PostNord Försäkringsförening Org nr 816400-4163 8. Placeringsriktlinjer Antagna av styrelsen 2017-05-04
Innehållsförteckning 1. Syfte 3 2. Legala förutsättningar och principer för kapitalplaceringar 3 3. Avkastningsmål och eftersträvad risknivå 4 3.1 Avkastningsmål i den totala portföljen 4 3.2 Eftersträvad risknivå i den totala portföljen 4 4. Placeringsstrategi allokering 4 4.1 Principer för Allokeringsstrategi 4 4.2 Allokeringsstrategi, tillåtna tillgångsslag och riktlinjer 5 4.3 Obligationer och skuldförbindelser 6 4.4 Aktier och aktierelaterade instrument 6 4.5 Private equity 6 4.6 Hedgefonder 6 4.7 Alternativa investeringar 6 4.8 Derivatinstrument 7 Sida 2/13 5. Organisation för riskstyrning 7 5.1 Styrelsen 7 5.2 Placeringskommittén 7 5.3 Verkställande direktören 7 5.4 Kapitalförvaltningsrapporten 8 5.5 Övrig riskstyrning och styrdokument 8 6. Placeringsrisker - mätning och åtgärder 8 6.1 Sannolikheten för insolvens 8 6.2 Stresstester 9 7. Risker 9 7.1 Motpartsrisk 9 7.2 Likviditetsrisk 9 7.3 Ränte- och aktiekursrisk 9 7.4 Valutarisk 9 8. Riskkontroll och riskuppföljning 10 9. Limiter och gränsvärden för räntebärande värdepapper 10 9.1 Godkända räntebärande värdepapper 10 9.2 Kreditrisk för räntebärande värdepapper 10 9.3 Duration för räntebärande värdepapper 11 10. Enhandsengagemang 12 11. Översyn av placeringsriktlinjerna 12
Placeringsriktlinjer för PostNord Försäkringsförening 1. Syfte Placeringsriktlinjerna har upprättats för att beskriva PostNord Försäkringsförenings (försäkringsföreningen) placeringsstrategi. Placeringsriktlinjerna, som bygger på stadgar (13 Kapitalplacering) och övriga krav i lagtext och anvisningar från Finansinspektionen, har antagits av styrelsen och beskriver hur arbetet med risk och avkastning skall ske inom försäkringsföreningens placeringsverksamhet. Placeringsriktlinjerna kompletteras av en riskpolicy som generellt beskriver riskhanteringen i försäkringsföreningen. Sida 3/13 Placeringsriktlinjerna är en integrerad del av förvaltningen. Det ankommer på verkställande direktören att kontinuerligt se till att riktlinjerna efterlevs. 2. Legala förutsättningar och principer för kapitalplaceringar Försäkringstekniska avsättningar och övriga skulder skall alltid motsvaras av tillgångar placerade i enlighet med bestämmelserna i 24 b lag (1972:262) om understödsföreningar nedan benämnd UFL och föreskrifter som meddelas med stöd av dessa bestämmelser. Förvaltningen kan till sin karaktär delas upp i fyra delar: 1. Tillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna ( FTA ), 2. Tillgångar i depå från återförsäkrare, 3. Tillgångar som motsvarar övriga skulder, 4. Övriga tillgångar utöver vad som anges under punkterna 1-3. Försäkringsföreningens samlade tillgångar skall förvaltas i enlighet med försäkringsrörelselagen (1982:13), nedan benämnd FRL, UFL och övriga för försäkringsföreningen tillämpliga författningar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2005:32) om placeringsriktlinjer och konsekvensanalys för institut som driver tjänstepensionsverksamhet. Hur olika tillgångar ska värderas och hur de får användas för skuldtäckning regleras i Finansinspektionens Föreskrifter och allmänna råd om skuldtäckning i svenska försäkringsbolag och tjänstepensionskassor (FFFS 2008:7). Gällande författningar innebär bland annat: att försäkringsföreningen skall, utöver tillgångarna som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna, vid varje tidpunkt ha en tillräcklig kapitalbas, att samtliga tillgångar samt skuldtäckningstillgångar skall placeras på ett sätt som bäst gagnar de ersättningsberättigades intressen och i övrigt på ett aktsamt sätt, att tillgångarnas sammansättning, med beaktande av försäkringstekniska åtaganden och förändringar i tillgångarnas framtida värde och avkastning, är sådan att betalningsberedskapen är tillfredsställande och den förväntade avkastningen är tillräcklig (matchningsprincipen), att tillgångarna skall placeras med tillfredsställande spridning (diversifieringsprincipen), genom att investera i flera olika tillgångsslag, marknader och strategier samt genom flera olika förvaltare, begränsningar i valutaexponering, att ett register skall föras som vid varje tidpunkt utvisar de tillgångar som används för skuldtäckning samt dessa tillgångars värde (skuldtäckningsregister)
