GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN...6 NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...28

GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN... NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...2

- Gagnefs kommun - GETTJÄRNEN - Gagnefs kommun GETTJÄRNEN 1

- GETTJÄRNEN - Gagnefs kommun - Åtgärdsområdets ID: CF Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Gagnefs kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: 19-3-1 Antal målsjöar (ha): 1 (11) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 13 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet ligger ca km söder om Gagnef och Kvarnbäcken mynnar ut i Västerdalälven strax innan Öster- och Västerdalälven möts och bildar Dalälven. Gettjärnen har sjökalkats sedan 19 och från 199 kompletterades dessa med kalkning av våtmarker runt tjärnen. Främsta motivet till kalkning är fritidsfisket. I Gettjärnen finns gädda, abborre och mört enligt Länsstyrelsen (199) men vid nätprovfiske i tjärnen år 21 fångades bara gädda och abborre. Innan kalkning har -värden på, uppmätts i tjärnen. I och med kalkningen har höjts och håller sig numera omkring. 2

- Gagnefs kommun - GETTJÄRNEN - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 3

- GETTJÄRNEN - Gagnefs kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1CF 9-12 GETTJÄRNEN Sjö 11 (Mört), 13 23, Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1CF 9-12 GETTJÄRNEN Sjö,,,3-,2 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ 2 2 2 29 21 211 212 213 21 21 metod medel (år) (g/m 3 /år) KS1 9-12 GETTJÄRNEN Sjö, 3,12 3,12 3 2 2 2 2 2 Heli KM 1, Summa: 3 3 3 2 2 2 2 2 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi VK1, 9-123 Gettjärnen VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat,,,, 19 19 19 19 199 19 191 192 193 19 19 19 19 19 199 199 1991 1992 1993 199 199 199 199 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 1.CF. - och alkalinitetsresultat åren 19 21 i Gettjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet.

- Gagnefs kommun - GETTJÄRNEN - Biologiska resultat Nätprovfiske Gettjärnen nätprovfiskades 21 och de arter som fångades var abborre och gädda. Den sammanvägda tillståndsklassen enligt Naturvårdsverket () blev 2, dvs. liten avvikelse från förväntat värde. Det är framför allt avsaknaden av försurningskänsliga arter och stadier, i detta fallet småmört, som bidrar till avvikelsen. Elprovfiske Det finns ett registrerat elfiske från Kvarnbäcken och det utfördes 19. Inga öringar fångades vid detta tillfälle, endast elritsa (1, ind/1m 2 ) (Fiskeriverket 23a). Behov av biologisk återställning Det finns idag inga kända behov av återställningsåtgärder. Försurningsbedömning Sjön verkar kunna klara sig med väldigt små doser och nedtrappningen av givorna fortsätter därför. Genomförda och planerade förändringar Målområden Åtgärdsområdet har ändrats från att ha innefattat Kvarnbäcken ända ner till Dalälven till att omfatta endast Gettjärnen Kalkningsplanering Vid de första två tillfällena sjökalkades tjärnen men från 199 kalkades också en del våtmarker runt tjärnen. Från 2 skedde kalkning varje år men endast i sjön och från 2 sänktes kalkdosen till sjön. Våtmarkerna bedöms inte vara nödvändiga för att upprätthålla sjöns kemiska status. Dosen justeras ned ytterligare från 211 då kalkvärdena fortfarande är ganska höga. Effektuppföljning Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: www.fiskeriverket.se, 23--1. Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. Naturvårdsverket,. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport 913.

- HÅJENSÅN - Gagnefs kommun - HÅJENSÅN

- Gagnefs kommun - HÅJENSÅN - Åtgärdsområdets ID: DT Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 1 Huvudman: Vansbro & Gagnefs kommuner Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: 19--19 Antal målsjöar (ha): 3 (29) Huvudavrinningsområde: Norrström (1) Antal åtgärdssjöar (ha): (2) Åtgärdsområdets areal (ha): 12 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet är beläget mellan Nyhammar i Ludvika kommun och Björbo i Gagnefs kommun. Håjensån mynnar ut i Stora Malingen som utgör ett naturvårdsområde. Kalkningarna i åtgärdsområdet startade i mitten av19-talet. Motiven till kalkningarna var främst mörtbestånden i de större sjöarna samt fisket i Håjensån. I Orsen är också tidigare uppmätta höga kvicksilverhalter ett motiv. Övriga förekommande fiskarter i systemet är gädda, abborre, lake, gers, elritsa och öring (Länsstyrelsen 199). Håjensån används, eller har använts, till put-and-take-fiske men det finns även naturlig öring i ån (Danielsson muntl. 23). Innan kalkning visade provtagning i området att gick ner mot, i vissa sjöar. Den kemiska måluppfyllelsen har varit god i samtliga objekt i åtgärdsområdet, dock sjönk ner under i Flåtjärn. Nätprovfiske i Orsen 22 visar att mörtbeståndet i sjön verkar klara sig bra.

