad under hela vintern. Prisen har legat på en ovanligt hög nivå. De krafter som stärker marknaden har varit fler än de som lättat upp den. TEXT Minna Oravuo Bakom de stabila prisen står det faktum att förbrukningen är större än produktionen. De stora exportländernas exportpotential är mindre än importländernas importbehov. Det är i synnerhet torkan i USA i somras som ledde till mindre majsskörd som har påverkat spannmålsmarknaden under hela vintern. Torkan fortsatte plåga en del av landet också efter sommaren och höstvetet led så mycket att man befarar att torkan kommer att avspeglas på totala veteproduktionen i USA år 2013. Man hoppas på att spannmålsproduktionen i Brasilien och Argentina ska balansera upp marknaden och dryga ut USA:s fjolårsproduktion. Odlingsviljan har varit stor, men tyvärr har såningsförhållandena inte varit optimala under slutåret. I Brasilien är det för torrt och i Argentina regnade det för mycket. I januari blev situationen lite bättre. Övervintringen har lyckats bra Också i Europa var odlingsvilligheten stor. Då det var tid att så höstraps regnade det för mycket i en del av Europa, vilket begränsade såningsmöjligheterna, men vetet kunde sås under bättre förhållanden. Förhållandena var gynnsamma med undantag av Norden och Storbritannien. Vintern har varit mild i Europa, och inga vinterskador har rapporterats. Man uppskattar att odlingsarealen i Europa kommer att öka mycket jämfört med i fjol. Eftersom förhållandena under vintern varit rätt goda, har man högre förväntningar på kommande skörd än fjolårets inom EU. Man uppskattar att totala produktionsmängden kommer att växa med hela 7 procent. Situationen på den globala spannmålsmarknaden har gynnat Europa och den europeiska spannmålen var mycket konkurrenskraftig på hösten. Spannmålsexporten underlättades också av den anspråkslösa skörden i Svarta havsområdet. Europa exporterade spannmål i början av hösten. Vid årsskiftet var situationen en annan. Då euron stärktes försvagades konkurrenskraften för den europeiska spannmålen och de amerikanska exportmöjligheterna förbättrades. Ryssland exporterade också spannmål i början av skördeperioden, men under vinterns lopp har gissningar om spannmålsimport tagit fart. Livlig inhemsk spannmålshandel Det förhållandet att skördeperioden började sent och drog ut på tiden led- 8
de till att spannmålshandeln startade ovanligt sent. Efter skörden blev det mycket tyst på marknaden. Viljan att sälja försämrades av att höstarbetena drog ut ända till vintern. De stigande prisen fick säljarna att avvakta och se tiden an. Också kvalitetsproblem av helt nya slag, t.ex. höga toxinhalter, försvagade säljningsaktiviteten. Efter årsskiftet blev dock handeln klart livligare och har fortsatt vara rätt livlig. Spannmålsprisen steg ända till slutet av året, och sedan har de hållits stabila. Men prisen ligger på en mycket hög nivå trots att de är stabila. Priset på kvarnvete och maltkorn var omkring 230 euro per ton i januari. Prisen på foderspannmål har hållit sig nära livsmedelsspannmålsprisen, vilket har väckt förvåning. Orsaken till foderspannmålens höga pris är att marknaden är mycket stabil och efterfrågan är god. Prisnivån på foderkorn var 210 euro per ton i slutet av januari, fodervetet var 220 euro och foderhavren omkring 189 euro. Priset på oljeväxter steg till rekordnivåer på hösten och var ca 510 euro per ton men sjönk ganska snabbt till 440 euro. I början av året stabiliserades priset igen och var 465 euro i slutet av januari. Fungerar spannmålsmarknaden? Man kritiserar då och då spannmålsmarknadens sätt att fungera. Funktionaliteten kan främst bedömas utgående från om det finns konkreta hinder, t.ex. lagstiftningen, som försvårar handeln med spannmål. Om utbudet överskrider efterfrågan och tvärtom, är det inte fråga om en dåligt fungerande marknad utan om normala förändringar på marknaden. Ändringar avspeglas på priset, som balanserar situationen under antingen kort eller lång tid. Med undantag av extrema förhållanden fungerar marknaden alltid, men om situationen gynnar köparen eller säljaren är en annan fråga. Ur köparens synvinkel sett är ett högt pris visserligen en utmaning, men inte det största problemet. Det som är viktigast för en fungerande spannmålssektor är en jämn ström av råvaror, eftersom djur och människor äter varje dag och produktionen måste fungera hela tiden. Med ett högt pris sporrar man till jämn försäljning. Men ofta reagerar