P R O M E M O R I A Datum 2017-05-30 FI Dnr 17-4640 Författare Finansinspektionen Anvisning för testrapportering inför kapitalkravsreglering, för företag med tjänstepensionsverksamhet Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se 1(27)
Introduktion Anvisningen avser rapportering från svenska livförsäkringsföretag och understödsföreningar som kan komma att omfattas av kapitalkravsreglering för tjänstepensionsverksamhet. Dessa kallas nedan gemensamt företag. Anvisningen gäller även ifyllandet av den tillhörande Excel-rapporten där företagen lämnar in data och som vid denna testrapportering även utgör rapporteringsblankett. De olika kapitalkravsberäkningarna avser tjänstepensionsverksamhet. Dessa beräkningar görs av företag som idag rapporterar eller tidigare rapporterat enligt den så kallade trafikljusmodellen. Rapporteringsperiod för testrapporteringen är förhållandena per 2016-12-31. Samtliga belopp ska anges i kronor (kr) utan decimal och avrundas enligt gällande regler. Den eurokurs som ska användas vid omräkningen till svenska kronor är 9,87 kronor. Excel-rapporten består av 12 flikar, och i 8 av dessa fyller företaget i data. Fyra flikar, 8, 10, 11 och 12, är rödmarkerade och ska inte ändras av företaget. Beräkningsceller är låsta. Excel-rapporten använder färgkoder för de enskilda cellerna: Ljusblåa celler är inmatningsceller. Gulfärgade celler innehåller beräkningar och resultat. Uppgifterna rapporteras i följande avsnitt/flikar: 1. Information 2. Balansräkning 3. Kapitalbas 4. MKK, minimikapitalkrav 5. RKK, riskkänsligt kapitalkrav 6. VÅB, villkorad återbäring 7. Motpartsrisk 8. Resultat, sammanställning ingen inmatning sker här 9. Kassaflöde 10. Räntekurvor, referens ingen inmatning sker här 11. Parametrar, referens ingen inmatning sker här 12. Databas, sammanställning ingen inmatning sker här Den första fliken, 1. Information, avser grunduppgifter för det inrapporterade företaget. Här rapporterar företaget uppgifter om institutnamn, 2
institutnumret hos Finansinspektionen (FI), samt uppgifter om tre kontaktpersoner, varav en aktuarie, som kan besvara frågor om enskilda rapporterade uppgifter i Excel-rapporten. Den andra fliken, 2. Balansräkning, inhämtar uppgifter om företagets tillgångar och skulder per balansdagen. Se detaljerad beskrivning senare i denna anvisning. Den tredje fliken, 3. Kapitalbas, inhämtar uppgifter om företagets aktuella kapitalbas per balansdagen. Det rör uppgifter som t.ex. eget kapital, obeskattade reserver och andra uppgifter som rör kapitalbasen. Se detaljerad beskrivning senare i denna anvisning. Den fjärde fliken, 4. MKK, beräknar och sammanställer minimikapitalkrav. Här sker företagets inmatning av uppgifter som har att göra med förmånsbestämda och avgiftsbestämda förmåner. Här anges också vissa uppgifter om dödsfallsåtaganden, pensionsförmåner och andra förmåner, samt driftskostnader. Se detaljerad beskrivning senare i denna anvisning. Den femte fliken, 5. RKK, beräknar och sammanställer riskkänsligt kapitalkrav. Här sker företagets uppgifter rörande marknadsrisk, motpartsrisk, pensionsrisk och operativ risk. Se detaljerad beskrivning senare i denna anvisning. Den sjätte fliken, 6. VÅB, inhämtar uppgifter om villkorad återbäring som skulle kunna täcka de beräknade riskkänsliga kapitalkraven. Se detaljerad beskrivning senare i denna anvisning. Den sjunde fliken, 7. Motpartsrisk, inhämtar och sammanställer information om de olika motparterna hos företaget per balansdagen. Se detaljerad beskrivning senare i denna anvisning. Den åttonde fliken, 8. Resultat, sammanställer resultat av de olika kapitalkravsberäkningarna (MKK, RKK) och kapitalbasen. Den nionde fliken, 9. Kassaflöde, inhämtar uppgifter om företagets kassaflöde. Se detaljerad beskrivning senare i denna anvisning. Den tionde fliken, 10. Räntekurvor, innehåller räntekurvan i SEK som ska användas för diskontering av pensionsåtaganden samt stressade kurvor för ränterisk. Den elfte fliken, 11. Parametrar, är en sammanställning över korrelationsmatriser och andra parametrar som används i denna testrapportering. Fliken är stöd för testrapportens beräkningar, och visar vilka parametrar som används i testrapporteringen. 3
Den tolfte fliken, 12. Databas, är en FI-intern flik som kommer att användas i samband med de analyser som följer på denna testrapportering. Allmänt Excel-rapporten som publiceras tillsammans med dessa anvisningar utgör inrapporteringsblankett. Frågor angående testrapporteringen ska skickas till epostadressen kktjp@fi.se. Det färdiga resultatet av testrapporteringen, dvs. Excel-rapporten med ifyllda data, ska lämnas till FI på ett USB-minne. Inlämning sker till FI:s reception eller sänds till FI:s officiella postadress (Finansinspektionen, Box 7821, 103 97 Stockholm). Om företaget efter ordinarie inlämning lämnar in en ändrad version, som innehåller rättelser och/eller korrigeringar, så ska de kommenteras i ett följebrev som lämnas in vid samma tidpunkt. Nedan är en jämförelse mellan begrepp i denna testrapportering och motsvarande som sin Tjänstepensionsföretagsutredningen och IORP 2-direktiv: Begrepp i anvisning / Excelrapport Arbetsgivare Förmånstagare Försäkringsskydd Minimikapitalkrav, MKK Pensionsrisk Pensionsteknisk avsättning, PTA Begrepp i utredning / IORP 2-direktiv Tjänstepensionstecknare Förmånsberättigad/tjänstepensionsberättigad Avgiven återförsäkring Schablonmässigt kapitalkrav Förmånsrisk Teknisk avsättning/försäkringsmatematisk avsättning Huvudförmåner där förmånstagaren ej bär placeringsrisken traditionell förvaltning Verksamhet med traditionell förvaltning enligt IORP 2-direktivets artikel 17.2. Här inkluderas även verksamhet som ska ha enligt IORP 2-direktivets artiklar 17.4 ( capital redemption ) respektive 17.5 (tontiner). Med tontiner avses ett slags livförsäkring. Huvudförmåner där förmånstagaren bär placeringsrisken fond- & depåförvaltning Verksamhet som är kopplad till fond- och depåförvaltning enligt IORP 2 - direktivets artikel 17.6. 4