- HÅJENSÅN - Gagnefs kommun - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark

- Gagnefs kommun - HÅJENSÅN - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1DT 92-132 ILNEN Sjö Mört, 1 11 MO2DT 99-13993 FLÅTJÄRNEN Sjö 1 Mört, 22 2 MO3DT 939-1391 ORSEN Sjö 23 Mört Hg-gädda, 3 3 13 MODT 92-11 HÅJENSÅN Vdr Fiske, 1 1 * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Kalkningsplanering Kalkning avvaktas Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ 2 2 2 29 21 211 212 213 21 21 metod medel (år) (g/m 3 /år) KS 92-132 ILNEN Sjö Båt KM, KS1 99-13993 FLÅTJÄRNEN Sjö Heli KM, KS 939-1391 ORSEN Sjö Båt KM, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK1, 929-19 Håjensån vägkorsning nedre VI VK 1 Sjöar - vattenkemi VK, 91-139 Ilnen VK 1 VK, 9392-1332 Orsen VK 1 VK3, 9-139 Flåtjärnen VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat,,,, 19 19 19 19 199 19 191 192 193 19 19 19 19 19 199 199 1991 1992 1993 199 199 199 199 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur 1.DT. - och alkalinitetsresultat åren 19 21 i Håjensån, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. 9

- HÅJENSÅN - Gagnefs kommun -,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 2.DT. - och alkalinitetsresultat åren 19 21 i Flåtjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet.,,,, Figur 3.DT. - och alkalinitetsresultat åren 19 21 i Orsen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,, 19 19 19 19 199 19 191 192 193 19 19 19 19 19 199 199 1991 1992 1993 199 199 199 199 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21 19 19 19 19 199 19 191 192 193 19 19 19 19 19 199 199 1991 1992 1993 199 199 199 199 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21 19 19 19 19 199 19 191 192 193 19 19 19 19 19 199 199 1991 1992 1993 199 Alkalinitet m ekv/l 199 199 199 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur.DT. - och alkalinitetsresultat åren 19 21 i Ilnen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Biologiska resultat Nätprovfiske Sjön Orsen har nätprovfiskats vid ett tillfälle år 22. De arter som fångades var abborre, mört och gers (Fiskeriverket 23b). Ingen av arterna visade några tecken på någon form av störning i beståndsstrukturen. Även små mörtar fångades. Anmärkningsvärt var att ingen gädda fångades. Troligen var detta ett resultat av slumpen då det enligt en fritidshusägare vid sjön finns gott om gädda. Avsaknaden av gädda i fångsten gjorde också att tillståndsbedömningen enligt Naturvårdsverksets () bedömningsgrunder blev 2, dvs liten avvikelse från förväntat värde. Det var det låga antalet 1

- Gagnefs kommun - HÅJENSÅN - fångade arter och den låga artdiversiteten som gjorde att den sammanvägda bedömningen fick ett lite avvikande resultat. Behov av biologisk återställning Fiskevårdsområdet är på gång att restaurera en lång sträcka av Håjensån som är mycket kraftigt rensad. Provfisken av två lokaler före åtgärd genomfördes under 21 efter att ha skjutits upp under ett par år på grund av för höga flöden. Fisket visade att det finns öring i den nedre lokalen men inte den övre. På grund av den kraftiga rensningen finns mycket få bra uppväxtlokaler i ån. Genomförda och planerade förändringar Målområden Kalkning i Skallen har avslutas eftersom varken fiskevårdsområde, Gagnefs eller Ludvika kommun har några intressen där. Åtgärdsområdet har därför minskats till att nu gälla Håjensåns avrinningsområde. Kalkningsplanering Kalkningen i hela området avvaktas tills vidare. Bakgrunds i Håjensån var högre än mål. Behovet av fortsatt kalkning bedömdes som tveksam. Vattenprovtagningen har visat att kalkningen kanske kan behöva återupptas. Under 199-talet kalkades också ett par mindre tjärnar i området. Dessa avslutades dock eftersom de inte bedömdes tillföra något till systemet och det fanns heller inte tillräckligt starka motiv för att de skulle betraktas som målsjöar. Effektuppföljning Vattenprovtagning i Ilnen fortsätter tills vidare. Däremot avslutas den i Skallen och styrpunkterna i Gravtjärnen och Tyren då de inte behövs när området inte kalkas. Referenser Danielsson, Håkan, 23. Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarna. Muntligt. Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: www.fiskeriverket.se, 23--1. Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. Naturvårdsverket,. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport 913. 11

