Tentamen på kurs SOL110, del 1 Max = 100% = 112 rätt 2016 10 15, skrivtid max 1,5 timme Väl godkänt = 86% = 96 rätt Godkänt = 61% = 68 rätt 1. Hur testar man lättast om ett ord är ett substantiv? (1 p.) Genom att pröva att lägga till den bestämda artikeln, t.ex. guri, guriga 2. Hur testar man lättast om ett ord är ett verb? (1 p.) Genom att pröva att sätta ordet i olika tempusformer (tidsformer) t.ex. cunay, cunaa, cunayaa 3. Om man översätter meningen Cali waa uu ordayaa till svenska så ser man två tydliga skillnader mellan språken. Förklara vad dessa båda skillnader beror på. (4 p.) Ali springer. Den minsta normala satsen på svenska innehåller subjekt och predikat. Den minsta normala satsen på somaliska innehåller en stasmarkör, ett subjektspronomen och ett predikat. Om det finns ett substantiv som är subjekt måste det ändå normalt finnas ett subjektspronomen. 4. Till vilken ordklass hör följande ord. Svara på både svenska och somaliska. (12 p.) Ordklassernas namn På svenska På somaliska laakiin, oo, iyo, na konjunktion xiriiriye taal, ordayaa, ah verb fal u, ku, ka, la preposition horyaale (meeleeye) adag, culus, nool adjektiv sifo (tilmaame) guri, buluug, jacayl substantiv magac 1
aan, aad, uu, ay, la pronomen magacuyaal 5. Skriv en och samma korta mening på båda språken. På svenska ska den innehålla ett adjektiv som motsvaras av ett substantiv på somaliska. (2 p.) Hennes hår är rent. Timaheedu waa nadiif. 6. Hitta alla substantiv i denna mening. Gör en ring runt substantiven. (8 p.) Goor habeen ah ayey dawacadii diinkii iyo bakaylihii wada fariisteen meel beerta ka mid ah. 7. Hitta alla verb i dessa meningar. Gör en ring runt verben. (6 p.) Iyaga oo wada fadhiya ayey dawacadii diinkii ku tiri, "Orod oo qaraha aan ku iloobay geedka weyn ee beerteenna hoostiisa ah iiga soo qaad." 8. Hitta alla adjektiv i dessa meningar. Gör en ring runt adjektiven. (3 p.) Nin waxa uu soo gatay kabo cusub. Kabuhu waxa ay ka samaysan yihiin medeg kafee ah oo wanaagsan. 9. Hitta alla pronomen i dessa meningar. Gör en ring runt pronomenen. (4 p.) Maxaa aad ka taqaan libaaxyadu? Maxaa aan ugu yeernaa koox libaaxyo ah? Maxaa ay cunaan 2
libaaxyadu? Immisa hilib ah ayaa uu cuni karaa libaaxu? 10. Det finns två olika typer av satsmarkörer. Vad kallas de två typerna? Ge exempel på tre markörer av varje typ. (8 p.) Satstypsmarkörer: waa, ma, ha, sow, show, yaa Fokusmarkörer: baa, ayaa, waxaa 11. Satsmarkören ma används i två olika typer av satser. Vilka typer av satser är det? (2 p.) Jakande frågor och nekande påståenden. 12. Vad är det för skillnad i funktionen hos ayaa och waxaa? (3 p.) Ayaa fokuserar substantivfrasen närmast till vänster. Waxaa fokuserar substantivfrasen i slutet av satsen, efter predikatsverbet. 13. Vad kallas den understukna satsdelen? Svara på både svenska och somaliska. (10 p.) Libaaxyadu waxa ay ugaarsadaan xayawaanka kale. Objekt: Layeele: Libaaxii waxa uu seexday geedka hoostiisa. Adverbial: Falkaab: Macallinkaygii waxa uu i siiyey layli ah shaqo guri. Subjekt: Yeele: Marka uu guriga ka baxo waxa uu toos u aadaa boosteejada baabuurta. Attribut: Faahfaahiye: 3