de säljare som följer med spannmålsmarknaden på helt motsatt sätt på stigande pris och väntar och ser hur länge priset ska fortsätta stiga. Då glömmer man bort att sälja. När priset vänder och börjar sjunka, kan reaktionen vara likadan: då väntar man på att prisen ska stiga igen. Raisioagros Agrodagar bjuder på en järndos yrkeskunskaper för både växtodlare och husdjursproducenter. Kom och hämta de bästa tipsen för odling av oljeväxter, vallväxter och spannmål, för gödsling och växtskydd. Ta samtidigt emot vårt utmärkta avhämtningserbjudande på insatsvaror och förnödenheter. Vi bjuder på lunch och kaffe. Anteckna den dag som passar dig bäst i din kalender redan i dag. Agrodagarna 2013: Ilmajoki 10.4. Reso 12.4. Kouvola 16.4. Pöytyä 18.4. Ylivieska 19.4. Reso 24.4. Internationella spannmålsmarknaden Alla gynnas av en jämn spannmålsström Spannmålsanvändare, dvs. industrin, handeln eller husdjursgårdarna, gynnas inte av en situation då marknaden står nästan stilla. Råvaror behövs och de måste skaffas på annat sätt eller ersättas med alternativa produkter. Om handeln däremot är mycket instabil, kan transport och mottagning av spannmål inom en onormalt kort tid bli ett konkret problem. Inte heller exporten gynnas av kraftiga ändringar i utbudet. Det försvårar exporthandeln och också konkreta leveranser. Det är sällan som spannmålssäljarna lyckas få rekordpris genom att spekulera. Däremot är det säkrast för säljaren att förlägga sin försäljning jämnt över hela säsongen och sälja då priset är högt, innan det sjunker igen. Alla aktörer i spannmålskedjan gynnas av en jämn råvaruström. Minna Oravuo Välkommen till Agrodagarna! Du får exaktare uppgifter om dagarnas program per e-post. Tidtabellen finns också på vår webbplats www.raisioagro.com. 9
VÄXTODLING AGRO magasinet 1/13 Lärdomar av Kännedom om sortens egenskaper öppnar möjligheter. Växtperioden 2012 kännetecknades av regionala och till och med skiftesvisa ytterligheter. Säsongens väderlek skapade ställvis en idealisk miljö för spannmålsväxten, men på vissa orter led växtligheten av extrema regnmängder. TEXT OCH FOTO: MARJA JALLI, MTT Forskning om växtproduktion Förekomsten av växtsjukdomar är i sista hand bunden till temperatur och fuktighet. De många arterna av sjukdomsalstrare och de stora variationerna i förekomst var typiskt för den gångna sommaren. Bladfläcksjukan plågade Betydelsen av betat utsäde betonades under vårens sävliga start för grödorna. I synnerhet kornet hade nytta av betning, eftersom den avvärjer kornets bladfläcksjuka mycket effektivt. Det verkar som om maltkornsorterna skulle vara mer benägna att insjukna i utsädesburen bladfläcksjuka än den som kommer från smittade växtrester. I kornbestånd som inte led av för mycket väta, var symptomen ställvis mycket kraftiga redan i flaggbladsstadiet. Kornets sköldfläcksjuka skadade växtligheten på lättbearbetade och direktsådda skiften. Sköldfläcksjuka Mirador + Proline långtidseffekt på sjukdomsbekämpning Den aktiva substansen i Mirador är det välbekanta och effektiva azoxystrobin, dvs. det hör till strobiluringruppen Proline hör till de bästa triatsolpreparaten på marknaden Långvarig och säker effekt mot sjukdomar Växtsjukdomar spred sig ända till axet i den gynnsamma miljön. Brunfläcksjuka färgade veteaxen. 10
växtsjukdomar sprider sig i beståndet endast med hjälp av regndroppar och smitta förekommer mycket lokalt. Om sjukdomsalstraren inte tidigare har förekommit på skiftet, är det osannolikt att vinden sprider den till platsen. Det finns tydliga skillnader i resistensen mot sköldfläcksjuka mellan kornsorterna. Brunfläcksjuka färgade axen Vetes sjukdomar avvek en aning från föregående varma somrars sjukdomar. Vetets pricksjuka (DTR-fläckar) förekom i viss utsträckning i vetemonokulturer i bestockningsskedet. Men pricksjukan fick snart ge vika för brunfläcksjukan som trivs i sval miljö. Regnskurarna främjade sjukdomen som sprids med regndroppar. Det finns inga stora skillnader i härdigheten mot brunfläcksjuka mellan vårvetesorterna. Under växttiden spred sig sjukdomen ända upp till veteaxet och färgade det med sina rödbruna fläckar. Fastän växtperioden allmänt gynnade bladfläcksjukdomarna, fick också rosten fotfäste. Längs sydkusten förekom både gul- och brunrost på vetet. Rostsjukdomarna har utvecklat nya varianter, som är allt mera anpassbara i olika väderleksförhållanden. I förhållande till spannmålens tillväxtgrad kom rostsjukdomarna