- NORAÅN - Gagnefs kommun - NORAÅN 12

- Gagnefs kommun - NORAÅN - Åtgärdsområdets ID: DQ Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 12 Huvudman: Borlänge & Gagnefs kommuner Vattendragslängd som målområde (km): 11 Kalkstart: 19--1 Antal målsjöar (ha): (2) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): 1 () Åtgärdsområdets areal (ha): 2 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet är beläget ca 1, mil väster om Borlänge. Delar av området har präglats av järnhanteringen. Området som idag är sjön Noran bestod tidigare, innan det dämdes, av flera mindre sjöar. Noraåbruk var en gång i tiden ett litet blomstrande brukssamhälle. När Domnarvets järnverk etablerades under den senare delen av 1-talet, lades Noraåbruk ned. Idag finns det endast en del hyttruiner som påminner om den tid som varit. Motiven till kalkningarna är att bevara gynnsamma livsbetingelser för flodpärlmusslor i Lortån, mört i Bästen samt öring i de flesta sjöar och vattendrag. Tryssjön är en IKEU-sjö som både provfiskas och provtas med högre frekvens än de övriga vattnen. I denna sjö fanns tidigare enbart elritsa och öring men i början av 199-talet kom det av okänd anledning in abborre i sjön (Dahlberg 23). Detta har medfört att elritse- och öringbestånden gått tillbaka. Öringen leker både i den nedströms liggande Tryssån och i den uppströms liggande Rosån. Tryssån fungerar också som lekbäck för öring i sjön Noran. Elfisken i Tryssån uppvisar mycket höga tätheter av öring. I de flesta sjöar i området förekommer sjölevande öring men det förekommer också id, mört, abborre, gädda och elritsa (Länsstyrelsen 199). Gädda förekommer dock inte i Noran eller uppströms denna. Fiskfaunan i vattendragen utgörs främst av öring och elritsa. Fisket i området förvaltas av Gagnef-Mockfjärds fvof och Noraåns fvof. Kalkningarna startade redan 19 med ett antal kalkbrunnar i sjön Norans tillflöden. I St Älgsjön gjordes försök med att kalka med soda under 199-talet. Dessa försök fungerade inte så bra, vilket medförde en återgång till kalkstensmjöl. 13

- NORAÅN - Gagnefs kommun - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 1

- Gagnefs kommun - NORAÅN - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1DQ -12 BÄSTEN Sjö Mört, 91 MO2DQ 2-12 TRYSSJÖN Sjö 3 Öring Elritsa, 1 23 2 MO3DQ -13 TRYSSÅN Vdr,3 Öring Elritsa, 2 1 MODQ 9-1 LORTÅN Vdr, Flodpärlmussla n2,2 1 9 MODQ 39-112 NORAN Sjö 13 Öring Elritsa, 3 2 1 MODQ 1-1993 ROSÅN Vdr 1 Öring Elritsa, MODQ -122 ST ÄLGSJÖN Sjö 1 Fiske, 12 * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Försurningsbedömning OBJID KOORD ID MÅLOMRÅDE TYP BAK Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1DQ -12 BÄSTEN Sjö,,,1-,1 MO2DQ 2-12 TRYSSJÖN Sjö,2,,-,2 MO3DQ -13 TRYSSÅN Vdr, MODQ 9-1 LORTÅN Vdr, MODQ 39-112 NORAN Sjö,2,,-,23 MODQ 1-1993 ROSÅN Vdr, MODQ -122 ST ÄLGSJÖN Sjö,, 1-,32 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ 2 2 2 29 21 211 212 213 21 21 metod medel (år) (g/m 3 /år) KS 2-12 TRYSSJÖN Sjö 22,1 2,9 2, 2 2 2 2 2 2 2 Båt KM 1, KS 39-112 NORAN Sjö 2, 19,9 2 2 2 2 2 2 Båt KM 1, KS -122 ST ÄLGSJÖN Sjö 1, 9,2 9,3 9,3 1 1 1 1 1 1 Heli KM 1 2,3 KS1-12 BÄSTEN Sjö 1,1 1 1 1 Båt KM 1, Kalkningsobjekt där kalkning avvaktas Obj. Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) Objektnamn typ 2 2 2 29 21 211 212 213 21 21 metod medel (år) (g/m3/år) KV1 1-1 GARNTJÄRNEN Våt Heli GR, Summa: 33 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 1

