Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster 9 september 2016 Klara Tullback Rosenström, Länsstyrelsen i Stockholm Med bilder från Helle Skånes, Stockholms Universitet
Modern biotopdatabas Kombinerar det bästa från satellitbilder, befintliga karteringar, höjddata och digitala infraröda flygbilder i 3D Görs i tre steg där det den tidskrävande flygbildstolkningen, steg 2, minimeras till där den bäst behövs Steg 1 görs bäst för en stor yta på en gång - Stockholms län Lst, SU, Sollentuna och Ekerö kommuner med flera tar fram metodiken - klar årsskiftet 16/17 Måste bli kostnadseffektiv, är mycket efterfrågad
Urban grå- och grönstruktur allt mer i fokus Inte svart eller vitt utan snarare en gradient av urban struktur med varierande ekologisk genomsläpplighet. Vi ser enkelt denna komplexitet i ett ortofoto, men den är svår att klassa Ortho: Lantmäteriet i2014/00691
Svenska marktäckedata (SMD) Legend: Tät stadsstruktur och industriområden Gles stadsstruktur med 3-80 % grönstruktur Urbana grönområden Åkermark Betesmark Raster 25 m upplösning. Tematisk upplösning (mmu) 1-10 ha Lövskog Barrskog Blandskog Source: modified from Swedish CORINE
Biotopdatabas prototyp Legend: Vektordata (ytor). Tematisk upplösning (mmu) = 0.1-0.25 ha Urban gråstruktur Öppen-halvöppen mark Skogsmark Tät stadsstruktur och industriområden Gräsmark, torr-frisk Ädellövskog Hällmarkstallskog Gles stadsstruktur med 3-80 % grönstruktur Strandäng Blandlövskog Barrblandskog Urbana grönområden Öppen semiakvatisk mark Lövskog Blandskog Urban grönstruktur Jordbruksmark Akvatiskt område Potentiellt lummig struktur Åkermark Öppet vatten Gräsmattetyp Fd åkermark, permanent bete Vattenvegetation Source: Stockholm biotope database project Ekerö prototype
Ekosystemtjänster exempel på några viktiga i staden En biotopdatabas kan underlätta karteringen Exempel: Vi testar ett nytt klass/attribut lummighet Dagvattenhantering Luftkvalitetsförbättring/mikroklimat Bullerdämpning Pollination Kultur, rekreation och hälsa lummighet
Nytt klass/attribut Lummighet ex. koloniträdgårdar eller villaträdgårdar med mycket bärbuskar och låga träd mm Helle Skånes Naturgeografiska institutionen Stockholms universitet helle.skanes@natgeo.su.se
Initiala fältstudier av lummighetens betydelse ser lovande ut! Mix Mest gräsmattor lummig Studentarbete av Marianne Stoessel GE7060 VT15. initiala studier visar att lummiga trädgårdar har betydelse för fågelfaunan!
Finansiärer: Ekerö kommun Rymdstyrelsen ESA Metria AB
Indata: Flygbild: IRF-orto + DSM Laserdata: NH DEM (LM) Fastighetskartan (LM) Nationell vägschablon (TrV/SCB) Blockdatabasen (JV) Modern biotopdatabas för Stockholm län metodens 3 steg till biotopdatabas Masker: skog, ickevegetation, öppen vegetation vatten, åkermark Steg 1: Semi-automatisk klassificering CadasterENV biotopsegmentering skog (Metria) Steg 2 indata: initiala ytor och klasser Indata: Fotogrammetriska flygbilder IRF i 3D (LM) Biotoper: Öppen vegetation Buskmark, gräsmark, skog enl. fuktighet mm Attribut: Markanvändning Skogsfas Steg 2: Visuell 3D-tolkning zonal statistics Steg 3: indata färdiga ytor Steg 3: Automatisk skattning av vissa attribut Raster från steg 1: t.ex, krontäckniing, trädhöjd, lummighet Våthetsindex CadasterENV pixel
Medskick Behovet av biotopdatabaser finns på många håll i landet inte bara i Stockholms län : Umeå gör en nu... Behovet i kommuner med hög markanvändning i förändring är störst. Behovet av data för att analysera grön infrastruktur blir större och större.
Medskick För att gå från metod till biotopdatabas för Stockholms län ( och landet) behöver vi: Datavärdskap ( lagrings- och uppdateringskapacitet och ansvarig för in, uttag och underhåll av databasen). Pengar för att rigga detta. Pengar att i första hand genomföra steg 1. En grundplåt? Pengar för att göra metoden ännu bättre, mer kostnadseffektiv och anpassad till även natur utanför länet. Uppdaterade nationella data där varje datavärd ansvarar för sin del. Löpande omdrev på höjddata. och sist men inte minst Nationell ny SMD enligt CadasterENV