Sortförsök i äppel 2007-2013 Lettiska sorter Avsikten med försöket var att skorvresistenta äppelsorter från Lettland prövas för att klarlägga deras fruktkvalitet, tidighet, härdighet och eventuell lagringsförmåga. Äppelträden planterades 2007 som 2-åriga plantor (ej knipträd), 9-11 träd av var sort. Radavståndet var 4 meter och mellan plantorna 0,8 m. P.g.a. att plantorna inte var av knipträdskvalitet, började de ge ordentlig skörd först år 2009, 2:a året efter planteringen. Sorterna `Roberts` och `Agra` gav en liten skörd redan 2008. P.g.a. av att alla sorter inte fanns tillgängliga på samma grundstam så är de på olika stammar. Det verkar dock som att växtkraften varit ungefär lika. Grundstam Sort Roberts (hybrid av BM41497) B118 Ligita Edite M26 Agra MM106 Edite Sammanfattning: Resultaten från försöket tyder på, att ingen av de prövade sorterna lämpar sig för yrkesmässig fruktodling, antingen p.g.a. dålig hållbarhet i eller låga skördenivåer. Dock kan skördenivåerna för Arbat vara missvisande eftersom den är av pelarträdstyp och skulle behöva planteras mycket tätare för att få tillräcklig densitet i planteringen. Sorterna `Arbat`, `Edite` och `Agra` kan ändå mycket väl kan rekommenderas för hemträdgårdsodling.
ton/ha Ackumulerad skörd i sortförsöket "lettiska skorvresistenta sorter" planterat 2007 60 50 40 30 20 10 0 Roberts Ligita Arbat Edite Agra 2013 16,8 4,3 16,4 4,2 7,4 2012 21,1 11,9 7,2 9,3 8,1 2011 9,7 28,2 14 8 4,1 2010 6,2 8 4,3 4,3 3 2009 0 0 0 0 0 2008 0,8 0 0 0 0,7 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Diagram 1 Den idelala storleken för äpple till färskkonsumtion är 80-60 mm Storlekssortering bruttoskörd medeltal 2008-2013 Roberts Edite Ligita Agra Arbat 0 % 50 % 100 % Arbat Agra Ligita Edite Roberts > 80 mm 14 % 0 % 2 % 37 % 46 % 80-70 10 % 14 % 14 % 30 % 39 % 70-60 46 % 57 % 66 % 30 % 14 % 60-55 22 % 22 % 16 % 2 % 1 % < 55 8 % 7 % 3 % 1 % 0 % > 80 mm 80-70 70-60 60-55 < 55 Diagram 2
Orsaker till bortsortering medeltal 2008-2013 Edite Ligita Arbat Agra Roberts 0 % 50 % 100 % Roberts Agra Arbat Ligita Edite Insektskada 14 % 23 % 13 % 19 % 13 % Skorv 1 % 2 % 0 % 0 % 0 % Mekanisk skada 1 % 8 % 13 % 5 % 8 % Röta/ Monilia 23 % 4 % 2 % 0 % 1 % Rost 0 % 2 % 0 % 0 % 10 % Pricksjuka 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Spricka 0 % 15 % 0 % 2 % 0 % Frost 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % Övrigt 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % Insektskada Skorv Mekanisk skada Röta/ Monilia Rost Pricksjuka Spricka Frost Övrigt Diagram 3 Sjukdomar & skadegörare Det har överlag varit mycket insektskador i försöket under flera år. Ungefär samma andel har registrerats också i våra andra sortförsök. Största delen av skadorna har varit vecklarskador, men även stinkfly har förekommit rikligt vissa år. Lite intressant är också att det på några sorter förekommit en liten andel skorv trots att sorterna marknadsförs som resistenta/ robusta. Värt att notera är också att sorterna verkar känsliga för fruktträdskräfta, vilket är en klar nackdel i vårt klimat (se bilden till höger, sorten `Ligita`. Arbat är den sort som i försöket haft friskast träd medan Ligita haft högst dödlighet.
Roberts Beskrivning av Roberts är en nästan helröd sort, som i färgen liknar mycket på `Lobo`. frukten Det är en storfallande sort, se diagram 2. en är ganska intetsägande, år med mycket sol har den varit lite bättre. Plockmognad Roberts har hos oss plockats runt tredje veckan i oktober. Skörd Har gett en i sammanhanget helt hyfsad skörd men kom ändå inte upp i 20 ton/ha förrän 2012, 5:e året efter plantering. Se diagram 1. Hållbarhet i Frukten blir ganska fort mjölig, och ska inte lagras längre än till november halva december. Blir mycket vaxig på ytan efter kort tid i. Fastheten är ändå helt ok, håller sig över 5 kg/cm 2 direkt efter uttagning ur i december. Roberts är ganska mycket drabbad av diverse rötor, bl.a. monilia. Medelvikt Shelflife 199 gr Håller dåligt efter framtagning ur, inga bra shelflife-egenskaper. Blir snabbt för mjuk redan efter 1 vecka shelflife i december. Värden i medeltal vid plockning Jod Brix % Tryck kg/cm2 Streif-index 6,3 11,9 8,1 0,12 2008 0,4 2009 1,6 2010 3 2011 3,4 2012 7 2013 5 Till vänster: `Roberts` direkt efter plockning. Nedan: `Roberts` efter 2 veckor shelflife i december.