3. Avkastningsmål och eftersträvad risknivå 3.1 Avkastningsmål i den totala portföljen Placeringsverksamheten syftar till att ha en långsiktig kapitalavkastning på 1 % över kalkylräntan för FTA. Ambitionen att skapa högre avkastning än vad försäkringsåtagandena kräver baseras på en strävan att inflationssäkra pensioner samt att skapa en låg premienivå. Avkastningsmålet ska uppnås genom att försäkringsföreningens tillgångar placeras på ett aktsamt, omsorgsfullt och kostnadseffektivt sätt. Försäkringsföreningen är av uppfattningen att placeringar i företag vars verksamhet bedrivs enligt etiska och miljömässiga principer på lång sikt ger bättre avkastning än placeringar i företag vars verksamhet inte bedrivs enligt sådana principer. Vid placering av tillgångar och val av fondförvaltare etc. ska försäkringsföreningen utöver rent ekonomiska förhållanden, även beakta etiska och miljömässiga aspekter. Sida 4/13 3.2 Eftersträvad risknivå i den totala portföljen Försäkringsföreningen skall arbeta med en låg risknivå. Den totala risknivån skall inte vara så hög att försäkringsföreningen hamnar i s.k. rött ljus vid tillämpning av Finansinspektionens tillsynsverktyg Trafikljusmodellen. Försäkringsföreningen ska för att säkerställa en låg risknivå bland annat: se till att det alltid finns en tillräcklig kapitalbuffert, stresstesta kapitalbufferten med avseende på räntekursrisk, aktiekursrisk och valutarisk se vidare 6.3 Stresstester, se till att placeringar sker med motparter med hög kreditvärdighet 4. Placeringsstrategi allokering 4.1 Principer för Allokeringsstrategi Placeringsstrategin syftar till att försäkringsföreningens kapitalbas ska öka stabilt och långsiktigt samt med viss samvariation med den förväntade prisutvecklingen i Sverige. På detta sätt syftar försäkringsföreningens placeringar att värdesäkra framtida pensioner och att skapa förutsättningar för försäkringsföreningen att bibehålla låga premier. Tillgångarna i försäkringsföreningen skall för att uppfylla nu angivna syften vara allokerade mellan olika tillgångsslag på sådant sätt att de över tid kan öka mer i värde än försäkringsföreningens FTA. Försäkringsföreningen skall härvid investera dels i tillgångar med säker avkastning till låg risk, vilka kan förväntas matcha utvecklingen av försäkringsföreningens FTA och dels i tillgångar som kan ge en högre avkastning. Försäkringsföreningens tillgångar får inte vara placerade på ett sätt som strider mot den eftersträvade risknivån enligt p. 3.2 ovan. Detta hindrar dock inte att tillgångarna, i en situation där försäkringsföreningen har en stor kapitalbas och en betryggande marginal till s.k. rött ljus i Finansinspektionens tillsynsverktyg Trafikljusmodellen, får placeras på ett sätt som innebär högre risk förutsatt att detta bidrar till att försäkringsföreningen kan erhålla högre riskjusterad avkastning. Allokeringsstrategin syftar till att säkerställa att avkastningsmålet med stor sannolikhet uppfylls. Allokeringsstrategin fastställs av styrelsen utifrån en genomförd ALM-studie (Asset Liability Management). Allokeringen till olika tillgångsslag fastställs med intervall för att möjliggöra flexibilitet i förvaltningen med hänsyn till olika marknadsklimat.
