ÖVNINGSHÄFTE OPERATION DAGSVERKE 2017 NAMIBIA

ÖVNINGSHÄFTE OPERATION DAGSVERKE 2017 NAMIBIA

INNEHÅLL Operation Dagsverke 2017 inledning... 6 Kom igång med Operation Dagsverke... 7 Övningar Film om hiv i Namibia... 8 Case: Om hiv... 10 Reflekterande skrivuppgift... 12 Film om insamlingen till Namibia... 14 Källkritisk checklista... 16 Om barnkonventionen... 17 Koppling till kursplaner... 18

Det här kompendiet har till uppgift att koppla samman Operation Dagsverke med flera av skolans ämnen. Ni väljer själva hur ni vill använda kompendiet och planera arbetet. Matrisen på nästa sida visar hur de olika övningarna knyter an till ämnen både i grundskolan och på gymnasiet. Lycka till! 4

ÄMNESMATRIS OPERATION DAGSVERKE 2017 Åk 7 9 Övningar Biologi Samhällskunskap Svenska Historia Geografi Bild Film om hiv i Namibia Case: Om hiv Reflekterande skrivuppgift Film: insamlingen till Namibia Gymnasiet Övningar Naturkunskap 1b Samhällskunskap 1b Svenska 1 Historia 1b Film om hiv i Namibia Case: Om hiv Reflekterande skrivuppgift Film: insamlingen till Namibia 5

OPERATION DAGSVERKE 2017 INLEDNING Nu skapar vi storverk för barns rättigheter i världen Operation Dagsverke är en insamlings- och informationskampanj som har arrangerats av svenska elever sedan 1960-talet. Genom Operation Dagsverke får eleverna ökad kunskap om barns rättigheter både i Sverige och i övriga världen. Samtidigt får eleverna en konkret möjlighet att förändra andra barns liv. Via Operation Dagsverkes digitala plattform Storverk kan eleverna engagera männ i s- k or i sin omgivning och samla in pengar till UNICEFs utbildningsprogram. Operation Dagsverke 2017 De insamlade pengarna 2017 går till UNICEFs utbildningsprogram i Namibia. Insamlingen bidrar till den del av programmet som ger eleverna ökad kunskap om hur de skyddar sig och hur de kan leva ett bra liv med hiv. Insamlingen bidrar till att: Förbättra undervisningen om hiv i skolan. Vad sjukdomen innebär, hur du skyddar dig, men också hur du kan leva ett bra liv med hiv. Ge stöd till skolungdomar så att de kan starta klubbar i sin skola. Klubbarna ordnar aktiviteter kring hiv för att öka de andra elevernas kunskap. De är också till för att de ska våga prata om sjukdomen. Sprida användningen av en mobilapp som skickar sms om hiv till eleverna. Genom appen kan eleverna också få svar på frågor om hiv. Stödja en så kallad teen club i norra Namibia för ungdomar mellan 10 och 19 år som lever med hiv. De träffas regelbundet för att lära sig mer om sjukdomen samt ge stöd till varandra. De kommer att få ett eget hus där de kan ha sina möten och hänga efter skolan. UNICEFs målsättning är att: 250 000 skolelever får ökad kunskap om hiv och aids. Vad sjukdomen innebär, hur de kan skydda sig och leva ett bra liv med hiv. 400 000 skolelever får tillgång till mobilapp för spridning av information om hiv och för att få svar på sina frågor om hiv. 6

KOM IGÅNG MED OPERATION DAGSVERKE Instruktioner För att komma igång med arbetet kring Operation Dagsverke är det bra att ni inleder med denna kortare uppgift. Sedan kan ni välja vilka övningar ni fortsätter med. Vår förhoppning är så klart att ni går igenom alla steg i materialet. Uppgiften kan göras under en lektion, som flippat klassrum eller gemensamt i till exempel aulan. Förbered er på att förslagen ska dokumenteras på en gemensam plats. Eftersom detta är ett ämnesövergripande arbete, så kan det startas upp oavsett ämne eller ämneslärare. Elevuppgifter Vad är Operation Dagsverke? Vad skulle du kunna tänka dig att bidra med för att samla in pengar till er skolas Storverk? Prata gärna ihop dig med några av dina klasskompisar. Här hittar du några förslag på vad andra har gjort: unicef.se/storverk Vad vill ni göra? Vilka projekt ser intressanta ut? Kom ihåg att uppgifterna ska dokumenteras på det sätt ni kommit överens om. 7