Tilläggsförmåner Tilläggsförmåner ska endast ingå i rapporteringen om den tillhandahålls sekundärt till en huvudförmån, och verksamheten bedrivs enligt IORP 2 - direktivets artikel 17.3 och/eller artikel 18. Fond- och depåverksamhet I testrapporteringen hanteras kapitalkraven för fond- och depåverksamhet inom minimikapitalkravet, pensionsrisk och operativ risk. Värdering I testrapporteringen ska värderingen av tillgångar och skulder ha sin utgångspunkt i den legala redovisningen per 2016-12-31. Företagets pensionstekniska avsättningar, PTA, ska värderas enligt aktsam värdering. Beräkningarna av PTA ska vara gjorda med adekvata aktuariella metoder och ska avse värdet före eventuellt försäkringsskydd, dvs. brutto, om inte annat anges. Ränteantagandet ska bestämmas enligt Finasinspektionens föreskrifter och allmänna FFFS 2013:23 om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar 2 kap, dock utan nollräntejustering. Räntekurvan i SEK finns tillgänglig i flik 10. Räntekurvor. 1. INFORMATION Här rapporterar företaget uppgifter om institutnamn, institutnumret hos FI, samt uppgifter om tre kontaktpersoner, varav en aktuarie, som kan besvara frågor om enskilda rapporterade uppgifter i Excel-rapporten. I denna flik finns Euro-kursen som ska användas vid denna testrapportering, samt olika tröskelvärden och konfidensnivåer för Value at Risk (VaR). 2. BALANSRÄKNING Uppgifter om företagets balansräkning anges i flik 2.Balansräkning, uppdelad på tjänstepensionsverksamhet och övrig livverksamhet. Balansräkningsposterna ska motsvara den finansiella redovisningen per 2016-12-31 med tillämpning av ränteantagandet enligt Finansinspektionens förskrifter och allmänna råd FFFS 2013:23. Det som rapporteras i kolumnen tjänstepensionsverksamhet är den del av verksamheten som omfattas av kapitalkravsberäkningarna i denna testrapportering. 5
3. KAPITALBAS Uppgifter om företagets kapitalbas rapporteras i flik 3.Kapitalbas. Begrepp och uttryck i denna flik och anvisning har den betydelse som anges i lag (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2015:12) om årsredovisning i försäkringsföretag 1, om inte annat anges. Hänvisning med romerska siffror hänför sig till beteckningar som används i angivna lag och föreskrift. 3.1 Poster som inte kräver medgivande 3.2 Inbetalt aktiekapital, garantikapital eller verksamhetskapital I posten ingår: aktiekapital eller garantikapital (AA.I) verksamhetskapital (AA.I.a) Posten avser helt inbetalt startkapital och eventuella kapitaltillskott. Finansinspektionen kan efter ansökan medge att hälften av ännu ej inbetalat aktie garanti- eller verksamhetskapital får medräknas i kapitalbasen. Det godkända beloppet ska rapporteras som Ännu inte inbetalt aktiekapital, garantikapital eller verksamhetskapital, på rad 3.15 (se vidare nedan om detta). 3.3 Övrigt eget kapital och obeskattade reserver som inte motsvarar förpliktelser I posten ingår: 3.3.1 Konsolideringsfond konsolideringsfond (AA.IV) 3.3.2 Överkursfond överkursfond (AA.II) 3.3.3 Övrigt eget kapital inklusive andra fonder förlagsinsatser (AA.I.b) uppskrivningsfond (AA.III) reservfond (AA.V.1) fond för verkligt värde (AA.V.3) fond för utvecklingsutgifter (AA.V.4) och övriga fonder (AA.V.5) 3.3.4 Obeskattade reserver obeskattade reserver (BB) 3.4 Balanserat resultat. I posten ingår: balanserad vinst eller förlust (AA.VI) 1 I dess lydelse med hänsyn tagen till ändringar med anledning av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:13) om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2015:12) om årsredovisning i försäkringsföretag. 6
Posten avser balanserat resultat före avdrag för eventuella stämmodispositioner, såsom förutsebara utdelningar till aktieägare. Utdelningar dras av på rad 3.10 Utdelningar. 3.5 Årets resultat. I posten ingår: årets resultat (AA.VII) Posten avser årets resultat, före avdrag för eventuella stämmodispositioner, såsom förutsebara utdelningar till aktieägare. Utdelningar dras av på rad 3.10 Utdelningar. 3.6 Öppet redovisade övervärden (netto) i tillgångar. I posten ingår nettot av öppet redovisade övervärden och undervärden i tillgångar. Finansinspektionen får medge att poster utöver de som anges i lagen får ingå i ett företags kapitalbas. Övervärden (netto) i tillgångar får räknas med i kapitalbasen under förutsättning att dessa övervärden är öppet redovisade dvs framgår av företagets årsredovisning, som tilläggsupplysning eller i förvaltningsberättelsen. 3.9 Immateriella poster i balansräkningen. I posten ingår immateriella tillgångar (B) Här redovisas avdrag för immateriella tillgångar dvs goodwill (B.I) och andra immateriella tillgångar (B:II). 3.10 Utdelningar Från kapitalbasen ska förutsebara utdelningar dras av. Det innebär att utdelningar som föreslagits av styrelsen eller av andra ledande personer i företaget ska dras av även om de ännu inte är beslutade på bolagsstämman. 3.11 Övriga avdrag I posten ingår t ex avdrag för aktier och tillskott i vissa ägarintressen och avdrag för förutbetalda anskaffningskostnader. Olika typer av avdrag listas nedan. Avdrag för aktier och tillskott i vissa innehav Från kapitalbasen ska tjänstepensionsföretaget räkna av det bokförda värdet av aktierna eller av det som skjutits till i annan form (tillskott) i 1. ett tjänstepensionsföretag, 2. ett försäkringsföretag, ett kreditinstitut, ett institut för elektroniska pengar, ett värdepapperföretag eller motsvarande utländska företag, 3. ett utländskt återförsäkringsföretag 4. ett försäkringsholdingföretag, eller 5. ett finansiellt institut. En sådan avräkning skall göras om 1. tjänstepensionsföretagets ägarandel överstiger 10 procent av det ägda företagets egna kapital, eller 7
2. tjänstepensionsföretagets ägarandel understiger 10 procent av det ägda företagets egna kapital men a) tillskottet eller summan av tillskotten överstiger 10 procent av det egna kapitalet eller de egna fonderna i det ägda företaget eller det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott överstiger 10 procent av tjänstepensionsföretagets kapitalbas, eller b) företaget är ett intresseföretag eller tjänstepensionsföretaget direkt eller indirekt äger minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster i det ägda företaget. Lättnadsregeln för aktier och tillskott i företag som omfattas av samma beräkning av gruppbaserad ställning eller som omfattas av konglomeratstillsynen ska inte tillämpas i denna kvantitativa enkät. Avdrag för förutbetalda anskaffningskostnader I posten ingår förutbetalda anskaffningskostnader (H.II) 3.13 Poster som kräver medgivande 3.14 Förlagslån I posten ingår efterställda skulder (CC) notera att beloppet kan begränsas i förhållande till storleken på kapitalbas och kapitalkrav Här redovisas förlagslån som får räknas med i kapitalbasen efter medgivande av Finansinspektionen. Kapitalbasen får inkludera såväl förlagslån utan fast löptid (så kallade eviga förlagslån) som vissa förlagslån med fast löptid. Förlagslån är efterställda skulder dvs, så länge det inte är förfallet, ska det i händelse av likvidation eller konkurs betalas först sedan övriga oprioriterade fordringsägare har erhållit betalning. För att få räkna med förlagslån i kapitalbasen krävs vidare att vissa ytterligare villkor ska vara uppfyllda. Endast förlagslån som har medgivande får räknas med. Förlagslån får utgöra högst 50 procent av det lägsta av kapitalbas och kapitalkrav, dock högst 25 procent om det är förlagslån med fast löptid. I normala fall är kapitalkravet lägre än kapitalbasen. 