Agra Beskrivning av frukten Plockmognad Skörd Medelvikt 89 gr Hållbarhet i Shelflife - Agra är en i stort sett helröd sort, som har drabbats av en del sprickbildning. Storleken på frukten är ok där huvuddelen har fallit inom spannet 60-70 mm, medan ca 20 % har varit under 60 mm. en är helt ok, söt och god direkt vid plockning. Agra är en tidig höstsort, som vanligtvis har skördats i månadsskiftet augusti september hos oss. Skörden har under hela försöket varit väldigt låg, under 10 ton/ha och sorten kan därför inte rekommenderas till yrkesodling. Den ska konsumeras ganska direkt efter plockning, efter 3-4 veckor i har den i allmänhet redan blivit mjölig i konsistensen. Värden i medeltal vid plockning Jod Socker (Brix) % Tryck kg/cm2 Streif-index 8,4 11,9 5,1 0,06 2008 0,3 2009 0,9 2010 1 2011 1,5 2012 3 2013 3
Arbat Beskrivning av frukten Plockmognad Skörd Medelvikt Hållbarhet i Shelflife - Frukten är ganska frisk och utan skador men är lite stötkänslig. För att vara en såpass sen sort är den ganska småfallande, se diagram 2. Sorten är av pelarträdstyp och utvecklar alltså ett smalt träd med skarpa grenvinklar. Kanske mera lämpat för den lilla radhustomten än till en yrkesodling. en är tyvärr inte något vidare, konsistensen är också lite för mjuk och mjölig för den moderna konsumenten. Arbat är en sen sort som i allmänhet har skördats under första halvan av oktober. Skördenivåerna har varit ganska låga och den verkar också ha lite tendens till vartannatårsbäring. (Men om man räknar med en medelskörd på 3,5 och planterar dem dubbelt tätare, 5000 träd/ha så kommer man upp i 17,5 ton/ha) 124 gr Sorten lämpar sig inte för lagring. Värden i medeltal vid plockning Jod Socker (Brix) % Tryck kg/cm2 Streif-index 7,1 11,7 6,4 0,08 2008 0 2009 1,8 2010 1 2011 4,7 2012 2 2013 5
Ligita Beskrivning av frukten Plockmognad Skörd Medelvikt Hållbarhet i Shelflife Sorten är helgul (kan soliga år ha lite röd solsida) och är ganska småfallande. Frukten har vid plockning i allmänhet varit frisk och utan skador. Tyvärr är smaken inte något vidare, den upplevs direkt efter plockning som mycket sur. Ligita är en mycket sen sort som hos oss har mognat under andra hälften av oktober. Skördenivåerna har under hela försökets gång varit klart högst av de prövade lettiska sorterna med en toppnotering på nästan 30 ton/ha 2011. 115 gr Hållbarheten i är dålig, redan i januari-februari har en stor del av frukten fått diverse rötor och brunfärgningar och frukten luktar illa, jäst. Dock är fastheten bra, äpplet är vid skörd stenhårt (11 kg/cm 2 ) och tappar inte speciellt mycket efter lagring heller, går endast ner till 7-8 cm 2 Dåliga shelflifeegenskaper, blir snabbt brun inuti men håller konstigt nog fastheten hög ändå. Värden i medeltal vid plockning: Jod Socker (Brix) % Tryck kg/cm2 Streif-index 7,3 12,7 9 0,12 2008 0 2009 1,8 2010 3 2011 8,9 2012 4 2013 2 Nedan: Ligita efter 1 vecka shelflife i februari 2013. Ovan: Ligita direkt efter plockning.
Edite Beskrivning av frukten Plockmognad Skörd Medelvikt Hållbarhet i Shelflife Frukten är storfallande med i medeltal över hälften av frukten >80 mm! Frukten har vid plockning i allmänhet varit frisk och utan skador. en upplevs som intetsägande. Edite är en sen höstsort som har skördats runt andra veckan i oktober. Skördenivåerna har varit låga. 158 gr Hållbarheten i har vissa år varit bra men efter den blöta hösten 2012 drabbades frukten av Nectria-röta, som kom väldigt tydligt fram efter 1-2 veckor shelflife. Frukten utvecklar också ett rikligt vax efter en tids lagring. Fastheten är helt ok efter uttagning ur. Helt ok, håller fastheten på 6-7 kg/cm 2 även efter 1 vecka shelflife. Värden i medeltal vid plockning Jod Socker (Brix) % Tryck kg/cm2 Streif-index 6,5 12,7 7,4 0,12 2008 0 2009 0,6 2010 2 2011 3,2 2012 3 2013 2 Ovan: Edite direkt efter plockning. Till höger: Edite med Nectria-röta efter 2 veckor shelflife i januari 2013.
Handelns krav på äpplen, värden då de kommer ut i butik: Storlek minst 60 mm Brix minst 10,5% Fasthet minst 5 kg/cm2 Jod Socker (Brix) % Tryck Streif-index Frukten klyvs genom kärnhuset och ena halvan läggs i en jodlösning, där den får ligga 1 minut. Därefter jämförs mönstret som uppstår med ett schema. Joden sugs upp i stärkelse, så ju mer av stärkelsen som hunnit omvandlas till socker, desto mindre färgad blir frukten. Skala 1-10, ju högre tal desto mognare frukt. Utpressad fruktsaft mäts i en refraktometer, som mäter procentandel socker i vätskan. Ju högre tal desto sötare frukt. Mäts med penetrometer och visar hur stort tryck fruktköttet (utan skal) tål. Ju lägre siffra desto mjukare och mognare frukt. Räknas ut med formeln tryck/(jod*socker). Streifindexet sjunker ju mognare frukten blir. Shelflifeobservation Efter uttagning ur och sortering lämnas 6 st äpplen 1:a klass äpplen av var sort framme i rumstemperatur. 3 st bedöms efter 1 vecka och 3 st efter 2 veckor. Vi bedömer utseende, smak och konsistens. Vi mäter också socker % samt hur mycket tryck (kg/cm 2 ) frukten tål.