till Finland tidigare än vanligt. En orsak till detta var de kraftiga rostepidemierna i Centraleuropa och i Danmark, och sporerna spred sig därifrån med vinden till våra åkrar. Rödmögel kunde inte undvikas Avvikande för fjolårssommaren var att svampen Michrodochium nivale, som brukar kallas snömögel, gav upphov till fläckar på vårvetets blad. Man vet att svampen gynnas av sval och fuktig väderlek och tidig smitta får fotfäste om bladen t.ex. är skadade av insekter. Fusarium-fläckar förekom i rikliga mängder i frodiga bestånd som skadats av sniglar. Senare spred sig samma svamp till axet och gav upphov till en laxröd, bommullsliknande formation. Senaste sommar gav stora variationer i förekomsten av rödmögel och toxiner. Vetet har de lägsta halterna och havren de högsta. Tidigt tröskade bestånd undvek smitta bättre än senare tröskade. Förhållandena bestämde förekomsten av Fusariumsorterna. F. graminearum, som producerar DON-toxiner, har blivit allmännare och blivit nämnvärd bland Fusarium-sorterna vid sidan av de sorter vi redan känner till. Växtskydd lönade sig Under senaste växtperiod var sjukdomsalstrarna ett steg före odlingsgrödorna. Detta märktes tydligt i sent sådda grödor. Bekämpning utfördes dock huvudsakligen enligt tillväxtskede och de sista bekämpningarna utfördes så sent som under slutet av juli. Oftast fanns det uppenbara behov av att bekämpa: frodig växtlighet och identifierbara sjukdomssymptom. Men verkan av den tidiga sjukdomsbekämpningen i kombination med ogräsbekämpningen höll inte ända fram till mognaden på grund av det långvariga sjukdomstrycket. På motsvarande sätt hade bladfläcksjukdomarna redan hunnit långt i en del av de sent utförda bekämpningarna. Delad behandling hade bättre effekt mot skördeförluster i monokulturer och i korn som såtts med obetat utsäde. Däremot gav bekämpning i början av axgången på vårvete det bästa resultatet. Det skördetillskott man fick i bekämpningsförsök mot växtsjukdomar berodde på större kärnor. Den verkan man fick av enbart triatsol-preparat (Tilt, Sportak) räckte inte till för att undvika skördeförluster. På korn och vete uppvisade olika strobilurinblandningar inga märkbara skillnader i skördemängden. De nyaste triatsol-preparaten (Proline, Prosaro) är i samma effektklass som strobilurin-blandningarna, om bruksmängden är tillräcklig. Vid sidan av växtskyddsåtgärderna är sorten av odlingsgröda en viktig faktor för skördebildningen. Växttiden och sortens härdighet mot miljöstress betonas under somrar liknande den i fjol. Då man planerar växtskyddsåtgärder är kännedom om sortens egenskaper i nyckelposition. En effektiv lösning på ogräsbekämpningen i vårspannmål: Cantor MegaPack Cantor MegaPack har mycket bred effekt och är en dryg helhet, som är lämplig för ogräsbekämpning i vårspannmål och i skyddssäd för klöverfria vallar. Megapack får du endast hos Raisioagro. Cantor MegaPack innehåller 2 förpackningar Cantor-preparat med tre liter i vardera och Premium Classic SX-preparat (150 g). Tillsammans stärker de varandras effekt. De tre aktiva substanserna säkerställer en mycket bred effekt på fröogräs i vårspannmål. Blandningen kan också användas i skyddssäd för klöverfria vallar. Alla de viktigaste fröogräsen kuvas säkert och kostnadseffektivt med detta paket också vid svala besprutningstemperaturer. Båda preparaten kan användas på grundvattenområden, och de har inga begränsningar för halmanvändningen eller upprepade behandlingar. Tankblandningsrekommendation: Cantor 0,4 l/ha + Premium Classic SX 12 g/ha + SitoPlus 0,1 l/ha 11
VÄXTODLING AGRO magasinet 1/13 Odlingskontrakt kan behändigt tecknas elektroniskt i Viljalaari. Kontraktsvillkoren och de uppgifter som gäller den nya kontraktsperioden finns på webbplatsen www.raisioagro.com/ Sopimuskausi 2013. Positiv anda inför kommande säsong I somras kulminerade de besvärliga väderförållandena i en exeptionellt svår tröskningsperiod. Men sommaren producerade trots allt en relativt stor och högklassig skörd. TEXT Minna Oravuo Ett högt spannmålspris har kompenserat det sänkta resultatet i fråga om mängd och kvalitet och det ekonomiska resultatet har varit tillfredsställande. Ett stabilt marknadsläge skapar också en positiv stämning inför den nya odlingssäsongen. Riskerna under kontroll Då prisnivån stiger och satsningarna på produktionen ökar, ökar också riskerna. Det går inte att eliminera dessa risker, men kontraktsodling är i all sin enkelhet och smidighet