EASY GOING Lätta och låga men framförallt lättkörda: Med de fyra motorcyklarna i den här gruppen tar man även de snävaste hårnålarna hur lätt som helst. 12 Å r 2016 Honda CB 500 F Kawasaki Z 300 Suzuki SV 650 Yamaha MT-03 36 TEST+TEKNIK 9/2016
Det där är en syn som alla kan möta på smala, bergiga vägar, som i Alperna: En extremt smal väg och sedan en 180-graders, mycket elak hårnålskurva. Uppifrån kommer en fullpackad 1200 XY (valfri modell med tillägget Adventure). På grund av ett möte måste föraren stanna helt och tar hjälp av foten för att hålla ekipaget uppe, men kommer inte ner i backen på grund av att kurvan är doserad och PANG ligger hela ekipaget med besättningen som en fisk på torra land. Är det något man själv inte vill vara med om? Okej, då har vi här ett litet urval av motorcyklar där sådana situationer nästan inte kan uppstå, hur dumt man än bär sig åt Easy Going. De fyra twinnarna från Honda, Kawasaki, Suzuki och Yamaha drar fram som flinka vesslor i bergen, även i de trångaste kurvorna och inte ens feldoserade fällor och hotfulla landskap känns som ett hot. De tar de hemskaste passager med hämningslös elegans! Vi ska direkt förstås påpeka att de inte har det minsta skydd mot väder och vind och vill man resa med den käraste och tält och kokkärl finns det mer passande motorcyklar. Här har ett par av dem problem, så snart en passagerare tar plats i sadeln. Det gäller speciellt två av maskinerna i urvalet, nämligen de nya populära 300-kubikarna Yamaha MT-03 och Kawasaki Z 300. Bägge kostar mindre än 60 000, bägge har en radtwin och en effektkurva som skriker efter varv. Trots det känns de helt olika i kurvpartierna, även www.motorrad.se TEST+TEKNIK 37
Data och mätvärden Data Honda CB 500 F Kawasaki Z 300 Suzuki SV 650 Yamaha MT-03 Motor Tvåcylindrig Tvåcylindrig Tvåcylindrig Tvåcylindrig Slagvolym 471 cm3 296 cm3 645 cm3 321 cm3 Effekt 48 hk 39 hk 76 hk 42 hk Vridmoment 43 Nm 27 Nm 64 Nm 30 Nm Vikt (utan väskor) 191 kg 172 kg 199 kg 169 kg Tillåten last 181 kg 178 kg 221 kg 159 kg ABS/greppkontroll / / / / Pris 66 900 kr 49 900 kr 67 900 kr 52 900 kr -mätningar Dragkraft på 2000 meters höjd, 50 100 km/h 12,8 sek 21,0 sek 8,5 sek 20,7 sek uppför med passagerare, 2:ans växel, 25 75 km/h 9,2 sek 13,2 sek 5,6 sek 10,0 sek Bromssträcka nedför med passagerare, 75 25 km/h 23,5 meter 26,1 meter 24,2 meter 24,8 meter Förbrukning Alpkörning 0,34 lit/mil 0,37 lit/mil 0,38 lit/mil 0,39 lit/mil Aktionsradie i Alperna 49,4 mil 45,7 mil 36,1 mil 35,9 mil Easy Going om de bygger på samma koncept. Yamahan har nämligen en skvätt mer kubik, effekt och vridmoment. Kawasakin kämpar med fullgas när det går uppför och i längden blir de höga varvtalen störande. Med Yamahan finns det lite mer vrid i mellanregistret, vilket ger bättre drag och mer acceleration ur hårnålarna, vilket med tiden blir klart mer avspänt. Positivt alltså, om man jämför med Kawasakin. Det objektiva beviset fick vi vid dragkraftsmätningen i Fedaia-passet. Sega 13,2 sekunder behövde Z 300 på tvåans växel för att ta sig upp från 25 till 75 km/h, medan MT- 03 gjorde det på tio sekunder blankt. Okej, = standard; = finns ej 38 TEST+TEKNIK 9/2016
det är väl inte heller någon toppsiffra, men i bägge fallen handlar det ju om ett par svaga 300:or med runt 40 hästars effekt och 30 Newtonmeter vridmoment. Alpen Masters i fickformat, kan man säga. Utvärderingen av motorerna vinner alltså Yamahan klart och det gäller även köruppträdandet. Däremot uppträder Kawasakin lika elegant och obekymrat i kurvlabyrinterna och tar dessutom poäng med största markfrigången i hela gruppen Easy Going. Gaffel och fjädring känns en aning komfortablare på Yamman och bromssträckan utför är kortare under samma betingelser (se separat ruta). Dessutom har MT-03 klart finare tryckpunkt i bromshandtag och koppling. Och framförallt ger bromsar och fjädring bättre feedback, vilket