LUDVIKA KOMMUN - INNEHÅLL

Transkript

1 LUDVIKA KOMMUN - INNEHÅLL DJUPTJÄRNEN (MALÅN)...1 GETBROBÄCKEN... LIÄLVEN...12 MÅNGSÄLVEN...2 NITTÄLVEN...32 NORRVIKSÅN... NORSÅN (SUNNANSJÖ)... PAJSOÅN...2 RÖÄLVEN...9 SVARTÄLVEN... SVENSKSJÖÅN... SÄVÄLVEN...9

2 Ludvika kommun - Ludvika kommun - DJUPTJÄRNEN (MALÅN) - DJUPTJÄRNEN (MALÅN) 1

3 - DJUPTJÄRNEN (MALÅN) - Ludvika kommun - Åtgärdsområdets ID: DJ Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 1 Huvudman: Ludvika kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 2 () Huvudavrinningsområde: Norrström (1) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): Bidragsprocent: % Beskrivning Malån mynnar ut i Övre Hillen som ligger strax norr om Ludvika. Kalkningen i området omfattar numera bara ett sjöobjekt och har pågått sedan 19. Tidigare kalkades även Torrfastsjön, Öradtjärnen och Djuptjärnen. Motivet till kalkningarna är mörtbeståndet i Klysningen samt fisket i Djuptjärn. Den senare nyttjas till put-and-take-fiske där det kontinuerligt sätts ut öring men det ska även finnas ursprunglig öring i systemet (Forsberg 2). Malån, som börjar i Djuptjärnen, är starkt påverkad av reglering och av den gruvdrift som bedrivits i Håksbergsområdet sedan 1-talet. Här har man framför allt brutit järn men även en del koppar. Gruvan lades dock ner i december 199. I slutet av 19-talet uppmättes låga -värden i Klysningen där lägsta värdet var,2 medan motsvarande värde i Djuptjärnen var,. Sedan kalkningarna startade har den kemiska måluppfyllelsen varit bra i bägge målsjöarna. Kalkningen har avvaktats sedan 2. och alkaliniteten fortsätter att sakta sjunka för Klysingen och värden från provtagningen 211 inväntas innan något beslut tas om området ska avslutas eller inte. Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten 2

4 - Ludvika kommun - DJUPTJÄRNEN (MALÅN) - Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1DJ 92-1 DJUPTJÄRNEN Sjö 2 Mört, MO2DJ KLYSNINGEN Sjö 1 Mört, 2 Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1DJ 92-1 DJUPTJÄRNEN Sjö, MO2DJ KLYSNINGEN Sjö,2 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS KLYSNINGEN Sjö Båt KM, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 3

5 - DJUPTJÄRNEN (MALÅN) - Ludvika kommun - Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi VK2, -1 Klysningen VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.DJ. - och alkalinitetsresultat åren i Klysningen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Biologiska resultat Inga biologiska undersökningar är genomförda i området. Behov av biologisk återställning Inga kända behov finns i nuläget. Genomförda och planerade förändringar Målområden Tidigare var åtgärdsområdet större och även Malån och Torrfastsjön var målområden. Malån är dock starkt påverkad av reglering och har dessutom tveksamt kalkningsbehov varför denna ströks som målområde. Då kalkningen av Torrfastsjön avslutades försvann även denna som målområde. Kalkningsplanering Tidigare kalkades även Djuptjärnen men denna avslutades 199 då den klarade sig med uppströms kalkningar. Öradtjärnen kalkades fram till år 2 men har också avslutats eftersom det inte bedöms finnas något kalkningsbehov här. har fram till 2 aldrig varit lägre än, och kalkeffekten torde vara borta. Detsamma gäller Torrfastsjön som kalkades mer eller mindre av misstag 23 men hade då sedan föregående kalkningstillfälle 199 inte haft lägre än, och har därför avslutats. Kalkning i Klysningen avvaktas från och med 2. Vattenproven från 21 visar på, vilket är under målnivån. Alkaliniteten är nere på.3. Efter provtagningen 211 tas beslut om kalkningen kan avslutas eller om den behöver återupptas igen.

6 - Ludvika kommun - DJUPTJÄRNEN (MALÅN) - Effektuppföljning Provtagningen i de avslutade objekten har avvecklats men fortsätter i Klysingen där kalkningen avvaktas. Referenser Forsberg, A., 2. Kartläggning av fisk och bottenfauna i Ludvikatrakten. Mark och planeringsenheten, Ludvika kommun.

7 - GETBROBÄCKEN - Ludvika kommun - GETBROBÄCKEN

8 - Ludvika kommun - GETBROBÄCKEN - Åtgärdsområdets ID: BS Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 3 Huvudman: Ludvika kommun Vattendragslängd som målområde (km): 3 Kalkstart: Antal målsjöar (ha): Huvudavrinningsområde: Norrström (1) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 2 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning i Getbrobäcken med en kalkdoserare. Bäcken är en av de suraste vattendragen i Dalarna. Uppströms doseraren ligger -värdet som regel mellan och, året runt och vattnet är mycket färgrikt (färgtal: 2 mgpt/l). Tidigare kalkades även Öratjärnsdammen och det har funnits en kalkbrunn mellan dammarna. Fisket i Hjällsåsdammen arrenderas av Grängesbergs fiskeklubb och nyttjas som put-and-take-vatten. Fisket är ej upplåtet till allmänheten. Regnbåge planteras årligen ut i dammen. Inga utsättningar av öring görs numera då dessa finns i ett självreproducerande bestånd (Hietanen muntl. 23). Getbrobäcken fungerar som lek- och uppväxtområde för öringen från Hjällsåsdammen. Innan kalkningen kom igång hade öringen försvunnit från Getbrobäcken (Hietanen muntl. 23). Genom utsättningar har den sedan återkommit. Förutom öring förekommer även sparsamt med bäckröding i Getbrobäcken. I Hjällsåsdammen finns även småspigg som planterats ut och bildat bestånd.

9 - GETBROBÄCKEN - Ludvika kommun - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark

10 - Ludvika kommun - GETBROBÄCKEN - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1BS 2-12 GETBROBÄCKEN Vdr 3 Öring, 2,* * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KD GETBROBÄCKEN Dos 23, 1 3, 2, Dos KM 1 3,2 Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Doserarbeskrivning Obj. ID X-koord Y-koord Namn Inst.år Fabrikat Ev. Torr/ Drifttyp Flödes- Fjärrlarm Kap. KD GETBROBÄCKEN Boxholm Super 9 ombyggd år Våt styrd (ton) Våt Vatten Nej Nej 2 Problem som noterats med doseraren är bl.a. att skopan stannar i jämviktsläge, kalkbeläggning i skoporna samt nedisning. Tillsynen av kalkdoseraren sköts av personal från Ludvika kommun. Antalet tillsynsbesök varierar något men ca 3 gånger per år besöks doseraren, besöksfrekvensen är betydligt högre under vår- och höstflödesperioder än under övriga delar av året. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK2 3, Getbrobäcken uppstr dos 11 VK 1 VK1 1,2-19 Getbrobäcken vägkorsning mynning 11:2 VK 1 Vattendrag - elfiske EF1 1,3-139 Getbrobäcken nedre EF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 9

11 - GETBROBÄCKEN - Ludvika kommun - Vattenkemiska resultat Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur 1.BS. - och alkalinitetsresultat åren i Getbrobäcken vägkorsning mynning 11:2, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, 3, ,3,2,2,1,1, -, -,1 Alkalinitet mekv/l Figur 2.BS. - och alkalinitetsresultat åren i Getbrobäcken uppstr dos. Innan år 21 genomfördes aciditetsanalyser endast sporadiskt. Därav de till synes högre alkaliniteten från äldre mätningar. Observera skalan på de bägge y-axlarna. Biologiska resultat Elprovfiske Inom åtgärdsområdet har tre lokaler elfiskats vid sammanlagt nio tillfällen (Fiskeriverket 211a). Getbrobäcken hyser relativt höga tätheter av öring (figur 3.BS) och reproduktionen har fungerat bra då årsungar (+) fångats vid samtliga tillfällen. Skillnaderna mellan de olika tillfällena i skattade tätheter av öring från Getbrobäcken kan till stor del förklaras av stora skillnader i vattenflöden vid elfisketillfällena. Fångsterna har varit tämligen likartade vid samtliga tillfällen, medan de olika vattenflödena har gjort att den genomsnittliga vattendragsbredden varierat mellan 1, 2, m. Detta har gjort att de skattade antalen fiskar per ytenhet troligen varierat mer än det verkliga antalet fiskar i bäcken. Bäckröding förekommer sparsamt (1,1 3, ind/1m 2 ) i Getbrobäcken och endast äldre fisk (>+) har fångats. En lokal högre upp i Getbrobäcken (lokal övre ) fiskades vid ett tillfälle år 22. Vid denna lokal fångades också enstaka bäckrödingar men den skattade tätheten av öring var ungefär den samma som erhölls på den nedre lokalen samma år. Däremot var förhållandet mellan årsungar (+) och äldre (>+) öring det omvända (+: 1 ind/1m 2, >+: ind/1m 2 ). 1

12 - Ludvika kommun - GETBROBÄCKEN - ÖRING >+ ÖRING +,3 Figur 3.BS. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Getbrobäcken nedre. Täthet (ind/1m 2 ) ,1 1,, ,1 1, , ,3 1, 1,1 1, 9, 2, Behov av biologisk återställning Inga kända behov finns i dagsläget. Genomförda och planerade förändringar Målområden Åtgärdsområdet har minskats ner från att tidigare ha omfattat hela Gonäsåns avrinningsområde till att nu endast omfatta Getbrobäckens avrinningsområde. Gonäsån är inte försurningspåverkad och de kalkningar som utförs bedöms inte ha någon påverkan på Gonäsån, därav förändringen av åtgärdsområdet. Från början utgjorde Björnhytteån nedströms Hjällsåsdammen målområde men detta har nu ändrats på grund av att det egentliga motivet till kalkningen är öringbeståndet i Getbrobäcken. Kalkningsplanering Mellan åren kalkades Öratjärnsdammen och mellan 199 kalkades dess kringliggande våtmarker. Hjällsåsdammen kalkades via en kalkbrunn som låg vid Öratjärnsdammens utlopp mellan åren 19. Trots att doseraren kan tyckas undermålig fungerar den bra och den biologiska responsen är god. Effektuppföljning I och med att Björnhytteån inte är målområde längre har provtagningen där avslutats, liksom i Öratjärnsdammen och Hjällsåsdammen. Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: Forsberg, A., 2. Kartläggning av fisk och bottenfauna i Ludvikatrakten. Mark och planeringsenheten, Ludvika kommun. Hietanen, Ulf, 23. Grängesbergs Fiskeklubb Muntligt. 11

13 - LIÄLVEN - Ludvika kommun - LIÄLVEN 12

14 - Ludvika kommun - LIÄLVEN - Åtgärdsområdets ID: CS Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 2 Huvudman: Ludvika kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): (1) Huvudavrinningsområde: Göta älv (1) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 1 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av sex sjöar och tjärnar, varav Hån och Stora Lejen är de enskilt största objekten som kalkas med vardera 1 och 2 ton vartannat respektive vart tredje år. Samtliga större sjöar i huvudvattendraget är dämda och reglerade. Lisjön är till stora delar en grund konstgjord sjö som bildats genom uppdämning av flera mindre sjöar och tjärnar. Motiven för kalkning är i de flesta fall fritidsfisket. Området har stort nyttjandevärde, bl.a. finns en stor turistanläggning som inriktat sig mot fiske, jakt och vildmarksturism. I Stora Lejen och troligtvis också i Hån förekommer mört. Övriga fiskarter som förekommer i området är ål, öring, siklöja, abborre, gädda och lake. Regnbåge finns också i de vatten där put-and-take-fiske bedrivs (Forsberg 2). Bottenfaunaprov togs i Liälven taxa representerades i provet. I Fredriksberg uppströms Lisjön fanns mellan åren 19 och 192 en cellulosaindustri. Från verksamheten där producerades mesakalk som en biprodukt. Denna pumpades ut till mesadammar på tre ställen (Sundström 2). Från dessa dammar läcker kalkhaltigt vatten till Liälven och Lisjön. Lisjön har därför ett -värde som sällan understiger. Anledningen till att Lisjön ingår i åtgärdsområdet är att Liälvens vattensystem utgör en del i ett större åtgärdsområde; Svartälven. Förutom Liälven har även Röälvens vattensystem avdelats från Svartälvens åtgärdsområde för att göra det annars mycket stora åtgärdsområdet lättare att hantera. I slutet på 19-talet innan man började kalka uppmättes -värden ner mot i flera sjöar i området, i några fall t.o.m. under. Noterbart är de extremt dåliga förhållanden som verkar ha varit våren 199. På de flesta lokaler som provtogs vid den här tiden syns en klar dipp i och alkalinitet. Detta syns även i det närliggande åtgärdsområdet Mångsälven. 13