ett mycket praktiskt sätt att hålla riskerna under kontroll. Via kontraktet har du en köpare till din skörd. Ett annat sätt att hålla riskerna under kontroll är att satsa på produktionen. Det är viktigt att sätta upp mål för produktionen antingen till mängd eller kvalitet, och vidta tillräckliga odlingsåtgärder för att nå målen. Ett tredje riskhanteringsredskap är att utarbeta en marknadsföringsplan. Planen börjar med att man beräknar produktionskostnaderna och utarbetar en försäljningsplan. Raisioagros kontraktsmodell för fixerat pris eller medelpris erbjuder nödvändiga redskap för detta. Mera ekologiska grödor Alla odlingsväxter som är bekanta sen tidigare finns fortfarande med i Raisioagros utbud av kontraktsgrödor. För maltkornets del lämnar vi bort Scarlett-sorten som länge varit i odling. Som kontraktssorter fortsätter Barke, Tipple, Marthe, Fairytale, Xanadu, Charmay och Cha Cha. Utbudet av kontraktsgrödor utökas inom ekologisk produktion. Vid sidan av kvarnvete, grynhavre och råg tecknar vi kontrakt på all ekofoderspannmål, ekobondböna, ekoärt och ekooljeväxter i vår. Från ryps till raps Oljeväxternas odlingsareal och totala produktionsmängd har sjunkit under flera års tid. Intresset har minskats av svaga skördar som berott på svåra förhållanden, vilket har gett ett dåligt ekonomiskt resultat. Ett bra motangrepp på situationen är att odla raps i stället för ryps. Under de tre senaste växtperioderna, då rypsens gett anspråkslösa skördar, har rapsens skördenivåer varit klart bättre. Skördekvaliteten på de nya rapssorterna har också varit bra, fastän mognaden och tröskningen dragit länge ut på tiden. Vidareförädlingen av oljeväxterna och i synnerhet marknaden för växtoljor har bjudit på utmaningar de senaste åren. Raisioagro hänger fortfarande med i affärerna med oljeväxter och tryggar på det sättet tillgången på inhemskt protein för fodertillverkningen. Vi har dragit upp linjer för vår verksamhet så att vi koncentrerar oss på att använda inhemsk råvara. Detta leder till att det är av allt större betydelse för oss att oljeväxtodlingen i Finland återupplivas och produktionen ökas. Efterfrågan på grynhavre Det har varit stor efterfrågan på finländsk grynhavre både på hemma- och på exportmarknaden. 12
Grynhavren har varit vår främsta exportspannmål under flera år, och en del av de europeiska havrekvarnarna kommer också i fortsättningen att använda finländsk havre. Fjolårets havre har varit ovanligt tung, men mögeltoxinerna har delvis försvagat kvaliteten. Trots fjolårets kvalitetsproblem lönar det sig inte att lämna bort havren bland odlingsalternativen, eftersom havre av god kvalitet alltid har en marknad. Kontraktsodlingsgrödor 2013 Kvarnvete, råg, maltkorn, grynhavre Ryps och raps Fodervete, foderkorn och foderhavre Foderärt och bondböna Ekokvarnvete, ekoråg, ekogrynhavre Ekoryps och ekoraps Ekofodervete, ekofoderkorn och ekofoderhavre Ekofoderärt och ekofoderbondböna Odlingshandbok 2013 har utkommit En framgångsrik odling kräver kunskap och yrkesskicklighet. Den nya Odlingshandboken 2013 bjuder på de senaste rönen och fungerande lösningar för växtodling. Raisioagro har samlat ningar, mottagningskrav och en pro- odlingsanvisduktkatalog i en enda handbok. Det finns aktuella uppgifter om sorter och växtskyddsmedel och gödslingsprogram som utarbetats i samråd med Yara. Vårt växtskyddsprogram sammanfattar de viktigaste växtskyddsåtgärderna på ett lättfattligt sätt. Nya grödor för i år är höstoljeväxter. Standardkvalitets- och mottag- ningskrav för kontraktsgrödorna finns samlade i tabeller och i odlingsanvisningar för de olika grödorna. På justeringen av kvalitetskraven och kvalitetsprissättningen inverkar de krav, som ställs vid användningen av skörden, men också de speciella särdrag som råder under skördeperioden. Därför finns uppdaterade kvalitetsprissättningstabeller på vår webbplats. Odlingshandbok 2013 har postats till alla Raisioagros kunder och finns också på Internet på adressen www.raisioagro.com. Vårrapssorter Smilla - tidig hybridsort - hög skördepotential - god stråstyrka Trapper - skörderik hybrid Campino - högklassig vårraps Vårrypssorter Cordelia - Finlands mest odlade ryps - stora skördar och stråstyv Apollo - lämplig på lerjordar Hohto - tidig standardsort KONTRAKT PÅ oljeväxter 2013 Oljeväxter och förädling av dem är en väsentlig del av Raisioagros produktion också under kommande skördeperiod. Vi hoppas att oljeväxter också