4.2 Allokeringsstrategi, tillåtna tillgångsslag och riktlinjer Styrelsen har fastställt följande allokeringsstrategi och placeringsintervall. De procentsatser som anges som allokeringsstrategi utgör försäkringsföreningens normalportfölj medan motsvarande procentsatser som anges för placeringsintervall anger de yttre gränserna för hur försäkringsföreningens tillgångar får vara placerade. Allokeringsstrategi Intervall Tillgångar Nivå 2 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 1 Räntebärande värdepapper 37% 10-70% Realränteobligationer Krediter Nominella obligationer Likvida medel Sida 5/13 High Yield 8% 0-30% Obligationer och skuldförbindelser 45% 10-70% Aktier 22% 5-40% Nordiska aktier (30%) Global aktier (40%) Tillväxtmarknader (30%) Private equity 5% 0-15% Aktier och Private equity 27% 10-45% Hedgefonder 20% 5-40% Alternativa investeringar 8% 0-20% Fastigheter Infrastruktur Råvaror Guld Övrigt Hedgefonder och alternativa investeringar 28% 15-55% SUMMA 100% 100% Allokeringsstrategin ovan innebär att försäkringsföreningens tillgångar får placeras i följande tillgångsslag: obligationer och skuldförbindelser (4.3) aktier och relaterade instrument (4.4) private equity (4.5) hedgefonder (4.6) alternativa investeringar (4.7) derivatinstrument (4.8) Så kallade strukturerade instrument är tillåtna och skall hänföras till det tillgångsslag som exponeringen i huvudsak avser. Det ska när så är relevant finnas lämpliga referensportföljer för respektive tillgångsslag som möjliggör jämförelse av avkastning och risk.
4.3 Obligationer och skuldförbindelser Placeringar i obligationer och skuldförbindelser delas upp i: räntebärande värdepapper, High Yield (enligt Appendix, avsnitt: Speculative grade ratings). För placeringar klassificerade som räntebärande värdepapper gäller det som framgår av punkt 9. Limiter och gränsvärden för räntebärande värdepapper. För placeringar klassificerade som High Yield räknas de räntebärande investeringar som inte ryms inom kategorin räntebärande värdepapper. Investeringar i High Yield skall, så långt det är möjligt, ske genom fond eller strukturerade instrument, för att minimera administrationen och de operativa riskerna. Undantag medges när branschpraxis är annorlunda. Sida 6/13 4.4 Aktier och aktierelaterade instrument Vid investeringar i aktier, aktiefonder och aktierelaterade instrument skall allmänt vedertagna principer om diversifiering inom och mellan olika aktiemarknader beaktas. Investering skall ske i marknadsnoterade aktier och aktierelaterade instrument. Med marknadsnoterade aktier avses aktier som är föremål för regelbunden handel på en reglerad marknad eller handelsplattform öppen för allmänheten och under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighet (behörigt organ). Vid nyintroduktioner kan avsteg från marknadsnotering göras under förutsättning att aktierna enligt introduktionsprospektet har för avsikt att noteras inom tolv (12) månader. 4.5 Private equity Investeringar i Private equity skall vara av balanserad risk- och avkastningsprofil. Investeringarnas långsiktiga karaktär och begränsade likviditet innebär att stor vikt ska läggas på det affärsmässiga-, legala- och fiskala due dilligence-arbetet innan investering genomförs. 