15 - LIÄLVEN - Ludvika kommun - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 1

16 Målområden - Ludvika kommun - LIÄLVEN - Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1CS HÅN Sjö 29 Mört?, 3 9, MO2CS SÄFSSJÖN Sjö 1 Mört, 9,1 MOCS STORA LEJEN Sjö Mört, 3 1,9 MOCS ÄLGSJÖN Sjö Mört, 1 23, Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1CS HÅN Sjö,, 1-, MO2CS SÄFSSJÖN Sjö,1,9,3-,2 MOCS STORA LEJEN Sjö,9,, MOCS ÄLGSJÖN Sjö, Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS STORA LEJEN Sjö Båt KM 2 12, Kalkning avvaktas Obj. Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) Objektnamn typ metod medel (år) (g/m3/år) KS HÅN Sjö Båt KM 2, KS RYSSEN Sjö Båt KM, KS SMALTJÄRNEN Sjö Heli KM, KS ÄLGSJÖN Sjö Båt KM, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK9 1,2-112 Liälven Fredriksberg** VK 2** ** Sjöar - vattenkemi VK3 2, Hån VK 1 VK, L Lejen (St Lejen) VK 1 VK 12, -122 N Lejen (St Lejen) VK 1 VK, Ryssen VK 1 VK, Smaltjärnen vid Hån VK 1 VK, St Lejen centrala VK 1 VK2 1, Säfssjön VK 1 VK1, Älgsjön VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. ** Ingår i SRK-programmet (Gullspångsälven). 1

17 - LIÄLVEN - Ludvika kommun - Vattenkemiska resultat Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.CS. - och alkalinitetsresultat åren i Älgsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,3,,3,,,,2,2,1,1, Alkalinitet mekv/l -, Figur 2.CS. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Säfssjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur 3.CS. - och alkalinitetsresultat åren i Hån, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 1

18 Målgräns Alkalinitet - Ludvika kommun - LIÄLVEN -,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.CS. - och alkalinitetsresultat åren i Smaltjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Figur.CS. - och alkalinitetsresultat åren i Ryssen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.CS. - och alkalinitetsresultat åren i St Lejen centrala, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,, Målgräns Alkalinitet 2 Figur.CS. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i L Lejen (St Lejen), den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet ,3,3,2,2,1,1, -,,,,, Målgräns Alkalinitet 2 2 Figur.CS. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i N Lejen (St Lejen), den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet ,3,3,2,2,1,1, -, 1

19 - LIÄLVEN - Ludvika kommun - Biologiska resultat Elprovfiske Endast fyra lokaler har elfiskats vid vardera ett tillfälle inom Liälvens åtgärdsområde. Stenälven har elfiskats vid två lokaler som ligger mycket nära varandra. 19 skattades tätheterna av öring till, och 1,9 ind/1m 2 av årsungar (+) respektive äldre öringar (>+), vid den ena lokalen. 23 fångades något fler öringar vid den andra lokalen: 3 och ind/1m 2 av årsungar (+) respektive äldre öringar (>+) (figur 9.CS). Förutom öring har även elritsa och abborre fångats vid elfiske i Stenälven (Fiskeriverket 23a). Lokalen Stenälven uppstr bro avslutades 23. Figur 1.CS. Stenälven. Foto: Länsstyrelsen Dalarna. Två lokaler i Kvarnbäcken nedströms Smaltjärnen har fiskats vid vardera ett tillfälle åren 19 och fångades endast äldre öring (>+: 2, ind/1m 2 ). 2 fångades lika mycket av både årsungar och äldre öring (vardera 9 ind/1m 2 ). Förutom öring så har även elritsa fångats i Kvarnbäcken. Behov av biologisk återställning Inga kända behov finns för närvarande. Försurningsbedömning Området är försurat och de flesta sjöar där kalkning avvaktats har värdena stadigt sjunkit för att 21 ligga strax under målnivåerna för och med väldigt lite buffertkapacitet kvar. Provtagningen 211 avvaktas innan några beslut om kalkningen tas för området. Genomförda och planerade förändringar Målområden Liälven har tagits bort som målområde då denna, som nämnts ovan, fått mesakalk från cellulosaindustrin och dessutom påverkas ganska starkt av reglering. Istället har Säfssjön blivit nytt målområde för sitt fina mörtbestånd. Denna behöver emellertid knappast direktkalkas utan bör klara sig med uppströms kalkningar. Kalkningsplanering 1

20 - Ludvika kommun - - Kalkning i Käringtjärnen avslutas eftersom det inte finns några motiv för att kalka denna. Tidigare har även en del mindre tjärnar i området kalkats, både direkt i tjärnen och via våtmarker. Dessa avslutades dock i slutet på 199-talet. St Lejen kommer från 2 att kalkas vart annat år. I övriga sjöar; Hån, Älgsjön, Ryssen och Smaltjärnen avvaktas fortsatt kalkning. Effektuppföljning Eftersom målområdet i Liälven försvunnit tas även bottenfaunalokalen bort här. Även elfisket i Stenälven är borta. Denna fiskades vid ett tillfälle mest i inventeringssyfte. Vattenprovtagning i Käringtjärnen avslutas. Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: Forsberg, A., 2. Kartläggning av fisk och bottenfauna i Ludvikatrakten. Mark och planeringsenheten, Ludvika kommun. Sundström, K., 2. Fredriksbergs pappersbruk industrihistorisk kartläggning med avseende på förorenad mark. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Miljövårdsenheten. Rapport 2:11. 19

21 - MÅNGSÄLVEN - Ludvika kommun - MÅNGSÄLVEN 2

22 - Ludvika kommun - MÅNGSÄLVEN - Åtgärdsområdets ID: DM Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 1 Huvudman: Ludvika kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 9 (9) Huvudavrinningsområde: Göta älv (1) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 12 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av åtta sjöar och tjärnar samt kalkning med tre doserare. Områdets sjöar och vattendrag är mycket sura och färgrika. Vattenprover från sjöarna innan kalkning startade visade att i vissa fall var under. I de flesta sjöarna inom åtgärdsområdet förekommer abborre och gädda. Även lake och ål förekommer i sjöarna som ligger i huvudvattendraget. I Hyttsjön finns sik och i Nittjärnen öring utöver tidigare nämnda arter (Säfsnäs fvf 2). I Östertjärnen och Holmsjön bedrivs sk put-and-take-fiske. I flertalet bäckar som mynnar till sjöarna eller huvudvattendraget från norr förekommer bäckröding, alla har dock inte undersökts ännu. Gällingen, Östertjärnen och Holmsjön är reglerade. Dämningsamplituden i Gällingen uppges vara, m enligt Birka energi (Forsberg 2). Motivet till kalkningarna är att bevara mörtbestånden som finns främst i huvudvattendragets större sjöar; Hösjön, Gällingen och Smalsjön, samt att främja fritidsfisket. I Sackafallsbäcken/Villbäcken finns det ännu en livskraftig öringstam även om enstaka bäckrödingar har fångats uppströms Bränntjärnen. Den kemiska måluppfyllelsen har den i de flesta sjöar varit bra förutom våren 199 där vattenförhållandena verkar ha varit extrema. Detta mönster syns även på lokaler i det närliggande åtgärdsområdet Liälven. 21

23 - MÅNGSÄLVEN - Ludvika kommun - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 22

24 - Ludvika kommun - MÅNGSÄLVEN - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1DM GÄLLINGEN Sjö 3 Mört, 9 3 MO2DM HOLMSJÖN Sjö 3 Fiske (P&T), 2 3 MO3DM HYTTSJÖN Sjö Fiske, MODM -12 ÖSTERTJÄRNEN Sjö 1 Fiske (P&T), 3 MODM -13 HÖGSJÖN Sjö Fiske, 3 MODM -123 HÖSJÖN Sjö 1 Mört, 21 MODM LÖVSJÖN Sjö 1 Fiske, 32 MODM MÅNGSÄLVEN/ BRITTÄLVEN Vdr 3,2 Fiske, MO9DM SMALSJÖN Sjö Mört, 93 2 MO1DM VILLBÄCKEN Vdr 2,1 Öring, 1 2 MO11DM NITTJÄRNEN Sjö,9 Öring, 9 Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1DM GÄLLINGEN Sjö,,9,2-1 MO2DM HOLMSJÖN Sjö,2,, MO3DM HYTTSJÖN Sjö,,9,2-,3 MODM -12 ÖSTERTJÄRNEN Sjö,3 MODM -13 HÖGSJÖN Sjö, MODM -123 HÖSJÖN Sjö,,1,3-,1 MODM LÖVSJÖN Sjö,9,3,1-,22 MODM MÅNGSÄLVEN/BRITTÄLVEN Vdr,* MO9DM SMALSJÖN Sjö,,,1-,1 MO1DM VILLBÄCKEN Vdr,1* MO11DM NITTJÄRNEN Sjö,9,1,-, * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS GÄLLINGEN Sjö Båt KM 1, KS HOLMSJÖN Sjö Båt KM 2 11,9 KS HYTTSJÖN Sjö 3,9 Båt KM 1 3,9 KD VILLBÄCKEN Dos 21,9 2,1 39, 2, Dos KM 1 2, Kalkningsobjekt där kalkning avvaktas Obj. Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) Objektnamn typ metod medel (år) (g/m3/år) KS -13 HÖGSJÖN Sjö 1 2 Båt KM, KS -123 HÖSJÖN Sjö Båt KM, KS LÖVSJÖN Sjö 9,99 Båt KM, KS NITTJÄRNEN Sjö, Heli KM, KS -12 ÖSTERTJÄRNEN Sjö Båt KM, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 23

25 - MÅNGSÄLVEN - Ludvika kommun - Doserarbeskrivning Obj. ID X-koord Y-koord Namn Inst.år Fabrikat Ev. Torr/ Drifttyp Flödes- Fjärrlarm Kap. ombyggd år Våt styrd (ton) KD LAXBÄCKEN Boxholm Super Våt Vatten Nej Nej 2 9 KD VILLBÄCKEN Boxholm Super 9 Våt Vatten Nej Nej 2 Generella problem med doserarna är bl.a. kalkbeläggning i skoporna, underdimensionerade silos samt svårframkomliga vägar under våren. Laxbäcken avslutas under 211 då den endast kalkar sjön Gällingen och där kan givan höjas istället. Villbäcken behöver bytas ut då doseraren är utsliten. Tillsynen av kalkdoserarna sköts av personal från Ludvika kommun. Antalet tillsynsbesök varierar något men ca 3 gånger per år besöks doseraren, besöksfrekvensen är betydligt högre under vår- och höstflödesperioder än under övriga delar av året. Figur 1.DM. Gällingälven mellan Gällingen och Smalsjön. Foto: Länsstyrelsen Dalarna. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK, Brittälven uppstr dos 13 VK 1 VK 2, -133 Sackfallsbäcken uppstr dos VK 1 VK, Villbäcken vägkorsning :3 VK 1 Sjöar - vattenkemi VK9, Gällingen söder Bergtjärnen VK 1 VK1, Gällingen söder Bävertjärnen VK 1 VK11, Gällingen södra VK 1 VK12, Gällingen östra VK 1 VK1 11, Holmsjön VK 1 VK1 3, Hyttsjön centrala Strömsdal VK 1 VK3, -13 Högsjön (Hyttsjön) VK 1 2

