Föreningsmöte 1 februari 2017 i Universitetsklubben Emeritiprofessorernas möte denna afton var ett gemensamt arrangemang med Professorsföreningen och samlade 62 deltagare, därav 35 emeriti. De båda ordförandena Kjell Jonsson och Louise Rönnqvist hälsade gemensamt alla varmt välkomna och introducerade kvällens föredragshållare Kjell Asplund, professor emeritus i medicin vid Umeå universitet. Asplund har tidigare bland annat varit generaldirektör för Socialstyrelsen. Han är f.n. ordförande för statens medicinetiska råd (SMER). Detta är ett organ med riksdagsledamöter från samtliga partier som är representerade i riksdagen samt personer med erfarenhet av sjukvård, etiska frågeställningar och juridik. SMER sitter i regeringskansliet. Asplund utsågs till ordförande för den grupp som fick till uppgift att granska Paolo Macchiarinis transplantationer av syntetiska luftstrupar inom Karolinska universitetssjukhuset KUS; dvs. de nu sammanslagna Karolinska och Huddinge sjukhusen. Han talade under rubriken: Fallet Macchiarini - lärdomar för akademi och sjukvård Asplunds rapport mynnar ut i 27 rekommendationer inom åtta domäner. En viktig förklaring till det som hände vid KUS och Karolinska institutet (KI) var det faktum att sjukhuset hade förlorat den prestigefyllda dragkampen om att bli ett s.k. rikssjukhus för hjärttransplantationer. Och vad skulle man nu göra i stället? Strategin att bygga ett centrum för avancerad luftvägskirurgi vid KUS och KI Macchiarini hade blivit internationellt uppmärksammad genom transplantation av en specialpreparerad luftstrupe. Han utövade en tekniskt driven kirurgi som förenade de positivt laddade begreppen: translationell forskning, regenerativ medicin, stamceller, nanoteknik och internationellt nätverk. Det var uppenbart, menade Kjell, att Macchiarini
framstod som en mycket attraktiv och visionär rekrytering. Och tidigt lanserade han tanken på ett virtuellt European Airway Institute. Transplantationerna borde ha etikprövats Transplantationerna, menade Kjell, ska betraktas huvudsakligen som klinisk forskning, och borde därför ha genomgått etikprövning. Från KUS hävdas emellertid att transplantationerna skett som sjukvård med vitalindikation, dvs. vård av humanitära skäl (compassionate use), varför ett godkännande från etikprövningsnämnden inte ansågs krävas. Kjell menade emellertid att det inte förelåg en sådan situation och avsteg från det etiska regelverket kunde därför inte motiveras. En transplantation av en syntetisk luftstrupe på en människa hade aldrig passerat en etikprövning, hävdade Kjell. Rekommendation: Sjukhuset bör därför ompröva sin inställning att transplantationerna skett som sjukvård. Kliniskt beslutsfattande Kjell redovisade bl.a. följande iakttagelser: brister i informerat samtycke; mycket skedde ad hoc brister i multidisciplinära konferenser; det blev säljmöten, inga kritiska frågor; men den som sitter tyst har ändå ett ansvar; patientsäkerheten låg inte i första rummet brister i läkemedelsanvändning; ett läkemedel var inte ens godkänt för veterinärbruk; det gavs doser tio gånger högre än vad som var accepterat brister i läkarkontinuitet; oklarheter betr. patientansvar; Macchiarini var patientansvarig läkare men ofta ej tillgänglig när komplikationer tillstötte brister i samordning mellan öron-näsa-halskliniken i Huddinge och thoraxkliniken i Solna bristande riskanalyser Rekommendation: kvalitetssäkra multidisciplinära konferenser; dokumentation och ansvarsförhållanden måste göras tydliga. Inse att i akademiska (vetenskapliga) miljöer förekommer grupptänkande och bandwagoneffekter. Vem är då ansvarig, frågade Kjell retoriskt? Som opererande kirurg hade Macchiarini direkt ansvar för att transplantationen genomfördes. En verksamhetschef har det yttersta ansvaret för patientsäkerheten på sin klinik. Patientsäkerhet Rekommendation: ge starkt stöd till patientsäkerhetsarbetet, som måste präglas av prestigelöshet, öppenhet och ifrågasättande. Regelverk och riktlinjer Kjell pekade på en lång rad avsteg från gällande regelverk. Det fanns en kultur på KI att fixa via telefon. Man var van att kunna ringa till relevant myndighet och få OK. Det kan ha berott på brist på kunskap, men också på ett fritt förhållningsätt till regler. Till detta skall läggas en rådande kultur med informella kontakter med myndigheter. Rekommendation: ge utbildning; särskilt viktigt att var och en har en solid kunskap om regelverken. Riktlinjerna från Läkemedelsverket, inte minst, kan framstå som snåriga. 2
