Postens Pensionsstiftelse PLACERINGSPOLICY. Placeringspolicyn är fastställd av styrelsen för Postens Pensionsstiftelse under styrelsemötet

Transkript

1 PLACERINGSPOLICY Placeringspolicyn är fastställd av styrelsen för Postens Pensionsstiftelse under styrelsemötet

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Legala förutsättningar Placeringsreglernas syfte och struktur Uppdatering av placeringspolicyn Etiska riktlinjer MÅLFORMULERING ROLLER & ANSVAR Styrelsen VD och vice VD Organisation och interna styrdokument PLACERINGSFÖRESKRIFTER Huvudregel Principer för Allokeringsstrategi Allokeringsstrategi, tillåtna tillgångsslag och riktlinjer Räntebärande värdepapper och relaterade instrument Aktier och relaterade instrument Fastigheter, infrastruktur och private equity Hedgefonder Andra alternativa investeringar Derivatinstrument Förvaltningsformer Extern förvaltning Placeringsrisker mätning Tillgångarnas avkastning och risk Sannolikheten för underkonsolidering Stresstest Övriga riskbegränsningar Kreditrisk Motpartsrisk Valutarisk Likviditetsrisk Förvaring Belåning Aktielån RISKUPPFÖLJNING Månatlig riskkontroll Årlig ALM-studie Riskminimering RAPPORTERING Rapporteringens syfte Extern rapportering Månadsrapport Rapport inför styrelsemöte APPENDIX Rating 14 Stresstest 15

3 Placeringspolicy 1 (17) 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund (Stiftelsen) är en gemensam pensionsstiftelse för de i Postenkoncernen ingående bolagen. Stiftelsens ändamål är att trygga utfästelser om pension till de anställda, för vilka Postenkoncernen svarar enligt allmän pensionsplan och tidigare pensionsbestämmelser. 1.2 Legala förutsättningar Pensionsstiftelser regleras av lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse med mera (Tryggandelagen). Stiftelsen står under tillsyn av Länsstyrelsen i Stockholms län samt Finansinspektionen. Stiftelsen är en pensionsstiftelse, vilket innebär att medlen i stiftelsen endast får användas för att trygga Postens pensionsåtaganden. Stiftelsen ansvarar dock inte för åtaganden och utbetalningar, utan ska ses som en pant för Postens utfästelser avseende pensioner. 1.3 Placeringsreglernas syfte och struktur Placeringspolicyn utgör övergripande styrinstrument för Stiftelsens placeringsverksamhet och omfattar Stiftelsens totala kapital. Syftet med policyn är att precisera allmänna riktlinjer kring förvaltningen. tydliggöra roller och ansvarsfördelning mellan styrelse, placeringsutskott, ledning och den operativa förvaltningen. fungera som vägledning i arbetet för ansvariga personer inom Stiftelsen. Styrelsen kan även besluta om limiter och riskbegränsningar utöver denna placeringspolicy. 1.4 Uppdatering av placeringspolicyn Placeringspolicyn ska löpande hållas uppdaterad med hänsyn till aktuella förhållanden inom Stiftelsen samt med beaktande av utvecklingen på de finansiella marknaderna. Placeringspolicyn ska fastställas av styrelsen. 1.5 Etiska riktlinjer Stiftelsen ska tillämpa de etiska riktlinjer som gäller för Posten, samt bolagets instruktion avseende bestickningar och mutbrott. Upphandling av kapitaltjänster ska präglas av objektivitet och affärsmässighet med beaktande av Postens etiska regler. Upphandlingar ska ske i konkurrens.