26 - Ludvika kommun - MÅNGSÄLVEN - VK13, Hösjön VK 1 VK2, -13 Lövsjön VK 1 VK, Nittjärnen VK 1 VK, Smalsjön VK 1 VK1, Östertjärnen (Mångsälven) VK 1 Vattendrag - elfiske EF1, Villbäcken nedre EF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.DM. - och alkalinitetsresultat åren i Brittälven uppstr dos 13, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur 2.DM. - och alkalinitetsresultat åren i Villbäcken vägkorsning :3, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur 3.DM. - och alkalinitetsresultat åren i Sackafallsbäcken uppstr dos. Innan år 21 genomfördes aciditetsanalyser endast sporadiskt. Därav de till synes högre alkaliniteten från äldre mätningar. 2

27 - MÅNGSÄLVEN - Ludvika kommun - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DM. - och alkalinitetsresultat åren i Hyttsjön centrala Strömsdal, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Figur.DM. - och alkalinitetsresultat åren i Lövsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur.DM. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Högsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DM. - och alkalinitetsresultat åren i Smalsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. 2

28 - Ludvika kommun - MÅNGSÄLVEN - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DM. - och alkalinitetsresultat åren i Nittjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -,,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur 9.DM. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Gällingen söder Bergtjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Figur 1.DM. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Gällingen söder Bävertjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur 11.DM. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Gällingen Södra, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 2

29 - MÅNGSÄLVEN - Ludvika kommun - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 12.DM. - och alkalinitetsresultat åren i Gällingen Östra, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 13.DM. - och alkalinitetsresultat åren i Hösjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.DM. - och alkalinitetsresultat åren i Östertjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.DM. - och alkalinitetsresultat åren i Holmsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. 2

30 - Ludvika kommun - MÅNGSÄLVEN - Biologiska resultat Nätprovfiske Stora Kärringtjärnen och Holmsjön är två sjöar inom Mångsälvens åtgärdsområde som har nätprovfiskats år 2, varav Stora Kärringtjärnen är en okalkad tjärn som ligger mellan sjön Gällingen och Smalsjön. 2 nätprovfiskades Lövsjön. I Holmsjön avbröts provfisket efter ett dygn eftersom det fångades allt för mycket inplanterad röding. Eftersom provfisket inte fullföljdes har inte någon bedömning enligt Naturvårdsverkets () bedömningsgrunder kunnat göras. Fångsten av abborre var dock riklig trots att bara halva fiskeansträngningen genomfördes (Fiskeriverket 23b). Abborrbeståndet hade utseendet av ett typiskt tusenbrödrabestånd, dvs den stora huvuddelen av individerna befann sig i storleksintervallet 9 1 mm. Mycket få individer var mindre än 9 mm respektive större än 1 mm (figur 1.DM). Utöver abborre och röding fångades även st stora bäckrödingar som någon troligen lyft upp från bäcken nedströms sjön. Holmsjön saknar tillflöden och utloppet utgörs av en damm vilket gör att bäckrödingarna inte kunnat ta sig till sjön på egen hand. Stora Kärringtjärnen är en liten tjärn som inte är sur trots att den ligger mellan två större sura sjöar (Gällingen och Smalsjön). Vid provfiske år 2 fångades abborre och mört som inte visade några tecken på att ha störningar i beståndsstrukturerna. Ingen gädda fångades vid provfisket men det är sannolikt ett resultat av slumpen. Den sammanvägda bedömningen av provfisket enligt Naturvårdsverkets () bedömningsgrunder är ingen eller obetydlig avvikelse från förväntat värde. Lövsjön innehåller abborre och mört och det fångades 12 abborrar respektive mörtar per nätansträngning. Bägge bestånden har god spridning i fiskarnas storlek och bestånden visar inga tecken på störningar. ABBORRE ÖRING >+ ÖRING + Antal 1 1 Täthet (ind/1m 2 ) , 2,9 2,1 2, 2,3 1,1 1,9 2,2 2,3 23, 19,2 2,9 1,,,,1, > Längdintervall (mm) Figur 1.DM. Storleksfördelningen hos abborre som fångades vid provfiske i Holmsjön år 2. Figur 1.DM. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Villbäcken nedre. Elprovfiske Sju lokaler inom Mångsälvens åtgärdsområde har elprovfiskats vid sammanlagt tolv tillfällen (Fiskeriverket 23a). Av dessa lokaler är det bara Villbäcken nedre som fiskats upprepade gånger. Villbäcken verkar ha ett stabilt öringbestånd med för området relativt höga tätheter av fisk (figur 1.DM). De skattade tätheterna av årsungar (+) år 23 var dock något lägre än vid tidigare tillfällen. Vid denna lokal har endast öring fångats men enstaka bäckrödingar har fångats vid en lokal som ligger längre uppströms (Sackfallsbäcken). I Mörthöjdsflyna som ligger allra höst upp i Villbäcken/Sackafallsbäckens vattensystem finns uppgifter på att det även skall förekomma elritsa (Säfsnäs fvf 2). 29

31 - MÅNGSÄLVEN - Ludvika kommun - Övriga vattendrag som elprovfiskats vid vardera ett tillfälle är Holmsjöbäcken, Lämmickebäcken, Laxbäcken och Gällingsälven. I Holmsjöbäckens övre del fångades endast bäckröding och i dess nedre del abborre. I Lämmickebäcken som är ett biflöde till Laxbäcken förekom höga tätheter av bäckröding. I Laxbäckens nedre delar fångades endast ett par lakar men i dess övre delar förekommer bäckröding. I Gällingsälven fångades ingen laxfisk utan endast enstaka individer av abborre, gädda och lake. Behov av biologisk återställning Inga kända behov finns i dagsläget. Försurningsbedömning Av de sjöar som avvaktas idag är det bara en som visar sjunkande värden, Östertjärnen. Villbäcken är klart försurad och doseraren där behöver därför bytas ut då den som finns där inte fungerar tillfredställande längre. Genomförda och planerade förändringar Målområden Två nya målområden bildas. Nittjärnen för sitt fina öringbestånd och Svansjön för att binda ihop målområdet i Brittälven. Hösjöälven kan komma att bli målområde om elfiske i älven visar att fiskbestånden motiverar detta. Kalkningsplanering Två doserare, en i Brittälven och en i Gäddbäcken uppströms Lövsjön, har tagits ur bruk då de bedömts vara ineffektiva och dyra samt att tillfredställande effekt kunnat uppnås med sjökalkning som ersättningsmetod. Sjökalkningen av Smalsjön har avslutats av samma skäl och ersatts av tätare sjökalkning av den uppströms liggande sjön Gällingen. Doseraren uppströms Hösjön (Hösjöheden, KD) som hade till uppgift att kalka Hösjön var olämpligt placerad då den låg för nära sjön. Den skulle ha behövt flyttas uppströms men det saknas lämpliga platser att flytta den till. Därför har den monterats ned och ersattes först med årlig sjökalkning av Hösjön istället. Sedan 2 så avvaktas dock kalkningen i Hösjön liksom i Östertjärnen. Kalkintervallet i Hyttsjön har kortats ner till 1 år och givan har sänkts till ton. Högsjön, Lövsjön och Nittjärnen avvaktas sedan 2. Kalkning i Leckartjärnen avslutades 2 eftersom motiv för kalkning saknas. Alla sjöarna visar bra kemi 21 och mängderna i Hyttsjön skulle kanske kunna minskas ytterligare för sjöns skull men behövs för att hålla målnivåerna i Brittälven. Mångsälven rinner in i Örebro län och Högsjön ligger i båda länen. Samordningen med Örebro län skulle förmodligen kunna förbättras avsevärt. Effektuppföljning Från och med 23 kommer bottenfaunaprover att tas vart tredje år från två lokaler i området. Vattenprovtagning i Leckartjärnen kommer att avvecklas då kalkningen här har avslutats. Ett inventeringselfiske kommer att genomföras i Hösjöälven mellan Hösjön och Gällingen för att undersöka fiskförekomsten här. Om denna älv blir målområde kommer ytterligare effektuppföljning i form av vattenprovtagning samt eventuellt en elfiskelokal läggas till här. 3

32 - Ludvika kommun - MÅNGSÄLVEN - Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: Forsberg, A., 2. Kartläggning av fisk och bottenfauna i Ludvikatrakten. Mark och planeringsenheten, Ludvika kommun. Säfsnäs fvf, 2. Fiskartförekomster i de vatten som förvaltas av Säfsnäs fiskevårdsförening. PM. Naturvårdsverket,. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport

33 - NITTÄLVEN - Ludvika kommun - NITTÄLVEN 32

34 - Ludvika kommun - NITTÄLVEN - Åtgärdsområdets ID: DP Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 1 Huvudman: Ludvika kommun Vattendragslängd som målområde (km): 2 Kalkstart: Antal målsjöar (ha): (19) Huvudavrinningsområde: Norrström (1) Antal åtgärdssjöar (ha): 3 (12) Åtgärdsområdets areal (ha): 39 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av sex tjärnar samt med en doserare. Sjöarna längs huvudvattendraget hyste åtminstone tidigare flodkräfta (Länsstyrelsen 199) men det är osäkert om dessa fortfarande finns kvar i vattensystemet. Övriga motiv för kalkningarna i åtgärdsområdet är att bevara sjöarnas mörtbestånd och främja fritidsfisket. Ursprunglig öring uppges finnas i vattensystemet (Forsberg 2) men elfiske i Västerbäcken gav inga fångster av öring, däremot har det fångats låga tätheter av öring vid elfiske i Nittälven just nedströms länsgränsen (Fiskeriverket 23a). Put-and-take-fiske bedrivs i Kviddtjärnen. Uppströms Gettjärnen norr om Yxsjöberg finns ett sandmagasin efter en wolframgruva som drevs där mellan åren (Söderberg muntl. 23). Den nedströms liggande Stentjärnen utnyttjades som klarningsmagasin (Karlsson muntl. 23, Söderberg muntl. 23). Stentjärnen hade under denna tid ett -värde som varierade mellan 9, och 12, (Söderberg muntl. 23). Detta vatten når Nittälvens vatten via Furubergs-Mosstjärnen och Gettjärnen. När de vattenkemiska mätningarna startade i Gettjärnen 19 uppmättes -värden över 9 och alkalinitetsvärden över 1, mekv/l! Efter år 19 har värdena sjunkit och verkar sedan några år ha stabiliserats vid en alkalinitet kring,1 mekv/l. Även i Holmtjärnen som ligger nedströms Gettjärnen har det under 19-talet uppmätts -värden över 9 (Söderberg muntl. 23). SGU har bedrivit en undersökning i området för att kartlägga efterbehandlingsbehovet (Söderberg muntl. 23). Innan kalkning visade provtagning i området att kunde sjunka under, i vissa vatten. 33

35 - NITTÄLVEN - Ludvika kommun - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 3

36 - Ludvika kommun - NITTÄLVEN - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1DP GETTJÄRNEN Sjö 2 Mört, ,* (Flodkräfta) MO2DP 3-1 L NITTEN Sjö 23 (Flodkräfta), 1, MO3DP 1-13 NÄTTJÄRNEN Sjö 22 Mört, 3, MODP -111 NITTÄLVEN Vdr 2,1 Flodkräfta?, 3 1,* MODP ST NITTEN Sjö Mört, ,9 (Flodkräfta) MODP 9-12 HOLMTJÄRNEN Sjö 3 Mört (Flodkräfta), 3 3 1,* * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1DP GETTJÄRNEN Sjö, MO2DP 3-1 L NITTEN Sjö, MO3DP 1-13 NÄTTJÄRNEN Sjö,,, MODP -111 NITTÄLVEN Vdr, MODP ST NITTEN Sjö,9,,1-,2 MODP 9-12 HOLMTJÄRNEN Sjö,,2,3 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KD VÄSTERBÄCKEN Dos 3,,,2 1, Dos KM 1 1,3 KS NÄTTJÄRNEN Sjö Båt KM, Kalkning avvaktas Obj. Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) Objektnamn typ metod medel (år) (g/m3/år) KS2 3-1 L NITTEN Sjö Båt KM, KS NÄTTJÄRNEN Sjö Båt KM, Summa: 3 2 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Doserarbeskrivning Obj. ID X-koord Y-koord Namn Inst.år Fabrikat Ev. Torr/ Drifttyp Flödes- Fjärrlarm Kap. KD VÄSTERBÄCKEN 199 Boxholm Super 9V ombyggd år Våt styrd (ton) Våt Vatten Nej Nej Doseraren har ibland nedisningsproblem samt drabbas ofta av kalkbeläggningar i skoporna. 3