Awrtu waxa ay qaadi kartaa culays badan. Predikat: Khabar: 14. Gör en ring runt subjektet i följande satser. (4 p.) Xaggee baad ka heshay baska? Tuugadii waxa ay xadeen ridii saboolkii. Galab ayuu yimid tuulo. 15. Gör en ring runt hela objektet i följande satser. (5 p.) Dadka tuuladu waxa ay gacmaha ku haysteen xaaqimo, shabaqyo iyo ulo. Mid ka dooro ardayda fasalkaaga. Baranbaradu waxa ay leedahay lix lugood oo xoogxooggan. 16. Gör en ring runt hela adverbialet i följande satser. (5 p.) Fiiri mar kale qoraalka baranbarada. Macallinka ayaa qof idinka mid ah u diraya bannaanka. Si taxaddar leh u qor hannaanka farbarashada. 17. Gör en ring runt hela den verbfras som är predikat i följande sats. (6 p.) Tukihii waxa uu dherigii ka buuxiyey dhagxaan. Dafadu waxa ay afka ku haysatay cad yar oo hilib ah. Här finns (tyvärr) också en relativ bisats med predikatet hilib ah. 4
Hilibkii ayaa ka soo dhacay. 18. I följande mening finns två sammandragningar som inte är obligatoriska. Vilka är sammandragningarna? Vilka är de två enskilda ord som dessa sammandragningar består av? (4 p.) Abuubakar wuxuu dhintay 23kii Agoosto 634. wuxuu waxaa + uu Warqaddii aad ii soo dirtay waan helay. waan waa + aan 19. I var och en av de följande två meningarna finns ett ord som uppstått genom en sammandragning av två ord. I dagens standardsomaliska är dessa sammandragningar obligatoriska. Vilka är orden? Vilka är de två ord som sammandragningarna har uppstått ur? (4 p.) Iskaander waxa uu ku noolaa magaalo ay maamuli jireen toddobo boqor. noolaa nool + ahaa Qor saddex shay oo gurigaaga yaal oo geedo laga sameeyey. laga la + ka Man skulle även kunna hävda att gurigaaga guri + kaaga 20. Stryk under hela bisatsen i följande meningar. Gör en ring runt bisatsinledaren. Vilken satsdel utgör bisatsen i förhållande till huvudsatsen? (6 p.) Waxa aan rabnaa in aan jarno dhirta. objekt Haddii aad waxbartid gabar, waxa aad waxtartay qoys. adverbial som uttrycker villkor 5
21. Stryk under hela bisatsen i följande meningar. Vilken typ av bisats är det frågan om i båda dessa meningar? (3 p.) Ereyada tilmaama dadka iyo wixii kaleba waxa la yiraahdaa tilmaamayaal. Shaqooyinka aan qabano waxaa loo yaqaan xirfado. Båda är relativa bisatser. 22. Ringa in hjälpverbet i följande två meningar. (2 p.) Maxaa ay arki karaan carruurtu? Macallinkaaga waxa uu ku siin doonaa waraaq yar 23. På vilken plats i satsen placeras de somaliska prepositionerna? (2 p.) Före verb eller adjektiv i början av predikatet. 24. Med hjälp av satsmarkörerna kan man ganska lätt se skillnad på huvudsatser och bisatser. Hur? (2 p.) Huvudsatser (utom satser i jakande imperativ) har en satsmarkör. Bisatser har inte någon satsmarkör. 25. Skriv en kort sats där subjektet är fokuserat. (1 p.) Cali baa qoray buuggan. 26. Skriv en kort sats med ett objekt som är fokuserat. (1 p.) Cali waxaa uu qoray buug. 6
27. Vilka är tre mycket vanliga betydelser hos adverbial? Skriv tre korta meningar på somaliska som innehåller exempel på just de tre typerna av adverbial. (3 p.) Tid: Habeen hore waxaa aan u tagay Cali. Plats: Inanku waxaa uu tagaa dugsiga. Sätt: Cali si degdeg ah buu u baxay. 7