4 Placeringspolicy 2 (17) Leverantörsrelationer ska bygga på ömsesidig respekt, strikt affärsmässighet och ett gemensamt åtagande att hålla ingångna avtal. 2 MÅLFORMULERING Det övergripande målet är att förvalta tillgångarna med hänsyn till gjorda pensionsåtaganden i Postenkoncernen för vilka Stiftelsen har erhållit motsvarande medel. Det betyder att tillgångarnas sammansättning och avkastning på ett betryggande sätt ska säkerställa att Posten kan möta de pensionsutbetalningar som Stiftelsen tryggar. Pensionsutbetalningarna medför ett lägsta avkastningskrav på stiftelsens tillgångar, dvs ett krav på långsiktig avkastning som ska uppnås för att tillgångarna ska räcka till de framtida pensionsutbetalningarna, kostnader och skatt. Styrelsen har utifrån ovanstående formulerat följande förvaltningsmål: Bästa möjliga avkastning ska eftersträvas, med målet att stiftelsens marknadsvärderade nettotillgångar vid varje räkenskapsårs utgång överstiger kapitalvärdet av pensionsutfästelserna (som tryggas av stiftelsen) enligt Finansinspektionens föreskrifter, s.k aktuariell pensionsskuld. Målet förväntas uppnås genom en professionell hantering av de finansiella riskerna i den löpande förvaltningen, det vill säga: matchning av tillgångar mot de pensionsutfästelser som Stiftelsen tryggar. diversifiering inom och mellan tillgångsslag. säkerställande av erforderlig likviditet för löpande utbetalningar. 3 ROLLER & ANSVAR Tryggandelagen anger det formella regelverket avseende bland annat styrelsens ansvar. Rollfördelningen mellan styrelse och VD/operativ förvaltning nedan ska ses som ett internt, vidareutvecklat regelverk för den praktiska hanteringen av placeringsfrågor. 3.1 Styrelsen Det är styrelsens ansvar att besluta om placeringspolicyn. besluta om allokeringsstrategin. besluta om val, respektive uppsägning, av extern förvaltare. förvaltningen sker i överensstämmelse med placeringspolicyn och gällande lagstiftning. förvaltningen bedrivs med erforderlig kompetens.

5 Placeringspolicy 3 (17) löpande utvärdera hur förvaltningen utvecklas i förhållande till fastställda förvaltningsmål. verka för god intern kontroll. Ett placeringsutskott med syfte att verka som ett rådgivande organ till VD har inrättats. Placeringsutskottet sammanträder på initiativ av VD eller styrelsen. 3.2 VD och vice VD Stiftelsens VD är ansvarig för Stiftelsens löpande förvaltning och vice VD står som ansvarig vid VD:s frånvaro. Inom ramen för förvaltningsarbetet ansvarar VD inför styrelsen för att stiftelsens tillgångar är placerade i enlighet med denna placeringspolicy och beslutade limiter och att stiftelsens risknivå därmed ligger inom beslutade ramar. säkerställa efterlevnad av denna placeringspolicy, bl a inkluderande att finansiella avtal och transaktioner sker inom ramen för denna placeringspolicy. löpande rapportera om utfallet i förvaltningen och portföljens exponering i relation till fastställda limiter. i övriga fall rapportera till styrelsen rörande omständigheter som påverkar förvaltningen av portföljen. genomföra förändringar avseende förvaltare, investeringar och andra uppdrag i enlighet med styrelsens beslut och i övrigt inom ramen för placeringspolicyn. VD äger rätten att genomföra riskminskande åtgärder, t ex avsluta ett externt förvaltningsmandat för att minska riskexponeringen. initiera, bereda och genomföra förändringar av placeringspolicyn. företräda Stiftelsen gentemot externa motparter. löpande informera Stiftelsens revisorer och tillsynsmyndigheter.

6 Placeringspolicy 4 (17) 3.3 Organisation och interna styrdokument har följande organisation: Styrelse Placeringsutskott VD vice VD ALM / Riskuppföljning Redovisning / Rapportering / IT Likviditet, Reala Andra Nominella räntebärande vp Infrastruktur Fastigheter Private Equity Aktier Hedgefonder alternativa Valuta räntebärande vp investeringar Styrelsen har fastställt instruktioner för VD och vice VD. Till stöd för det löpande arbetet finns av VD fastställda rutinbeskrivningar och befattningsbeskrivningar. Förutom ovanstående ansvarsfördelning gäller Stiftelsens ordinarie attestinstruktion och fullmakter. Som generell regel för fullmakter gäller att sådana handlingar som fullmakten avser ska undertecknas av två personer i förening.