37 - NITTÄLVEN - Ludvika kommun - Tillsynen av kalkdoseraren sköts av personal från Ludvika kommun. Antalet tillsynsbesök varierar något men ca 3 gånger per år besöks doseraren, besöksfrekvensen är betydligt högre under vår- och höstflödesperioder än under övriga delar av året. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK1 3, 9-12 Holmtjärn utlopp VK 1 Sjöar - vattenkemi VK, Gettjärnen VK 1 VK2 3, Holmtjärnen VK 1 VK, L Nitten VK 1 VK, Nättjärnen VK 1 VK, St Leotjärnen VK 1 VK, St Nitten VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.DP. - och alkalinitetsresultat åren i Holmtjärnen (sjö), den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,3,,3,,, ,2,2,1,1, Alkalinitet mekv/l -, Figur 2.DP. - och alkalinitetsresultat åren i Holmtjärnen utlopp (vdr), den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 3

38 - Ludvika kommun - NITTÄLVEN - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 3.DP. - och alkalinitetsresultat åren i Gettjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DP. - och alkalinitetsresultat åren i L Nitten, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DP. - och alkalinitetsresultat åren i St Nitten, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DP. - och alkalinitetsresultat åren i St Leotjärnen. 3

39 - NITTÄLVEN - Ludvika kommun - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DP. - och alkalinitetsresultat åren i Nättjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Biologiska resultat Nätprovfiske Nättjärnen nätprovfiskades år 23. Resultaten visade på ett välmående fiskbestånd. Mört, abborre och gädda fångades och av de två första arterna fångades fiskar i breda storleksintervall, från små till stora individer. Det verkar inte vara några problem med föryngringar för någon av de båda arterna. Stora Laxtjärn nätprovfiskades år 2. Bara abborrar fångades. Det geståndet såg dock bra ut med varierande storlekar och fungerande föryngringar. Elprovfiske Västerbäcken elprovfiskades år 22. Den enda fångsten utgjordes av en liten gädda (Fiskeriverket 23a). Behov av biologisk återställning Behov, möjligheter och förutsättningar att återintroducera flodkräfta bör undersökas. Försurningsbedömning Området bedöms som försurat. Kalkningen i Nättjärnen återupptas då den uppenbarligen inte klarar sig själv än. Genomförda och planerade förändringar Målområden Det tidigare åtgärdsområdet Nittälven har delats upp i två; Nittälven och Nordtjärnsälven. Kalkningsplanering Tidigare kalkades sjöarna Stora Nitten, senast kalkad, och Gettjärnen men doserarkalkningen uppströms dessa sjöar räcker till och de behöver därför inte direktkalkas. Doseraren i Västerbäcken (KD 2) byggdes om för att kunna köras även på vintern. Kalkning i Kviddtjärnen har avslutats eftersom det knappast föreligger något kalkningsbehov. Även St Laxtjärnen, St Leotjärnen och Hälltjärnen har avslutats. I Hälltjärnen och St Leotjärnen har vattenkemin stabiliserats på en bra nivå efter avslutade kalkningar. St Laxtjärn avslutades då den började bli överkalkad och då den enbart kalkades för nedströmseffekt, vilket inte behövdes längre då doseraren fungerade bra. 3

40 - Ludvika kommun - NITTÄLVEN - Nättjärnen och L Nitten avvaktades från och med 2 för att se om det fanns behov för fortsatt kalkning. L Nitten kunde avslutas då det räcker med kalkningen uppströms. i Nättjärnen däremot sjönk stadigt och kalkningen återupptogs därför 211. Effektuppföljning Vattenprovtagningen i Kviddtjärnen har avslutas liksom i St Laxtjärnen. Referenser Fiskeriverket, 2a. Elfiskedatabas. Hemsida: Forsberg, A., 2. Kartläggning av fisk och bottenfauna i Ludvikatrakten. Mark och planeringsenheten, Ludvika kommun. Karlsson, Hans, 23. Muntligt. Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. Söderberg, Lars, 23. Enheten för miljö och geokemi, SGU. Muntligt 39

41 - NORRVIKSÅN - Ludvika kommun - NORRVIKSÅN

42 - Ludvika kommun - NORRVIKSÅN - Åtgärdsområdets ID: DV Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Ludvika kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): (1) Huvudavrinningsområde: Norrström (1) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 2 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet ligger mitt mellan Grangärde och Ludvika och mynnar ut i sjön Väsman. Kalkningarna omfattar fyra sjöar och dessa påbörjades 199. Vattenprover från slutet på 19-talet visade att ingen av sjöarna hade ett över,. Huvudmotivet till kalkningarna i området är det bestånd av flodpärlmussla som finns i Krabbsjöån och Norrviksån. Enligt uppgifter ska det även finnas flodkräfta i systemet (Länsstyrelsen 199). Detta är dock osäkert men om det finns vandringshinder i Norrviksån som hindrar signalkräftorna från Väsman att gå upp så finns det en möjlighet att flodkräfta fortfarande finns kvar en bit upp i systemet. Samtliga fyra sjöar nyttjas till sk put-and-take-fiske men här finns också mört och ål (Forsberg 2). I de nedre delarna av Norrviksån finns även vandrande öring från Väsman som går upp för lek. Vattenkemidiagrammen ser väldigt lika ut för alla fyra sjöarna och måluppfyllelsen har varit bra sedan kalkningarna startade 199 vilket även gällde Norrviksån till 21. Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten 1

43 - NORRVIKSÅN - Ludvika kommun - Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MODV NORRVIKSÅN Vdr Flodpärlmussla Kräfta Öring Elritsa, 2,* * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Kalkningsplanering Kalkning avvaktas Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS ABBORRTJÄRNEN Sjö Heli KM, KS BREDSJÖN Sjö Båt KM, KS KRABBSJÖN Sjö Båt KM, KS LJUSSJÖN Sjö Båt KM, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 2

44 Effektuppföljning - Ludvika kommun - NORRVIKSÅN - Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK1, Norrviksån vägkorsning stora vägen VK 1 VK2, 2-11 Norrviksån nedstr Dammsjön VK 1 VK3, Öradtjärnsbäcken VK Sjöar - vattenkemi VK, Ljussjön VK 1 VK, Krabbsjön VK 1 VK, Bredsjön (Norrviksån n Väsman) VK 1 VK, Abborrtjärnen VK 1 Vattendrag - elfiske EF2, 3-11 Norrviksån övre EF 1/3 EF1, -113 Norrviksån mellan lv 2 och Väsman EF 1/3 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur 1.DV. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Norrviksån vägkorsning, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalin itet m ekv/l Figur 2.DV. - och alkalinitetsresultat åren i Norrviksån nedstr Dammsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 3

45 - NORRVIKSÅN - Ludvika kommun - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 3.DV. - och alkalinitetsresultat åren i Krabbsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DV. - och alkalinitetsresultat åren i Ljussjön. Målgräns Alkalinitet,,,, Figur.DV. - och alkalinitetsresultat åren i Bredsjön. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalin itet m ekv/l,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DV. - och alkalinitetsresultat åren i Abborrtjärnen.

46 - Ludvika kommun - NORRVIKSÅN - Biologiska resultat Elprovfiske Två lokaler i Norrviksån har elprovfiskats vid vardera fyra tillfällen åren mellan 21 och 2. Vid den övre lokalen är öringtätheten låg (figur.dv), men relativt höga tätheter av elritsa ( ind/1m 2 ) och stensimpa (3 ind/1m 2 ) påträffades (Fiskeriverket 23a). Vid lokalen som ligger nära Norrviksåns mynning i Väsman är öringtätheterna högre (figur.dv) och här påträffades inga elritsor. Däremot är tätheten av stensimpa mycket hög här (1 2 ind/1m 2 ). Täthet (ind/1m 2 ) Figur.DV. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Norrviksån övre.,3 3, 3, 21 1,,9 22 ÖRING >+ ÖRING + 23, 2, Täthet (ind/1m 2 ) , 21,,2 22 1, ÖRING >+ ÖRING Figur.DV. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Norrviksån mellan LV 2 och Väsman. 3, Behov av biologisk återställning Det finns flera dammar i systemet som behöver undersökas om de har betydelse för djurlivet i Norrviksån. Om det finns flodkräfta i övre delarna av vattensystemet kan det vara bra om vandringshindren finns kvar för att hindra spridning av signalkräfta från de nedre delarna av ån och sjön Väsman. Genomförda och planerade förändringar Målområden Alla de fyra kalkade sjöarna har strukits som målområde då dessa nyttjas till put-and-take-fiske. Kalkningsplanering För närvarande avvaktas all kalkning i området medan man undersöker systemets kalkningsbehov. De vattenprover som tagits i St Sömmtjärn och S Öradtjärnen visar att dessa inte har något kalkbehov. Dock verkar nivåerna i ån sjunka och kalkningen kan behöva återupptas för flodpärlmusslorna. Effektuppföljning Vattenprovtagning i St Sömmtjärn, S Öradtjärnen och Öradtjärnsbäcken har avslutats. Norrviksån kommer att elfiskas under 211. Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: Forsberg, A., 2. Kartläggning av fisk och bottenfauna i Ludvikatrakten. Mark och planeringsenheten, Ludvika kommun.

47 - - Ludvika kommun - Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material.

48 NORSÅN (SUNNANSJÖ) - Ludvika kommun - NORSÅN (SUNNANSJÖ) -

49 - NORSÅN (SUNNANSJÖ) - Ludvika kommun - Åtgärdsområdets ID: DW Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Ludvika kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 2 (11) Huvudavrinningsområde: Norrström (1) Antal åtgärdssjöar (ha): 1 () Åtgärdsområdets areal (ha): 2 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av tre sjöar; Ramsnorsen, Norrsjön och Mellansjön. Kalkningen initierades ursprungligen på grund av att höga halter av kvicksilver uppmätts i gädda från Ramsnorsen och Norrsjön (Perols muntl. 23). Ramsnorsen har ett mörtbestånd och sannolikt förekommer mört i de andra sjöarna också. I vattendragen förekommer öring och elritsa. Viss utplantering av fångstfärdig öring sker i sjöarna (Forsberg 2, Perols muntl. 23). Vattenprover innan kalkning visar att alla kalkade sjöar periodvis hade -värden under. Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark

50 Målområden - Ludvika kommun - NORSÅN (SUNNANSJÖ) - Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1DW -139 MELLANSJÖN Sjö Fiske, 2 9 MODW 1-19 RAMSNORSEN Sjö 3 Mört, 3 Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1DW -139 MELLANSJÖN Sjö,,, MODW 1-19 RAMSNORSEN Sjö, Kalkningsplanering Kalkning avvaktas Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) Kalkningsobjekt där kalkning avvaktas Sjö,3 Båt KM, KS1-139 MELLANSJÖN Sjö,3 Båt KM, KS NORRSJÖN Sjö 2 2 Båt KM, KS RAMSNORSEN Sjö Båt KM, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi VK1, -12 Mellansjön VK 1 VK3, Norrsjön VK 1 VK2, -12 Ramsnorsen VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.DW. - och alkalinitetsresultat åren i Mellansjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. 9

51 - NORSÅN (SUNNANSJÖ) - Ludvika kommun - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 2.DW. - och alkalinitetsresultat åren i Ramsnorsen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, , Figur 3.DW. - och alkalinitetsresultat åren i Norrsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Biologiska resultat Nätprovfiske Ramsnorsen har nätprovfiskats vid ett tillfälle år 22 (Fiskeriverket 23b). Endast abborre och mört fångades vid detta tillfälle, men även gädda förekommer i sjön vilket rivna mörtar och abborrar i provfiskenäten vittnade om. ligen sätts det även ut en mindre mängd fångstfärdig öring i sjön (Perols muntl. 22). Ingen fångades dock vid provfisket. Varken abborre och mört uppvisade några tecken på störd beståndsstruktur. Allt från små till stora individer fångades av båda arterna. Bedömningen av provfiskeresultatet enligt Naturvårdsverkets () bedömningsgrunder var 1, dvs ingen eller obetydlig avvikelse från förväntat värde. Behov av biologisk återställning Vägtrummorna strax nedströms utloppet från Ramsnorsen ligger fel så att de utgör vandringshinder för fisk (figur.dw). Samtidigt så finns ett, åtminstone periodvis, naturligt vandringshinder mellan sjön och vägtrummorna. Om det skulle bli aktuellt så går det troligen att åtgärda trummorna genom att höja vattennivån nedströms trummorna genom tröskling.