är mycket viktigt i regn i bergstrakter som Alperna och Plats 1 Suzuki SV 650 Kraftfull, kul motor med linjär effektutveckling Bra dragkraft, fullvuxna accelerationsvärden Dubbla skivor fram, justerbart bromshandtag Chassi inte av samma klass som motorn Trots hög lastvikt inte bekväm för passageraren Plats 2 Honda CB 500 F Kortaste bromssträcka Vettigt chassi, bra feedback Lägsta förbrukning av alla testhojar, grym aktionsradie Bara moderata dragkraftsoch accelerationsvärden Instrumenten speglar otrevligt Toppen av sidostödet kan ta i Plats 3 Yamaha MT-03 Bra dragkraft för en 300:a Pigg, lättstyrd och lågbyggd Fin, förtroendeingivande feedback Lång aktionsradie Kräver mycket varv Ynkliga accelerationsvärden Låg lastvikt Plats 4 Kawasaki Z 300 Mycket markfrigång 17-liters tank med hög aktionsradie Hanterbar och lågbyggd För lite drag i mellanregistrete Höga varvtal blir jobbigt i längden Jobbiga däck, för lite feedback Sportig körställning www.motorrad.se TEST+TEKNIK 39
Effekt Motoreffekt 70 90 Suzuki SV 650 55,9 kw (76 hk) vid 8300/min 60 66 Nm vid 7900/min 80 Honda CB 500 F 35,7 kw (49 hk) vid 8500/min 50 70 45 Nm vid 6500/min Yamaha MT-03 60 30,3 kw (41 hk) vid 10 800/min 40 30 Nm vid 9100/min 50 Kawasaki Z 300 30 40 28,7 kw (39 hk) vid 11 100/min 26 Nm vid 9800/min 30 20 70 60 20 50 10 40 10 30 20 kw hk 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Motorvarv 1/min x 1000 Effekt på vevaxeln. Mätningarna gjorda i en Dynojet effektbänk 250, korrigerat enligt 95/1/EG, maximalt möjliga avvikelse ± 5 % AlpenMasters utvärdering Max poäng Honda CB 500 F Kawasaki Z 300 Suzuki SV 650 Motor Acceleration 0 140 km/h 20 6 2 14 1 Dragkraft på 2000 meters höjd 20 6 1 14 1 Dragkraft uppför på 2:ans växel* 20 6 1 15 4 Effektregister 20 10 5 15 7 Gassvar-/lastväxelreaktioner 20 15 12 16 14 Koppling 20 15 10 13 12 Växling 20 15 11 13 13 Växellådans utväxling 10 8 6 9 7 Summa 150 81 48 109 59 Köregenskaper Injustering/komfort 20 12 8 11 10 Fjädringsreserver under belast- 20 11 6 12 8 Hanterbarhet på alpvägar 20 18 17 16 18 Stabilitet i kurvor 20 12 9 13 10 Styrprecision/respons 20 15 9 14 15 Bromsverkan 20 13 9 13 11 Bromsning nedför/fading 20 12 7 12 10 ABS 15 12 8 10 9 Greppkontroll (traction-control) 5 0 0 0 0 Uppställningsmoment vid broms 10 9 8 8 9 Nedläggningsvinkel med tung last 10 5 8 6 6 Summa 180 119 89 115 106 Vardag Utrustning 20 3 2 6 4 Bagage 10 1 1 1 1 Aktionsradie på alpvägar 20 20 20 16 16 Lastvikt 20 9 8 17 5 Hanterbarhet belastad 10 9 10 8 10 Sikt framåt/bakåt 10 9 9 8 8 Markfrigång med passagerare och packning 10 8 7 6 8 Summa 100 59 57 62 52 Komfort Förarkomfort 20 12 7 10 11 Passagerarkomfort 20 8 5 8 9 Vind- och väderskydd 20 0 0 0 0 Motorgång 10 7 7 7 8 Summa 70 27 19 25 28 TOTALPOÄNG 500 286 213 311 245 PLACERING 2. 4. 1. 3. *med passagerare Vridmoment i Nm Yamaha MT-03 Easy Going stärker förarens självförtroende. Huvudorsaken för Kawasakins sämre egenskaper är uppenbar: Originaldäcken från asiatiska IRC. Dessa hårda, stumma däck kanske fungerar på torra vägar i soliga Thailand men i de krävande och kalla bergen mellan Pordoi, Valparola och Falzàrego har de förlorat, stort. Kawasakin blir sist i gänget och Yamaha MT-03 tar tredjeplatsen med ett stort hopp ner till fyran. Kampen om gruppsegern äger därför rum med två kandidater som har betydligt mer motor än de två 300:orna: Hondas uppdaterade radtwin CB 500 F och Suzukis V-twin SV 650, som en gång fick ge sig för Gladius men nu, givetvis i nya kläder, ersätter denna i försäljningsprogrammet. Och gör det med bravur. Den 76 hästar starka motorn är en riktig glädjespridare i bergen. Bara motorljudet med sin kraftiga volym sjunger ut sin glädje, vilket tyvärr inte ger några poäng. Poäng blir det däremot för den fina effektutvecklingen och den fina reaktionen i gasen. 