7 Placeringspolicy 5 (17) 4 PLACERINGSFÖRESKRIFTER 4.1 Huvudregel Tryggandelagen jämte Finansinspektionens gällande föreskrifter ska följas. 4.2 Principer för Allokeringsstrategi Allokeringsstrategin syftar till att säkerställa att målformuleringen (kap 2) med stor sannolikhet uppfylls. Allokeringsstrategin fastställs i en årlig ALM-studie (Asset Liability Management). Diversifiering mellan och inom tillgångsslag eftersträvas. Allokeringen till olika tillgångar fastställs med intervall för flexibilitet. Den övergripande inriktningen för tillgångsförvaltningen inom intervallen beslutas av styrelsen. Pensionsstiftelsens tillgångsfördelning baseras på pensionsskuldens karaktär och avkastningskrav, för att säkerställa att det övergripande målet att trygga pensionsåtagandena uppnås. Tillgångsfördelningen baseras på en prognos över pensionsskulden och pensionsutbetalningarna. Prognosen över pensionsskulden jämförs med tillgångarnas förväntade avkastning, risk och korrelation, för att fastställa en lämplig tillgångsfördelning som svarar upp mot målsättningen. 4.3 Allokeringsstrategi, tillåtna tillgångsslag och riktlinjer Styrelsen för har fastställt följande allokeringsstrategi: Tillgångar Intervall Realränteobligationer 20-45% Nominella obligationer Likviditet / korta räntebärande vp 0-40% Infrastruktur 0-10% Fastigheter 5-15% Private Equity 0-10% 5-30% Aktier Svenska aktier 2-15% Utländska aktier 10-30% 15-35% Alternativa investeringar Hedgefonder 10-25% Andra alt. investeringar 0-10% 10-30% 35-75%

8 Placeringspolicy 6 (17) Stiftelsens medel får placeras i följande tillgångsslag: räntebärande värdepapper och relaterade instrument (4.3.1) aktier och relaterade instrument (4.3.2) fastigheter och infrastruktur (4.3.3) onoterade aktier s k private equity hedgefonder, (4.3.4) andra alternativa investeringar (4.3.5) likvida medel i svensk och utländsk valuta derivatinstrument (4.3.6) Så kallade strukturerade instrument är tillåtna och ska hänföras till det tillgångsslag som exponeringen i huvudsak avser Räntebärande värdepapper och relaterade instrument Placeringar i räntebärande värdepapper klassificeras som alternativa tillgångar eller räntebärande tillgångar beroende på kreditvärdighet, där klassificering som räntebärande värdepapper kräver rating enligt investment grade (se vidare 4.6.1). För placeringar klassificerade som räntebärande tillgångar gäller följande: Placeringar tillåts i nominella och reala räntebärande tillgångar inklusive krediter, ränte- och kreditderivat samt ränte- och kreditrelaterade tillgångar, eller i fonder innehållande dessa tillgångar och instrument. Likviditet ska finnas tillgänglig motsvarande innevarande kalenderårs pensionsutbetalningar. Som likviditet ses likvida medel samt räntebärande tillgångar som under normala marknadsförhållanden enkelt kan realiseras. De räntebärande tillgångarna ska vara emitterade i svenska kronor. Alternativt kan räntebärande tillgångar i utländsk valuta tillåtas förutsatt att dessa valutasäkras Aktier och relaterade instrument Vid investeringar i aktier och aktierelaterade instrument ska allmänt vedertagna principer om diversifiering inom och mellan olika aktiemarknader beaktas. Styrelsen fastställer limiter för allokering till olika aktiemarknader. Investering ska ske i börsnoterade aktier och aktierelaterade instrument, eller fonder innehållande dessa tillgångar och instrument. Med börsnoterade aktier avses aktier som är föremål för regelbunden handel på auktoriserad marknadsplats öppen för allmänheten och under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighet (behörigt organ). Vid nyintroduktioner kan avsteg från börsnotering göras under förutsättning att aktierna enligt introduktionsprospektet har för avsikt att börsnoteras inom tolv (12) månader.