52 - Ludvika kommun - NORSÅN (SUNNANSJÖ) - Figur.DW. Vägtrummor i Ramsnorsån nedströms Ramsnorsen som utgör vandringshinder. Vid tidpunkten när bilden är tagen var det lågt vattenflöde i ån. Genomförda och planerade förändringar Målområden Åtgärdsområdet ingick från början i ett större, Loforsen, som delats upp i fyra mindre; Norsån (Sunnansjö), Olsjön, Pajsoån och Svensksjöån. Målområdet i Norsån har strukits p.g.a. att ån är starkt påverkad av reglering. Följdaktligen har åtgärdsområdet minskats till att endast omfatta Mellansjöns tillrinningsområde. Kalkningsplanering Kalkning i Ramsnorsen avvaktas tills vidare. Denna sjö har sannolikt inget kalkningsbehov. För att få en jämnare kalkningseffekt började Mellansjön och Norrsjön att kalkas årligen med resp. 2 ton från och med 2. Kalkningsbehovet i hela området bedömdes tveksamt och därför avvaktades kalkningen från och med 2. Provtagningen 21 visar att det kan finnas ett kalkningbehov i området. Beslut om återupptagen kalkning avvaktas till proverna för 211 har inkommit. Effektuppföljning Eftersom målområdet i Norsån strukits är även effektuppföljningen här avslutad. Vattenprovtagningen i Ramsnorsen får fortsätta ett par år till för att säkert fastställa var vattenkemikurvan planar ut. På sikt kommer emellertid denna provpunkt att försvinna. Tidigare har också Ricktjärnsån provtagits för att undersöka kvaliteten på vattnet som tillförs systemet härifrån. Denna punkt är dock numera avslutad eftersom vi tycker att vi nu har en ganska god uppfattning om vattenkemin här. Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: Forsberg, A., 2. Kartläggning av fisk och bottenfauna i Ludvikatrakten. Mark och planerings-enheten, Ludvika kommun. Naturvårdsverket,. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport 913. Perols, Lennart, 22. Grangärde fiskevårdsområdesförening. Muntligt. Perols, Lennart, 23. Grangärde fiskevårdsområdesförening. Muntligt. 1

53 - PAJSOÅN - Ludvika kommun PAJSOÅN 2

54 - Ludvika kommun - PAJSOÅN - Åtgärdsområdets ID: DZ Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Ludvika kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 1 (139) Huvudavrinningsområde: Norrström (1) Antal åtgärdssjöar (ha): 1 (1) Åtgärdsområdets areal (ha): 329 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av 1 sjöar och tjärnar samt fyra kalkdoserare. Motiven till kalkningarna är att bevara fiskbestånden och främja fritidsfisket. I åtgärdsområdets norra delar (Mörtån och Gänsåns vattensystem) förekommer mört och generellt förekommer öring och elritsa i vattendragen. Huruvida det finns/funnits mört i åtgärdsområdets västra delar är osäkert. Fiskevårdsföreningen uppger att det finns mört i Hyttsjön (Säfsnäs fvf 2) men ingen mört fångades vid provfiske i sjön år 23. I Bredsjön uppströms Hyttsjön fångades endast en stor mört (33 g) vid provfiske år 2. St och L Lövsjön i åtgärdsområdets norra del kalkades ursprungligen för att man påträffat höga halter av kvicksilver i gädda. 23 (åter)upptäcktes flodpärlmussla i huvudvattendraget Pajsoån samt i Gänsån. et därpå gjordes en grundligare inventering av Pajsoån. Vid denna hittade man ett -tal musslor, alla återfanns dock nedströms kraftstationen i Vännebo. Uppströms kraftverket hittades inga musslor trots att lämpliga musselbiotoper finns. I Gänsen finns flodkräfta (Länsstyrelsen 199). Sannolikt har flodkräfta funnits även i Pajsoån. Vattensystemet är kraftigt reglerat. Sju av sjöarna (Låsensjöarna, St Ursen, Hyttsjön, Gänsen, St Sandsjön och L Lövsjön ) är reglerade och vid Vännebo i Pajsoån finns en kraftverksdamm. Samtliga dammar i vattensystemet utgör vandringshinder och regleringen gör att vattenflödet kan variera mycket och snabbt. Torrfåran som går från dammen vid Vännebo till kraftverket ligger i vad som en gång var en 3, km lång mycket fin strömsträcka. I ett tiotal sjöar och mindre tjärnar bedrivs med varierande grad av intensitet put-and-take-fiske. Fyra av dessa kalkas. Området har stort nyttjandevärde, bl.a. finns en stor turistanläggning som inriktat sig mot fiske, jakt och vildmarksturism. 3

55 - PAJSOÅN - Ludvika kommun - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark

56 - Ludvika kommun - PAJSOÅN - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO2DZ ST HÅVEN Sjö Mört, 2 3 MODZ SKÄRTJÄRNEN H Sjö 1 Mört, MODZ BREDSJÖN Sjö Elritsa (Mört)?, MODZ BREDSJÖÅN Vdr 2, Öring Elritsa, MO9DZ HYTTSJÖN Sjö Elritsa, MO1DZ 1-12 L LÅSEN Sjö 21 Fiske, 1 MO11DZ L SANDSJÖN Sjö 3 Fiske, 2 MO12DZ 3-13 LÅSÅN Vdr,1 Öring Elritsa, MO13DZ -11 MÖRTÅN Vdr 9 Öring, MO1DZ 1-13 PAJSOÅN Vdr 2 Öring Elritsa, 32 MO1DZ ST LÅSEN Sjö 1 Elritsa, 9 MO1DZ ST URSEN Sjö 1 Fiske, 1 MO1DZ -13 STORSJÖN Sjö 13 Fiske, MO1DZ -13 STORSJÖÅN Vdr 9 Öring, MO19DZ GÄNSÅN Vdr, Flodpärlmussla,2 11 MO2DZ MÖRTTJÄRNEN Sjö 12 Mört, 1 1 Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO2DZ ST HÅVEN Sjö, MODZ SKÄRTJÄRNEN H 22. Sjö,* MODZ BREDSJÖN Sjö,2,,3-,29 MODZ BREDSJÖÅN Vdr,* MO9DZ HYTTSJÖN Sjö,,,2-,3 MO1DZ 1-12 L LÅSEN Sjö,,,3 MO11DZ L SANDSJÖN Sjö,,, MO12DZ 3-13 LÅSÅN Vdr,* MO13DZ -11 MÖRTÅN Vdr,* MO1DZ 1-13 PAJSOÅN Vdr,* MO1DZ ST LÅSEN Sjö,,, MO1DZ ST URSEN Sjö,,,3 MO1DZ -13 STORSJÖN Sjö,,2,-1 MO1DZ -13 STORSJÖÅN Vdr,1* MO19DZ GÄNSÅN Vdr,* MO2DZ MÖRTTJÄRNEN Sjö,*,1,2-,1 * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade.

57 - PAJSOÅN - Ludvika kommun - Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS BREDSJÖN Sjö Båt KM 1 32,9 KS 1-12 L LÅSEN Sjö,19,9 Båt KM 1 11, KS L SANDSJÖN Sjö Båt KM 1 1, KD1-13 LÅSÅN Dos 22 9, Dos KM 1 9,2 KD MÖRTÅN Dos 12, Dos KM 1, KS ST LÅSEN Sjö Båt KM 1 12, KS11-13 STORSJÖN Sjö Båt KM 1 11, SVARTBÄCKEN (EJ KD FAG) Dos 2,, 2,2 2,3 Dos KM 1, KS TJÄDERTJÄRNEN Sjö,9,99 Båt KM 1 11 Kalkning avvaktas Obj. Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) Objektnamn typ metod medel (år) (g/m3/år) KS ST HÅVEN Sjö Båt KM, KS L LÖVSJÖN Sjö Båt KM, SKÄRTJÄRNEN H KS Sjö Heli KM, KS ST LÖVSJÖN Sjö Båt KM, KS TYFSEN Sjö Båt KM, KS HYTTSJÖN Sjö Båt KM,1 KS ST URSEN Sjö Båt KM, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Doserarbeskrivning Obj. ID X-koord Y-koord Namn Inst.år Fabrikat Ev. Torr/ Drifttyp Flödes- Fjärrlarm Kap. ombyggd år Våt styrd (ton) KD1 13 LÅSÅN 199 Kemira 2 Torr Sol/batteri Ja Ja KD MÖRTÅN 199 Kemira 22 Torr Sol/batteri Ja Ja KD SVARTBÄCKEN 199 Boxholm Super 9V Våt Vatten Nej Nej Doseraren i Svartbäcken byggdes om för att kunna köras vintertid, men den har ibland problem med nedisning och att skopan stannar i jämviktsläge. Kalkdoseraren i Låsån utrustades under 2 med flödesstyrning och larm. Mörtådoseraren byggdes om 22 till en solcellsdriven, larmövervakad och flödesstyrd enhet. Tillsynen av kalkdoserarna sköts av personal från Ludvika kommun. Antalet tillsynsbesök varierar något men ca 3 gånger per år besöks doseraren, besöksfrekvensen är betydligt högre under vår- och höstflödesperioder än under övriga delar av året. Larmövervakningen är kopplad till ett webbaserat system. Vid larm skickar systemet ett SMS till tillsynspersonalen som sedan kan åtgärda felet. Stora delar av doserarens system går att fjärrstyra via dator eller telefon.

58 - Ludvika kommun - PAJSOÅN - Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK2 1, Bredsjöån vägkorsning VK 1 VK1 3, Burån korsning skogsbilväg XXVII VK 1 VK2, Gänsån vägkorsning skogsbilväg C VK 1 VK22 3, Låsån vägkorsning uppstr dos XX VK 1 VK12 19, Mörtån innan Mörttjärn :2 VK 1 VK11 1, -12 Mörtån Mörtåsågen :3 VK 1 VK13, Mörtån uppstr dos VK 1 Mörtån vägkorsning mynning VK1 11, : VK 1 VK1, Pajsoån vägkorsning XXIV VK 1 VK1, Storsjöån vägkorsning mynning VK 1 Sjöar - vattenkemi VK, St Håven VK 1 VK, Lilla Lövsjön VK 1 VK, Skärtjärnen h 22. VK 1 VK, St lövsjön VK 1 VK9, Tyfsen VK 1 VK21 32, Bredsjön ulriksberg VK 1 VK3, 31-1 Gänsen (21-112) VK 1 VK19, Hyttsjön Ulriksberg VK 1 VK2 11, L Låsen VK 1 VK1 1, L Sandsjön VK 1 VK23 12, St Låsen VK 1 VK1, St Ursen VK 1 VK1 11, -133 Storsjön VK 1 VK2 1, Tjädertjärnen VK 1 Vattendrag - elfiske EF 1, Bredsjöån uppstr väg EF 1 EF,2-131 Låsån Ryberget EF 1 EF3, -133 Mörtån uppstr dos EF 1/2 EF1 1, -12 Mörtån vid Mörtåsågen EF 1 EF,9-131 Pajsoån uppströms bron EF 1 EF, Storsjöån nedströms dammrest EF 1 Vattendrag - bottenfauna BF1 11, Mörtån BF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering.

59 - PAJSOÅN - Ludvika kommun - Vattenkemiska resultat Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Burån korsning, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 2.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Gänsån vägkorsning, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 3.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Mörtån vägkorsning mynning, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Mörtån Mörtåsågen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.