4.6 Hedgefonder Syftet med hedgefonder är att få exponering mot absolutavkastande strategier i syfte att minska den totala risken och höja den riskjusterade avkastningen i portföljen. Inriktningen för de investeringar som görs är att de skall: ha en förväntad positiv avkastning minst i nivå med avkastningskravet och en god förväntad riskjusterad avkastning, uppvisa låg korrelation till övriga tillgångsslag 4.7 Alternativa investeringar Syftet med alternativa tillgångar är att skapa riskspridning i totalportföljen, i syfte att minska den totala risken och höja den riskjusterade avkastningen i portföljen. Med alternativa tillgångar avses investeringar som inte ryms inom övriga tillgångsslag, t ex: fastigheter infrastruktur råvaror guld övriga investeringar som inte ryms inom andra tillgångsslag
Investeringar i alternativa tillgångar skall, så långt det är möjligt, ske i fond eller i strukturerade instrument, för att minimera administrationen och de operativa riskerna. Undantag medges när branschpraxis är annorlunda. Investeringar i fastigheter och infrastruktur är av långsiktig karaktär och har begränsad likviditet, vilket innebär att stor vikt ska läggs på det affärsmässiga-, legala- och fiskala due dilligence-arbetet innan investering genomförs. 4.8 Derivatinstrument Derivatinstrument (terminer, optioner, swapavtal m.m.) får användas för att minska den finansiella risken och för att effektivisera förvaltningen av tillgångarna. Som huvudregel gäller att derivatinstrument endast får hanteras av intern eller extern part i de fall denne har: ingående kompetens och kunskap om instrumentens egenskaper och natur, administrativa resurser och kompetens att bokföra och rapportera derivattransaktioner och innehav. Sida 7/13 Innebörden av ovanstående är bland annat att derivathandel är acceptabel i externa mandat, om aktuell förvaltare uppfyller kriterierna ovan, medan motsvarande derivathandel inte är acceptabel i den interna förvaltningen med mindre än att föreningen internt uppfyller samma krav. 5. Organisation för riskstyrning 5.1 Styrelsen Styrelsen ansvarar för tillsyn över förvaltningen av föreningens tillgångar och för att dessa placeringsriktlinjer efterlevs. Det är styrelsens ansvar att: besluta om placeringsriktlinjerna, besluta om allokeringsstrategin, besluta om val av extern förvaltare och VD:s investeringsmandat, löpande utvärdera hur förvaltningen utvecklas i förhållande till fastställda förvaltningsmål, den månatliga kapitalförvaltningsrapporten granskas och godkänns, verka för god intern kontroll 5.2 Placeringskommittén Styrelsen utser ledamöter i PFF:s placeringskommitté. Kommitténs syfte är att verka som ett rådgivande organ till den verkställande direktören. Placeringskommittén sammanträder på initiativ av verkställande direktör. Minnesanteckningar skall föras vid kommitténs sammanträden. Placeringskommittén skall bestå av minst två styrelserepresentanter varav en är ordförande för kommittén. Därtill kan extern expertis knytas till kommittén. Placeringskommittén skall utarbeta förslag till och revidera placeringsriktlinjerna samt övervaka förvaltningen. Placeringskommittén granskar och tillstyrker den månadsvis framtagna kapitalförvaltningsrapporten. Verkställande direktören är föredragande inför placeringskommittén. 5.3 Verkställande direktören Verkställande direktör är ansvarig för den löpande förvaltningen samt att inom ramen för förvaltningsarbetet ansvarar verkställande direktören för att:
tillgångarna är placerade i enlighet med dessa placeringsriktlinjer och beslutade förvaltare och limiter, samt att försäkringsföreningens risknivå därmed ligger inom beslutade ramar, säkerställa efterlevnad av dessa placeringsriktlinjer, bl.a. inkluderande att finansiella avtal och transaktioner sker inom ramen för dessa placeringsriktlinjer, i övriga fall rapportera till styrelsen rörande omständigheter som påverkar förvaltningen av portföljen, genomföra förändringar avseende förvaltare, investeringar och andra uppdrag inom ramen för placeringsriktlinjerna och de av styrelsen beslutade investeringsmandaten. initiera, bereda och genomföra förändringar av placeringsriktlinjerna, företräda föreningen gentemot externa motparter, avge rapporter till Finansinspektionen, löpande informera revisorer och tillsynsmyndigheter. Sida 8/13 5.4 Kapitalförvaltningsrapporten Varje månad upprättas en kapitalförvaltningsrapport. Rapporten innehåller: aktuell fördelning på tillgångsslag (belopp och andel), tillgångarnas förändring de senaste två kalenderåren, avkastning senaste månaden, ackumulerat utfall innevarande år och rullande 12- månadersperiod, uppgifter om historisk och aktuell risknivå. Placeringskommittén granskar, lämnar yttrande och tillstyrker kapitalförvaltningsrapporten för godkännande. Styrelsen beslutar om godkännande av kapitalförvaltningsrapporten. 5.5 Övrig riskstyrning och styrdokument Riskkontrollfunktionens (Risk Manager) uppdrag är att tillse att försäkringsföreningens riskhantering och uppföljning av risker är tillfredsställande samt bistå styrelsen och VD i deras arbete med att upprätthålla ett effektivt riskhanteringssystem. I detta uppdrag ingår bl.a. att göra en bedömning av försäkringsföreningens placeringsrisker och hantering av placeringsrisker. Risk Manager ska härutöver säkerställa att styrelsen har upprättat styrdokument avseende hantering och kontroll av försäkringsföreningens risker och att det finns en process för att löpande uppdatera dessa. Det åligger vidare Risk Manager att bevaka att dessa placeringsriktlinjer efterlevs och är lämpliga sett till försäkringsföreningens verksamhet. Funktionen ska rapportera regelbundet till styrelse och VD. Risk Managers arbete styrs av försäkringsföreningens Riktlinjer för riskkontroll. 6. Placeringsrisker - mätning och åtgärder 6.1 Sannolikheten för insolvens Försäkringsföreningen eftersträvar att sannolikheten för insolvens inte skall överstiga 1 % för rullande 12 månader framåt i tiden. Detta mäts årligen genom stresstest i enlighet med trafikljusmodellen. Extra mätning skall göras om händelser inträffar som påkallar detta. Överstiger sannolikheten för insolvens gränsvärdet bör riskerna minskas i placeringarna.
6.2 Stresstester Försäkringsföreningen gör stresstester utöver Finansinspektionens trafikljusmodell. Årsvis utförs stresstest som visar effekter på totala portföljen (d v s inkl. skulderna) vid: en nedgång på aktiemarknaden om 40 % en förändring såväl uppåt som nedåt i allmänna ränteläget om 2 % -enheter en förstärkning av SEK med 10 % gentemot övriga valutor Stresstesterna utlöser inte nödvändigtvis riskpåverkande åtgärder. 7. Risker Sida 9/13 7.1 Motpartsrisk Motpartsrisk definieras som risken att en kredittagare, förvaltare eller förmedlare i handeln med finansiella instrument för sent, delvis eller inte alls infriar sina betalningsförpliktelser till följd av medgiven kredit, förvaltnings- eller förmedlingsuppdrag. Motpartsrisk begränsas genom att: Kredittagare indelas i ratingkategorier. För respektive ratingkategori begränsas den maximala kreditrisk som kan medges för enskild kredittagare, Handel i finansiella instrument får endast göras med svensk eller utländsk bank alternativt fondkommissionär som står under Finansinspektionens eller motsvarande myndighets tillsyn, Handel i icke standardiserade derivatinstrument får endast göras med bank med minst följande långfristig rating: Moody s Aa respektive Standard & Poor s AA, eller med minst följande kortfristig rating: Moody s Prime-1 respektive Standard & Poor s A-1. 