9 Placeringspolicy 7 (17) Fastigheter, infrastruktur och private equity Stiftelsens investeringar i fastigheter, infrastruktur och private equity ska vara av balanserad risk- och avkastningsprofil. Investeringarna ska göras i olika geografiska marknader, sektorer, typer samt förvaltare för att erhålla en god diversifiering. Investeringarnas långsiktiga karaktär och begränsade likviditet medför att stor vikt läggs på det affärsmässiga-, legala- samt fiskala due dilligence-arbetet innan investering genomförs Hedgefonder Syftet med hedgefonder är dels att få exponering mot absolutavkastande strategier, dels för att skapa riskspridning i totalportföljen, i syfte att minska den totala risken och höja den riskjusterade avkastningen i portföljen. Liksom tidigare ska Stiftelsen, som en generell regel, eftersträva en god diversifiering genom att investera i flera olika marknader, strategier och förvaltare. Inriktningen för de investeringar som görs är att de ska ha en förväntad positiv avkastning minst i nivå med avkastningskravet och en god förväntad riskjusterad avkastning. uppvisa låg korrelation till övriga tillgångsslag Andra alternativa investeringar Med andra alternativa investeringar avses investeringar som inte ryms inom övriga tillgångsslag, t ex obligationer i tillväxtmarknader ( emerging market debt ) företagsobligationer (med lägre kreditrating än som ryms inom räntebärande tillgångar) råvaror valutor Investeringar i alternativa tillgångar ska, så långt det är möjligt, ske i fond eller i strukturerade instrument, för att minimera administrationen och de operativa riskerna. Undantag medges när branschpraxis är annorlunda.

10 Placeringspolicy 8 (17) Derivatinstrument Derivatinstrument (terminer, optioner, swapavtal, m.m.) får användas för att minska den finansiella risken och för att effektivisera förvaltningen av Stiftelsens tillgångar. Som huvudregel gäller att derivatinstrument endast får hanteras av intern eller extern part i de fall denne har ingående kompetens och kunskap om instrumentens egenskaper och natur administrativa resurser och kompetens att bokföra och rapportera derivattransaktioner och innehav, samt att rätt mäta och förstå risker i hanteringen av derivat. Innebörden av ovanstående är bland annat att derivathandel är acceptabel i externa mandat, om aktuell förvaltare uppfyller kriterierna ovan, medan motsvarande derivathandel inte är acceptabel i den interna förvaltningen med mindre än att Stiftelsen internt uppfyller samma krav. 4.4 Förvaltningsformer Stiftelsens VD är operativt ansvarig för förvaltningen. VD ska tillse att det finns resurser, kompetens och system som möjliggör detta uppdrag. Stiftelsens tillgångar ska förvaltas på ett professionellt och kostnadseffektivt sätt. Stiftelsens tillgångar ska placeras och administreras genom egen eller köpt kompetens Extern förvaltning Stiftelsens tillgångar i aktier och aktierelaterade instrument, infrastruktur, fastigheter och private equity samt alternativa tillgångar ska i huvudsak förvaltas av externa förvaltare. Externa förvaltare ska utses i en strukturerad urvals- och förhandlingsprocess, i syfte att i varje enskilt fall på objektiva grunder utse mest lämplig leverantör. Externa förvaltare ska följa de formella och branschmässiga krav som följer av dennes verksamhet, och i tillämpliga fall inneha relevanta tillstånd och stå under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighet. Rapporteringen från de enskilda förvaltarna ska ske senast tio bankdagar efter månadens utgång, med undantag för de investeringar där sådan rapportering inte är möjlig. Stiftelsen ska löpande göra utvärderingar av de externa förvaltarna utifrån uppställda mål och i jämförelse med olika index.

11 Placeringspolicy 9 (17) 4.5 Placeringsrisker mätning I en ALM-studie fastställs lämplig allokering av tillgångar i förhållande till pensionsskulden och därmed lämplig risknivå i Stiftelsen Tillgångarnas avkastning och risk Den förväntade avkastningen för Stiftelsens tillgångar ska på lång sikt som lägst motsvara avkastningskravet. De olika tillgångsslagen åsätts en förväntad avkastning som viktas samman med hänsyn till tillgångsfördelningen, vilket resulterar i en förväntad avkastning för stiftelsens totala tillgångar. Tillgångarna åsätts även en förväntad risk i form av standardavvikelse, som sammantaget och med hänsyn till tillgångarnas korrelationer ger tillgångarnas totala förväntade risk i form av standardavvikelse. Därmed skattas risken för negativ avkastning. Varje månad mäts stiftelsens avkastning och risk på totalnivå, för de ingående tillgångsslagen och på förvaltarnivå. Härutöver mäts och jämförs de olika tillgångsslagen och förvaltarna med relevanta index och olika riskmått anpassade till respektive tillgångsslags karaktär Sannolikheten för underkonsolidering Tillgångar i förhållande till aktuariell pensionsskuld Sannolikheten för underkonsolidering bör inte överstiga 1 % för 12 månader framåt i tiden. Beräkningen av sannolikheten för underkonsolidering baseras på tillgångarnas förväntade avkastning, risk och korrelation, jämfört med den aktuariellt beräknade pensionsskulden enligt Finansinspektionens gällande föreskrifter Stresstest Stresstest ska användas för snabbare och enklare uppskattningar av risker. Stresstesterna har liknande struktur som det officiella Finansinspektionens trafikljusstresstest som används av försäkringsbolag och pensionskassor, med något förändrade antaganden (se stresstestscenarier i appendix). Stresstesterna är en del i underlaget för beslut om risknivå i stiftelsen.