650:an är alltid med och ger även i de brantaste passagerna rätt tryck i rätt läge. Den formligen jagar efter mera uppförsbackar. Även Hondan övertygar med en pigg och livlig motor som tar sig fint på gasen, men riktigt eld i baken får den inte. Den lilla 500:an kommer inte riktigt förrän vid 5 000 varv, medan Suzukin är med redan från mycket låga Bara fake eller? Radarkontroller i Dolomiterna. Orangefärgade lådor dyker upp överallt i Trentino i Dolomiterna i ett nästan övernaturligt antal. De ser ut som stationära radarkontroller och det är väl avsikten, att avskräcka från dumgasning. Stickprov som vi utförde under testet visade däremot att de alla var tomma, inget inuti. Den lokala polisen hade en annan förklaring: Den dyra mätutrustningen med kamera flyttas mellan boxarna i ett rotationssystem. Stämmer det? Befolkningen hävdar att lådorna aldrig är laddade, men säkra var de inte heller... Och vid den aktuella mätningen måste en polisman vara närvarande... Trots det gäller grundprincipen att man slår av vid de här lådorna. Även i andra situationer i Alperna gäller det att köra hänsynsfullt och defensivt! (Brev från läsare bekräftade senare att boxarna faktiskt är laddade, ibland.) Som regel aldrig laddad, men kanske ibland? Radarkontrollboxar i Dolomiterna. 40 TEST+TEKNIK 9/2016
varv. En fint inställd V-twin är en glädjespridare i Alperna, vilket bekräftas om och om igen. Suzuki har inte bara en temperamentsfull motor utan stoltserar även med de överlägset bästa siffrorna i acceleration och dragkraft. Nu ska vi inte överdriva det där med motoreffekt och liknande, men i det här fallet kan det vara viktigare än man tror. I ett landskap där backar och kurvor radar upp sig som i ett paradis, hela tiden och ibland oftare än man vill, är ett par hästkrafter mera den stora skillnaden mellan en trevlig hojtur och riktigt berusande lycka. I det aktuella fallet är det hela 28 hästars skillnad mellan konkurrenterna. Hondan har trevliga 48 hästkrafter, medan den fullvuxna Suzukin har 76. Det känns varje sekund bakom styret, när det bär uppför, men särskilt starkt blir det på de gasglada, korta rakorna mellan de många hårnålarna. Där behöver Hondan klart mer tid för att komma upp i varv, vilket dragkraftssiffrorna i uppförsbacke visar: 9,2 sekunder behöver den innan den är uppe i 75 km/h. Jämfört med svaga Kawasaki Z 300 känns det förstås kraftfullt, men till Suzukin skiljer en halv evighet, 5,6 sekunder. Där kan man kämpa som man vill med CB 500 F, som har en lätt koppling och exakt växling, Suzukin har helt enkelt mer power och känns roligare. Det går inte att trolla bort hur som helst. Hondan har lite bättre köregenskaper, styrprecision, komfort och hanterbarhet än konkurrenten Suzuki. Den tar dessutom de sönderkörda vägarna i Dolomiterna bättre och smidigare än Suzzen, som kanske har en enerverande ovana att vibrera lite på höga varvtal. Även vid bromsning i utförsbacke är Honda före, trots att den bara har enkelskiva fram. Totalt sett är det ett mer harmoniskt och balanserat chassi än de andra fyra, även om den totala nivån givetvis ligger på ett ganska lågt plan. I den här prisklassen får man inte vänta sig för mycket. I direkt jämförelse är Suzukin inte lika harmoniskt balanserad som Honda, men den pigga motorn ger den en överlägsen och välförtjänt seger. Plats 1 Easy Going Suzuki SV 650 -facit Det är motorn som är det avgörande! Utan drag i motorn funkar ingenting i Alperna, det gäller speciellt i den här minsta kategorin i Alpen Masters. Därför tar Suzuki SV 650 med sin 76 hästar starka motor helt konkurrenslöst segern i den här gruppen. Visserligen är köruppträdandet hos den noggrannt uppdaterade Honda CB 500 F något bättre, men den saknar den temperamentfulla liviligheten hos Suzukin. Och hur är det med de två 300-kubikarna? Jo, de passar bättre nere på låglandet, trots att Yamaha MT-03 gör en riktigt fin insats och imponerar på oss i alla fall. www.motorrad.se TEST+TEKNIK 41