- NORAÅN - Gagnefs kommun - Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK9, 11-19 Rosån uppstr dos VK 1 VK2, 13-13 Lortån Gästgivarbodarna VK 1 VK, 19-129 Tryssån mynningen Noran VK 1 Sjöar - vattenkemi VK3, 1-13 Bästen VK 1 VK1, 1-13 Garntjärnen VK 1 VK, 2-12 Tryssjön** VK 2** ** VK, -13 Noran VK 1 VK 2,3 2-121 St Älgsjön VK 1 Vattendrag - elfiske EF, 1-19 Rosån Rosån 1b EF 1 EF1, 2-13 Lortån Lortån 2 EF 1 EF2, 39-12 Tryssån uppströms v-formad krök EF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. ** Ingår i IKEU-programmet. Vattenkemiska resultat,3,,3,,,,2,2,1,1, Alkalinitet mekv/l -, 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21 Figur 1.DQ. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Lortån Gästgivarbodarna, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Inga tidigare vattenkemiska resultat från lokalen Lortån, Gästgivarbodarna finns, eftersom provtagningen vid lokalen nyligen har påbörjats.,,,, 19 19 19 19 199 19 191 192 193 19 19 19 19 19 199 199 1991 1992 1993 199 199 199 199 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 2.DQ. - och alkalinitetsresultat åren 19 21 i Tryssån mynningen Noran, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 1

- Gagnefs kommun - NORAÅN -,,,,,3,3,2,2,1,1, -, 19 19 19 19 199 19 191 192 193 19 19 19 19 19 199 Alkalinitet m ekv/l 199 1991 1992 1993 199 199 199 199 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21 Figur 3.DQ. - och alkalinitetsresultat åren 19 21 i Rosån uppstr dos, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,,,3,3,2,2,1,1, -, 19 19 19 19 199 19 191 192 193 19 19 19 Alkalinitet m ekv/l 19 19 199 199 1991 1992 1993 199 199 199 199 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21 Figur.DQ. - och alkalinitetsresultat åren 19 21 i Bästen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, 19 19 19 19 Alkalinitet m ekv/l 199 19 191 192 193 19 19 19 19 19 199 199 1991 1992 1993 199 199 199 199 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21 Figur.DQ. - och alkalinitetsresultat åren 19 21 i Noran, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,, 19 19 19 19 199 19 191 192 193 19 19 19 19 19 199 199 1991 1992 1993 199 199 199 199 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur.DQ. - och alkalinitetsresultat åren 19 21 i St Älgsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 1

- NORAÅN - Gagnefs kommun -,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DQ. - och alkalinitetsresultat åren 19 2 i Tryssjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet.,,,, 19 19 19 19 199 19 191 192 193 19 19 19 19 19 199 199 1991 1992 1993 199 199 199 199 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21 19 19 19 19 199 19 191 192 193 19 19 19 19 19 199 Alkalinitet mekv/l 199 1991 1992 1993 199 199 199 199 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur.DQ. - och alkalinitetsresultat åren 19 21 i Garntjärnen. Biologiska undersökningar Nätprovfiske Tryssjön ingår i det sk IKEU-programet (Integrerad KalkEffektUppföljning) vilket innebär att den nätprovfiskas varje år sedan år 199, men har även provfiskats vid två tidigare tillfällen, år 19 och 19 (Dahlberg 23). Ursprungligen fanns endast öring och elritsa i Tryssjön men i början av 199- talet kom abborre in av okänd anledning. Sedan abborren etablerade sig i Tryssjön har öring- och elritsabestånden gått tillbaka. För mer information om provfiskena i Tryssjön se Dahlberg (23) och/eller Fiskeriverket (23b). Stora Älgsjön har nätprovfiskats vid fem tillfällen; 1993, 199, 199, 23 och 29. Provfisket år 1993 dokumenterades bristfälligt och är inte rapporterat till Fiskeriverket. För provfisket från år 199 saknas dokumentation helt. 29 fångades enbart en öring och sedan bara abborrar. Abborrarna verkade komma från ett tusenbrödrabestånd. 1