12 Placeringspolicy 10 (17) 4.6 Övriga riskbegränsningar Utöver vad som sägs i 4.5, placeringsrisker, utvärderas och granskas löpande enskilda förvaltare, enskilda kredit-, motparts, valuta- och likviditetsrisker Kreditrisk Kreditrisk definieras som risken att utfärdaren av ett finansiellt kontrakt inte fullgör sina förpliktelser, exempelvis att inte kunna betala tillbaka nominellt belopp vid kontraktets förfall. För att bedöma graden av kreditvärdighet hos emittenter och motparter tillämpas Standard & Poor s, Moody s, Fitch s eller annat erkänt ratinginstituts ratingklassificering (se ratingskalor i appendix). I förvaltningen ska Stiftelsen eftersträva riskspridning, till exempel genom att placera i olika emittenter och i olika branscher. Vid investering i enskilda värdepapper med kreditrisk anpassas investeringens storlek och löptid med hänsyn till gällande och förväntad rating. Följande limiter gäller för stiftelsens investeringar i enskilda räntebärande värdepapper klassificerade som räntebärande tillgångar (dvs ej alternativa tillgångar): 1. Vid investering i enskilt värdepapper med löptid överstigande tio år fordras en långfristig rating minst motsvarande AA- enligt S&P, alternativt motsvarande rating från annat ratinginstitut. 2. Vid investering i enskilt värdepapper med löptid överstigande ett år fordras en långfristig rating minst motsvarande A- enligt S&P, alternativt motsvarande rating från annat ratinginstitut. 3. Vid investering i enskilt värdepapper med löptid understigande ett år fordras en kortfristig rating minst motsvarande A1 eller K1 enligt S&P eller motsvarande rating från annat ratinginstitut, alternativt långfristig rating enligt ovan om kortfristig rating ej finns. 4. Investering i värdepapper som inte är ratade är tillåtna, om ägargaranti eller annat förhållande i sak innebär en motsvarande rating enligt ovan. Vid investering i väldiversifierad fond eller kreditportfölj, ska det kapitalvägda genomsnittliga kreditbetyget motsvara åtminstone investment grade, BBB- enligt S&P, alternativt motsvarande rating från annat ratinginstitut. Vid så kallad split rating (olika rating hos olika ratinginstitut) är det tillräckligt att emittenten eller fonden/kreditportföljen erhållit den tillåtna ratingen av ett institut.