3.15 Ännu inte inbetalt aktiekapital, garantikapital eller verksamhetskapital. I posten ingår tecknat ej inbetalt kapital (A) notera att beloppet kan begränsas i förhållande till storleken på kapitalbas och kapitalkrav Här redovisas ännu inte inbetalt aktiekapital, garantikapital eller verksamhetskapital som får räknas med i kapitalbasen efter medgivande av Finansinspektionen. Endast poster som har medgivande får räknas med. För aktiebolag gäller att tecknat ej inbetalt aktiekapital endast kan förekomma vid en nyemission. För ömsesidiga bolag gäller att tecknat ej inbetalt 8
garantikapital kan förekomma vid tillskott av garantikapital under rörelsens gång. För försäkringsföreningar gäller att tecknat ej inbetalt verksamhetskapital kan förekomma vid tillskott av verksamhetskapital under rörelsens gång. Hälften av tecknat ej inbetalt aktiekapital, garantikapital eller verksamhetskapital kan räknas med i kapitalbasen, under förutsättning att den inbetalda delen uppgår till 25 procent av nämnda kapital, dock maximalt upp till 50 procent av det lägsta av kapitalbas och kapitalkrav. 3.16 Andra poster som godkänts av Finansinspektionen I posten ingår andra poster som Finansinspektionen medgivit efter ansökan. Det kan t ex vara: förlagsinsatser (AA.I.b) kapitalandelslån och vinstandelslån (AA.V.a) justering till följd av att zillmering inte utnyttjas fullt ut Notera att beloppen kan begränsas i förhållande till storleken på kapitalbas och kapitalkrav. 4 MINIMIKAPITALKRAV (MKK) Uppgifter som behövs för att beräkna företagets minimikapitalkrav rapporteras i flik 4.MKK. Vid beräkning av minimikapitalkrav beaktas till viss del försäkringsskydd genom beräkning av en självbehållskvot. Kvoten ska spegla försäkringsskyddets effekt och beräknas separat för respektive förmånsgrupp enligt beskrivningen nedan. 4.1-4.15 Pensionstekniska avsättningar, PTA Pensionstekniska avsättningar (brutto) Uppgifter rapporteras på rad 4.3 till 4.15, kolumn Brutto. Här avses pensionsteknisk avsättning brutto, dvs. utan avdrag för försäkringsskydd. Företaget ska rapportera både förmånsbestämd och avgiftsbestämd PTA. Huvudförmåner där förmånstagaren ej bär placeringsrisker rapporteras på rad 4.3 och 4.4, medan de där förmånstagaren bär placeringsrisk rapporteras på rad 4.6-4.8 samt 4.12. För rad 4.8 och 4.12 se närmare förklaring i Excelrapporten. Pensionstekniska avsättningar för tilläggsförmåner rapporteras på rad 4.14 och 4.15. 9
Pensionstekniska avsättningar (netto) Uppgifter rapporteras på rad 4.3 till 4.15, kolumn Netto. Här avses pensionstekniska avsättningar netto, dvs. med avdrag för försäkringsskydd. Företaget ska rapportera både förmånsbestämd och avgiftsbestämd PTA. Huvudförmåner där förmånstagaren ej bär placeringsrisker rapporteras på rad 4.3 och 4.4, medan de där förmånstagaren bär placeringsrisk rapporteras på rad 4.6 och 4.7. PTA för tilläggsförmåner rapporteras på rad 4.14 och 4.15. 4.16 4.23 Positiva risksummor Positiva risksummor (brutto) för dödsfallsåtaganden indelade efter återstående tid för pensionsåtagande (t) Uppgifter rapporteras på rad 4.18-4.20 samt rad 4.23, kolumn C, Brutto. Med positiv risksumma avses här skillnaden mellan kapitalvärdet av utfästa och utfallande belopp vid dödsfall och för förmånen gjord pensionsteknisk avsättning, när skillnaden är positiv. Med återstående tid för pensionsåtagande avses den tid under vilken risksumman är positiv sett från balansdagen. Dödsfallsåtagande med positiva risksummor, där förmånstagaren ej bär placeringsrisk rapporteras på rad 4.18 4.20. Dessa delas in i tre grupper. 1) sådana förmåner där återstående tid under vilken risksumman kommer att vara positiv är längre än fem år (rapporteras på rad 4.18). 2) sådana förmåner där återstående tid under vilken risksumman kommer vara positiv är längre än tre år, men högst fem år (rapporteras på rad 4.19). 3) sådana förmåner där återstående tid under vilken risksumman kommer vara positiv är högst tre år (rapporteras på rad 4.20). Företag med liten premievolym behöver inte fördela risksumman på de tre grupperna, utan får redovisa den totala risksumman under grupp 1. Vad som här ska anses vara liten premievolym avgör företagen själva. Även i de fall det är svårt att bedöma hur lång tid risksumman för ett pensionsåtagande kommer vara positiv, kan förmånen föras till grupp 1. För dödsfallsåtaganden med positiva risksummor, där förmånstagaren bär placeringsrisk, rapporteras endast total risksumma, brutto, på rad 4.23 i kolumn C, Brutto. Positiv risksumma (netto) för dödsfallsåtaganden indelade efter återstående tid för pensionsåtagande (t) Uppgifter rapporteras på raderna 4.21 och 4.23, kolumn D, Netto. Summan av positiva risksummor efter avdrag för försäkringsskydd. Positiva risksummor behöver då inte delas in i de tre grupperna, endast ett totalbelopp på nettobasis efterfrågas (rapporteras på rad 4.21). För dödsfallsåtaganden med positiva risksummor, där förmånstagaren bär placeringsrisk, rapporteras endast total risksumma, netto, på rad 4.23 i kolumn D, Netto. 10