60 - Ludvika kommun - PAJSOÅN - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Mörtån innan Mörttjärn, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Mörtån uppstr dos. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Storsjöån vägkorsning, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Pajsoån vägkorsning, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 9

61 - PAJSOÅN - Ludvika kommun - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 9.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Bredsjöån vägkorsning, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Låsån vägkorsning uppstr dos, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 11.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i L Lövsjön. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur 12.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i St Håven, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet.

62 Målgräns Alkalinitet - Ludvika kommun - PAJSOÅN -,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 13.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i St Lövsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Skärtjärnen H 22,, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Figur 1.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Tyfsen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i L Sandsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. 1

63 - PAJSOÅN - Ludvika kommun - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Storsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i St Ursen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 19.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Hyttsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur 2.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Bredsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. 2

64 - Ludvika kommun - PAJSOÅN - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 21.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i St Låsen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Figur 22.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i Tjädertjärnen. Målgräns Alkalinitet,,,, Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur 23.DZ. - och alkalinitetsresultat åren i L Låsen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Biologiska resultat Nätprovfiske Fem sjöar inom åtgärdsområdet har nätprovfiskats vid vardera ett tillfälle (Fiskeriverket 23b). Stora Låsen provfiskades år 193. Ingen tillståndsbedömning enligt Naturvårdsverket () har kunnat göras eftersom man glömde att mäta ett fåtal fiskar. De arter som fångades vid provfisket var abborre, siklöja, öring, lake och elritsa. Siklöjan var den enda art där beståndsstrukturen tyder på någon form av störning. Bara en individ <1 cm fångades utav totalt 2 individer, vilket kan tyda på någon form av reproduktionsstörning. Vid provfiske i Bredsjön år 2 fångades abborre, öring, mört och regnbåge. Dock fångades endast en mört och den var mycket stor (33 g). Huruvida det har funnits mört i Bredsjön eller om det rör sig om en utplanterad fisk eller en utsläppt agnfisk som överlevt, är oklart. Öringarna som fångades var sannolikt utplanterade eftersom kontinuerliga utplanteringar görs. Möjligen var en eller ett par av de 3

65 - PAJSOÅN - Ludvika kommun - öringar som fångades inte utplanterade. Abborren uppvisade ett typiskt sk tusenbrödrabestånd med mycket få små (<9mm) och stora (>1 mm) individer. Tillståndsbedömningen enligt Naturvårdsverkets () bedömningsgrunder av provfisket i Bredsjön var 2, dvs liten avvikelse från förväntat värde. Notera dock att den ringa mängden karpfiskar (mört) här bedöms som positivt. Hyttsjön provfiskades år 23 och resultaten har ännu inte hunnit sammanställas och därför kan ingen bedömning göras ännu enligt Naturvårdsverkets () bedömningsgrunder. Vid fisket fångades abborre och enstaka öringar. Abborrarna uppvisar tecken på att vara ett sk tusenbrödrabestånd med få små (<9 mm) och stora (>1 mm) individer. Bredsjön och Hyttsjön saknar gädda vilket är ovanligt för så pass stora sjöar i detta område. Stora Låsen uppges också sakna gädda men det lär ska finnas gädda i Tjädertjärnen som ligger uppströms St Låsen (Länsstyrelsen 199), vilket innebär att om den finns i Tjädertjärnen så finns den också rimligtvis i St Låsen. Ingen gädda fångades dock i St Låsen trots 32 bottennätansträngningar. Vid provfiske i Mörttjärnen år 2 fångades abborre, mört och gädda. Ingen av fiskarterna uppvisade några tecken på någon form av störning i beståndsstrukturen och bedömningen enligt Naturvårdsverkets () bedömningsgrunder var 1, dvs ingen eller obetydlig avvikelse från förväntat värde. Stora Håven provfiskades år 2 och fyra arter fångades; abborre, mört, gädda och benlöja. Endast tre individer av benlöja fångades vilket gör det svårt att uttala sig om beståndet. Sannolikt är inte St Håven en lämplig sjö för benlöja då den har ganska så humöst vatten. Beståndsstrukturerna hos abborre och mört visade inga tecken på störning då individerna varierade i breda storleksintervall från små till stora. Tillståndsbedömningen enligt Naturvårdsverkets () bedömningsgrunder var också bra; ingen eller obetydlig avvikelse från förväntat värde. Elprovfiske Totalt har 1 lokaler vid sammanlagt 2 tillfällen elprovfiskats inom åtgärdsområdet. Totalt har sex arter fångats vid elfiske i Pajsoåns åtgärdsområde; öring, elritsa, stensimpa, lake, gädda och abborre. De skattade tätheterna av öring vid elfiske varierar mellan ungefär 1 ind/1m 2 (se figurer nedan) (Fiskeriverket 23a). sungar av öring (+) har dock saknats dock vid ett par lokaler (Svartbäcken uppstr dos, Låsån Ryberget). En av dessa lokaler är okalkad, och den andra tillsammans med ytterligare tre lokaler där tätheterna av öringungar (+) varit låga kännetecknas av att de får en relativt låg kalkdos (se tabell EFFEKTUPPFÖLJNING ovan). Vid två lokaler har ingen öring fångats alls. Dessa är Håvån nedstr St Håven och Mörtån uppstr dos. Vattnet uppströms doseraren i Mörtån är mycket surt (se diagram ovan) och sannolikt finns där ingen fisk över huvud taget. Doseraren utgjorde tidigare ett vandringshinder, men i samband med en ombyggnad undanröjdes det vandringshindret. Ombyggnaden orsakade dock en vattennivåsänkning nedströms en vägtrumma som möjligen ledde till att trumman nu istället utgör vandringshinder. I Svartbäcken som elfiskats vid två lokaler och vardera två tillfällen syns ett tydligt mönster (figur 3.DZ & 31.DZ). Trots att lokalerna är relativt likartade och ligger bara några tiotals meter från varandra så har inga årsungar av öring (+) fångats vid den övre lokalen som är opåverkad av kalkning. Vi den nedre lokalen har det dock fångats relativt mycket årsungar (+) vid båda tillfällena. I övrigt har resultaten varit mycket likartade mellan de två lokalerna i Svartbäcken.

66 - Ludvika kommun - PAJSOÅN - Elritsa förekommer relativt sparsamt vid de lokaler som elfiskats. Med undantag för en lokal med riklig förekomst ( ind/1m 2 ) och fyra lokaler där måttliga tätheter av elritsa påträffats (1 2 ind/1m 2 ), så saknas elritsa vid sju lokaler och förekommer i mycket låga tätheter (1, 3,2 ind/1m 2 ) vid fyra. Stensimpa har bara påträffats vid två lokaler. Båda lokalerna ligger inte långt nedströms två definitiva vadringshinder i Pajsoån respektive Mörtån. Vandringshindret i Mörtån är naturligt men i Pajsoån utgörs det av Vännebo kraftverk. Möjligen har stensimpan försvunnit från Pajsoån och kan nu inte återinvandra pga vandringshindret i vid Vännebo kraftverk. Abborre, gädda och lake är arter som bara fångas sporadiskt och i litet antal vid vissa av lokalerna. Figur 2.DZ. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Mörtån uppstr Mörttjärnen. Täthet (ind/1m 2 ) 1 2,2 9,,1, ÖRING >+ ÖRING + 3, ÖRING >+ ÖRING + ÖRING >+ ÖRING + Täthet (ind/1m 2 ) ,3 3, 2, 1, 12,3 1,3 11, 1, 1,1, 9,,3 1 13,2,,, 1 2 1,,2,9,,3, 3,2 1, 2, Täthet (ind/1m 2 ) Figur 2.DZ. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Mörtån vid Mörtåsågen. Figur 29.DZ. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Storsjöån nedströms dammrest. Täthet (ind/1m 2 ) ÖRING >+ ÖRING + 1, , 29, , Figur 32.DZ. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Bredsjöån uppstr väg. 1, ,9 2, ,1 29 Täthet (ind/1m 2 ) ,3 22, 23 ÖRING >+ ÖRING + 3,3 2,9 2 Figur 33.DZ. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Pajsoån uppströms bron. 2, 2 1 2, Täthet (ind/1m 2 ) 1 2, ÖRING >+ ÖRING + 9,3,,2, 1,

67 - PAJSOÅN - Ludvika kommun - Figur 3.DZ. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Låsån Ryberget. Behov av biologisk återställning Pajsoån är bara måttligt rensad i de nedre delarna och vid enstaka vägövergångar. Kanske mycket beroende på att huvuddelen av ån utgörs av lungflytande partier eller att den inte har nyttjats till flottning i någon större utsträckning. Flera av de större biflödena (Storsjöån & Svensksjöån/Pillisoån) som är stora nog för att kunna ha använts till flottning, är orensade. Vid de få strömsträckor som finns kvar i Pajsoån finns dock ett behov av återställningsåtgärder. Exempelvis vid elfiskelokalen nedströms bron där ån rensats, troligen i samband med vägbygget (figur 3.DZ). Pajsoån påverkas också av att den regleras kraftigt. Detta tillsammans med rensningarna vid ovan nämnda plats har resulterat i att det mesta bottensubstrat i form av mindre stenar (<1 cm) och grus spolats med nedströms och kan ses som en plym av finare material ner i ett lugnvatten. Figur 3.DZ. Rensad sträcka i Pajsoån (3-13). Några av blocken som syns i bild har välts tillbaka i ån för att skapa ståndplatser för fisk. Längst bort i blid skymtas delar av den plym med finare material (sten<1 cm & grus) som spolats till lugnvattnet nedströms. Vattendomar för regleringarna av sjöarna i vattensystemet bör ses över/omprövas och kontrolleras så att regleringen sker korrekt, och om möjligt att den går att bättre anpassas till vattenlevande organismernas krav. Bland annat vore det önskvärt att få till en minimitappning i torrfåran vid Vännebo kraftverk i Pajsoån. I nuläget går den helt torr under delar av året. Hyttsjön och till viss del även Bredsjön har bestånd av vandrande öring. Utloppet i Bredsjön och en vägtrumma nedströms i Bredsjöån utgör dock vandringshinder för lekvandrande fisk (figur 3.DZ). Om inte vägtrummorna är planerade att bytas inom en nära framtid kanske det är möjligt att tröskla upp vattennivån nedströms trummorna så att de möjliggör fiskvandring. Inga åtgärder är planerade ännu. Bredsjön har tidigare varit dämd, men dammen finns inte längre kvar och vattennivån har sjunkit tillbaka närmare den nivå som var innan dämningen. Vid utloppet ligger dock stenar och block som effektivt hindrar större fisk att passera. Det torde vara ganska enkelt att med handkraft flytta om några

68 - Ludvika kommun - PAJSOÅN - stenar och öppna upp passagen utan att vattennivån i sjön sänks ytterligare. Inga åtgärder är planerade ännu. Bredsjön, Hyttsjön och kanske även Låsensjöarna är gäddfria, vilket är ganska ovanligt för så pass stora sjöar i detta område. Det är något man bör ha i åtanke vid eventuella utrivningar av vandringshinder. a) b) Figur 3.DZ. Vägtrummor nedströms Bredsjön (a) som utgör vandringshinder. Rester av dammvall vid Bredsjöns utlopp utgör vandringshinder för lekvandrande öring (b). Försurningsbedömning De sjöar som kalkas behöver behållas för att hålla målnivåerna i vattendragen. Försurningsbedömningarna enligt målsjöinventeringen antydde att hälften av sjöarna i området är påverkade av försurning och att andra halvan är opåverkade. Det var många osäkerhetsfaktorer i de resultaten och därför görs inga förändringar av kalkningsstrategin på grund av den mätningen. Genomförda och planerade förändringar Målområden Pajsoåns åtgärdsområde ingick tidigare ett större åtgärdsområde som kallades Loforsen. Detta åtgärdsområde har delats upp i fyra åtgärdsområden: Pajsoån, Svensksjöån, Norsån (Sunnansjö) och Olsjön. Våren 21 höjdes målet till,2 i Gänsån p.g.a. flodpärlmussla, i enlighet med direktiven i nya kalkningshandboken. Kalkningsplanering Doseraren i Svartbäcken (KD2) byggdes om för att kunna köras vintertid. Den här doseraren sattes upp på sin nuvarande plats 199. Innan detta stod en doserare ett par 1 m uppströms i samma bäck. Denna hade låg kapacitet och dålig funktion varför den avvecklades 199. Kalkdoseraren i Djupdalsbäcken stängdes av tidigare men plockades bort under 2. Tidigare stod även en doserare i Lallermorbäcken, ett tillflöde till Bredsjön, men denna plockades bort 22. Den stod i ett relativt litet vattendrag med låg fallhöjd vilket gjorde att mycket av kalken sedimenterade. St Låsen ändrades till att kalkas årligen med resp. I Tjädertjärnen minskades kalkgivan till ton varje år från och med 2. Den var dock fortfarande överkalkad så från 211 minskades givan ytterligare. Från och med 2 avvaktades kalkning i St Håven, St Ursen, Skärtjärnen och Hyttsjön.