- Gagnefs kommun - NORAÅN - Figur 9.DQ. Fångsten som erhölls vid 1993 års provfiske i St Älgsjön. Foto: Viggo Nielsen Sjön Noran har provfiskats vid ett tillfälle år 23. Tre arter fångades: abborre, id och elritsa. Endast enstaka individer av elritsa och id fångades, medan abborre totalt dominerade fångsten. Även öring förekommer i Noran även om inga fångades vid provfisket. Abborrbeståndet hade utseendet av ett sk tusenbrödrabestånd, med mycket få riktigt små respektive stora individer.. Figur 1.DQ. Vy över Noran. Foto: Borlänge kommun. Elprovfiske Ett stort antal lokaler i flera av vattendragen i Noraåns vattensystem har elfiskats. Generellt sett så har de mindre (okalkade) sidobäckarna låga tätheter av öring medan huvudvattendraget Rosån-Tryssån- Noraån hyser mycket höga tätheter av öring (> ind/1m 2 ) (Fiskeriverket 23a). Den nedre lokalen i Rosån, Rosån 1b har väldigt höga tätheter av + trots att det är en väldigt lite bäck med en lugnsträcka just där, bitvis väldigt slät botten och flera områden med dybotten. Däremellan finns områden med grus. 19

- NORAÅN - Gagnefs kommun - ÖRING >+ ÖRING + ÖRING >+ ÖRING + 3, 2 19,3 1,9 Täthet (ind/1m 2 ) 3 2 1 1 2,3 13, 2, 1, 1, 2, 12,,,, 1 1 2,9 1,3 1, 9, 2 21 22 23 2 21 22 23 Täthet (ind/1m 2 ) 2 2 2 2 2 29 2 2 2 2 2 29 Figur 11.BK. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Tryssån Uppströms V-formad K. Figur 12.BK. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Noraån vattenverket. Flodpärlmusslor 2 genomfördes en nyinventering av musselbeståndet i Lortån. 1 lokaler inventerades och sammanlagt hittades 19 levande musslor och minsta musslan var 2 mm. Behov av biologisk återställning De fördämningar som använts till den idag nedlagda kalkdoseraren i Rosån har delvis tagits bort. Detta för att utöka lekområdena för Tryssåöringarna genom att de ges möjlighet att ta sig högre upp i vattensystemet. Ytterligare arbete kan behöva göras för att ta bort de delar som är kvar av fördämningen och det görs i så fall i samband med att doseraren rivs. Försurningsbedömning Bästen klassades som opåverkad i målsjöinventeringen och där har kalkningen avvaktas sedan 2 men har 21 sjunkit ned på, med alkaliniteten,2. Vi har också börjat få dåliga värden nedströms i Lortån som hyser flodpärlmusslor och där målgränsen därför höjts till,2 i enlighet med nya handboken. Kalkningen av Bästen kommer därför att återupptas men med minskad giva. Tryssjön bedöms som försurningspåverkad. Höga värden av jonbytt aluminium har uppmätts nedströms Tryssjön och där har det också varit problem att hålla målnivåerna. Genomförda och planerade förändringar Målområden Målområdena har förändrats i flera omgångar sedan kalkningarna startade 19. I början var det endast sjöarna som var målobjekt. Idag är även de viktigaste bäckarna målområden, exempelvis Tryssån som är lekbäck för öringen i både Noran och Tryssjön. Rosåns öringbestånd är sannolikt vandrande, d v s Tryssjöns öringar leker i ån och ynglen vandrar efter en kortare uppväxtperiod ut i sjön för att växa sig stora. Rosån har därför gjorts till ett nytt målområde. Åtgärdsområdet förändrades till 2. Målområdet i Noraån ströks hela vägen från Noran och nedströms. Anledningen till detta var dels att kalkningseffekten ej sträcker sig så långt nedströms sjön och att systemet är hårt reglerat. Det medförde att Noran och Lortån blev egna separata åtgärdsområden. Av praktiska skäl presenteras de dock fortfarande i planen inom Noraåns åtgärdsområde. 2