4.24-4.26 Driftskostnader Här rapporteras driftskostnader netto som är hänförliga till sådana avtal under föregående räkenskapsår där förmånstagaren bär placeringsrisken och där driftskostnadsuttaget ligger fast högst fem år framåt i tiden. Uppgifter rapporteras på rad 4.26 i kolumn D, Netto. 4.27 4.30 Premier Fylls bara i av företag som meddelar s.k. tilläggsförmåner. Oavsett om förmånen är lång (längre än fem år) eller kort (kortare än fem år) ska den redovisas här. För långa tilläggsförmåner beräknas först ett avsättningsindex. Därefter beräknas en del av kapitalkravet där man jämför med föregående års resultat. Detta kapitalkrav fastställs genom att företaget först beräknar det högsta av justerat premieindex och justerat skadeindex. Därefter görs en jämförelse med föregående års krav. Om föregående års krav är högre än årets framräknade, ska en justering göras enligt anvisningarna till Jämförelse med tidigare år, se nedan. Kapitalkravet för tilläggsförmånerna är summan av avsättningsindex och det krav som baseras på en jämförelse med föregående år. På rad 4.29 rapporteras premieinkomst exklusive annullationer m.m. och på rad 4.30 rapporteras intjänade premier. 4.31 4.40 Utbetalningar Utbetalda pensionsförmåner och ersättningar för pensionsförmåner för de tre närmast föregående räkenskapsåren. För denna testrapportering används referensperioden 2014-01-01 2016-12-31. Ange utbetalda pensionsförmåner för de tre närmast föregående räkenskapsåren, brutto och netto, på rad 4.33. Ange pensionsersättningar, brutto, på rad 4.34. Beräknas som summa utbetalda pensionsförmåner, brutto, plus avsättningar för oreglerade förmåner vid utgången av senaste räkenskapsåret minus eventuella återvunna belopp som inte redan beaktats minus ingående avsättning för oreglerade förmåner det år som inleder referensperioden. Avsättningen för oreglerade förmåner ska alltså här i förekommande fall inkludera avsättning för bestånd som vid ingången av referensperioden överlåtits till företaget. På rad 4.36 anges premieindex för föregående år. På rad 4.37 anges förmånsindex för föregående år. På raderna 4.39 till 4.40 rapporteras ingående och utgående avsättning för oreglerade förmåner. 11
4.41 4.133 Resultatdel I resultatdelen (dvs rad 4.41 4.133) redogörs för det beräknade resultatet. Ingen inmatning behövs här. 5. RISKKÄNSLIGT KAPITALKRAV (RKK) Uppgifter som behövs för att beräkna företagets riskkänsliga kapitalkrav rapporteras i flik 5.RKK. Här sker rapportering av marknadsrisk, motpartsrisk, pensionsrisk och operativ risk. De riskkänsliga kapitalkraven beräknas här med olika konfidensnivåer. Först stressas varje risk inom marknadsrisker respektive pensionsrisker. Därefter bestäms ett riskkänsligt kapitalkrav för varje riskkategori. Sedan beräknas kvadratrotssumman av kapitalkraven med korrelationskoefficienter. Stressfaktorer och korrelationer finns i flik 11. Parametrar. En reduktionsfaktor bestäms som kvoten mellan kvadratrotssumman av kapitalkraven enligt ovan och summan av bruttokapitalkraven. De reducerade kapitalkraven bestäms därefter som de beräknade bruttokapitalkraven multiplicerade med reduktionsfaktorn. Därefter ska företaget, i förekommande fall, utifrån det beräknade reducerade kapitalkravet, bedöma hur mycket av detta som skulle kunna absorberas av villkorad återbäring (VÅB). Denna bedömning av VÅB rapporteras i flik 6.VÅB. För pensionsrisk och motpartsrisk beräknas endast scenariot VaR 99,5 procent, och för övriga scenarier skalas kapitalkraven med hjälp av en VaR-faktor, se raderna 1.19 och 1.20 i flik 1. Information. 5.67 5.125 Marknadsrisk Marknadsrisk rapporteras från raderna 5.67 till 5.125 i flik 5.RKK. 5.68 5.78 Ränterisk, riskkänsligt kapitalkrav Ränterisk är risken att företagets finansiella ställning påverkas negativt av förändringar i räntenivåer. Kapitalkravet för ränterisken beräknas genom att mäta hur tillgångar och skulder påverkas av förändringar i nivån på räntorna. Beräkningen i stresstestet delas upp i räntebärande tillgångar (netto) och avsättningar för 12
pensionsåtaganden. Med netto avses att eventuella riskreducerande instrument får inkluderas. Företaget ska beakta effekten av att räntorna antas röra sig nedåt, ett räntefall. Stresstest för ränterisk Tillgångarnas känslighet för förändringar ska beräknas som värdeförändringen i dessa tillgångar till följd av att räntorna minskar, räntefall. Stressnivåerna är uttryckta som det minst gynnsamma av en absolut stress, och en relativ stress uttryckt i förhållande till den vid rapporteringstillfället rådande räntenivån, för respektive löptid. Åtagandenas känslighet för förändringar i de nominella räntorna i SEK beräknas som värdeförändringen i avsättningen för dessa åtaganden till följd av räntefallet. Räntekurvan och dess stressade varianter (absolut och relativ stress för givna konfidensnivåer) anges i flik 10. Räntekurvor och de absoluta och relativa stressnivåerna per löptid anges i flik 11. Parametrar. Observera att dessa stressnivåer (absolut och relativ stress) ska användas oavsett om det är reala, nominella, svenska eller utländska räntor. 5.70 Tillgångar med ränterisk, före stress Här anges värdet av de totala tillgångarna med ränterisk (netto) till verkligt värde före stress. I räntebärande tillgångar (netto) ingår även räntebärande instrument och bankmedel. Koncerninterna nettofordringar som löper med ränta ska räknas med i tillgångarna oavsett om det finns en formell garanti eller borgen bakom dessa. 5.71 Pensionsåtaganden, före stress Här anges de totala avsättningarna för pensionsåtaganden före stress. 5.72 Tillgångar pensionsåtaganden, före stress Här beräknas skillnaden mellan tillgångar och pensionsåtaganden med ränterisk före stress. 5.74 Tillgångar med ränterisk, efter nedstress Här anges värdet av de totala tillgångarna med ränterisk (netto) efter en nedstress av räntekurvan. 5.75 Pensionsåtaganden med ränterisk, efter nedstress Här anges värdet på totala pensionsåtaganden efter en nedstress av räntekurvan. 5.76 Tillgångar pensionsåtaganden, efter nedtress Här beräknas skillnaden mellan tillgångar och pensionsåtaganden med ränterisk efter en nedstress av räntekurvan. 13