69 - - Ludvika kommun - Övriga kalkningar sker årligen. Värdena i Gänsån har stadigt blivit sämre under de senaste åren och kalkningen kan här behöva återupptas på grund av flodpärlmusslor och flodkräftor. Tidigare har även enstaka kalkningar av mindre tjärnar genomförts men dessa är numera avslutade. Effektuppföljning Elfiskelokalerna i Svartbäcken (EF13 och EF1) har avslutats. Mörtån uppströms Mörttjärnen har avslutats då det räcker med lokalen vid Mörtåsågen för att följa upp kalkningen. Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: Forsberg, A., 2. Kartläggning av fisk och bottenfauna i Ludvikatrakten. Mark och planeringsenheten, Ludvika kommun. Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. Naturvårdsverket,. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport 913. Säfsnäs fvf, 2. Fiskartförekomster i de vatten som förvaltas av Säfsnäs fiskevårdsförening. PM.

70 - Ludvika kommun - RÖÄLVEN - RÖÄLVEN 9

71 - RÖÄLVEN - Ludvika kommun - Åtgärdsområdets ID: EL Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 1 Huvudman: Ludvika kommun Vattendragslängd som målområde (km): 11 Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 1 (3) Huvudavrinningsområde: Göta älv (1) Antal åtgärdssjöar (ha): () Åtgärdsområdets areal (ha): Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet har omfattat kalkning av fem sjöar och tjärnar. Nu mer kalkas endast Rösjön och en ny doserare är uppsatt i älven. Huvudsyftet med kalkningarna är att åtgärda Rösjön och Röälven. Motiven till kalkningarna är att bevara fiskbestånden i vattensystemet. Enligt några lokala fiskare händer det att de får kräftor på nät i Rösjön (Lundvall muntl. 2). Det finns mycket sparsamt med mört i Rösjön men eftersom sjön ligger högt och är mycket näringsfattig så har det nog aldrig varit så mycket mört i sjön. Andra fiskarter som förekommer i Rösjön är abborre, sik, gädda och lake. Det har även tidigare planterats ut öring och regnbåge (Länsstyrelsen 199). Rösjön är dämd och reglerad, men bara ett par hundra meter nedströms utloppet finns ett naturligt vandringshinder i form av en flera meter hög häll som älven rinner över. Röälven har tidigare nyttjats som flottled och har rensats. Rensningarna har dock varit måttliga och det är möjligt att vissa återställningsåtgärder har genomförts. Flera dammar från flottningsepoken har funnits i Röälven men ingen av dessa utgör idag något vandringshinder. Ett vandringshinder i form av en damm finns dock i åns nedre delar. Det är en damm som tidigare användes för att avleda en del av åns vatten till Tyfors och Liälven. Dammen finns kvar och avleder ännu en del vatten (figur 11.EL). Det har tidigare funnits kalkdoserare vid två platser i Röälven. Från år 199 till slutet på 199-talet stod en doserare i den övre delen av Röälven. På grund av problem med påfyllning under våren flyttades doserarens läge sedan till den nedre delen av Röälven. Den nedre doseraren fungerade dåligt och man trodde att behovet av kalk till Svartälven kunde klaras med andra kalkningar samt att övre delen av Röälven inte fick någon kalk när doseraren var placerad så långt nedströms. Med anledning av Röälven uppströms doseraren behövde kalkas fanns alternativet att bygga en ny doserare i övre delen av Röälven eller sjökalka områdets sjöar mer intensivt för att klara vattenkvaliteten i Röälven. Från 21/22 kalkades därför fyra av områdets sjöar två gånger per år på prov för att se om det gick att klara kalkningsbehovet på detta sätt istället för att bygga en ny doserare. Försöket visade att effekten från sjökalkningarna kom ut i älven för sent, de förebyggde inte surstöten utan kortade bara av den. Därför avslutades försöket och en ny doserare sattes upp mitt på Röälven. Den har gett önskad effekt och vattenkvaliten är nu bra från doseraren och hela vägen ut i Svartälven. Med den nya doseraren så kortades även målområdet i älven ned till att bara gälla nedströms doseraren, det område som är mest värdefullt ur fisksynpunkt. Vattnet från sjön har bra kvalitet idag och det gör att det har också övre delen av älven.

72 - Ludvika kommun - RÖÄLVEN - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 1

73 - RÖÄLVEN - Ludvika kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1EL RÖSJÖN Sjö 33 Mört Sik Flodkräfta?, MO2EL RÖÄLVEN Vdr,3 Öring Flodkräfta, * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1EL RÖSJÖN Sjö,,2,11-,2 MO2EL RÖÄLVEN Vdr,3 2 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS RÖSJÖN Sjö 1 1 Båt KM 3 9, Summa: 1 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK, Bäcken från Abrahamstjärnen VK 1 VK2 3, -113 Röälven mitten 1:B VK 1 VK1 2, Röälven mynningen 2:2 VK Röälven nedstr infl Mörttjärnsb. VK 1 VK 9, Röälven uppstr infl Abrahamstj VK Röälven uppstr infl Mörttjärnsb. VK 1 Sjöar - vattenkemi VK, Rackatjärnen VK 1 VK 9, 2-11 Rösjön VK 1 VK, Östertjärnen (Röälven) VK 1 Vattendrag - elfiske EF1 2, Röälven nedre EF 1 EF2, Röälven övre EF 1 Vattendrag - bottenfauna BF1 2, Röälven BF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 2

74 - Ludvika kommun - RÖÄLVEN - Vattenkemiska resultat Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.EL. - och alkalinitetsresultat åren i Röälven mynningen 2:2, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Observera skalan på alkalinitetsaxeln. Figur 2.EL. - och alkalinitetsresultat åren i Röälven mellan, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, Alkalinitet mekv/l Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur 3.EL. - och alkalinitetsresultat åren i Bäcken från Abrahamstj. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur.EL. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Röälven uppstr infl Abrahamstj, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 3

75 - RÖÄLVEN - Ludvika kommun - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur.EL. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Rackatjärnen. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.EL. - och alkalinitetsresultat åren i Östertjärnen. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur.EL. - och alkalinitetsrultat åren i Rösjön, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Biologiska resultat Nätprovfiske Rösjön har provfiskats vid tre tillfällen; åren 19, 19 och 2. Fem arter har fångats; abborre, sik, gädda, mört och laken (Fiskeriverket 23b). Mört fångades dock för första gången år 2. Mört uppgavs dock finnas/ha funnits i sjön även tidigare. Mörten är mycket sparsamt förekommande i Rösjön, endast nio individer fångades med bottensatta nät och sex pelagiska skötar. Dessa få individer var dock jämt fördelade mellan och 21 mm i längd. Abborren som fångades år 2 uppvisade en normal beståndsstruktur utan tecken på störningar. Anmärkningsvärt är att abborre <1 mm nästan helt saknades i fångsten år 19. Antalet och den

76 - Ludvika kommun - RÖÄLVEN - sammanlagda vikten av abborre som fångades år 19 var också betydligt lägre jämfört med år 19 och 2. Möjligen kan väderförhållandena år 19 påverkat resultaten. Sommaren år 19 var nämligen ovanligt regnigt och kall. Dessutom har samtliga provfisken som genomfördes år 19 i sjöar där det finns abborre ( st), det gemensamt att andelen 2-somrig abborre (1+, 9 mm) nästan helt saknas i fångsterna från dessa sjöar. I sikfångsten däremot, saknades större individer (>2 mm). Vid tidigare provfisken år 19 och 19 fångades inte många men ändå ett antal sikar som var större än 2 mm. Kanske kan det bero på att siken var drabbad av en parasit som gör att de stannar i växten eller dör innan de hinner växa sig stora. Alla sikar äldre än årsungar (+) bar på denna parasit som satt på magsäck och tarmar. Död sik utan tecken på yttre skador observerades vid provfisket år 2 (Lundvall muntl. 2). Även Lokala fiskare vid Rösjön vittnade om att de sett döda sikar flyta på ytan (Lundvall muntl. 2). Bara enstaka individer av gädda och lake har fångats sporadiskt vid provfiskena, vilket är normalt för dessa arter. Provfiskena åren 19 och 19 genomfördes med kopplade nät varför en bedömning enligt Naturvårdsverkets () bedömningsgrunder inte har gjorts. Bedömningen av provfisket från år 2 är 1, dvs ingen eller obetydlig avvikelse från förväntat värde. Stora Mörttjärnen har provfiskats vid ett tillfälle år 2. De arter som fångades var abborre och gädda. Har det funnits mört i tjärnen så finns de sannolikt inte kvar längre eftersom St Mörttjärnen var mycket sur innan kalkningen påbörjades och kalkningarna har inte fungerat speciellt bra tidigare eftersom tjärnen har en mycket kort omsättningstid. Bedömningen av resultatet enligt Naturvårdsverkets () bedömningsgrunder är 2, dvs liten avvikelse från förväntat värde. Elprovfiske Tre lokaler i Röälven har elprovfiskats vid sammanlagt sju tillfällen. Två av lokalerna fiskades år 19 och då var de skattade tätheterna av öring mycket låga (figur 9.EL & 1.EL). På senare år tycks tätheterna ha ökat, om än inte så mycket vid den nedre lokalen (Fiskeriverket 23a). En tredje lokal som ligger just nedströms den nedre lokalen fiskades år 2. Resultatet från den lokalen var mycket likt det från lokalen nedre, samma år. Elritsa har fångats vid samtliga lokaler och vid alla tillfällen utom vid den övre lokalen år 19. Tätheterna har dock varit mycket låga ( 9 ind/1m 2 ). Förutom öring och elritsa har även enstaka gäddor och lakar fångats vid de nedre lokalerna. ÖRING >+ ÖRING + 2 1, Täthet (ind/1m 2 ) 1 1,3,,, 11,3,3 1, 9, 11, 1,,,2 2, Figur 9.EL. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Röälven övre.

77 - RÖÄLVEN - Ludvika kommun - ÖRING >+ ÖRING + 11, Täthet (ind/1m 2 ) 1 9,3,2,, 3, 3,3 2,,, Figur 1.EL. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Röälven nedre. Behov av biologisk återställning Röälven har tidigare nyttjats som flottled och har rensats. Rensningarna har dock varit måttliga och det är möjligt att vissa återställningsåtgärder har genomförts. Flera dammar från flottningsepoken har funnits i Röälven men ingen av dessa utgör idag något vandringshinder. Ett vandringshinder i form av en damm finns dock i åns nedre delar. Det är en damm som tidigare användes för att avleda en del av åns vatten till Tyfors och Liälven. Dammen finns kvar och avleder ännu en del vatten (figur 11.EL). Det borde vara möjligt att genomföra en permanent lösning som möjliggör en viss avledning av vattnet samtidigt som man öppnar för fiskvandring. Behov och möjligheter till åtgärder behöver undersökas. Inga åtgärder är planerade ännu. Figur 11.EL. En damm i Röälvens nedre del som avleder en del av vattnet till Tyfors och Liälven. Kanalen som avleder vatten syns ej i bilden men ligger vid dammens bortre kant. Dammen utgör ett vandringshinder för vattenlevande organismer. Försurningsbedömning Rösjön har enligt uppgift flodkräftor. Röälven är starkt påverkat av väldigt surt tillrinnande vatten från småtjärnarna i avrinningsområdet. Röälven. Måttligt höga halter av oorganiskt aluminium har uppmätts under 21 och mätningarna fortsätter under 211.