- Gagnefs kommun - NORAÅN - Kalkningsplanering Kalkningarna av Noran och Tryssjön skedde tidigare med kalkbrunnar och kalkdoserare i de tillrinnande bäckarna. Båda dessa kalkas idag med båt sedan doseraren i Rosån stängts av 2. Den var gammal och fungerade dåligt redan under 23 då man fick sjökalka Tryssjön sedan man inte fått igång doseraren. 2 beslutades att avveckla doseraren. Den kommer att monteras ned under 211. Tryssjön kalkades först med 1 ton per år men 2 höjdes dosen till 2 ton för att klara vårens surstötar. Det har dock inte fungerat tillfredställande och en utökad provtagning av vattenkemin i området behöver göras för att identifiera varifrån det mesta sura vattnet kommer. De första mätningarna indikerar att det kan komma från myrmarker mellan Tryssjön och Noran. Kalkdoserna i Tryssjön kan inte höjas ytterligare och det finns inga möjligheter att sätta upp en doserare på sträckan. En omprojektering kan därför behövas efter den utökade provtagningen. Även doseraren i Älgsjöbäcken har lagts ner, istället kalkas St Älgsjön årligen, första året med 2 ton men sedan 2 med hälften så mycket. Även kalkningsintervallet i Noran har ändrats till varje år för att minska risken för surstötar i Noraån. Sjökalkningen av Garntjärnen avslutades 2 och våtmarkskalkningen där avvaktas sedan 2, så även kalkningen i Bästen. Kalkningarna här verkade inte behövas längre men vattenproverna 21 visar att kalkningarna av Bästen behöver återupptas för att hålla bra kemi i Lortån. Kalkas vartannat år med 1 ton. Effektuppföljning Effektuppföljningen har genomgått omfattande förändringar sedan kalkstarten 19. Då togs endast vattenprov i sjöarna medan det nu tas även prover i de rinnande vattnen. Uppföljningen har också kompletterats med elfisken i vattendragen och en del sjöprovfisken. Tryssjön är en IKEU-sjö, vilket innebär att vattenkemin provtas ggr/år och sjöprovfiske genomförs årligen. 2 avslutades bland annat vattenkemiprovtagningen i Älgsjöbäcken och Noraån innan Hyttingsån, vilket var ett resultat av att dessa målområden hade strukits. Även elfisket i Noraån är avslutat. All bottenfaunaprovtagning i området har avslutats. I Lortån har vattenkemiprovpunkten flyttats upp till Gästgivarbodarna (13-13) och en elfiskelokal har lagts till på samma plats. Elfiskena i den övre lokalen i Rosån avslutas, Rosån Rosån. Då doseraren inte längre är i drift behövs inte längre elfisken både uppströms och nedströms. Nedströmslokalen är mer intressant då den visar väldigt höga tätheter i en miljö som är långt ifrån vad som anses optimalt för öring. Under 21 har fraktionerat aluminium mätts i Tryssån då vi haft dåliga värden regelbundet och då elfiskena vissa år visat på stora störningar i reproduktionen. Då väldigt höga värden har uppmätts kommer mätningarna att fortsätta även 211. Referenser Dahlberg, M. 23. Vad finns under ytan? Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfiskesjöar år 22, Fiskeriverket informerar, Rapport 23:. Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: www.fiskeriverket.se, 23--1. 21

- NORAÅN - Gagnefs kommun - Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: www.fiskeriverket.se, 23--1. Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. Malmestrand, H. 23. Kemiska och biologiska effekter vid sodabehandling av försurade ytvatten i Dalarnas län. Länsstyrelsen i Dalarna. Miljövårdsenheten. Rapport 23:1 Naturvårdsverket,. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport 913. 22

- Gagnefs kommun - ST ORSEN - ST ORSEN 23

- ST ORSEN - Gagnefs kommun - Åtgärdsområdets ID: FE Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Gagnefs kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: 19-3-1 Antal målsjöar (ha): 1 (1) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): Bidragsprocent: % Beskrivning St Orsen ligger mitt på kommungränsen mellan Gagnefs och Borlänge kommun, ca km söder om Djurmo. Sjön har kalkats sedan 19 och senaste kalkningen genomfördes. Motivet med kalkningarna är det mörtbestånd som finns i sjön, därav -målet,. Övrigt förekommande fiskarter i St Orsen är abborre och gädda (Länsstyrelsen 199). Innan kalkning uppmättes -värden i sjön på omkring. Enligt de vattenkemimätningar som gjorts sedan kalkningen startade har den kemiska måluppfyllelsen därefter varit bra och kalkningen avvaktas därför nu tillsvidare. 2

- Gagnefs kommun - ST ORSEN - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 2

- ST ORSEN - Gagnefs kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1FE 1-1 ST ORSEN Sjö 1 Mört, Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1FE 1-1 ST ORSEN Sjö, Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ 2 2 2 29 21 211 212 213 21 21 metod medel (år) (g/m 3 /år) KS1 1-1 ST ORSEN Sjö,32 Heli KM, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi VK1, 12-1 St Orsen VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat,,,, 19 19 19 19 199 19 191 192 193 19 19 19 19 19 199 199 1991 1992 1993 199 199 199 199 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 1.FE.. - och alkalinitetsresultat åren 19 21 i St Orsen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Biologiska resultat Inga biologiska undersökningar är genomförda i området. 2