5.77 Kapitalkrav ränterelaterade instrument Här anges kapitalkravet för ränterelaterade instrument (derivat). Detta krav ska beräknas av företaget, och kravets storlek beror på typen av ränterelaterade instrument (derivat). Risken mäts genom att den underliggande tillgången blir utsatt för samma räntestress som övriga ränteinnehav. Om värderingen är beroende av antaganden om framtida volatilitet, får det rapporterande företaget göra en egen bedömning av hur dessa antaganden kan påverkas av det räntefall som mäts i modellen. De kan antingen innebära ett ökat eller minskat marknadsvärde givet de föreslagna stressen för de underliggande innehaven och ska därmed ha ett minustecken vid ökning av marknadsvärdet eller ett plustecken vid minskning av marknadsvärdet. 5.78 Ränterisk vid nedstress, riskkänsligt kapitalkrav Här sker beräkning av kapitalkravet för ränterisk före diversifieringseffekter givet en nedstress av räntekurvan. Räntefonder där det inte går att genomlysa snittdurationen för de underliggande innehaven ska stressas som om det vore ett positivt kassaflöde med 7-årig löptid. 5.79 5.103 Aktiekursrisk, riskkänsligt kapitalkrav Aktiekursrisk är risken att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. För aktiederivat mäts risken genom att den underliggande tillgången minskar i värde i samma utsträckning som övriga aktieinnehav. Kapitalkravet för aktiekursrisken mäts genom att beräkna effekterna av en procentuell nedgång i marknadsvärdet på aktierna. Aktieexponeringen är uppdelad på noterade aktier med geografisk indelning (svenska marknaden, utvecklade marknader och övriga länder) och onoterade aktier utan geografisk indelning. Marknadsindelning Indelningen av olika marknader följer geografisk statstillhörighet: - Noterade, svenska marknaden - Noterade, utvecklade marknader 2 - Noterade, övriga länder Länder som inte innefattas i någon av de ovan nämnda underkategorierna ska klassas som övriga länder. Med onoterade aktier avses aktier som inte är noterade på en reglerad marknadsplats, alternativa investeringsfonder, infrastruktur, Private Equity, råvaror och placeringstillgångar som inte går att direkt koppla till andra marknadsriskkategorier. 2 Australien, Belgien, Cypern, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Hong Kong, Island, Irland, Israel, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sydkorea, Tyskland, USA och Österrike 14
Aktierelaterade placeringstillgångar som inte går att genomlysa ska också klassas som onoterade aktier. 5.85, 5.90, 5.95 och 5.100 Innehav för respektive marknad exkl. aktierelaterade instrument Posterna avser aktier och andelar, exklusive aktierelaterade instrument, uppdelade på svenska marknaden, utvecklade marknader, övriga länder respektive onoterade aktier. Med aktierelaterade instrument avses främst derivat, där kapitalkravet beräknas av företaget själv, se eget avsnitt nedan. Andelar i värdepappersfonder delas upp enligt informationen som hämtas från företagets genomlysning av innehavet och stressas inom de olika geografiska exponeringarna. Andelar som inte går att genomlysa ska klassas som onoterade aktier. Posterna avser även aktier och andelar i dotterföretag vars risker tas upp under respektive risk, uppdelat på respektive marknad. Likaså avser det aktier och andelar i övriga koncernföretag samt intresseföretag, uppdelat på respektive marknad. 5.79 Aktiekursrisk, riskkänsligt kapitalkrav Kapitalkravet för aktiekursrisk beräknas genom kvadratrotssumman av värdeminskningen för respektive aktiekategori och en bestämd korrelationsmatris. Stressnivåer och korrelationsmatris återfinns i flik 11.Parametrar. Det rapporterande företagets värde på aktier i dotterföretag vars risker tas med under respektive risk (enligt genomlysningsprincipen) räknas inte med i aktiekursrisken. Däremot ingår värdet på aktier och andelar som ägs av dessa dotterföretag. För den del av innehavet som inte går att genomlysa ska värdet istället klassas som onoterade aktier. 5.87, 5.92, 5.97 och 5.102 Aktierelaterade instrument Här anges kapitalkravet för aktierelaterade instrument (derivat). Kapitalkravet ska beräknas av företaget och kapitalkravets storlek beror på typen av aktierelaterade instrument (derivat). Risken mäts genom att den underliggande tillgången minskar i värde i samma utsträckning som övriga aktieinnehav. Om värderingen är beroende av antaganden om framtida volatilitet, får det rapporterande företaget göra en egen bedömning av hur dessa antaganden kan påverkas av det aktiekursfall som mäts i modellen. Aktierelaterade instrument kan antingen innebära ett ökat eller minskat marknadsvärde givet de föreslagna stressen för de underliggande aktieinnehaven och ska därmed ha ett minustecken vid ökning av marknadsvärdet eller ett plustecken vid minskning av marknadsvärdet. De stressfaktorer som ska användas vid stress av aktierelaterade instrument är de stressfaktorer för aktiekursrisk som finns i flik 11.Parametrar. 15
5.104-5.105 Fastighetsprisrisk, riskkänsligt kapitalkrav Fastighetsprisrisk är risken att marknadsvärdet på en fastighetsplacering sjunker i värde och mäts som en minskning av marknadsvärdet. 5.105 Fastighetsplaceringar Här rapporteras verkligt värde för fastighetsplaceringar. De placeringar som ska tas med i beräkningen av fastighetsprisrisken är de exponeringar där företaget bär prisrisk t.ex. direktägda fastigheter, fastigheter ägda genom dotterföretag (aktiebolag, handelsbolag/ kommanditbolag) och andelar i fastighetsfonder. Detta gäller även innehav av mark. Följande innehav ska dock inte rapporteras som fastighetsplaceringar: - andelar i värdepappersfonder som äger aktier i fastighetsbolag - aktier i fastighetsbolag som inte är dotterföretag. 5.104 Fastighetsprisrisk, riskkänsligt kapitalkrav Kapitalkravet för fastighetsprisrisk beräknas som värdeminskningen i fastighetsplaceringarna utifrån stressnivån för fastighetsprisrisk i flik 11. Parametrar. 5.106-5.125 Spreadrisk, riskkänsligt kapitalkrav Spreadrisk är risken för att priset på räntebärande tillgångar med kreditspread förändras. Med kreditspread avses här skillnaden i ränta mellan den räntebärande tillgången och den riskfria räntan 3, oavsett om den skillnaden utgör en premie för kredit-, motparts-, likviditetsrisk eller något annat. Spreadrisken mäts genom en beräkning av hur värdet på tillgångarna förändras, om den genomsnittliga kreditspreaden ökar enligt ett visst scenario. 5.108-5.115 Tillgångar med spreadrisk till verkligt värde, uppdelade på kreditbetyg Posterna avser summan av räntebärande tillgångar med spreadrisk, värderade till verkligt värde. I posterna ingår alla räntebärande tillgångar förutom de som är utgivna av svenska staten, svenska kommuner och landsting eller som är explicit garanterade av dessa motparter. Obligationer emitterade av Kommuninvest i Sverige AB ska också undantas från beräkningen. Även räntebärande tillgångar utgivna av andra stater (inklusive överstatliga institutioner) än den svenska får undantas från posterna, under förutsättning att den utgivande staten har ett kreditbetyg motsvarande AA eller högre av ett kreditratingsinstitut. Obligationer emitterade av kommuner eller regioner som saknar kreditbetyg vars land har kreditbertyg AA eller högre av ett kreditratingsinstitut får också undantas. Indelningen i kreditbetyg utgår från 3 Med riskfri ränta avses här gällande marknadsränta på statsskuldsväxlar eller statsobligationer. 16