7.2 Likviditetsrisk Likviditetsrisk definieras som risken att likvida medel inte finns tillgängliga för att möta betalningsförpliktelserna. Likvida medel skall alltid finnas tillgängliga för att möta utbetalningarna. 7.3 Ränte- och aktiekursrisk Ränte- och aktiekursrisk sammanvägs enligt den s.k. Trafikljusmodellen och ställs i relation till de försäkringstekniska avsättningarna. Härvid skall kapitalbufferten alltid vara positiv. 7.4 Valutarisk Valutasäkringen skall över tiden ligga i nedanstående intervall. Valutaexponering 1 Valutasäkringsintervall Räntebärande värdepapper 90-100 % High Yield 0-100 % Aktier (globala) 2 25-75 % Private equity (globala) 3 25-75 % Hedgefonder 90-100 % 1 Det är valutaexponering som valutasäkras oavsett denomineringsvaluta 2 För norden och tillväxtmarknader utförs inte valutasäkring 3 För norden och tillväxtmarknader utförs inte valutasäkring
Valutaexponering 1 Valutasäkringsintervall Fastigheter (globala) 4 25-75 % Infrastruktur (globala) 5 25-75 % Råvaror 25-75 % Guld 25-75 % Övrigt 25-75 % Vid avvikelse utanför intervallen skall aktiva åtgärder ske för att åter komma inom intervallet. Sida 10/13 8. Riskkontroll och riskuppföljning Rapportering och uppföljning av placeringsrisker och allokeringslimiter eller motsvarande gränsvärden sker i kapitalförvaltningsrapporten och Risk Managers riskkontrollrapport. Placeringskommittén granskar och tillstyrker kapitalförvaltningsrapporten som skall godkännas av styrelsen. När särskild anledning finns kan rapportering av placeringsrisker och allokeringslimiter eller motsvarande gränsvärden ske även i andra rapporter. Uppföljningen redovisas i placeringskommittén, som också tillstyrker styrelsens godkännande av kapitalförvaltningsrapporten. 9. Limiter och gränsvärden för räntebärande värdepapper 9.1 Godkända räntebärande värdepapper Försäkringsföreningen kan placera i: a. Inlåning i SEK och valuta i bank, b. Räntebärande värdepapper emitterade eller garanterade av Svenska Staten eller av annan OECD-stat, c. Räntebärande värdepapper emitterade av banker och bostadslåneinstitut, d. Obligationer emitterade av marknadsnoterade företag, e. Realränteobligationer emitterade eller garanterade av Svenska staten eller annan OECD-stat, f. Företagscertifikat utgivna av PostNord AB, g. Andra räntebärande värdepapper som kan anses medföra ett motsvarande skydd för en investerare som ovanstående värdepapper. Upptagande av lån får ej ske; undantag gäller för tillfälliga underskott på inlåningsräkningar. 9.2 Kreditrisk för räntebärande värdepapper Kreditrisk definieras som risken att utfärdaren av ett finansiellt kontrakt inte fullgör sina förpliktelser, exempelvis att inte kunna betala tillbaka nominellt belopp vid kontraktets förfall. För att bedöma graden av kreditvärdighet hos emittenter och motparter tillämpas Standard & Poor s, Moody s, Fitch s eller annat erkänt ratinginstituts ratingklassificering (se ratingskalor i appendix). I förvaltningen eftersträvas riskspridning, till exempel genom att placera i olika emittenter och i olika branscher. Tillåtna placeringar framgår i nedanstående fem punkter: 4 För norden och tillväxtmarknader utförs inte valutasäkring 5 För norden och tillväxtmarknader utförs inte valutasäkring