Behov av biologisk återställning Det finns idag inga kända behov av biologiskåterställning i området. Genomförda och planerade förändringar - Gagnefs kommun - ST ORSEN - Målområden Inga förändringar är aktuella. Kalkningsplanering Kalkning avvaktas tills vidare från 2. Effektuppföljning Inga förändringar är aktuella. Referenser Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. 2

- TANSÅN (MOCKFJÄRD) - Gagnefs kommun - TANSÅN (MOCKFJÄRD) 2

- Gagnefs kommun - TANSÅN (MOCKFJÄRD) - Åtgärdsområdets ID: FW Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 11 Huvudman: Gagnefs kommun Vattendragslängd som målområde (km): 11 Kalkstart: 19-3-1 Antal målsjöar (ha): 2 (29) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): Bidragsprocent: % Beskrivning Tansån mynnar ut i Västerdalälven strax uppströms Mockfjärd i Gagnefs kommun. Totalt kalkas tre sjöar i området och kalkningarna inleddes 19. Huvudmotivet med kalkningarna är det bestånd av flodpärlmussla och öring som finns i Tansån. St Fjästjärnen har kalkats framför allt eftersom Fjästjärnsbäcken används som lekbäck av Tansenöringen. I Tansen finns både utplanterad och naturlig öring. Tansån utgör också ett riksintresseområde för sin hänsynskrävande vattenfauna. Genom sin unikt rika förekomst av flodpärlmussla utgör ån länets kanske säkraste garantiområde för artens fortbestånd. Det kemiska målet har varit uppfyllt i både St Fjästjärnen och Tansen sedan kalkningarna startade. I de båda vattendragen påbörjades vattenprovtagning våren 2. I Tansen förekommer fiskarterna abborre, mört, gädda, öring, sik och ål och i Fjästtjärnen förekommer abborre, mört och öring (Länsstyrelsen 199). Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten 29

- TANSÅN (MOCKFJÄRD) - Gagnefs kommun - Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1FW 99-12 ST FJÄSTJÄRNEN Sjö 1 Mört Öring, 21 23,2 MO2FW 1-12 TANSEN Sjö 2 Mört, 1 91 1, MO3FW 99-12 FJÄSTJÄRNSBÄCKEN Vdr 1, Öring, 2 1,* MOFW 9-11 TANSÅN Vdr 9,9 Flodpärlmussla RI,2 3,9* * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1FW 99-12 ST FJÄSTJÄRNEN Sjö,2,,3 MO2FW 1-12 TANSEN Sjö,,,3 MO3FW 99-12 FJÄSTJÄRNSBÄCKEN Vdr, MOFW 9-11 TANSÅN Vdr,9 1 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ 2 2 2 29 21 211 212 213 21 21 metod medel (år) (g/m 3 /år) KS1 99-12 ST FJÄSTJÄRNEN Sjö,,9,, Heli KM 1, KS2 1-12 TANSEN Sjö 2,9 Båt KM 2, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 3

- Gagnefs kommun - TANSÅN (MOCKFJÄRD) - Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK1 2,1-12 Tansån uppstr sidobäck VK 1 VK3, 99-12 Fjästtjärnsbäcken väg VK 1 Sjöar - vattenkemi VK2, 991-1 Tansen VK 1 VK, 99-1 St Fjästjärnen VK 1 Vattendrag - elfiske EF2, 19-1 Tansån Tansåns början EF 1/3 EF1 2, 39-1 Tansån Tansån-Grocksmyrbäck EF 1 EF3, 99-13 Fjästtjärnsbäcken EF 1 Vattendrag - bottenfauna BF1 1,3 9-119 Tansån BF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. ** Ingår även i riksinventeringen. Vattenkemiska resultat,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l,,,, 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 1.FW.. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Tansån uppstr sidobäck, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Figur 2.FW.. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Fjästjärnsbäcken väg, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 31