den betygskala som tillämpas av bland andra Standard & Poor s, Fitch eller motsvarande kreditratingsinstitut. I ratingklass B eller lägre (rad 5.114) ska räntebärande tillgångar med kreditbetyget B eller lägre ingå. I ratingklass Ingen rating (rad 5.115) ska räntebärande tillgångar med kreditrisk, som saknar kreditbetyg av ett kreditratingsinstitut, ingå. Säkerställda obligationer (SOBL) har en egen post (rad 5.108) och ingår inte bland övriga obligationer med rating AAA. Tillgångar med kreditrelaterade instrument (främst derivat) undantas i denna del av rapporteringen, se avsnitt 5.125 om kapitalkrav för kreditrelaterade tillgångar. 5.117-5.124 Genomsnittlig duration på tillgångar med kreditrisk (år), uppdelad på kreditbetyg Posterna avser genomsnittlig duration på tillgångar med kreditrisk eller motpartsrisk, uppdelad på kreditbetyg. Duration definieras under denna post som modifierad duration för respektive räntebärande tillgång. Genomsnittlig duration ska beräknas genom en marknadsvärdesviktad ansats. För tillgångar med rörlig ränta ska durationen motsvara den modifierade durationen av en räntebärande tillgång med fast ränta, med samma löptid och med kupongbetalningar som motsvarar terminsräntan. Säkerställda obligationer (SOBL) har en egen post (rad 5.117) och ingår inte bland övriga obligationer med rating AAA. Tillgångar med kreditrelaterade instrument undantas i denna del av rapporteringen, se avsnitt 5.125 om kapitalkrav för kreditrelaterade tillgångar. 5.125 Kapitalkrav kreditrelaterade tillgångar Här rapporteras kapitalkravet för kreditrelaterade instrument (derivat) som ligger till grund för beräkningen av kapitalkravet för spreadrisk. Kapitalkravet för kreditrelaterade instrument beräknas av företaget, och kravets storlek beror på typen av kreditrelaterade instrument. Risken mäts genom att den underliggande tillgången blir utsatt för samma stress som övriga ränteinnehav med kreditrisk. Om värderingen är beroende av antaganden om framtida volatilitet, får det rapporterande företaget göra en egen bedömning av hur dessa antaganden kan påverkas av det stressutfall som mäts i modellen. De kreditrelaterade instrumenten kan antingen innebära ett ökat eller minskat marknadsvärde givet de föreslagna stressen för de underliggande innehaven och ska därmed ha ett minustecken vid ökning av marknadsvärdet eller ett 17
plustecken vid minskning av marknadsvärdet för de kreditrelaterade instrumenten. De stressfaktorer som ska användas vid stress av kreditrelaterade instrument är de stressfaktorer för spreadrisk som finns i flik 11.Parametrar. 5.106 Spreadrisk, riskkänsligt kapitalkrav Här beräknas kapitalkravet för spreadrisk utifrån hur värdet av tillgångarna - och dess durationer samt kreditrelaterade instrument (derivat) påverkas av en ökning av den genomsnittliga kreditspreaden med de kreditbetygspecifika stressfaktorerna som anges i flik 11.Parametrar. Värdeförändringen på en tillgång eller portfölj med kreditrisk ska bestämmas schablonmässigt enligt följande formel: stress i * duration i * innehav i, där stress i = den kreditbetygspecifika stressen finns i flik 11.Parametrar, duration i = modifierad duration för respektive räntebärande tillgång och innehav i = marknadsvärde för respektive räntebärande tillgång I kapitalkravet för spreadrisk ska även innehav som ger upphov till spreadrisk i dotterföretagen inkluderas. Om snittduration och/eller kreditbetyg inte kan inhämtas vid genomlysning ska företaget stressa innehavets värde som om det hade en 7-årig duration respektive kreditbetyg BBB. Stress för respektive kreditbetyg anges i flik 11. Parametrar. 5.126 5.127 Valutarisk, riskkänsligt kapitalkrav Valutarisk är risken för ökad (valuta)exponering i tillgångar och skulder till följd av förändringar i valutakurserna. Valutarisken mäts som en tänkt kursförändring på en angiven procentsats gentemot svenska kronor för respektive utländsk valuta. Endast risken för en ökad valutaexponering mäts, varför det sämsta utfallet ska väljas. Utfallet kan därför aldrig ge en minskad valutarisk. 5.127 Nettoposition i samtliga valutor Posten avser den nettoexponering (valutaexponering) som företaget har i varje enskild utländsk valuta, efter matchning mot skuldsidan i balansräkningen. Nettopositionen motsvarar en sammanslagning av samtliga positiva och negativa positioner per valuta och beräknas i svenska kronor på den del av balansräkningen som avser tjänstepensionsverksamhet, inklusive valutasäkring. 18
Företag som valutasäkrar sina utländska exponeringar får beakta detta genom att beräkna nettopositionen av utländska aktieinnehav och dessa innehavs valutasäkring. Nettopositionen kan antingen ge ett positivt eller ett negativt värde. 5.126 Valutarisk, riskkänsligt kapitalkrav Kapitalkravet för valutarisk beräknas som en procentsats av nettopositionen och avser den totala valutarisken för det rapporterande företaget och de dotterföretag vars risker tas med i beräkningarna under valutarisk. Kapitalkravet för valutarisk ger alltid ett positivt värde dvs. ett ökat kapitalkrav i modellen. Stressnivåer för valutarisk anges i flik 11. Parametrar. 5.128 5.130 Koncentrationsrisk, riskkänsligt kapitalkrav Koncentrationsrisk är risken för att ett företag inte har en väldiversifierad portfölj. Risken kan mätas utifrån flera kategorier såsom branschkoncentration, tillgångskoncentration eller geografisk koncentration. Kapitalkravet grundar sig på storleken av exponeringen mot emittenten och denna exponerings storlek i förhållande till övriga exponeringar. Tillgångar som inte omfattas av koncentrationsrisken är de som nämns som undantagna vid beräkning av kapitalkravet inom spreadrisk. Svenska säkerställda obligationer benämns här som SOBL. 5.129 Emittentexponering över tröskelvärdet 3,5% utan SOBL Posten avser det totala marknadsvärdet av de emittenter som var och en överstiger 3,5 procent. SOBL undantas i beräkningen för denna post. 5.130 Emittentexponering över tröskelvärdet 3,5% med SOBL Posten avser det totala marknadsvärdet av de emittenter som var och en överstiger 3,5 procent. Om emittenten ingår i en grupp ska samtliga företag inom gruppen anses som en emittent. Om det rapporterande företaget har värdepappersfonder som inte går att genomlysa ska värdet av innehavet antas hänföras till fondförvaltaren, som i denna rapportering då träder in i emittentens ställe. 5.128 Koncentrationsrisk, riskkänsligt kapitalkrav Här beräknas kapitalkravet för koncentrationsrisk genom att det rapporterade marknadsvärdet stressas med 20 procent. 19