Många av KUS och KIs medarbetare har farit illa Fallet Macchiarini har resulterat i svåra påfrestningar för de involverade och skapat oförsonlighet och därmed en sämre arbetsmiljö. När exempelvis Macchiarini fick en artikel publicerad i en prestigefylld vetenskaplig journal, blev naturligtvis alla hans 24 medförfattare glada. Men hur många hade förstått att alla författare svarade för innehållet i hela artikeln, och inte bara just den enda rad som han/hon bidragit med? Rekommendation: genomför arbetsmiljöinsatser; verka för försoning inom KUS olika konstellationer. Dessutom, utbilda om regelverken; förändra den rådande kulturen; förbättra patientsäkerheten, som inte var i första rummet, men som skall ligga i frontlinjen. Macchiarini rekryterades till sjukhuset som överläkare trots varningssignaler Från sjukhuset togs inga egna referenser på Macchiarinis kliniska meriter förrän mycket sent i processen; de varningssignaler som då kom undertrycktes. Från de sjukhus där han tidigare arbetat fanns signaler om bristande kvaliteter som kirurg i andra avseenden än de operationstekniska, dvs. vilka typer av operationer som utfördes på vilka patienter. Från flera håll fick man på KI, och delvis även på öron-näsa-hals-kliniken, signaler om att han hade samarbetssvårigheter. Thorax sa nej till operation, men han var ju anställd på öron-näsa-hals. Påtryckningar från KI och viss tidspress förefaller ha bidragit till att Macchiarini anställdes som överläkare, trots de starkt negativa signalerna från hans tidigare kliniska medarbetare. Han borde aldrig ha anställts, är Kjells sammanfattning. Rekommendation: sjukhuset måste kvalitetssäkra sin rekryteringsprocess och självständighet, särskilt när det gäller tjänster delade med KI. Med utgångspunkt i sin rapport gjorde Kjell följande sammanfattande reflexioner på KUS och KI rådde ett massivt grupptänkande Macchiarini blev ett formidabelt stresstest för de två organisationerna; detta är det goda som kommit ut, menade Kjell och refererar till bankernas stresstester KUS och KI är stora organisationer som hade många parallella kulturer. Fanns en tystnadskultur?, frågade Kjell retoriskt för den som inte planerar blir allt akut hur tar man ansvar? rekommendationerna bygger på brister; lär av dem! kan det hända igen?, frågade journalisterna. Ja!, svarade Kjell För många närvarande var denna afton ett fint tillfälle att återse en f.d. kollega, och för alla gavs en mycket spännande analys av en stor svensk skandal som blivit internationellt uppmärksammad. Och som alltid när Professorsföreningarna träffas blev den efterföljande diskussionen livlig med många frågor och svar: Finns en tystnadskultur på KUS och KI? De tillfrågade svarade att man inte känner igen sig i det; men mycket grupptänkande finns, meddelade Kjell. Och hur hantera grupptryck? Visselblåsare råkar alltid illa ut, konstaterade Kjell. Utvecklas nu en Macchiarini-ångest på KUS? Kjell anser att man framgent ska kunna göra akuta insatser i enstaka fall vid vitalindikation även om den formella prövningen ej har hunnit slutföras. 3
Mötet avslutades på sedvanligt sätt med samvaro och smörgåstårtor med tillhörande drycker samt kaffe och kaka. 4
Kommentar från hemsidesansvarig: dessa rapporter från våra möten var från början en A4 långa. Så n tur att det finns plats i rymden när vi nu från Christer fått detta utmärkta sammandrag av ett minnesvärt möte. 5