finns med i så många odlingsplaner som möjligt inför den kommande odlingsperioden. Arealerna med oljeväxter har krympt under de tre senaste åren, men nu har vi inte längre råd eller något behov av ytterligare minskningar. Raisioagro har ett utbud av bra sorter för odling av oljeväxter och ett heltäckande paket för odlingsteknik, gödselmedel och växtskyddsmedel. Om du tecknar ett odlingskontrakt på oljeväxter med Raisioagro nu, får du 5 euro per ton som kontraktsarvode för varje levererat ryps- eller rapsparti. Då du tecknar odlingskontrakt och skaffar utsäde för kontraktsarealen från Raisioagro före utgången av << april, får du en häftig Makita-radio. Minna Oravuo 13
VÄXTODLING AGRO magasinet 1/13 Undvik mögeltoxiner Förekomsten av rödmögel och mögeltoxiner som förorsakas av Fusarium-svamparna präglade tråkigt nog spannmålsskörden i fjol. Mängderna mögeltoxin, i synnerhet deoxynivalenol, dvs. DON-halterna, har mätts i Finland under mer än tio år. Tilläggsuppgifter om mögeltoxiner i spannmål, om gränsvärden och hur man kan hålla toxingränserna finns bl.a. på Spannmålsbranschens samarbetsgrupps webbplats www.vyr.fi. TEXT Minna Oravuo Mätningarna har utförts av både forskare, myndigheter och spannmålsindustrin. Redan år 2006 trädde en EUförordning i kraft, som fastställer högsta tillåtna halter av mögeltoxin. Efter det har spannmålsuppköparna konsekvent mätt halterna i den spannmål som de använder. Odlarna har inte nödvändigtvis märkt detta, eftersom förekomsten av mögeltoxiner har varit sällsynt över lag, och spannmålspartier har sällan kasserats för toxinernas skull. Halterna är exceptionella Den gångna sommaren var dock exceptionell och höga halter mättes upp i havre men också i vete och korn. Av de förhandsprov av havre som analyserats på Raisioagro är det en fjärdedel som inte uppfyller kvalitetskraven för grynhavre, och partierna har därför klassats som foderhavre. Också en del förhandsprov av vete, dock i mycket mindre omfattning än havren, har överskridit de tillåtna gränserna. Vidareförädlare av råvara avsedd för livsmedelsbruk och spannmålsexportörer har ingen möjlighet att kompromissa, eftersom ingen kan försätta sig i den situationen att de måste dra bort flingor från butikshyllorna. Att reda ut spannmålskvaliteten är inte enbart i de stora köparnas intresse. Mögeltoxinerna är giftiga för både djur och människor. Fastän små mängder toxiner inte är livsfarliga, försämras djurens välmående av dem och produktionskapaciteten kan sjunka. Också husdjursproducenterna borde analysera spannmålskvaliteten och beakta riskerna i odlingstekniken. För livsmedelsbruk Mot en ny odlingsperiod Den rikliga förekomsten av mögeltoxiner i fjolårsskörden har fått oss att fundera på hur vi ska kunna undvika en motsvarande situation igen. Eftersom det inte finns någon enskild orsak till mögelförekomsten, finns det inte heller någon enskild lösning på problemet. Praktiska sätt att minska risken för mögel är omsorgsfull odlingsteknik och rätt val av sorter. I fråga om sorterna har man inte kunnat påvisa att det skulle finnas härdiga och mindre härdiga sorter. Skillnaderna i mottagligheten hör främst ihop med växttiden, dvs. ju längre växttid en sort behöver, desto större är risken för att växt- och tröskningsförhållandena blir dåliga. Det är mycket viktigt med utsädets kvalitet. I synnerhet om man använder eget utsäde ska det parti som är avsett till utsäde sorteras och betas noggrant. Stora mängder växtmassa på skiften som insås ökar mögelrisken liksom också ensidig odling av havre. Gränser för mögeltoxinhalter i spannmål Deoxynivalenol (DON) högst, µg/kg Zearalenon högst, µg/kg Okratoxin A högst, µg/kg Aflatoxin B 1 högst, µg/kg Aflatoxin B 1 +B 2 +G 1 +G 2 sammanlagt högst, µg/kg Foderanvänding Deoxynivalenol (DON) högst, µg/kg Zearalenon högst, µg/kg Okratoxin A högst, µg/kg Kvarnvete, råg, maltkorn, grynkorn 1 250 100 5,0 2,0 4,0 Alla spannmål 8 000 2 000 250 Grynhavre 1 750 100 5,0 2,0 4,0 14