5.131 5.145 PENSIONSRISK Pensionsrisk rapporteras från raden 5.131 till raden 5.145 i flik 5.RKK. Här redovisas pensionsriskerna för pensionsförmåner med såväl traditionell förvaltning som fond- och depåförvaltning. I pensionsrisk ingår dödlighetsrisk, långlevnadsrisk, sjuklighetsrisk, annullationsrisk och kostnadsrisk. Dödlighets- och långlevnadsrisk Företaget ska beräkna kapitalkrav för såväl dödlighetsrisk som långlevnadsrisk. Avsättningar för pensionsförmåner, pensionsteknisk avsättning, PTA, ska beräknas med tillämpning av två alternativa dödlighetsantagande enligt nedan: Den ettåriga dödssannolikheten ökas med 20 procent i alla åldrar och för den period som premier är bestämda för. Beräkningen görs för pensionsförmåner där en ökad dödlighet ger en höjd pensionsteknisk avsättning. Den ettåriga dödssannolikheten minskas med 20 procent i alla åldrar och för den period som premier är bestämda för. Beräkningen görs för pensionsförmåner där en minskad dödlighet ger en höjd pensionsteknisk avsättning. Kapitalkravet för dödlighetsrisk utgör ökningen av avsättningen för pensionsförmåner där en ökad dödlighet ger en höjd pensionsteknisk avsättning. Kapitalkravet för långlevnadsrisk utgör ökningen av avsättningen för pensionsförmåner där en minskad dödlighet ger en höjd pensionsteknisk avsättning. Förändringen av dödssannolikheten antas ske momentant. För riskförsäkringar med justerbar premie, t.ex. ettårig premiebetalningstid, antas den påverka riskutfallet enbart under den kommande 12-månadsperioden (d.v.s. en tänkt framtida premiebindningstid). Därefter antas premien ha höjts i motsvarande grad. För dödsfallsförmåner med bunden premie under längre tid samt för pensioner, antas den förhöjda dödligheten gälla under hela den återstående försäkringstiden. Dock får beräkningen av riskutfallet även här ta i beaktande möjligheten att det finns delar av beståndet, där premien kan justeras enligt villkor och avtal. För sådana delar av beståndet antas effekten begränsas till den period, under vilken motsvarande premie är bunden för företaget (observera dock att även i dessa fall ska effekten antas vara minst 12 månader). 20
Om beräkningarna underlättas kan man i förekommande fall vid stressningen multiplicera tillämpad dödlighetsintensitet med faktorn 1,2 alternativt 0,8. 5.132 Dödlighetsrisk, riskkänsligt kapitalkrav Kapitalkravet för dödlighetsrisk utgör skillnaden mellan PTA efter stress och PTA före stress enligt nedan. 5.133 Dödlighetsrisk, PTA före stress Här anges de pensionstekniska avsättningarna, PTA, före stress för pensionsförmåner där en ökad dödlighet ger en höjd avsättning. PTA ska beräknas med antaganden som var för sig är aktsamma. Sjukförmåner ska inte ingå i beräkningen. Beräkningen ska avse verksamhet för egen räkning, dvs. efter försäkringsskydd. 5.134 Dödlighetsrisk, PTA efter stress Här anges de pensionstekniska avsättningarna, PTA, efter stress för pensionsförmåner där en ökad dödlighet ger en höjd avsättning. PTA ska beräknas med antaganden som var för sig är aktsamma. Sjukförmåner ska inte ingå i beräkningen. Beräkningen ska avse verksamhet för egen räkning, dvs. efter försäkringsskydd. 5.135 Långlevnadsrisk, riskkänsligt kapitalkrav Kapitalkravet för långlevnadsrisk utgör skillnaden mellan PTA efter stress och PTA före stress enligt nedan. 5.136 Långlevnadsrisk, PTA före stress Här anges de pensionstekniska avsättningarna, PTA, före stress för pensionsförmåner där en minskad dödlighet ger en höjd avsättning. PTA ska beräknas med antaganden som var för sig är aktsamma. Sjukförmåner ska inte ingå i beräkningen. Beräkningen ska avse verksamhet för egen räkning, dvs. efter försäkringsskydd. 5.137 Långlevnadsrisk, PTA efter stress Här anges de pensionstekniska avsättningarna, PTA, efter stress för pensionsförmåner där en minskad dödlighet ger en höjd avsättning. PTA ska beräknas med antaganden som var för sig är aktsamma. Sjukförmåner ska inte ingå i beräkningen. Beräkningen ska avse verksamhet för egen räkning, dvs. efter försäkringsskydd. Sjuklighetsrisk Beräkningen är densamma som i dagens trafikljusmodell. Sjuklighetsrisken avser sjuk- och premiebefrielseförmåner. Företaget ska beräkna de pensionstekniska avsättningarna, avsättning för oreglerad förmån, för sjuk- och premiebefrielseförmåner genom att tillämpa följande ändrade antaganden samtidigt: 21
- Den ettåriga sannolikheten för insjuknande ökas med 50 procent i alla åldrar och för den period som premier är bestämda för. - Sannolikheten för att sjukfall upphör minskas med 20 procent. Om företaget tillämpar en avvecklingsfunktion λ(x,t) så ska alltså denna ökas så att [1- λ(x,t)] ersätts med 0,8 [1- λ(x,t)] för alla åldrar x och durationer t. - Invaliditetsgraderna (relationen mellan faktisk sjukskrivning och heltidssjukskrivning) igr ökas, så att (1-igr) ersätts med 0,8 (1-igr) Förändringarna i sjuklighet kopplas till bunden premiebetalningstid. Om företaget efter 12 månader kan höja premien, är det endast effekter i insjuknandet och invaliditetsgrad innan dess som ska beaktas. Dock antas den reducerade avvecklingen kvarstå för sjukförmånsbeståndet, och denna effekt antas inte kunna kompenseras med premiehöjning. I delbestånd utan möjlighet till premiehöjning (t ex under premiebefrielsetid) antas det fortsatta insjuknandet ligga på samma förhöjda nivå även efter 12 månader. Den antagna reducerade sjukavvecklingen antas sedan gälla fortsatt under hela den återstående sjuktiden. Anmärkning: Stressning av de av företaget beräknade avsättningarna för okända sjukfallsbelopp (IBNR) antas inkluderas i beräkningen ovan och stressas inte separat. 5.138 Sjuklighetsrisk, riskkänsligt kapitalkrav Kapitalkravet för sjuklighetsrisk utgör skillnaden mellan PTA efter stress och PTA före stress enligt nedan. 5.139 Sjuklighetsrisk, PTA före stress Här anges de pensionstekniska avsättningarna, PTA, för sjuk- och premiebefrielseförmåner. De ska beräknas med antaganden som var för sig är aktsamma. Beräkningen ska endast avse verksamhet för egen räkning, dvs. efter försäkringsskydd. 5.140 Sjuklighetsrisk, PTA efter stress Här anges de pensionstekniska avsättningarna, PTA, för sjuk- och premiebefrielseförmåner beräknade med samtliga ändrade antaganden enligt ovan. Beräkningen ska endast avse verksamhet för egen räkning, dvs. efter försäkringsskydd. Annullationsrisk Annullationsrisken avser att spegla företagets risk att det befintliga kapitalet för att bära driftskostnader reduceras, och att företagets risk för att framtida intäkter (exklusive förutbetalda anskaffningskostnader) minskas kraftigt. Annullation avser i denna testrapportering flytt av pensionsförmåner. 22