13 Placeringspolicy 11 (17) Motpartsrisk Motpartsrisk beaktas som en del av total kreditrisk på enskild emittent/motpart. Vid investeringar i strukturerade OTC-instrument, private placements eller motsvarande ska dessa genomföras via etablerade finansiella institutioner. Motsvarande kreditbegränsningar som anges i är tillämpliga för derivatinstrument i den interna förvaltningen. Härutöver accepteras som motparter de f.n. fyra svenska storbankerna; Svenska Handelsbanken, Nordea Bank, SEB och Swedbank Valutarisk Värdet av placeringar i utländska valutor sjunker i värde vid försvagning av placeringsvalutan. Pensionsåtagandena är i svenska kronor och Stiftelsen ska därför begränsa valutarisken. Limiter för valutarisk fastställs av styrelsen. Valutaexponeringen minskas med hjälp av valutaterminer eller andra derivatinstrument Likviditetsrisk Likviditetsrisk innebär att ett finansiellt instrument ej kan avyttras vid avsedd tidpunkt utan större prisreduktion eller att transaktionen medför stora kostnader. Likviditetsrisk förekommer främst i icke-standardiserade finansiella instrument eller instrument som inte är föremål för clearing via clearingorganisation. Stiftelsens tillgångar ska så långt möjligt vara noterade och föremål för regelbunden handel på börs eller annan reglerad marknadsplats, vilka står under tillsyn av tillsynsmyndighet. De instrument som ej är noterade ska kunna omsättas inom rimlig tid. För icke noterade instrument ska det vara möjligt att löpande få marknadsvärdering av en motpart som står under tillsyn av tillsynsmyndighet. Stiftelsen kan med hänsyn till den långsiktiga placeringshorisonten investera delar av tillgångarna i tillgångsslag med begränsad likviditet Förvaring Stiftelsens tillgångar, förutom investeringar i värdepappersfonder, fastighetsfonder, infrastrukturfonder och private equityfonder, ska förvaras hos Värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring, enligt 3 kap 4 p 2 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Utländska institutioner som har tillstånd motsvarande det som anges ovan och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Andelar i värdepappersfonder registreras normalt hos fondbolaget utan leverans till värdepappersinstitut. För tillgångar som inte förvaras hos värdepappersinstitut ska ägandet säkerställas på betryggande sätt.

14 Placeringspolicy 12 (17) Belåning Tryggandelagens regler för belåning är tillämpliga Aktielån Utlåning av aktier är tillåtet om det sker på för branschen sedvanliga villkor och säkerhetskrav. Aktieinlåning och blankning av lånade aktier får inte ske, annat än av anlitad hedgefond eller förvaltare inom ramen för dess normala investeringsverksamhet, fondbestämmelser och avtal. 5 RISKUPPFÖLJNING 5.1 Månatlig riskkontroll Månatlig riskuppföljning utförs av vice VD. Den månatliga riskuppföljningen innefattar bl a uppföljning av aktuell finansiell ställning, preliminär resultat- och balansräkning, portföljens allokering och avkastning, samt utfall av stresstest. 5.2 Årlig ALM-studie På årsbasis ska en ALM-studie/allokeringsstrategi utföras med hjälp av extern part. Studien ska innehålla bland annat stresstester, scenarieanalyser, konsekvensanalyser samt övriga eventuella punkter Finansinspektionens regler kräver. Detta förutom vad som kan vara av intresse för stiftelsens styrelse som underlag för beslut om stiftelsens allokering och risknivå. 5.3 Riskminimering Åtgärder syftande till att minska risk bör vidtas snarast möjligt efter det att limiter passerats eller oacceptabelt stora risker i enskilda placeringar uppdagats. Rapportering ska ske till Placeringsutskott och Styrelse. Påvisar stresstestet rött ljus, ska detta omgående rapporteras till placeringsutskott och styrelse, för styrelsens beslut om lämplig allokering och risknivå i Stiftelsen.

15 Placeringspolicy 13 (17) 6 RAPPORTERING 6.1 Rapporteringens syfte Rapporteringens syfte är att möta interna och externa behov av insyn i och kontroll av verksamheten. 6.2 Extern rapportering Stiftelsen ska löpande rapportera till myndigheter i enlighet med gällande lag. 6.3 Månadsrapport I månadsrapport till styrelse och placeringsutskott skall Stiftelsen rapportera om aktuell finansiell ställning, innehållande bland annat konsolideringsgrad, preliminär resultat- och balansräkning, portföljens allokering och avkastning, samt månadens transaktioner. Speciella händelser i förvaltningen ska kommenteras. 6.4 Rapport inför styrelsemöte Styrelsen erhåller inför styrelsemöten detaljerad redogörelse för Stiftelsens finansiella ställning och risk. avkastning för total- och delportföljer, ackumulerat över året. marknadsvärden för total- och delportföljer samt externa förvaltare. valutaexponering. utestående derivatkontrakt i egen bok. innehav i enskilda räntebärande papper inklusive löptid och rating. stresstest månadens transaktioner Förutom ovanstående regelbunden rapportering, erhåller styrelsen den årliga ALM-studien som underlag för styrelsens beslut om stiftelsens långsiktiga allokeringsstrategi. Placeringsutskottet erhåller samma information som styrelsen.