Växtskyddsmedelsbegränsningar intill vattendrag Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) gör en ny värdering av riskerna med växtskyddsmedel intill vattendrag på nya grunder, vilket leder till nya bestämmelser för skyddsremsor under våren 2013. TEXT Heidi Silvennoinen I samband med att växtskyddsmedel godkänns för och registreras på marknaden ställs krav på skyddsremsor längs vattendrag. Då skyddsremsor fastställs kommer man i fortsättningen att beakta hur giftigt växtskyddsmedlet är, bruksmängderna per hektar och estimerad vindavdrift. Enligt överinspektören på Tukes Leona Mattsoff tillämpas detta förfarande redan i flera europeiska länder. För odlarens del är det en god nyhet att skyddsremsorna får krympa för merparten av växtskyddsmedlen. Å andra sidan blir skyddsremsorna bredare för t.ex. bekämpningsmedel mot skadedjur och för vissa användningsändamål, säger Mattsoff. Använd sprutor med injektormunstycken Enligt Tukes kan man använda injektormunstycken för att minska vindavdriften. Injektormunstyckena gör sprutningsvätskans droppar större än vanliga munstycken, och då blir risken för att besprutningsvätskan ska spridas till vattendragen mindre. På etiketterna till vissa preparat kommer det i fortsättingen att nämnas i bruksanvisningen att en viss typ av spruta ska användas nära vattendrag. Odlaren kan också krympa föreskriven skyddsremsa för vissa preparats del genom att använda munstycken som ger mindre vindavdrift. För en stor del av medlen räcker det med ett flatstrålemunstycke. Tukes kommer att lista munstycken på sin webbplats under våren, där också tillåtna körhastigheter och användningstryck finns angivna. Nya etiketter senast 2015 Man hinner inte tillverka nya försäljningsetiketter till förpackningarna till i vår så att de motsvarar de nya kraven, utan först inför säsongen 2015 kommer de nya etiketterna att vara klara. Mattsoff lovar, att om preparatets skyddsavstånd till vattendrag blir mycket större än det är nu, kan odlaren fortfarande tillämpa det kortare avstånd som nämns på etiketten säsongerna 2013 och 2014. Tukes rekommenderar dock att odlarna börjar tillämpa de nya skyddsavstånden redan i år för att skydda organismerna i närliggande vattendrag. Om skyddsavståndet för medlet däremot blir kortare, kan odlaren tillämpa de kortare avstånden eller fortsätta med det längre avståndet. Skyddsavstånden kan i fortsättningen alltid kontrolleras i Tukes uppdaterade växtskyddsmedelsregister på Internet. De nya avstånden till vattendragen börjar uppdateras på webbplatsen under den närmaste tiden och Tukes informerar om när uppdateringen är klar. Integrerat växtskydd I början av år 2014 går växtproduktionen över till att följa principen med integrerat växtskydd (IPM). I IPM är det meningen att olika bekämpningsmetoder ska kombineras, t.ex. odlingstekniska metoder, förebyggande, ändamålsenlighet, observationer, övervakning och biologisk och mekanisk bekämpning. Syftet är att minska riskerna för miljön och människans hälsa men också att hålla användningen av växtskyddsmedel på en ekonomiskt acceptabel nivå. Vi kommer att informera mera om integrerat växtskydd i kommande tidskrifter. Dessutom hittar du mer information på sajten www.mtt.fi/pesticidelife. 15
NÖT AGRO magasinet 1/13 Produktserien som baseras på den nya foderinnovationen BENEMILK förbättrar halter och produktion Raisioagros nya Benemilk -foder höjer kornas mjölkproduktion och förbättrar halterna. Dessutom förbättrar de nya Benemilk-fodren utnyttjandet av näringsämnena i kofodret. TEXT Merja Holma I början av år 2012 kom Raisio ut på finska marknaden med ett allfoder som förbättrar mjölkproduktionen och mjölkhalterna. Fodret var känt under namnet Maituri 12 000 E och utvecklades på basis av Raisios egen innovation. Fodret blev mycket populärt bland producenterna. Nu har foderserien utvidgats och blivit mera mångsidig än förut. Med de nya produkterna kan man på ett exaktare sätt komplettera kornas utfodringsmässiga behov med olika slags ensilage. Benemilk -produktfamiljen har tre allfoder och ett halvkoncentrat. Fodren är lätta att känna igen med hjälp av färgen, eftersom färgerna Black, Red och Blue är kännetecknande för produkternas egenskaper (mycket kraftigt, kraftigt och milt). Alla Benemilk-foder har ett mycket högt energiinnehåll och en effektiv verkan på mjölkens sammansättning och mängd. Också bättre hälsa och uthållighet Benemilk Black är den kraftigaste produkten i serien och avsedd för utmanande användning till de högst producerande korna. Benemilk Black innehåller faktorer som påverkar mjölkhalterna och produktionen och dessutom hälsofrämjande ämnen, som kan minska metabolisk stress hos kor. Benemilk Amino Black -halvkoncentratet ger högproducerande kor i spannmålsutfodring Benemilk-seriens fördelar och positiva hälsoeffekter. Benemilk Red är ett kraftigt foder för säker produktion. Det har tillräcklig effekt också tillsammans