Beräkningen av annullationsrisk avser sparbetonade förmåner som har flytträtt, oaktat om flytten initieras av den förmånsberättigade eller arbetsgivaren. 5.141 Annullationsrisk, riskkänsligt kapitalkrav Kapitalkravet för annullationsrisk beräknas som 20 procent av summan av - 0,75 procent multiplicerat med summa pensionskapital för flyttbara pensionsförmåner, och - fordran på arbetsgivare och försäljare/mäklare (exklusive förutbetalda anskaffningskostnader). Faktorn som appliceras på pensionskapitalet representerar en genomsnittlig avgift som företaget årligen tar ut på pensionskapitalet. 5.142 Summa pensionskapital för flyttbara pensionsförmåner Här anges pensionskapitalet som utgörs av summan av det kapital som är utsatt för flyttrisk för samtliga helt eller delvis flyttbara förmåner. 5.143 Fordran på försäkringstagare och försäljare Denna post utgör en del av annullationsrisken, och innebär en implicit eller explicit fordran genom befintliga försäkringar på såväl arbetsgivare som försäljare/mäklare, i första hand med avseende på anskaffnings- och andra startkostnader, dock exklusive förutbetalda anskaffningskostnader. Kostnadsrisk Beräkningen är densamma som i dagens trafikljusmodell. Kostnadsrisken är risken att företagets fasta kostnader definierat som driftskostnader, inklusive skaderegleringskostnader ökar under den kommande 12-månadersperioden. 5.144 Kostnadsrisk, riskkänsligt kapitalkrav Kapitalkravet beräknas som 10 procent av de årliga fasta kostnaderna. 5.145 Årliga fasta kostnader Här anges företagets totala årliga fasta kostnader, i enlighet med ovanstående definition, under den 12-månadsperiod som avslutats vid balansdagen. 5.146 5.154 OPERATIV RISK 5.147 Operativ risk, riskkänsligt kapitalkrav Operativ risk rapporteras från raden 5.146 till raden 5.154 i flik 5.RKK. 23
Här beräknas operativ risk för verksamheten. Beräkningen är linjärt formelbaserad och står i proportion till premieunderlag och avsättningsunderlag, samt driftskostnad för fond- och depåförmåner. 5.148 Intjänad premie Här anges de premier som intjänats under de senaste 12 månaderna, brutto. 5.149 Tidigare intjänad premie Här anges de premier som intjänats under de 12 månader som föregår de senaste tolv månaderna, räknat från balansdagen, brutto. 5.151 PTA Här anges pensionstekniska avsättningar, PTA, på bruttobasis exklusive PTA för fond- och depåförmåner. 5.154 Driftskostnad för fond- och depåförmåner Här anges driftskostnader enbart avseende fond- och depåförmåner. 6.1 6.13 VILLKORAD ÅTERBÄRING (VÅB) Beräkningen är densamma som i dagens trafikljusmodell. 6.2 6.12 Riskkänsliga kapitalkrav Här anges hur mycket av de reducerade kapitalkraven som skulle kunna mötas av villkorad återbäring om den vore stor nog. Uppgifter om de framräknade riskkänsliga kapitalkravens storlek återfinns i flik 5.RKK på raderna 5.51 till 5.64. Det belopp som anges här är kopplade tillbaka till flik 5.RKK och dras automatiskt av från de reducerade kapitalkraven. 6.13 Tillgänglig VÅB Här anges posten villkorad återbäring per balansdagen utifrån en värdering av posterna i balansräkningen. 7.1 7.22 MOTPARTSRISK Kapitalkravet för motpartsrisk ska beräknas med utgångspunkt i de risker som företaget är utsatt för till följd av förändringar i betalningsförmågan hos företagets motparter. Motpartsrisk ska ge uttryck för risken för förluster till följd av oväntat fallissemang eller försämrad kreditvärdighet som rör motparter. I beräkning av kapitalkravet är exponeringar grupperade i "Typ 1" eller "Typ 2", beroende på vilken typ av exponering som företaget är utsatt för. 24
Gruppen Typ 1-exponeringar omfattar, försäkringsavtal motsvarande återförsäkring, derivat samt kassa och bank. Gruppen Typ 2 inbegriper exponeringar som inte klassificeras som Typ 1, dvs. fordringar på exempelvis förmedlare. 7.1 7.16 Motpartsrisk för Typ 1-exponeringar 7.3 Hypotetiskt kapitalkrav för pensionsrisk med försäkringsskydd (netto) Hypotetiskt kapitalkrav med försäkringsskydd hämtas från beräkningen av kapitalkravet för pensionsrisk netto (rad 5.57 i flik 5. RKK ). 7.4 Hypotetiskt kapitalkrav för pensionsrisk utan försäkringsskydd (brutto) Hypotetiskt kapitalkrav utan försäkringsskydd hämtas från beräkningen av kapitalkravet för pensionsrisk brutto, som finns på rad 7.4.1 i denna flik. 7.4.2.1, 7.4.2.2 och 7.4.2.3 Här anges uppgifter om pensionstekniska avsättningar, PTA, brutto, före respektive efter stress, för respektive riskkategori. 7.4.2.4 och 7.4.2.5 Motsvarande uppgifter hämtas från flik 5.RKK. 7.5 Uppgifter om motparter, försäkringsskydd Här anges information om motparter, namn, kreditrating och solvenskvoter, fordringar på motparterna samt marknadsvärdet för säkerheter. Här görs även beräkningar av riskreducerande effekter och Loss-Given-Default (LGD). I det fallet företagets motpart saknar kreditrating och att motparten är ett försäkringsföretag kan solvenskvoten per 2016-12-31 användas för att fastställa sannolikheten för fallissemang (PD). För inmatning av flera motparter är Excel-raderna expanderbara mellan raderna 52 och 79. 7.8 Hypotetisk kapitalkrav med derivat Hypotetiskt kapitalkrav med derivat hämtas från beräkningen av kapitalkravet för marknadsrisk med derivat (rad 5.48 i flik 5. RKK ). 7.9 Hypotetisk kapitalkrav utan derivat Hypotetiskt kapitalkrav utan derivat hämtas från beräkningen av kapitalkravet för marknadsrisk utan derivat, som finns på rad 7.9.1 i denna flik. 7.9.1 Marknadsrisk utan derivat Här anges information om uppgifter som ligger till grund för beräkning av marknadsrisker utan derivat i respektive riskkategorier. 25