16 Placeringspolicy 14 (17) APPENDIX Rating Kortfristiga ratingskalor: Förklaring Moody's Standard & Poor's Standard & Poor's - AB Fitch- IBCA Thomson Bankwatch Högsta kreditvärdighet Prime-1 A-1 K-1 F1 A1 Hög kreditvärdighet Prime-2 A-2 K-2 F2 A2 Adekvat kreditvärdighet Prime-3 A-3 K-3 F3 A3 Spekulativ kategori B K-4 B B Bristande betalningsförmåga Not prime C K-5 C C Betalningsinställelse/Konkurs D BK D D Långfristiga ratingskalor: Förklaring Moody's Standard & Poor's Fitch-IBCA Investment Grade Högsta kvalitet Aaa AAA AAA AAA Hög kvalitet Aa AA AA AA Övre mellannivå A A A A Mellannivå Baa BBB BBB BBB Speculative Grade Övervägande spekulativ Ba BB BB BB Spekulativ, låg nivå B B B B Svag, nästintill konkurs Caa CCC CCC CCC Högsta spekulation Ca CC CC CC Lägsta kvalitet, inget intresse C C C C Konkurs D D DDD Thomson Bankwatch Standard & Poor's kan använda + eller - för att modifiera vissa ratings. Moody's använder siffror 1 (högst), 2 och 3 inom intervallet Aa1 till B3.

17 Placeringspolicy 15 (17) Stresstest Ett stresstest genomförs för stiftelsens tillgångar enligt nedanstående förutsättningar. Den totala risken jämförs med stiftelses överskott (eller underskott), dvs nettotillgångar minus de pensionsåtaganden som tryggas i stiftelsen. Stresstestscenarier: Ränterisk nominell ränta SEK Ränterisk realränta SEK Ränterisk övriga räntor, utländska Scenario +/- 30 % av 10-åriga svenska benchmarkobligationen +/- 30 % av den längsta realränteobligationen enligt scenariot för Ränterisk nominell ränta SEK Kreditrisk (ökning av Max av (100 %; 25 baspunkter) spreaden) Aktierisk, Svenska, - 33 % inkl private equity Aktierisk, Utländska - 30 % Fastighetsprisrisk, - 20 % inkl. infrastruktur Valutarisk +/- 10 % Risk Hedgefonder - 10 % Övriga risker / andra Hänförs till den riskklass ovan som bedöms mest lämplig alternativa tillgångar (generellt väljs hellre högre än lägre risk) Total risk netto Total risk netto beräknas med följande kvadratsumma: R tot =( R2 r+ R2 a+ R2 f+ R2 k+ R2 R2 v+ h)^0,5 där R r är ränterisk, netto R a är aktiekursrisk, netto R f är fastighetsprisrisk, netto R k är kreditrisk R v är valutarisk R h är risk hedgefonder R tot är total risk, netto Kvadratsummeberäkningen används för att beräkna pensionsstiftelsens totala känslighet för de tillgångsprisförändringar som används i modellen, under antagandet att dessa prisförändringar är oberoende av varandra, förutom aktiekursriskerna mellan svenska och utländska aktier vilka antas ha perfekt korrelation. Risker i hedgefonderna antas vara ickekorrelerade med andra marknadsrisker. Sammanvägningen av de olika ränteriskerna görs med ett antagande om korrelation mellan de olika ränteförändringarna. I modellen antas att det föreligger korrelation mellan de ränteförändringar som mäts enligt följande korrelationsmatris:

18 Placeringspolicy 16 (17) Nominell svenska kronräntan Reala svenska kronräntan Övriga räntor, utländska Nominella svenska kronräntan Reala svenska kronräntan Övriga räntor utländska 1,0 0,8 0,8 1,0 0,5 1,0 Antagandet om korrelation innebär att modellen utgår från att det är mer sannolikt att räntorna rör sig åt samma håll än att de inte gör det. Beräkningen av ränterisk, netto sker enligt följande formel: där R NS är nominell ränterisk, netto i svenska kronor R RS är realränterisk i svenska kronor R NE är ränterisk i utländsk valutaρ NS,RS är korrelationen mellan nominell svensk ränta och svensk realränta ρ RS,NE är korrelationen mellan svensk realränta och ränterisk i utländsk valuta ρ NS,NE är korrelationen mellan nominell svensk ränta och ränterisk i utländsk valuta