1. Vid investering i enskilda värdepapper med kreditrisk anpassas investeringens storlek och löptid med hänsyn till gällande och förväntad rating. Följande limiter i förhållande till totalt förvaltat kapital gäller: Kategori av kredittagare A. Svenska staten eller statlig garanti (inkl APfonderna) Sammanlagd högsta exponering per emittent Löptid högst 1 år Löptid högst 3 år Löptid högst 5 år Löptid högst 10 år Löptid över 10 år obegränsat obegränsat obegränsat obegränsat obegränsat obegränsat Sida 11/13 B. Svenska kommuner och landsting 10 % 10 %, vid rating minst A- 1/K-1 - - - - C. Svenska banker (med svensk oktroj) 10 % 10 %, vid rating minst A- 1/K-1 AAA: 10 % AA: 8 % A: 4 % AAA: 10 % AA: 8 % A: 4 % AAA: 4 % AA: 2 % A: - - D. Svenska Hypoteksbolag 6 10 % 10 %, vid rating minst A- 1/K-1 AAA: 10 % AA: 8 % A: 4 % AAA: 10 % AA: 8 % A: 4 % AAA: 4 % AA: 2 % A: - - E. Övriga med rating 6 % 6 %, vid rating minst A- 1/K-1 AAA: 6 % AA: 4 % A: 2 % AAA: 3 % AA: 2 % A: - AAA: 2 % AA: - A: - - 2. Investering i värdepapper som inte innehar rating är tillåtna, om ägargaranti eller annat förhållande i sak innebär en motsvarande rating enligt ovan. Högsta sammanlagda exponering per emittent är 10 %. 3. Investeringar i certifikat utgivna av PostNord AB är tillåtna. Längsta löptiden är ett år och högsta exponering är 5 %. 4. Investeringar i certifikat utgivna av bolag som är helägda av Svenska staten (inkl. AP-fonderna) är tillåtna. Längsta löptiden är ett år och högsta sammanlagda exponering per emittent är 5 %. 5. Vid investering i väldiversifierad fond eller kreditportfölj, skall det kapitalvägda genomsnittliga kreditbetyget i fonden motsvara åtminstone investment grade, BBB- enligt S&P, alternativt motsvarande rating från annat ratinginstitut. Vid så kallad split rating (olika rating hos olika ratinginstitut) är det tillräckligt att emittenten erhållit den tillåtna ratingen av ett institut. Handlingsplan för att avveckla exponering mot icke önskvärd kreditrisk tas fram när så krävs, t ex när emittent erhållit sänkt kreditrating. 9.3 Duration för räntebärande värdepapper Durationen skall stämmas av mot utbetalningsprognos. Förfallostruktur, löptid och duration baseras på prognos av försäkringstekniska avsättningar. Placeringsportföljernas sammanlagda duration får inte överstiga durationen av försäkringstekniska avsättningar. 6 Med Hypoteksbolag avses bolag/institut för primärfinansiering av fastigheter.
10. Enhandsengagemang Kapitalförvaltningen skall bedrivas så att inte regler i lag eller av Finansinspektionen utfärdade anvisningar om enhandsengagemang överskrids. 11. Översyn av placeringsriktlinjerna Placeringsriktlinjerna skall löpande hållas uppdaterade med hänsyn till UFL och övriga författningar som reglerar försäkringsföreningens verksamhet, aktuella förhållanden i försäkringsföreningen samt med beaktande av utvecklingen i omvärlden. Riktlinjerna skall varje år fastställas av styrelsen på konstituerande styrelsesammanträde. Härutöver skall riktlinjerna ses över om placeringsstrategin väsentligt ändras. Sida 12/13
Appendix Rating Sida 13/13 Utöver ovanstående ratingskalor tillämpar Standard & Poor s även en Nordisk kortfristig ratingsskala; K-1 till BK, där K-1 är hösta kreditvärdighet och BK är betalningsinställelse/konkurs.