78 Genomförda och planerade förändringar Målområden Inga förändringar är aktuella. - Ludvika kommun - RÖÄLVEN - Kalkningsplanering Kalkningsstrategin i åtgärdsområdet har förändrats flera gånger sedan kalkningsstarten år 19. Ursprungligen kalkades bara Rösjön. 199 sattes en doserare upp några hundra meter nedströms Rösjön. Sedan utökades kalkningarna successivt under 199-talet till att omfatta i princip alla sjöar och mindre tjärnar inom åtgärdsområdet. I slutet av 199-talet flyttades kalkdoseraren till åns nedre del och kalkningen av de flesta riktigt små tjärnarna avvecklades då de har omsättningstider som är alltför korta för att kunna kalkas effektivt på det viset. Hösten år 21 påbörjades ett försök med en ny strategi att kalka vattensystemets större tjärnar två gånger per år och i stället stänga av doseraren som ändå inte fungerade tillfredställande. Dessutom skulle kalkningseffekten flyttas upp så att hela Röälven kalkades. Försöket pågick till 2 då det avslutades. Tjärnarna hade kort omsättningstid och iskalkades därför men effekten från de kalkningarna kom för sent ned till Röälven. De förhindrade inte den första surstöten på våren. En ny doserare sattes upp mitt på Röälven, Röälven Hökmossen och togs i drift under våren 29. Vattnet från den kalkade Rösjön har bra kvalitet medan kvalitén nere vid mynningen till Svartälven var dålig. Förhoppningen var är att en doserare halvvägs kan göra att kvalitén blir bra hela vägen. Efter en del inställningsjusteringar under våren 21 har kalkdoseraren haft önskvärd effekt ända ut till Svartälven. Hösten 2 kalkades småsjöarna för sista gången, den enda kvarvarande sjökalkningen är Rösjön. Effektuppföljning Röälven provtogs intensivt vid fem lokaler före och under vårflödet under försöksperioden med iskalkningen av fyra tjärnar i Röälvens övre del. Under 21 provtogs tre lokaler i Röälven för oorganiskt aluminium. Som högst är värdet nedströms inflödet av surt vatten från Mörttjärnsbäcken 2 µg/l. Provtagningen kommer att fortsätta under 211. Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: Forsberg, A., 2. Kartläggning av fisk och bottenfauna i Ludvikatrakten. Mark och planeringsenheten, Ludvika kommun. Lundvall, David, 23. Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarna. Muntligt. Naturvårdsverket,. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport 913.

79 - SVARTÄLVEN - Ludvika kommun - SVARTÄLVEN

80 - Ludvika kommun - SVARTÄLVEN - Åtgärdsområdets ID: FO Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Vansbro & Ludvika kommuner Vattendragslängd som målområde (km): 2 Kalkstart: Antal målsjöar (ha): (13) Huvudavrinningsområde: Göta älv (1) Antal åtgärdssjöar (ha): 2 () Åtgärdsområdets areal (ha): 12 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet ligger på gränsen mellan Dalarna och Värmland, i den sydvästra delen av Vansbro kommun. Området omfattar kalkning av sju sjöar och tjärnar samt med en kalkdoserare i Svartälvens huvudfåra. Motiven till kalkningarna i åtgärdsområdets sjöar är främst att bevara mörtbestånden och främja fritidsfisket. För själva Svartälven är det öring och elritsa man vill bevara. Det ska även ha funnits rikligt med flodkräfta i vattendraget fram till början av 19-talet (Hällefors fvf 199). Kräftbeståndet minskade snabbt under slutet av 19-talet, trots att ingen pest hade dokumenterats i området (Hällefors fvf 199). Detta förhållande tillskrevs försurningssituationen. Idag är det osäkert om det finns några kräftor kvar i systemet. Övriga fiskarter som påträffas i åtgärdsområdet är gädda, abborre, braxen och sik (Länsstyrelsen 199). Nätprovfiske i sjön Örsen 22 visade på ett i princip obefintligt mörtbestånd. Detta trots att kalkningarna rent kemiskt verkar fungera. Kalkningarna i åtgärdsområdets sjöar bra fungerar, måluppfyllelsen är god. Situationen i Svartälven uppströms doseraren i Sågen är dock inte den bästa, det förekommer -värden under. På sträckan från doseraren ner till Röälvens inflöde klaras målet >. Tidigare fanns en arbetsgrupp bestående av personal från Länsstyrelserna i Dalarna, Värmland och Örebro samt alla kommuner som är belägna inom åtgärdsområdet. Gruppens syfte var att tillsammans verka för Svartälvens väl, exempelvis se till att kalkningarna fungerade eller att kräftbestånden överlevde. Detta projekt är idag nedlagt. Kalkningarna i Svartälven har sedan länge finansierats av de ingående kommunerna enligt framförhandlade procentuella andelar. Detta för att kompensera kommuner vars kalkade vatten snabbt lämnar kommunen. Ungefär m uppströms åtgärdsområdets nedersta punkt mynnar Röälven/Liälven i Svartälven. Dessa vattendrag har dock valts att delas upp i egna separata åtgärdsområden (se åtgärdsområden Röälven och Liälven). Ytterligare kalkningar i Svartälvens vattensystem utförs, nedströms åtgärdsområdet i Värmlands län. Samtliga kalkningar i Svartälvens vattensystem samplaneras med Länsstyrelsen i Värmland. 9

81 - SVARTÄLVEN - Ludvika kommun - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark

82 Målområden - Ludvika kommun - SVARTÄLVEN - Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO2FO 231- KOTTJÄRNEN Sjö, Mört, 3, MOFO LAXTJÄRNEN Sjö 11 Mört, 1 9 1,9 MOFO 2-11 V LAKOTJÄRNEN Sjö 22 Fiske, 1 9, MOFO Ö LAKOTJÄRNEN Sjö 3 Fiske, 3 2, MOFO ÖRSEN Sjö (Mört)?, 2, MOFO SVARTÄLVEN Vdr 2 (Flodkräfta)? Öring Elritsa, ,* * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KV KOTTJÄRNEN Våt,,,, Heli GR 1 1, KV LAXTJÄRNEN Våt,,9,9 Heli GR 1 2,2 KS 2-11 V LAKOTJÄRNEN Sjö,,93 9,, Heli KM 1 1, KS Ö LAKOTJÄRNEN Sjö 9, 9,9 1 9, Heli KM 1 11, KS ÖRSEN Sjö 1,2 1, Heli KM 1, KD 1-1 SÅGEN Dos Dos KM 1, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Doserarbeskrivning Obj. ID X-koord Y-koord Namn Inst.år Fabrikat Ev. Torr/ Drifttyp Flödes- Fjärrlarm Kap. ombyggd år Våt styrd (ton) KD1 1 SÅGEN 199 Kemira 2 Torr Nätel Ja Ja Tillsynen av kalkdoseraren sköts av personal från Ludvika kommun. Antalet tillsynsbesök varierar något men ca 3 gånger per år besöks doseraren, besöksfrekvensen är betydligt högre under vår- och höstflödesperioder än under övriga delar av året. Larmövervakningen är kopplad till en dator som är placerad på tekniska kontoret i Grängesberg. 1

83 - SVARTÄLVEN - Ludvika kommun - Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK1** 1,2-11 Svartälven nedstr inflöde Röälven VK 1 VK2 3,3-19 Svartälven SRK*** VK *** *** VK, -1 Svartälven uppstr dos 1 Sågen VK 1 Sjöar - vattenkemi VK, 2-11 Burtjärnen**** VK 1**** 1**** VK 1, Kottjärnen VK 1 VK3 2, Laxtjärnen VK 1 VK 1, 2-12 V Lakotjärnen VK 1 VK 11, Ö Lakotjärnen VK 1 VK11, Örsen VK 1 Vattendrag - elfiske EF1 3, 9-1 Svartälven EF 1 EF2 3,9-11 Svartälven 1 EF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. ** Observera att denna lokal ligger nedströms inflödet från Röälven/Liälven som inte räknas till Svartälvens åtgärdsområde. Kalkdos (g/m 3 ) som anges, inkluderar dock även kalkningarna som utförs i Röälvens respektive Liälvens åtgärdsområden. *** Ingår i SRK-programmet (Gullspångsälven). **** Kalkreferenssjö Vattenkemiska resultat Målgräns Alkalinitet,3,,3,,, ,2,2,1,1, Alkalinitet mekv/l -, Figur 1.FO. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Svartälven nedstr infl Röälven, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 2

84 - Ludvika kommun - SVARTÄLVEN - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 2.FO. - och alkalinitetsresultat åren i Svartälven SRK, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur 3.FO. - och alkalinitetsresultat åren i Svartälven uppstr dos Sågen. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.FO. - och alkalinitetsresultat åren i Laxtjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur.FO. - och alkalinitetsresultat åren i Kottjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. 3

85 - SVARTÄLVEN - Ludvika kommun - Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.FO. - och alkalinitetsresultat åren i Burtjärnen (referenssjö). Aciditetsmätningarna påbörjades först efter år 199, därav alkalinitetskurvans utseende. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.FO. - och alkalinitetsresultat åren i Ö Lakotjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Målgräns Alkalinitet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.FO. - och alkalinitetsresultat åren i V Lakotjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Målgräns Alkalinitet,,,, Alkalin itet m ekv/l,3,3,2,2,1,1, -, Figur 9.FO. - och alkalinitetsresultat åren i Örsen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.

86 Biologiska resultat - Ludvika kommun - SVARTÄLVEN - Nätprovfiske Två sjöar inom åtgärdsområdet, Örsen och Burtjärnen, har nätprovfiskats vid vardera ett tillfälle. Burtjärnen är en okalkad referenssjö som provfiskades år 2 (Fiskeriverket 23b). Burtjärnen har ett -värde som varierar mellan, och ett mycket färgrikt vatten. Endast abborre och en gädda fångades. De fångade abborrarna var jämt fördelade över flera åldersklasser. Inga abborrar större än 21 mm påträffades, men samtliga mindre storlekar inklusive årsyngel fångades. Bedömningen av provfiskeresultatet enligt Naturvårdsverkets () bedömningsgrunder är 2, dvs liten avvikelse från förväntat värde. Störst avvikelse gav fångad biomassa, antalet fångade fiskarter samt frånvaron av försurningskänsliga arter och stadier. Sjön Örsen nätprovfiskades år 22 varvid tre arter fångades; abborre, gädda och mört (Fiskeriverket 23b). Dock fångades endast en mört med en nätansträngning av 2 bottensatta nät, vilket tyder på att mörtbeståndet är mer eller mindre obefintligt. Den fångade mörten var dock relativt liten (1 mm). De fångade abborrarna fördelade sig i ett brett storleksintervall vilket tyder på att beståndet är välbalanserat och inte stört på något sätt. Bedömningen av provfisket enligt Naturvårdsverkets () bedömningsgrunder är 1, dvs ingen eller obetydlig avvikelse från förväntat värde. Dock skall påpekas att den låga andelen karpfisk (mört) här bedömts som positivt, när det i själva verket visar på en störning. Elprovfiske Fem lokaler inom åtgärdsområdet har elfiskats vid sammanlagt sex tillfällen. Samtliga lokaler ligger i Svatälvens huvudfåra. Fyra av lokalerna fiskades år 19 och resultaten från dessa kännetecknas av mycket låga öringtätheter ( 1, ind/1m 2 ) och endast en årsunge fångades vid en av lokalerna. De skattade tätheterna av elritsa som fångades varierade mellan 3 ind/1m 2. Enstaka lakar och gäddor fångades också. Lokalernas storlek varierade mellan m 2 (Fiskeriverket 23a). 22 fiskades en ny lokal och lokalen Svartälven 1 återbesöktes. De ytor som fiskades vid detta tillfälle var mindre än de som fiskats tidigare (ca 3 m 2 ). Fler öringar fångades jämfört med år 19 och de skattade tätheterna var 1 respektive 22 ind/1m 2 (figur 13.FO), varav hälften eller mer utgjordes av årsungar (+). Det fångades även mer elritsa år 22 jämfört 19 och de skattade tätheterna var respektive 3 ind/1m 2. Enstaka lakar och gäddor fångades också. Figur 12.FO. Svartälven. Foto: Länsstyrelsen Dalarna.