ÖVNING FILM OM HIV I NAMIBIA Åk 7 9 Biologi, Samhällskunskap, Svenska, Historia, Geografi Gymnasiet Naturkunskap 1b, Samhällskunskap 1b, Svenska 1, Historia 1b Arbetssätt Visa filmen i helklass och diskutera med hjälp av frågorna. Låt eleverna fördjupa sig genom att undersöka en fråga individuellt eller i par. Mål Att eleverna ska lära sig: vad Operation Dagsverke är. vad UNICEF arbetar med. vad hiv är och vilka mediciner som finns att tillgå. varför det är så många som har hiv i Namibia och vad det innebär för människan och samhället. vad som krävs för att minska spridningen av hiv i Namibia. Artiklar i barnkonventionen Artikel 2 Allas lika värde Artikel 3 Barnets bästa Artikel 4 Politikernas ansvar Artikel 6 Rätt till utveckling Artikel 12 Rätt till deltagande 8

Instruktioner Se filmen: OPERATION DAGSVERKE 2017 NAMIBIA unicef.se/storverk Diskussionsfrågor till filmen Vilka är orsakerna till att så många som 14 procent av Namibias befolkning har hiv och varför är majoriteten av dessa ungdomar? Ge exempel på samhällsproblem som Namibia brottas med vid sidan av hiv och aids. Ge exempel på hur ungdomar som lever med hiv och aids i Namibia påverkas av sjukdomen i sina liv. Ge exempel på hur ungdomar som lever med hiv och aids i Namibia diskrimineras? På vilka sätt går detta emot artikel 2 i barnkonventionen: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Ge exempel. Diskutera hur de teen clubs som finns hjälper de unga som lever med hiv och aids? Hur hjälper Operation Dagsverke barn och unga med hiv och aids i Namibia? Gå vidare: Fakta om Namibia I denna uppgift ska du bli expert på ett område. De områden som finns att välja mellan är följande: Historisk bakgrund: Historiska händelser som kan ha präglat landet positivt eller negativt. Till exempel kolonialism, konflikter, politiskt styre eller självständighet. Är Namibia ett rikt eller ett fattigt land? Ta reda på hur Namibias ekonomi ser ut. Bra? Dålig? Hur ser det ut med sysselsättning, urbanisering, naturtillgångar, import och export? Det politiska läget: Hur styrs Namibia? När ni har arbetat färdigt med era olika områden får en från varje grupp sätta sig tillsammans. Då är du expert på just ditt område. Avsluta med att varje grupp skapar en digital presentation. Källkritisk checklista Du behöver vara medveten om vilken information du söker efter och vad du ska använda den till. Gå därför igenom den källkritiska checklistan på sidan 16 när du letar efter svar på frågorna. Exit ticket Vad har du lärt dig idag? Vad vill du lära dig mer om? Vad var svårt idag? 9

ÖVNING CASE: OM HIV Åk 7 9 Biologi, Samhällskunskap, Historia, Geografi Gymnasiet Naturkunskap 1b, Samhällskunskap 1b, Svenska 1, Historia 1b Arbetssätt Eleverna ska arbeta i grupper och fördjupa sig i en av frågorna om hiv som presenteras nedan. Övningen avslutas med presentationer och diskussioner. Mål Att eleverna ska lära sig om: sjukdomen hiv. hur hiv sprids och vad det finns för mediciner mot sjukdomen. kostnader förknippade att leva med hiv. hur det är för barn och ungdomar som lever med hiv. hur man kan minska antalet personer som smittas av hiv. Artiklar i barnkonventionen Artikel 2 Allas lika värde Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Rätt till utveckling Artikel 12 Rätt till deltagande Artikel 24 Rätt till hälsa 10