- TANSÅN (MOCKFJÄRD) - Gagnefs kommun -,,,,,3,3,2,2,1,1, -, 19 19 19 19 199 19 191 192 193 19 19 19 19 19 199 Alkalinitet m ekv/l 199 1991 1992 1993 199 199 199 199 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 21 Figur 3.FW.. - och alkalinitetsresultat åren 19 21 i Tansen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet.,,,,,3,3,2,2,1,1, -, 19 19 19 19 199 19 191 192 193 19 19 19 19 19 199 199 1991 1992 1993 199 199 199 199 2 21 22 23 2 Alkalinitet m ekv/l 2 2 2 2 29 21 Figur.FW.. - och alkalinitetsresultat åren 19 21 i St Fjästjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Biologiska resultat Elprovfiske Tansån har elprovfiskats ett -tal gånger vid ca 1 lokaler. De skattade tätheterna av öring vid dessa fisketillfällen har varierat mellan 3 till över 3 ind/1 m 2 och årsungar (+) har fångats i nästan samtliga fall. Från Fjästjärnsbäcken finns fyra registrerade elfisketillfällen. Vid två tillfällen har inga + fångat men vid senaste elfisket 21 uppskattades tätheten till 13 ind/1 m 2. Öring >+ har fångats vid alla elfisketillfällena. Bäcken är liten och väldigt känslig för stora variationer i vattenflödena och lokalen går ända ned till mynningen ut i sjön. ÖRING >+ ÖRING + Täthet (ind/1m 2 ) 1 12 1 2 ÖRING >+ ÖRING + 13,9 12,9,9,3,2,,,, 3,2 3, 2, 1,, 199 199 2 21 22 23 2 2 1,,3 2 2 2 29 Täthet (ind/1m 2 ) 2 1 1 2 21 22 23 2, 2 2 2 9, 2,, 29 Figur.FW. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Tansåns början. Figur.FW. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Fjästjärnsbäcken nedre. 32

- Gagnefs kommun - TANSÅN (MOCKFJÄRD) - Täthet (ind/1m 2 ) 3 2 1, 19,2, 13,9 23,2 2, 23,3 2,3,2 2,3 2, ÖRING >+ ÖRING + 32,3 22, 1 1, 1, 13,, 3, 3,3 Figur.FW. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Tansån Grocksmyrbäck. 21 19,,,,3,, 2, 3,2 1 1992 1993 199 199 199 199 2 21 22 23 2 2 2 2 2 29 Täthet (ind/1m 2 ) 1 2 199 199 ÖRING >+ ÖRING + 2 21 22 23 Figur.FW. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Tansån nedre. 2 2 2 2 2, 29 3, Flodpärlmussla Tansån inventerades standardiserat under 23. Sammanlagt inventerades 29 m av ån. 231 levande och döda musslor hittades. Den minsta levande musslan som inventerades var 33 mm och den största levande musslan som uppmättes var 12 mm. Behov av biologisk återställning I utloppet från sjön Tansen finns en dammanordning som utgör vandringshinder för fisk (figur.fw). Dammen kommer att rivas och ersättas av en tröskling. Arbetet kan komma att påbörjas under 211. Öring från Tansen har med största sannolikhet tidigare nyttjat Tansån som lekområde eftersom sjön är en öringsjö där öringen idag vandrar till Fjästjärnsbäcken för lek. Fjästtjärnsbäcken är dock för liten för att räcka till för Tansens öringar och den har ett vandringshinder ganska långt ned i bäcken. Figur.FW. Damm vid Tansens utlopp. Foto: Länsstyrelsen Dalarna. Försurningsbedömning Den väldigt rika förekomsten av flodpärlmusslor i Tansån motiverar fortsatta kalkningar av Tansen. Värdena i ån har inte varit tillräckligt goda under 21. När vandringshindret ut ur Tansen tas bort kommer sannolikt kalkningarna av St Fjästjärnen att avslutas. Genomförda och planerade förändringar Målområden Fjästjärnsbäcken har kommit till som målområde. Detta eftersom det sannolikt är ett viktigt lekområde för öringen i Tansen. Våren 21 höjdes målet till,2 i Tansån p.g.a. flodpärlmussla, i enlighet med direktiven i nya kalkningshandboken 33

- TANSÅN (MOCKFJÄRD) - Gagnefs kommun - Kalkningsplanering Tansen kalkas vartannat år med ton. Detta för att minska risken att flodpärlmusslorna i Tansån skadas av alltför höga kalkgivor. Sjön har tidigare kalkats med 1 ton vart år. St Fjästtjärn har kalkats vart annat år men kalkas nu årligen. När dammen i Tansen rivs kan kalkningarna här komma att avslutas då bäcken inte längre behövs som uppväxtområde för Tansenöringen. Tidigare kalkades även Bytjärnen men detta objekt är numera avslutat. Effektuppföljning Den vattenkemiska målpunkten i Tansån kommer sannolikt flyttas upp till Västtjärnslindan (3-1). Detta eftersom det borde vara där någonstans vattenkvaliteten är som sämst. Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: www.fiskeriverket.se, 23--1. Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. 3