med gammalt ensilage. Om gården använder proteinrikt ensilage eller klöverfoder, är rätt val Benemilk Blue, som har ett lägre proteininnehåll. Det kraftiga, proteinrika Benemilk Red och Benemilk Blue med ett lägre proteininnehåll är mycket energirika allfoder, som ger motsvarande höjning av mjölkhalterna som det kraftiga Benemilk Black -allfodret. Erfarenheter från mer än 600 gårdar Hundratals producenter säger, att de såg en skillnad i gårdstanken, då vanligt kraftfoder byttes till Benemilk. Vi har nu erfarenheter från mer än Den energirika Benemilk-produktserien MYCKET KRAFTIGT BLACK KRAFTIGT RED MILT BLUE ALLFODER Benemilk Black Ett mycket kraftigt allfoder för krävande rekordkor Benemilk Red Ett kraftigt allfoder för säker avkastnig också tillsammans med gammalt ensilage Benemilk Blue Ett milt allfoder med låg proteinhalt tillsammans med klöver- eller proteinrikt ensilage PROTEINFODER Benemilk Amino Black Ett kraftigt halvkoncentrat för krävande bruk 16
Kompletterar kornas utfodringsmässiga behov. 600 gårdar. Mjölkhalterna och avkastningen stiger. Fettprocenten stiger med ca tre tiondedelar och vi har till och med sett höjningar på mer än fem tiondedelar. Proteinet stiger vanligen med 1 3 tiondedelar Bästa responsen på Benemilkfodren får man i allfoderutfodring, där hela kraftfodergivan är tillverkad med Benemilk-metoden. Om man på en robotgård utfodrar med fullfoder och har Benemilk-foder som lockfoder, beror halternas utveckling på mängden kraftfoder i roboten. Benemilk-fodren är verkligen smakliga och energirika, och därför har rotationen ökat med hjälp av dem, fastän den knappa givan inte har någon inverkan på halterna som skulle märkas lika tydligt som i allfoderutfodring. Benemilk bevisat effektiv I MTT:s försöksladugård i Maaninka gjordes ett utfodringsförsök på våren 2012, där Benemilk-allfodret höjde den energikorrigerade mjölkproduktionen med hela 2,7 kg om dagen per ko jämfört med perioden med spannmåls-koncentratutfodring. I foderförbrukningen kunde man inte märka någon skillnad mellan försöksgrupperna, och därför vet vi att energin i Benemilk-fodret förbrukades för effektivare mjölkproduktion. Detta kan man se av kl-värdet, dvs. energins utnyttjande, i vidstående stapeldiagram. Då spannmål-koncentrat-utfodringen byttes till Benemilk steg kl-värdet märkbart. Också utnyttjandet av proteinet blev bättre. I praktiken kan man dra nytta av Benemilk-fodrets bättre effektivitet antingen genom att sänka kraftfodergivan ett halvt kilo i alla utfodringsklasser eller hålla givan lika stor som förr och dra nytta av det bättre fodret i form av en produktionsförbättring. I Raisioagros utfodringsplanering beaktas Benemilk-fodrens bättre utnyttjandegrad. Ensilagets kvalitet fortsatt viktig Fastän man använder Benemilkfoder, har ensilaget fortfarande en avgörande roll i mjölkproduktionen. Om ensilaget är dåligt, behövs mera allfoder; tillsammans med ett bra ensilage klarar man sig med mindre. 0,65 0,6 0,55 0,5 0,45 Energiutnyttjande (MTT 2012) JÄMFÖRELSE BENEMILK Black Ensilagets D-värde avgör inte ensamt kraftfodernivån, eftersom jäsningskvaliteten och fukthalten också inverkar på den konsumerade ensilagemängden. Förbered byten av ensilagepartier genom analyser, för att nödvändiga justeringar ska kunna göras innan produktionen sjunker. Då ensilaget byts kan sämre aptit, en sänkning av energi- eller proteinhalten och ändrad vommiljö påverka produktionen och halterna i betydande grad, och dessa faktorer bör beaktas då foderstater utarbetas. Det lönar sig att be Raisioagros kundansvariga utarbeta en Benemilk-foderstat för gården. JÄMFÖRELSE 5 6 7 Tid efter kalvningen, mån 17
NÖT AGRO magasinet 1/13 I Mehtonens besättning förbättrade Benemilk halterna. BENEMILK fungerar trots regnsommarfoder Eila Mehtonen har redan mer än ett års erfarenhet av Benemilk -fodret. Höjda mjölkhalter fick avräkningspriset för mjölken att stiga och också produktionen har stigit trots den besvärliga regnsommaren. TEXT Merja Holma I FOTON Merja Holma och Eila Mehtonen 18