Instruktioner Välj en eller flera frågor (se nedan) beroende på vad er lärare bestämt. Arbeta med de som har valt samma fråga som du och bilda en grupp. Fördjupa er i frågan ni har valt (använd er av sajter som till exempel Noaks Ark eller UNICEF) När ni är klara: Dela upp er i nya grupper. De nya grupperna ska ha medlemmar som arbetat med olika frågor. Redovisa för varandra vad ni har kommit fram till. Avsluta med att diskutera hur artiklarna 3, 6 och 24 i barnkonventionen relaterar till frågan om hiv. Är det någon skillnad på dessa artiklars betydelse om ni befinner er i Namibia eller i Sverige? Frågor Hiv är ett virus som angriper kroppen. Men vad är ett virus? Det går inte att bota hiv, men det finns bromsmediciner. Hur fungerar de? Hur fungerar det i Sverige, är bromsmedicinerna gratis för de som använder dem? Hur smittar hiv? Hur tror du att det är att leva med denna sjukdom? Hur tror du att det är att leva med hiv i Sverige jämfört med i Namibia? Ta reda på hur hiv spred sig i västvärlden under 1980-talet. Hur kom det sig att spridningen relativt snabbt bromsades in här samtidigt som den ökade kraftigt i vissa delar av Afrika? Antalet personer som lever med hiv i Namibia är idag betydligt fler än i Sverige. Vad kan det bero på? Hur påverkar det landets samhällsutveckling? Källkritisk checklista Du behöver vara medveten om vilken information du söker efter och vad du ska använda den till. Gå därför igenom den källkritiska checklistan på sidan 16 när du letar efter svar på frågorna. Exit ticket Vad har du lärt dig idag? Vilka nya tankar har väckts efter att du arbetat med denna uppgift? Är det något du känner dig osäker på? Finns det något inom detta ämne som du vill veta mer om? 11

ÖVNING REFLEKTERANDE SKRIVUPPGIFT Åk 7 9 Samhällskunskap, Svenska, Geografi Gymnasiet Naturkunskap 1b, Samhällskunskap 1b, Svenska 1, Historia 1b Arbetssätt Individuell och gemensam reflektion utifrån artiklar ur barnkonventionen som är specifika för årets tema. Mål Att eleverna ska: känna till vad barnkonventionen är. fördjupa sig i artiklar ur barnkonventionen som kan kopplas till årets tema och värdland för Operation Dagsverke. skapa motivation och engagemang i insamlingsarbetet för Operation Dagsverke. öva elevernas förmåga att reflektera och ta ställning individuellt och i grupp för att utveckla sina tankar och idéer tillsammans med andra. Artiklar i barnkonventionen Artikel 2 Allas lika värde Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Rätt till utveckling Artikel 12 Rätt till deltagande Artikel 24 Rätt till hälsa Artikel 27 Rätt till bostad och kläder Läs mer om artiklarna på sidan 17. 12

Instruktioner Arbeta i grupper om fyra personer I den här lektionen får ni fördjupa er i de artiklar ur barnkonventionen som är mest relevanta för årets tema. Börja individuellt. Skriv ner på ett papper vilka spontana tankar du får av artiklarna och hur du kopplar dem till hiv, Namibia och Sverige. När tiden för reflektion är slut (stäm av tiden med din lärare) skickar du över ditt påbörjade papper till den klasskamrat i din grupp som sitter till höger. Du kommer att få ett annat påbörjat papper från din klasskamrat till vänster. Läs det som står och skriv vidare kring de nya tankar du får efter att ha läst det som sin klasskamrat reflekterat kring. Fortsätt sedan samma procedur tills ditt påbörjade papper cirkulerat runt bordet och kommer tillbaka till dig. Avslutande runda Läs upp vad som skrivits och kom överens om hur ni vill sammanfatta vad ni kommit fram till. Avsluta med att presentera era reflektioner för resten av klassen. 13

ÖVNING FILM OM INSAMLINGEN TILL NAMIBIA Åk 7 9 Biologi, Samhällskunskap, Svenska, Geografi, Bild Gymnasiet Naturkunskap 1b, Samhällskunskap 1b, Svenska 1, Historia 1b Arbetssätt Arbeta i grupper med att göra en film där eleverna berättar om varför vi ska samla in pengar till barn och ungdomar som lever med hiv i Namibia. Mål Att eleverna ska: fördjupa sig i de artiklar ur barnkonventionen som kan kopplas till årets tema. få pröva egna idéer och lösa problem utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och tillsammans med andra träna innovationstänkande och utvecklar sin egen drivkraft Artiklar i barnkonventionen Artikel 2 Allas lika värde Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Rätt till utveckling Artikel 12 Rätt till deltagande Artikel 17 Rätt till information 14