För flera år sedan frågade Eila Mehtonen i Vieremä foderförsäljaren om det fanns någon metod för att höja mjölkhalterna, men då fanns det ingen sådan. Då Tapani Vartiainen berättade om foderförsöket, trodde jag inte ens att det skulle finnas ett foder som förbättrar halterna. Men nu finns det ett sådant foder och då fettprocenten var som högst var den nästan fem, säger Eila. Ökat intresse för mjölkanalyserna Det var verkligen intressant att se hur det nya fodret verkade. Förr stirrade jag enbart på celltalet och bakterierna i tankmjölkanalysen, fastän båda värdena var riktigt bra. Men i fjol på vintern tittade jag allra först på halterna och först efter en lång tid kom jag ihåg att titta på de gamla vanliga uppgifterna: celltalet och bakterierna. De höjda halterna har korrigerat avräkningspriset för mjölken uppåt. De gamla halterna sänkte avräkningspriset, säger Eila. Mehtonens besättnings energikorrigerade produktion var över 10 000 kilo ifjol. Räknat från provmjölkningarna har kornas dagsproduktion stigit med i medeltal 2,3 kg Tapani Vartiainen har sammanställt foderstaten åt besättningen på Mehtonens gård och Eila har tillämpat den i praktiken. tack vare det nya fodret. Också proteinhalten har stigit med en dryg tiondedel med Benemilk-utfodringen. Fettet steg till en ny nivå. Fetthalterna uppvisar en likadan variation som förut, men nu ligger vi klart över de gamla halterna (se figuren på nästa sida). God foderutnyttjandegrad Trots den höga avkastningsnivån är kornas kraftfodermängd mycket måttlig, eftersom man vill använda så mycket ensilage som möjligt i utfodringen. Kor i laktationsökning får endast 12 kilo allfoder och två kilo koncentrat. Foderutnyttjandegraden är mycket god. Medelmjölken från mätningen i januari var 37 kg, vilket visar att det finns några kor med mycket hög produktion i besättningen. Det krävs flera egenskaper av kraftfodret, då givan är så pass liten. Benemilk Blacks höga energiinnehåll och komponenter som främjar hälsan minskar den metaboliska stressen hos korna och förbättrar fruktsamheten. Man klarar sig alltså med en mindre fodergiva. Fastän de ihållande regnen i somras gjorde foderproduktionen och betesgången besvärlig, lyckades Mehtonen bra med skörden med tanke på förhållandena. Tapani utarbetar foderstater på basis av ensilageanalyserna och jag har tillämpat dem i praktiken. Det är uppenbart att jag lyckats. Benemilk fungerar bra med senaste sommars ensilage, säger Eila. Också kraftig råmjölk Kor som snart ska kalva får två kilo Benemilk och kvigor får 1,5 kg om dagen. Jag har sintidspreparerat försiktigt under flera år, och kraftfodret kommer med i utfodringen en vecka före beräknad kalvning. Mineraler ska naturligtvis ges före och efter kalvningen. Trots den återhållsamma utfodringen under sintidsprepareringen har råmjölken varit mycket fet. Ugnsosten har blivit riktigt lyckad, för råmjölken var kraftig, säger Eila med uppskattning. I ProAgrias årsrapport har kalv- 19
NÖT AGRO magasinet 1/13 ningsintervallet varit endast 379 dagar, vilket är en prestation. Trots det är Eila av den åsikten att kalvningsintervallet inte ska pressas så lågt, om korna orkar mjölka länge. Det är helt onödigt att sinlägga dem, medan de mjölkar bra och därför ska semineringstidpunkten väljas individuellt för varje ko. Vi har ett par fruar som har ett kalvningsintervall på 450 dagar, berättar Eila. Det lyckas inte heller alltid vid första försöket, men generellt har Mehtonens kor visat sina brunster tydligt och också blivit dräktiga. Uthålligheten har varit god och kalvningsgångerna är över tre i medeltal. Jersey-rasen utökas Eilas mål är att få kvigorna att kalva första gången då de är 24 månader. I fjol steg kalvningsmedelåldern en aning och var 24,9 månader, eftersom Helmi-Orvokkis sköljning fördröjde hennes kalvning med ett par månader. Helmi-Orvokki är gårdens % 4,75 4,55 4,35 4,15 första jersey-ko. Hon föddes av ett embryo som kom från Kanada. Helmi-Orvokki har nu också två embryokalvar Jade ET och Jenny ET och en egen kalv Jalo-Orvokki. Alla tre ska födas upp. Helmi-Orvokki som kalvade för några månader sen är Eilas ögonsten och vet hur hon ska få hennes uppmärksamhet. Trots sin småvuxenhet står hon på sig i de större ayrshirekornas sällskap. Helmi-Orvokki är kanske alltför mycket medveten om sin unika härkomst och det hämnas nu då hon Fetthalten i tankmjölken (%) Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec är äldre. Hon behöver inte lyda utan tuggar helt fräckt på de andra kornas juverhållare eller mjölkmaskinens slangar. Jag vet inte om det var Benemilks förtjänst eller hennes egen rasegenskap men hennes första mjölkmätning visade 5,71 % fett och 4,29 % protein. 2,3 kilo mera mjölk! Besättningen visar sin tacksamhet genom att mjölka mer. 2011 2012 Försöksfodret påbörjas Helmi-Orvokki är gårdens första jersey-ko. 20