Instruktioner Arbeta i grupper Ni ska göra en kort film där ni berättar om varför ni vill samla in pengar till Operation Dagsverke. Filmen ska kopplas till barnkonventionen och de mest relevanta artiklarna för årets tema. I filmen berättar ni också om hur pengarna ni samlar in kan förändra barns liv. Förslag på vad som kan vara med i filmen Presentation av UNICEF och arbetet med Operation Dagsverke. Vad barnkonventionen är. Beskriva de relevanta artiklarna i barnkonventionen. Namibias geografiska läge. Vad hiv är och hur man kan bli smittad. Varför många barn och ungdomar har hiv i Namibia. Hur hiv påverkar barn och ungdomars liv. Hur de insamlade pengarna kan stärka barn och ungdomar i Namibia. Hur ni har tänkt samla in pengar till Operation Dagsverke. Uppmaning till andra att bidra till er insamling. Informera om hur andra kan ge pengar till er insamling. Om ni har ont om tid Har ni ont om tid eller vill dela upp arbetet med filmen i flera lektioner kan ni börja med att fokusera på filmidén på första lektionen. Låt det första lektionspasset gå till att arbeta igenom filmidén och sälja in er idé till resten av klassen. Illustrera gärna era idéer och budskap med enkla skyltar och affischer. Tips! Ni kan välja att göra en kortfilm, stop motion-animering eller interaktiva whiteboards. Det finns bra gratisprogram och appar att använda för att redigera presentationerna. Tänk på att! Datainspektionen rekommenderar generellt att skolan frågar eleverna eller deras föräldrar om lov innan man publicerar elevernas personuppgifter (inklusive bilder). Det finns ingen bestämmelse i personuppgiftslagen om från vilken ålder unga personer själva kan samtycka till att uppgifterna publiceras, men Datainspektionen brukar ha 15 år som tumregel. Är barnet yngre än så bör skolan fråga barnets föräldrar. En skola kan publicera bilder och löpande text med elevers personuppgifter så länge publiceringen inte är kränkande enligt personuppgiftslagen. Det är dock inte tillåtet att publicera bilder på ett barn med skyddade personuppgifter. 15

KÄLLKRITISK CHECKLISTA 1. Vem har gjort sajten? Det är viktigt att ta reda på vem som är avsändaren. Finns det några kontaktuppgifter? Känns privatpersonen, myndigheten eller organisationen ärlig? 2. Varför är sajten gjord? Vad är syftet med sajten? Varför finns den? Ska den informera om något? Ska den sprida en åsikt? Ska den försöka påverka dina åsikter? 3. Hur ser sajten ut? Har den kontaktinformation? Har den fungerande länkar? Har den trovärdiga källhänvisningar? Har den information om hur uppdaterad faktan är? 4. Finns det andra källor som beskriver samma sak? 16

OM BARNKONVENTIONEN Konventionen om barnets rättigheter, som även kallas barnkonventionen, antogs av FN:s generalförsamling år 1989. Barnkonventionen är ett internationellt avtal med regler som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet. Men det finns fyra viktiga principer som alltid gäller när det handlar om frågor som rör barn: Artikel 2 Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Artikel 3 De som bestämmer över dig ska alltid tänka på vad som är bäst för dig. Artikel 6 Du har rätt att leva och utvecklas. Artikel 12 Du har rätt att säga vad du tycker och vuxna måste lyssna på dig. ARBETET MED OPERATION DAGSVERKE GENOMSYRAS AV ARTIKEL 28 Artikel 28 Du har rätt att gå i skolan och det ska vara gratis. I ÖVNINGARNA REFERERAR VI TILL FÖLJANDE ARTIKLAR I BARNKONVENTIONEN Artikel 4 Politiker som styr länder ska ansvara för att alla barn får det som de har rätt till. Artikel 17 Du har rätt att få tillgång till information via exempelvis internet, radio och tv. Artikel 24 Du har rätt till sjukvård och skydd mot skadliga ingrepp. Artikel 27 Alla barn har rätt till en bostad, kläder, mat och rent vatten. Läs mer om barnkonventionen här: unicef.se/barnkonventionen. 17

KOPPLING TILL KURSPLANER Årskurs 7 9 centralt innehåll Bild Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande. Presentationer av eget bildskapande. Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. Biologi åk 7 9 Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier. Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi. Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier. Svenska åk 7 9 Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. 18

Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Geografi 7 9 Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser. Samhällskunskap 7 9 De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. Demokratiska fri och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Historia 7 9 Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang. Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. 19

Gymnasiet centralt innehåll Naturkunskap 1b Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. Samhällskunskap 1b De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter. Svenska 1 Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text. Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Historia 1b Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. 20

UNICEF Sverige Box 8161 104 20 Stockholm Grafisk form och illustration Bedow Foto UNICEF/Isaac